1. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010
Järvenpäätalo, Hallintokatu 4, Träskända
UTVECKLINGSPOLITISK STRATEGI FÖR FINLANDS1
STUDENTKÅRERS FÖRBUND FÖR ÅREN 2011–20142
3
Finlands studentkårers förbunds (FSF) förbundsdag 2009 beslutade att FSF skall göra upp en utvecklingspolitisk4
strategi. Avsikten med strategin är att beskriva FSF:s nuvarande biståndssamarbete och aktörer samt styra FSF:s5
biståndsverksamhet. I strategin presenteras de värderingar som ligger bakom FSF:s biståndsverksamhet och -6
politik, de mål som baserar sig på dessa samt riktlinjer för vilket slags bistånd FSF vill göra. Slutligen7
presenteras verksamhetens resurser, d.v.s. KENKKU (FSF:s biståndsdelegation) och FSF:s centralkansli samt8
studentkårernas och biståndsorganisationernas roll i förhållande till den biståndsverksamhet som FSF har.9
Eftersom detta är FSF:s första utvecklingspolitiska strategi innehåller den även en kommunikativ aspekt i fråga10
om att beskriva nuläget.11
Strategin görs för åren 2011–2014, och under den tiden utvärderas dess förverkligande årligen. KENKKU gör12
upp en utvärdering av hur strategin genomförts och presenterar denna för FSF:s styrelse. Förbundsdagen 201313
beslutar om behovet av en ny strategi.14
15
1. Värderingar16
FSF bedriver biståndsarbete för att främja jämlikhet och mänskliga rättigheter, minska fattigdomen17
och stärka medborgarsamhället framför allt genom utbildning. Verksamheten styrs av en idé om18
jämlikhet mellan människor, globalt ansvar och respekt för det som är annorlunda. FSF:s19
biståndsverksamhet ska stödja följande värden:20
– verksamheten är hållbar och ansvarsfull21
– verksamheten är genomskinlig och öppen22
– FSF och projektpartnerorganisationen fungerar i växelverkan och vardera parten lär sig av23
samarbetet24
– projekten ägs och drivs på det område som utgör målet för verksamheten25
2. Målen för FSF:s biståndsverksamhet26
FSF stöder biståndsprojekt som i praktiken genomförs av icke-statliga organisationer i u-länder, samt27
bedriver informationsverksamhet i Finland. Grunden för samarbetet utgörs av att FSF och den icke-28
statliga organisationen i u-landet har ömsesidigt förtroende och av att verksamheten är förutsägbar.29
Varje projekt skall syfta till att stärka medborgarsamhället och minska fattigdomen i mållandet.30
Informationsverksamheten skall syfta till att öka medvetenheten om utvecklingsfrågor särskilt bland31
studenter. Målsättningarna för verksamheten skall gå att uppnå och följa upp.32
För FSF:s del styrs biståndsverksamheten av ytterligare en värdering: att bedriva biståndsverksamhet i33
anslutning till utbildning och främjande av lärande. Utbildningspolitiken utgör ett av FSF:s centralaste34
verksamhetsområden. Genom utbildning får folk kunskap och färdigheter som hjälper dem att själva35
arbeta för att förbättra sina egna levnadsomständigheter. I valet av projektpartner utreder FSF36
möjligheterna att samarbeta med organisationer av samma typ som FSF. Till de möjliga37
samarbetsområdena hör exempelvis att göra högklassig utbildning tillgänglig för allt fler, att genom38
utbildning främja möjligheterna till delaktighet och påverkan samt att främja studentdemokrati.39
Förbundet ska satsa på valet av partnerorganisationer och planeringen av projekten, och planeringen40
ska vara en så jämlik process som möjligt. Projekten planeras i samarbete med41

2. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
2/
partnerorganisationerna på dessas initiativ och utifrån deras utgångspunkter. Projekten ska42
genomföras i länder som uppfyller kriterierna för officiell biståndsverksamhet (Official Development43
Assistance), i övrigt utgör ländernas geografiska placering inte någon avgörande faktor. De44
detaljerade målen för projekten fastställs i projektplanen.45
