Framtidens
läromedel
ditt klassrum i dag
Katarina Lycken Rüter
13:50-16:50 (!)
• Det flippade klassrummets
förutsättningar
• Genomgångar och respons –
testa verktyg
• Elevaktivt klassrum – testa
verktyg
• Egen verkstad?!
Mindre lärarprat – mer elevverkstad.
Men om lärarpratet behövs för att starta
verkstaden?
Arbete där kunskaper
används, befästs, utvec
klas
Lärar-
genomgångar
Läromedel i vid
mening
Lärargenomgångar
Feed back och feed forward
Nya ”hur” Nya ”var” och ”när”
Nya möjligheter tillsammans
med eleven/eleverna här och
nu (dvs klassrumsverkstad)
Det måste inte vara snyggt
för att fungera – men det
måste vara lätt.
1. Lärargenomgångar
PC/Mac
Surfplatta
Smartphone
- använd det du har!
Tillgänglighet
Egen kanal på youtube
och struktur
Att lägga upp film
• Varför film?
• Välja kanal?
• Välja grad av synlighet?
• Upphovsrätt – egen och andras?
• Hur skapa struktur för eleverna?
Bloggen – användbar till mycket
• Struktur för eleverna – tydliggöra för- och
efterarbete
• Publiceringsverktyg, gör det ni producerar
publikt
• Samarbetsmöjlighet bortom rumslig gräns
• Inspirera andra
• Lyfta lektionens innehåll och värde.
o Lektionsloggen – vad har vi gjort (sammanfatta, urskilja
väsentligheter)? Inlägg på klassbloggen.
o Inte bara vad vi gjorde utan också
vad vi lärde oss? Kommentarsfunktionen.
” Min första reaktion av boken
var sådär. Jag tyckte den var
konstig och förstod inte varför
barn skulle tycka om den, då
det faktiskt skulle vara en
barnbok.
Jag förstod inte alls meningen
med boken, men antog att det
inte var en vanlig barnbok och
att den hade någon mening.
Annars skulle vi ju
förmodligen inte läsa den i
klassen.”
”Hade jag läst boken själv utan
att diskutera boken efteråt
hade jag aldrig fått min slutliga
uppfattning. När man får höra
andras ideér så kan man börja
tänka mer själv och förstå
mer!”
Att använda bloggar
• Välja verktyg?
• Välja grad av synlighet och
delaktighet?
• Integritetsfrågor?
• Upphovsrätt – egen och andras?
• www.webbstjarnan.se !!!
• http://n12ebloggen.se
Förutsättningarna på plats…
Olika typer av genomgångar
• Genomgångar (inspiration, samband, översikt,
utmaningar) – oftast filmade
sekvenser+bild/berättarröst
• Genomgångar (stilistiska figurer, grammatik,
filmhistorisk epok) – oftast PP med skärminspelning
• Instruktioner (logga in på en wiki, använda
redigeringsfunktioner i word, leta artiklar i
mediearkivet) – skärminspelning
• Ibland är det lämpligt med en genomgång på webben.
Ibland är det inte det. Som alltid handlar det om att
välja metod efter behov.
Men alla gör väl inte sina
läxor?
• Nej.
• Fler och fler visningar före lektionen ju längre det
går på terminen. Obekvämt att vara oförberedd?
”Lättare” att göra läxan? Lättare att se ”vinsten”?
• En hel del visningar efter lektionen (repetition?).
Det finns forskning som tyder på att många
elever tar till sig ett innehåll först när de själva
brottats med svårigheter – dvs när de ser att de
”behöver” materialet. Ibland lägger jag filmen
efter...
• TOPPAR före examination…
Det är bra att
jag kan titta
när jag vill
Mamma
hälsar,
hon
gillade
också
filmen!
Det är bra
att du inte
avbryter för
en massa
frågor och
annat som
inte hör till
Förresten
har jag
hittat en
annan
lärare som
förklarar
jättebra...
