I want to see the traffic volume between Finland and Åland Islands grow with 50 % during the next decade ie from 1 million passengers to 1.5 million passengers, from 0.5 million vehicles to 0.75 million vehicles.

1. H E L A Ålands Skärgårdslinje
19.6 2015, exakt femtiotvå år efter Skärgårdsfärjans jungfruresa
Ålands styrka är dess litenhet. Ålands styrka kunde också vara konsensus i örikets ödesfrågor.
En sådan är skärgårdstrafikens framtid - som kallats KORTRUTT sedan 2005. Nu tio år senare är
frågeställningen än mer ödesdiger, och strukturella investeringar lyser med sin frånvaro. Hösten
2013 presenterade en trio Skärgårdslinjen som 2020 och 2030 binder ihop och förenar skärgården,
kommunerna och byarna, ger avsevärt bättre service till en betydligt mindre kostnad, och fördublar
turtätheten. Ett år senare, i september 2014, beskrev jag hur man kan dagsarbetspendla och
komma "Hem till kvällen " redan år 2020. Här fortsätter jag med konsekvenserna för Skärgårds-
linjen 2030 då Föglö är fast förbundet med öriket, och öriket med Föglö. Och jag binder 2011
siffror ihop med 2020 till 2030.
Så skapades vår östra skärgård och så är den befolkad
För att kunna se framåt måste man förstå historien och hur samhället parallellt utvecklat sig. År
1980 reste 521 000 personer med Ålandstrafiken. Tio år senare 74 % fler. År 2000 var trafiken
dubblerad och 2010 105 % mer, en generation senare. Samtidigt visar ÅSUB att 2014 var inresande
från Finland 341 000 personer, varav 46 000 ( ? ) med skärgårdstrafiken och 302 000 övriga. Även

2. om 46 000 definitionen är oklar är 302 000 peanuts jämfört med 1050 000 personer som
använder skärgårdstrafiken, och de 500 000 fordon den transporterar. Nästan all odlad fisk åker
österut. Flera ledande politiker glömmer dels verkligheten, dels orsakerna varför skärgårds-
trafikens tillväxt stagnerat på 2000-talet. Långruttssystemet skapades för ett samhälle som idag ser
helt annorlunda ut, är hälften mindre och har helt andra förutsättningar för överlevnad än
småbruk och fiskeri. Kortruttssystemet per definition öppnar möjligheten för samhällsutvecklingen
inte bara i skärgården utan för hela Åland. Jag ser 1 500 000 resande gränsen passeras år 2030.
Tre gånger mera än 1980, om Lagtinget endast vågar besluta.
Jag är tvungen men skall låta bli att upprepa mig mer än nödvändigt. Kortruttsfärjorna kör
mellan holmarna och inte runt dem. Det enklaste sättet att minska körtimmar är att minska antalet
fartyg. Färjorna i 30 - 60 min pass kör i högsäsong tätt, i mellansäsong mindre tätt och och ännu
mindre tätt i lågsäsong. Färjorna opereras i trekvarts fart till halv energikostnad 8 månader i året.
Korta färjpass ger direkt möjlighet att byta besättning två gånger per dygn, så undvikande den dyra
övertiden. Detta är ingredienserna i Skärgårdslinjen. Sittande Landskapsregering ansåg att 2011
års frigående sjötrafikkostnader på 14.8 MEUR var för höga och bjöd sommaren 2012 inbesparing
av 2500 körtimmar ( 10 % ) och 1.5 MEUR under devisen " samma service men billigare ". Andra
som brottades med samma problem utanför marmorborgen uppfann devisen " avsevärt bättre
trafik betydligt billigare ". Med " Hem till kvällen " föddes Skärgårdslinjen 2020 och 2030 för snart
två år sedan. Eftersom 2012, 2013 och 2014 frigående sjötrafik saknas använder jag samma
referensår 2011 som Landskapsregering
Skärgårdslinjen 2020 omfattar fem färjor av vilka ett är nybygget som når beställning 2016.
Skärgårdslinjens operativa kostnader är 3.5 MEUR billigare än 2011 i samma års pengar. 2 MEUR
av dessa kommer via lönekostnaderna där driftsentrepenörer gjort det sittande minister inte
kunnat eller vågat sedan ett par decennier. 1.5 MEUR kommer från bunkerinbesparing i 30 - 60
min pass. Ett 30 min pass till trekvarts fart räcker 40 min dvs marginellt. Den årliga inbesparingen
på 3.5 MEUR ger en lönsam samhällsinvestering på 30 - 35 MEUR. Åländska banker bjuder ut
röda mattan i det fall rikets finansminister inte gör det. Sällan kan en samhällelig strukturell
trafikomläggninbg ge så bra service så billigt att investeringen betalar sig tillbaka.
Skärgårdslinjen 2030 omfattar fyra färjor. Föglö är fast förbundet till fasta Åland och 2020
nybygget har fått sällskap av en till. Inbesparingen igen jämförd med 2011 är 7.5 MEUR med
likadan fördelning som ovan. Vi kan räkna med en återbetalningspotential på 80 - 90 MEUR
därför att flottans balansvärde har reducerats från sju till fyra fartyg i drift. Frågan som föds när
2030 närmar sig är: är den Skärgårdslinjeverklighet vi erfarit på 2020-talet sådan att 1 500 000
passagerare och 750 000 fordon nåtts sådan, att det Lagting som tar 2030 års beslut vågar göra det
som landskap ensam eller tillsammans med moderriket? Ett faktum är klart om 15 år. Skärgården
öster om fasta Åland har överlevt.
Tom Grahn