Efter varje mål har här beskrivits en eller flera metoder för att uppnå målet. Målen är indelade i två46
delar: Mål för verksamheten i Finland respektive mål som syftar till att säkra projektverksamhetens47
kvalitet. De mer detaljerade målen för de projekt som genomförs i u-länder fastställs i projektplanen48
för respektive projekt.49
2.1. Målsättningar i Finland50
A. Studenterna blir mer medvetna om utvecklingsfrågor och om sina egna påverkningsmöjligheter51
Informationsverksamheten i Finland: För att föra utvecklingsfrågorna närmare studenterna52
och hjälpa till att göra studenttidningarnas ämnesurval mer mångsidigt sammanställs en53
artikelbank som erbjuder fräscha synvinklar på utvecklingsfrågor till studenttidningarnas54
förfogande. FSF:s biståndsbroschyrer och -affischer hålls utseendemässigt à jour. Via sin blogg55
informerar KENKKU medlemskåren om FSF:s biståndsverksamhet. Studentkårernas56
informationsarbete kring utvecklingsfrågor får mera synlighet genom att konceptet med en57
nationell temavecka kring bistånd utvecklas i samarbete med studentkårerna, och FSF58
koordinerar genomförandet av temaveckan. Tanken med projektet är att planera och59
genomföra en nationell temavecka i vilken så många studentkårer som möjligt skulle delta.60
B. Studenternas möjligheter att delta i biståndsverksamheten stärks61
Arbetet i FSF:s biståndsdelegation, kallad KENKKU, är studentorienterat. KENKKUs62
verksamhet möjliggörs av FSF. FSF stöder studentkårernas biståndsverksamhet genom63
biståndsträffar som arrangeras fyra gånger per år. I planeringen av träffarna beaktas de olika64
behoven hos såväl de studentkårer som redan är etablerade inom biståndssektorn som de65
nyare studentkårerna.66
C. Studentkårerna och FSF samarbetar tätare än hittills kring biståndsfrågor67
FSF arrangerar biståndsträffar för de biståndsaktiva på studentkårerna. Träffarna tjänar till att68
stärka samarbetet mellan studentkårerna samt mellan studentkårerna och FSF, och till att69
erbjuda utbildning för de biståndsaktiva på studentkårerna. I samarbete med studentkårerna70
genomförs ett projekt med en nationell temavecka kring bistånd.71
D. FSF deltar i den biståndspolitiska debatten i egenskap av expert på utbildningspolitik72
Samarbetet och informationsgången mellan FSF:s biståndssektor och de övriga sektorerna73
förbättras på kansliet, under sektorträffarna och på KENKKUs möten. Målet är att bedriva en74
sådan biståndsverksamhet som både stöder FSF:s övriga verksamhet och drar nytta av FSF:s75
utbildningspolitiska kunnande inom biståndssektorn. FSF deltar i det biståndspolitiska76
påverkningsarbetet genom att delta i exempelvis Servicecentralen för utvecklingssamarbetes77
kampanjer och Kehys r.f.:s verksamhet.78
79

3. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
3/
E. FSF:s biståndsverksamhet är transparent, och informationen om den är öppen80
Protokollen från KENKKUs möten, rapporterna från projektuppföljningsresorna och81
information om FSF:s biståndsverksamhet publiceras på FSF:s webbplats, i KENKKUs blogg82
och på olika evenemang. Härvidlag utnyttjas FSF:s förnyade webbplats för att informationen83
skall vara up-to-date. På de externa webbsidorna uppdateras information om vart och ett av84
projekten utifrån årsrapporterna.85
2.2. Mål för att säkra kvaliteten i projektverksamheten:86
A. Partnerskap och samarbete byggs upp tillsammans87
I valet av partnerorganisationer och projekt beaktas de värderingar som styr FSF:s88
projektverksamhet. När FSF och en partnerorganisation tillsammans planerar projekt tar89
KENKKU en aktiv roll. I början av projektplaneringen görs en bedömning av behovet att90
genomföra en projektuppföljningsresa.91
B. Verksamheten är verkningsfull och hållbar92
I planeringen av projekt betonas att funktionerna ska vara verkningsfulla samt att93