Vad tycker eleverna?
Det är ju precis som en
bok?!
Lärare i lyxförpackning:
bokens paketering för
genomgångens innehåll
DN 15/3 -13
Tid?!
Elevtid Lärartid
• Den märkliga ekvationen att 40
min lektionsgenomgång blir
ungefär 10 min
hemföreläsningsfilm…
• Inte MER att förbereda inför
lektion - utan ANNAT att göra.
• MER tid att fråga läraren, att
arbeta med svåra uppgifter
under handledning, på
lektionen.
• Ja – det tar tid att lära sig att göra
film om man inte kan ett enda dugg
(det kunde inte jag). Men det finns
många lättanvända verktyg.
• Det tar mig numera oftast inte mer
tid att göra film än de flesta andra
typer av lektionsförberedelser.
• Använda andras filmer sparar tid!
UR:s klippfunktion guld värd.
• Bedömningsarbetet – samma tid (=
rätt mycket) men nya former.
• MYCKET MER tid med varje elev i
klassrummet, att hjälpa, handleda
och samtala (formativ bedömning).
MER ELEVVERKSTAD I
KLASSRUMMET!
Responsarbete
1. Att använda kamera och kommentarer vid
elevaktivitet i klassrummet
"Flippad bedömning", film av Pedagog Stockholm
Filma
Kommentera (i annotationsverktyget)
Dela med eleven
Demonstration och test av youtube-funktionen!
2. Att lämna respons på inlämnad text med hjälp av
ljud och bild
Läsa och markera i dokument
Använda screencasting (skärmfilmning?) och tala in
kommentarer
Screencast-O-matic (webbaserat – spara på datorn eller publ på Youtub
eller Vimeo)
Dela med eleven
Demonstration och testning 
Att tänka på i responsarbetet
Hur/var dela med eleven?
Hur/var samla information för egen del – och för
elevens översikt?
Klassrum = grupp
• Ingen individuell undervisning. Men individer som
skärper varandra?
• Fokus: problemlösning (i mina ämnen tex
litteraturanalys, språkarbete, jämförelser, dra
slutsatser...): think, pair, share
• Men hur göra resultatet synligt – för mig och för
de andra? Tydligt? Snabbt? Alla? (Så att jag kan
agera utifrån det jag ser och hör?)
3. Klassrumsarbetet
• Aktivitet! Enskilt, par, grupp? Placering...
• Digitala responsverktyg – en aktivitetshöjare!
• Ställ frågor muntligt/skriv på tavlan/i datorn
• Jag förstår de/dem som har svårt för ordet
”flippat” i samband med undervisning
• A de B dem C båda är rätt D oense i gruppen
• Arbete i par ger diskussion – sen syns allas svar
på vita duken. Snabbt! Ger mig uppfattning om
var eleverna är. Ger dem snabb respons.
• Stärker de osäkra. Gör mångas tankar synliga.
• Intervisuella referenser eleverna gjorde till första
kapitlet i Shaun Tans Ankomsten?
• Vad är ”Bästa Beatrice” för typ av text?
Det blir
mycket
effektivare, vi
får mer gjort
Man kan lära av varandra
och varandras åsikter. Det
blir mer spännande och
intressant och då lär jag
mig mer
Vi kan utveckla en tanke tillsammans, det
blir mycket större. Man behöver inte ha
en helt färdig tanke när man går till
lektionen, det räcker med en början och
sedan kan den växa ut tillsammans med
klassen
Frågor kring IT och
pedagogik drivs och
utvecklas i det
utvidgade kollegiet
Det behövs mer näring och
engagemang för tillväxt.
Låsningar behöver få lösningar.
Resultatet: god frukt!
Pepp från Hanna
Tack!
katarina.lycken@stockholm.se
från 1:a juni katarina.lycken.ruter@skolverket.se
@klycken
www.lejonetochraven.wordpress.com

Framtidens läromedel syd mars 14

  • 1.