verkningarna ska vara hållbara och långvariga. I projektplaneringsstadiet görs det också upp94
en exit-strategi, d.v.s. en strategi för projektets avslutningsskede och för hur verksamheten95
eller effekterna ska vara hållbara efter att projektet avslutats.96
C. Partnerorganisationernas expertis utnyttjas även i Finland97
FSF sätter sig in i partnerorganisationens kompetens, och för fram den i Finland till exempel98
på FSF:s webbplats och genom att ordna projektpartnerbesök i Finland.99
D. Samarbetet med partnerorganisationen går att förutse100
FSF kommer tillsammans med partnerorganisationen överens om hur projektet genomförs i101
praktiken. Grunden för samarbetet utgörs av ömsesidigt samförstånd samt102
partnerskapsavtalet och projektplanen. FSF stöder sina partnerorganisationer i dessas103
genomförande av projekten, och verkställande av ändringar föregås av diskussioner mellan104
FSF och partnerorganisationen. I projektuppföljningen och utvärderingen utnyttjas den105
utvärderingshandbok som producerats för FSF:s biståndsverksamhet.106
3. Resurser107
FSF:s biståndsprojekt finansieras med hjälp av understöd från utrikesministeriet. För närvarande108
kommer 85 % av projektens finansiering från utrikesministeriet, 7,5 % från det frivilligarbete som109
medlemmarna i KENKKU utför, och 7,5 % från de frivilliga biståndsavgifter som studentkårerna110
samlar in bland sina studerande. Personresurserna utgörs av de frivilliga i KENKKU samt på FSF:s111
centralkansli i synnerhet biståndskoordinatorn och den styrelsemedlem som ansvarar för112
biståndsärenden. Pengarna för biståndskoordinatorns lön kommer från projektmedlen. Ett lämpligt113
antal projekt med tanke på FSF:s nuvarande resurser är ett eller två projekt i ODA-dugliga länder samt114
informationsverksamheten i Finland.115
116

4. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
4/
3.1. KENKKU117
KENKKUs verksamhet är studentcentrerad och baserar sig på frivillighet. KENKKU-medlemmarna118
utses på förslag av studentkårerna. Mandatperioden sträcker sig över ett läsår, och för att man ska119
kunna klara av arbetet förutsätts att man aktivt engagerar sig i verksamheten. För att säkra120
kontinuiteten strävar FSF efter att minst en fjärdedel av KENKKU-medlemmarna ska vara med i mer121
än en mandatperiod.122
KENKKUs uppgifter hänför sig till administration av projekten, samarbete med centralkansliet och123
studentkårerna samt informationsarbete. KENKKUs primära uppgift är att fungera som rådgivande124
organ i administrationen av FSF:s biståndsprojekt. FSF ger KENKKU tillräckligt med125
bakgrundsinformation om sin biståndsverksamhet och om de utvecklingspolitiska teman som rör FSF126
och studentkårerna.127
A. Projektadministration och expertis128
Uppgift: KENKKU fungerar som expertorgan i frågor som gäller FSF:s biståndsprojekt.129
Metod: KENKKU och de olika landsgrupperna inom KENKKU håller möten och diskuterar130
på e-postlistan.131
Uppgift: Att producera mervärde för arbetet på FSF:s centralkansli genom att fungera som132
expert i utvecklingspolitiska frågor.133
Metod: KENKKU producerar bakgrundsinformation om biståndspolitik och andra saker som134
är gemensamma för FSF:s verksamhet. KENKKU ger FSF:s styrelse förslag till135
ställningstaganden i anslutning till den nationella biståndspolitiken.136
B. Studentkårerna137
Uppgift: KENKKU-medlemmarna fungerar som länk till studentkårerna och mellan dessa138
Metod: KENKKU-medlemmarna sprider information om aktuella frågor och god praxis på139
sina egna möten, på studentkårernas biståndsutskotts och -klubbars möten samt vid behov140
även till fullmäktige-/delegationsledamöter och styrelsemedlemmar.141
C. FSF:s centralkansli142
Uppgift: KENKKU och centralkansliet tar fram gemensamma sätt att fungera.143
Metod: Besök och diskussioner på KENKKUs möten och FSF:s morgonskolor (t.ex.144
rapportering från projektuppföljningsresor) eller genom andra arrangerade träffar.145
D. Informationsuppgiften146
Uppgift: KENKKU informerar studenterna och andra intressenter om biståndsfrågor och FSF:s147
biståndsprojekt.148

5. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
5/
Metoder: KENKKU-medlemmarna deltar i mån av möjlighet i studentkårernas biståndsveckor149
och -dagar och i andra evenemang samt i planeringen av innehållet i artikelbanken. Bloggande150
i KENKKU-bloggen och produktion av innehåll för FSF:s webbplats.151
Uppgift: KENKKU sprider kunskap och information i biståndsfrågor inom studentkårerna.152
Metod: KENKKU-medlemmarna deltar i mån av möjlighet i den biståndsrelaterade153
diskussion som förs vid studentkårerna.154
3.2. Centralkansliet155
A. Biståndskoordinatorns arbetsinsats:156
Biståndskoordinatorn svarar för projektadministrationen med stöd av KENKKU samt157
koordinerar FSF:s biståndsverksamhet på ett allmänt plan.158
B. Den ansvariga styrelsemedlemmens arbetsinsats:159
Styrelsens biståndsansvariga håller biståndsfrågorna framme vid träffar med160
samarbetspartner och intressenter samt i FSF:s politiska lobbyarbete samt är ordförande för161
KENKKU.162
C. Hela centralkansliet:163
Uppgift: Centralkansliet som helhet fungerar vid behov som expert i FSF:s164
biståndsverksamhet165
Metod: KENKKU-mötena och övriga träffar med KENKKU samt förmedling av information166
som rör biståndspolitiken.167
Uppgift: FSF:s centralkansli bedriver politiskt lobbyarbete i aktuella biståndspolitiska frågor168
som berör FSF:s verksamhet169
Metod: Biståndspolitiska frågor lyfts upp vid träffar med FSF:s samarbetspartner.170
Uppgift: Att skapa mervärde för den biståndsverksamhet som bedrivs vid FSF171
Metod: Samarbetet i fråga om informationsutbyte på centralkansliet mellan biståndssektorn172
och de andra sektorerna görs tätare.173
4. Samarbete mellan FSF och studentkårerna174
FSF:s uppgift: Att stödja samarbete mellan de biståndsaktiva på studentkårerna.175
Metod: FSF arrangerar biståndsträffar, upprätthåller en e-postlista, genomför projektet med en176
nationell biståndstemavecka i samarbete med studentkårerna.177
FSF:s uppgift: Att stödja studentkårernas förutsättningar att delta i insamlingsarbetet till förmån för178
FSF:s biståndsverksamhet179

6. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
6/
Metod: I anslutning till läsårsanmälan vid universiteten kan studentkåren ge sina medlemmar180
möjlighet att betala en frivillig biståndsavgift vars avkastning går till att genomföra FSF:s181
biståndsprojekt.182
FSF:s uppgift: Att beakta skillnaderna mellan biståndsverksamheten på studentkårer med etablerad183
biståndssektor och nyare studentkårers verksamhet184
Metod: På biståndsträffarna arrangeras program för olika behov, och i produktionen av FSF:s185
biståndsmaterial beaktas hur materialet kan vara till nytta för olika slags aktörer.186
Studentkårernas uppgift: Representanter för studentkårerna deltar i FSF:s biståndsverksamhet187
Metod: Studentkårerna rekryterar inom sig kandidater till KENKKU.188
5. Organisationssamarbete189
FSF är medlem i Servicecentralen för utvecklingssamarbete (Kepa), EU-plattformen för finländska190
biståndsorganisationer (Kehys) samt Föreningen för främjande av rättvis handel (RKE).191
FSF:s utbyte av dessa organisationer är stöd för sin egen verksamhet (utbildning, rådgivning och192
information) samt kanaler för att delta i det utvecklingspolitiska påverkningsarbetet.193
I framtiden vore det också bra att fundera på om det vore möjligt att fördjupa samarbetet med andra194
studentaktörer (t.ex. universiteten och SAMOK).195
196

7. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
7/