    Framtidens läromedel ditt klassrum idag Katarina Lycken Rüter
  • 2.
    13:50-16:50 (!) • Detflippade klassrummets förutsättningar • Genomgångar och respons – testa verktyg • Elevaktivt klassrum – testa verktyg • Egen verkstad?!
  • 3.
    Mindre lärarprat –mer elevverkstad. Men om lärarpratet behövs för att starta verkstaden?
  • 4.
    Arbete där kunskaper används,befästs, utvec klas Lärar- genomgångar Läromedel i vid mening
  • 5.
    Lärargenomgångar Feed back ochfeed forward Nya ”hur” Nya ”var” och ”när” Nya möjligheter tillsammans med eleven/eleverna här och nu (dvs klassrumsverkstad)
  • 6.
    Det måste intevara snyggt för att fungera – men det måste vara lätt. 1. Lärargenomgångar PC/Mac Surfplatta Smartphone - använd det du har!
  • 7.
    Tillgänglighet Egen kanal påyoutube och struktur
  • 8.
    Att lägga uppfilm • Varför film? • Välja kanal? • Välja grad av synlighet? • Upphovsrätt – egen och andras? • Hur skapa struktur för eleverna?
  • 9.
    Bloggen – användbartill mycket • Struktur för eleverna – tydliggöra för- och efterarbete • Publiceringsverktyg, gör det ni producerar publikt • Samarbetsmöjlighet bortom rumslig gräns • Inspirera andra • Lyfta lektionens innehåll och värde. o Lektionsloggen – vad har vi gjort (sammanfatta, urskilja väsentligheter)? Inlägg på klassbloggen. o Inte bara vad vi gjorde utan också vad vi lärde oss? Kommentarsfunktionen.
  • 10.
    ” Min förstareaktion av boken var sådär. Jag tyckte den var konstig och förstod inte varför barn skulle tycka om den, då det faktiskt skulle vara en barnbok. Jag förstod inte alls meningen med boken, men antog att det inte var en vanlig barnbok och att den hade någon mening. Annars skulle vi ju förmodligen inte läsa den i klassen.” ”Hade jag läst boken själv utan att diskutera boken efteråt hade jag aldrig fått min slutliga uppfattning. När man får höra andras ideér så kan man börja tänka mer själv och förstå mer!”
  • 11.
    Att använda bloggar •Välja verktyg? • Välja grad av synlighet och delaktighet? • Integritetsfrågor? • Upphovsrätt – egen och andras? • www.webbstjarnan.se !!! • http://n12ebloggen.se
  • 12.
  • 13.
    Olika typer avgenomgångar • Genomgångar (inspiration, samband, översikt, utmaningar) – oftast filmade sekvenser+bild/berättarröst • Genomgångar (stilistiska figurer, grammatik, filmhistorisk epok) – oftast PP med skärminspelning • Instruktioner (logga in på en wiki, använda redigeringsfunktioner i word, leta artiklar i mediearkivet) – skärminspelning • Ibland är det lämpligt med en genomgång på webben. Ibland är det inte det. Som alltid handlar det om att välja metod efter behov.
  • 14.
    Men alla görväl inte sina läxor? • Nej. • Fler och fler visningar före lektionen ju längre det går på terminen. Obekvämt att vara oförberedd? ”Lättare” att göra läxan? Lättare att se ”vinsten”? • En hel del visningar efter lektionen (repetition?). Det finns forskning som tyder på att många elever tar till sig ett innehåll först när de själva brottats med svårigheter – dvs när de ser att de ”behöver” materialet. Ibland lägger jag filmen efter... • TOPPAR före examination…
  • 15.