BILAGA 1: BESKRIVNING AV NULÄGET INOM FSF:S BISTÅNDSVERKSAMHET197
FSF har bedrivit biståndsverksamhet sedan 1950-talet. Biståndsverksamheten är en viktig del av FSF:s198
internationella verksamhet, och man kan se på den som en form av allmän199
internationaliseringsfostran. Som en organisation som representerar de studerande i samhället kan200
FSF också ta ställning i frågor som gäller ett hållbart samhälle i enlighet med de linjer som201
förbundsmötet dragit upp. Det är viktigt att budskapet om att de finländska studenterna ser på202
världen som en helhet och är beredda att ta globalt ansvar kan spridas genom FSF.203
För närvarande har FSF fyra projekt som finansieras av utrikesministeriet och studenterna. Av dessa204
är tre stycken lokaliserade till u-länder (Mongoliet, Zambia, Guatemala), medan ett är ett205
informationsprojekt, som har som mål är att öka medvetenheten om utvecklingsfrågor bland206
studenter i Finland.207
KENKKU, d.v.s. FSF:s biståndsdelegation, är rådgivande organ i biståndsfrågor för FSF:s styrelse.208
KENKKU behandlar de ärenden som hör ihop med biståndsprojekten. KENKKUs medlemmar utgörs209
av ca femton frivilliga aktiva från studentkårerna. Den styrelsemedlem som har ansvar för210
biståndsärenden för ordet i KENKKU, och biståndskoordinatorn är KENKKUs sekreterare.211
Koordinatorns uppgift är att med stöd av KENKKU svara för projektadministrationen och att föredra212
ärenden i anslutning till biståndsverksamheten för FSF:s styrelse.213
Inom ramen för varje projekt görs en tvåveckors projektuppföljningsresa per år, och i övrigt uppföljs214
projektens framskridande med hjälp av kvartalsrapporter, årsrapporter och regelbunden kontakt med215
partnerorganisationerna. Utrikesministeriet följer upp hur de projekt det finansierar förverkligas, och216
till KENKKUs uppgifter hör att bereda årsrapporterna tillsammans med partnerorganisationerna och217
koordinatorn.218
Det pågående Guatemalaprojektet tar slut år 2010, och projekten i Zambia och Mongoliet år 2011.219
Projektens fortsättning respektive nya projekt bör planeras i god tid innan de nuvarande projekten220
avslutas. FSF:s biståndsverksamhet finansieras för närvarande med hjälp av frivilliga biståndsavgifter221
från studenterna samt projektunderstöd från utrikesministeriet. De medlemsavgifter som222
studentkårerna betalar används inte för biståndsverksamheten. Arbetet som biståndskoordinator är på223
deltid, och koordinatorns lön betalas ur budgetarna för biståndsprojekten.224
225

8. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
8/
BILAGA 2: HISTORIK ÖVER FSF:S BISTÅNDSVERKSAMHET226
Ursprungligen utgjorde möjligheten att bedriva internationell verksamhet själva utgångspunkten för227
grundandet av FSF år 1921. FSF har sedermera varit med om att grunda olika organisationer och228
kommittéer, vilka tillsammans har arbetat med internationella utvecklingsfrågor. Med åren har en del229
av organisationerna försvunnit från kartan för att senare ersättas med nya. Samtidigt har också den230
biståndsverksamhet som FSF bedrivit förändrats.231
Kansainvälisen Ylioppilasavun Suomen Toimikunta (KYST) grundades efter andra världskriget. Målet232
var att få ett nationellt organ som utgjorde en del av International Student Services (ISS) verksamhet.233
ISS’ verksamhet slogs samman med World Student Relief (WSR), och år 1952 blev KYST dess officiella234
Finlandskommitté (FINWUST). Denna händelse har räknats som utgångspunkt för de finländska235
studenternas biståndsverksamhet.236
År 1961 var FSF med om att grunda Ylioppilaiden Kansainvälinen Apu (YKA). FSF deltog också i237
verksamheten inom International University Exchange Fund (IUEF), som grundats av International238
Student Conference (ISC).239
I tillägg till arbetet inom internationella organisationer började FSF också fundera på sin egen ställning240
på biståndsfältet. År 1968 grundades en kommitté för att utreda FSF:s mål och verksamhetssätt, och år241
1976 gjorde FSF upp stadgarna för grundandet av en egen biståndsfond. För att sköta fonden tillsattes242
en egen styrelse, som i början i stor utsträckning motsvarade den styrelse som för närvarande ledde243
förbundet. Några år senare engagerades även externa experter. År 1989 grundades en grupp som244
bestod av aktörer tillsatta på förslag av studentkårerna. Verksamheten varade bara i några år, och245
organet avskaffades år 1991. År 1992 avvecklade FSF:s förbundsdag FSF:s biståndsfond246
(Kehitysyhteistyörahasto, KYRH) på förslag av fonden, och i stället grundades FSF:s247
biståndsdelegation. KENKKU verkar fortfarande, och dess medlemmar utgörs av studenter som248
nominerats av studentkårerna.249
Frivilliga biståndsavgifter till förmån för FSF:s biståndsprojekt har samlats in i anslutning till250
studentkårsavgifterna sedan år 1961. Som helhet har biståndsverksamheten präglats av osäker251
finansiering och politiska spänningar i fråga om såväl det världspolitiska läget som medlemskårens252
intressen. På ett urtima förbundsmöte år 1969 föreslog FSF:s styrelse att studentkårerna skulle donera253
en procent av sina egna budgetar till biståndsverksamheten. En del av studentkårerna slöt senare upp254
bakom målet i 0,7-kampanjens anda. FSF:s centralkansli och medlemskår har också deltagit i olika255
former av kampanjer med insamlingsbössor. Långsiktigheten i FSF:s biståndsverksamhet förbättrades256
år 1975 i och med att utrikesministeriet beslutade stödja biståndsverksamhet som bedrivs av257
medborgarorganisationer.258
FSF:s biståndspartner har varierat genom årtiondena. Valet av mål har också påverkats av de259
världspolitiska händelserna. Den afrikanska frihetsrörelsen, statskuppen i Chile, Vietnamkriget och260
det sydafrikanska apartheidsystemets fall stod länge i centrum för verksamheten.261
I början hade FSF:s biståndsverksamhet karaktären av katastrofhjälp, till exempel hjälp till offren för262
olika naturkatastrofer eller politiska konflikter. KYST och FSF var till exempel med om att stödja263
studenter som flydde efter folkresningen i Ungern (1956).264
På 1970-talet flyttades verksamhetens tyngdpunkt och blev till ett mer planmässigt samarbete med265
partnerorganisationer i Syd i stället för att vara av projektkaraktär. Programmet för internationell266

9. FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Handling nr 22
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Förbundsmöte 19.-20.11.2010 Utvecklingspolitisk strategi
__________________________________________________________________________________________
9/
verksamhet tog om sin utgångspunkt att man skulle arbeta på partnerorganisationens villkor. Att267
verksamheten hade fått ett mer långsiktigt fokus syntes också på det faktum att FSF genom att stödja268
utbildningsområden och hälsovård på ett planmässigt sätt ville förebygga och understödja starkare269
samhällsstrukturer i biståndsländerna.270
FSF:s biståndsverksamhet kan fortsättningsvis sägas vara studentorienterad till sin karaktär, emedan271
största delen av dem som deltar i verksamheten gör det på frivillig basis. Vid så gott som alla272
studentkårer verkar en biståndsklubb eller ett biståndsutskott som samlar de lokala aktiva.273
Genom åren har FSF:s biståndsverksamhet förändrats från solidaritetsarbete till projektadministration.274
Trots allt politiskt tumult utgör strävan att avskaffa fattigdom och bygga en rättvisare och jämlikare275
värld fortsättningsvis den värdegrund som verksamheten bygger på.276
277
Källor:278
Kehityksen tiellä. Publikation från FSF 1985279
Kehityksen karuselli. Publikation från FSF 1990280
Näin sen näin. Seija Silventoinen 2001281
282