    Det är braatt jag kan titta när jag vill Mamma hälsar, hon gillade också filmen! Det är bra att du inte avbryter för en massa frågor och annat som inte hör till Förresten har jag hittat en annan lärare som förklarar jättebra... Vad tycker eleverna? Det är ju precis som en bok?! Lärare i lyxförpackning: bokens paketering för genomgångens innehåll
  • 16.
  • 17.
    Tid?! Elevtid Lärartid • Denmärkliga ekvationen att 40 min lektionsgenomgång blir ungefär 10 min hemföreläsningsfilm… • Inte MER att förbereda inför lektion - utan ANNAT att göra. • MER tid att fråga läraren, att arbeta med svåra uppgifter under handledning, på lektionen. • Ja – det tar tid att lära sig att göra film om man inte kan ett enda dugg (det kunde inte jag). Men det finns många lättanvända verktyg. • Det tar mig numera oftast inte mer tid att göra film än de flesta andra typer av lektionsförberedelser. • Använda andras filmer sparar tid! UR:s klippfunktion guld värd. • Bedömningsarbetet – samma tid (= rätt mycket) men nya former. • MYCKET MER tid med varje elev i klassrummet, att hjälpa, handleda och samtala (formativ bedömning). MER ELEVVERKSTAD I KLASSRUMMET!
  • 18.
    Responsarbete 1. Att användakamera och kommentarer vid elevaktivitet i klassrummet "Flippad bedömning", film av Pedagog Stockholm Filma Kommentera (i annotationsverktyget) Dela med eleven Demonstration och test av youtube-funktionen!
  • 19.
    2. Att lämnarespons på inlämnad text med hjälp av ljud och bild Läsa och markera i dokument Använda screencasting (skärmfilmning?) och tala in kommentarer Screencast-O-matic (webbaserat – spara på datorn eller publ på Youtub eller Vimeo) Dela med eleven Demonstration och testning 
  • 20.
    Att tänka påi responsarbetet Hur/var dela med eleven? Hur/var samla information för egen del – och för elevens översikt?
  • 21.
    Klassrum = grupp •Ingen individuell undervisning. Men individer som skärper varandra? • Fokus: problemlösning (i mina ämnen tex litteraturanalys, språkarbete, jämförelser, dra slutsatser...): think, pair, share • Men hur göra resultatet synligt – för mig och för de andra? Tydligt? Snabbt? Alla? (Så att jag kan agera utifrån det jag ser och hör?)
  • 22.
    3. Klassrumsarbetet • Aktivitet!Enskilt, par, grupp? Placering... • Digitala responsverktyg – en aktivitetshöjare!
  • 23.
    • Ställ frågormuntligt/skriv på tavlan/i datorn • Jag förstår de/dem som har svårt för ordet ”flippat” i samband med undervisning • A de B dem C båda är rätt D oense i gruppen • Arbete i par ger diskussion – sen syns allas svar på vita duken. Snabbt! Ger mig uppfattning om var eleverna är. Ger dem snabb respons. • Stärker de osäkra. Gör mångas tankar synliga.
  • 24.
    • Intervisuella referensereleverna gjorde till första kapitlet i Shaun Tans Ankomsten? • Vad är ”Bästa Beatrice” för typ av text?
  • 25.
    Det blir mycket effektivare, vi fårmer gjort Man kan lära av varandra och varandras åsikter. Det blir mer spännande och intressant och då lär jag mig mer Vi kan utveckla en tanke tillsammans, det blir mycket större. Man behöver inte ha en helt färdig tanke när man går till lektionen, det räcker med en början och sedan kan den växa ut tillsammans med klassen
  • 26.
    Frågor kring IToch pedagogik drivs och utvecklas i det utvidgade kollegiet Det behövs mer näring och engagemang för tillväxt. Låsningar behöver få lösningar. Resultatet: god frukt!
  • 27.
    Pepp från Hanna Tack! katarina.lycken@stockholm.se från1:a juni katarina.lycken.ruter@skolverket.se @klycken www.lejonetochraven.wordpress.com