Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen

844 views

Published on

På sitt möte den 18 januari 2013 godkände FSF ett utlåtande till Nordiska ministerrådet om Nordic Master Programme-pilotprojektets slutrapport. Utlåtandet innehåller en granskning av rapportens åtgärdsförslag ur mobilitetens, finansieringens och kvalitetssäkringens perspektiv samt en kort observation om Nordic Master-studenternas medlemskap i finska studentkårer.
FSF anser att programmet i bästa fall kan både öka hela det nordiska högskoleområdets dragningskraft och främja nordiska studenters möjligheter att avlägga en del av sina studier utomlands.

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen

  1. 1. Till Nordiska ministerrådet      UTLÅTANDE  18.1.2013        UTLÅTANDE OM NORDIC MASTER SLUTRAPPORTEN   Finlands studentkårers förbund (FSF) tackar för möjligheten att yttra sig om Nordic  Master  pilotprojektets  slutrapport.  Utlåtandet  innehåller  en  granskning  av  rapportens åtgärdsförslag ur  mobilitetens,  finansieringens  och  kvalitetssäkringens  perspektiv samt en kort observation om Nordic Master‐studenternas medlemskap i  finska studentkårer.   FSF  uttrycker  sitt  varma  stöd  till  målet  att  internationalisera  nordisk  högre  utbildning  genom  Nordic  Master‐programmet.  I  bästa  fall  kan  programmet  både  öka hela det nordiska högskoleområdets internationella dragningskraft och främja  nordiska studenters möjligheter att avlägga en del av sina studier utomlands.    Programmets finansiering    FSF gläder sig över rapportens förslag att permanenta Nordic Master‐programmets  finansiering.  Vi  anser  att  ändringen  av  kriterierna  för  användningen  av  NMRS  medel,  så  att  finansieringen  kan  utvidgas  att  täcka  även  programmets  drift  och  studentmobilitet,  är  speciellt  viktigt  för  att  säkerställa  programmens  funktion  och  attraktion.     Utöver det fastställda årliga minsta antalet finansierade program finns det orsak att  överväga fastställandet av ett maximalt antal finansierade program. Hotbilden här  är  en  situation  där  högskolorna  börjar  fabricera  gemensamt  uppbyggda  examensprogram  i  hopp  om  att  motta  finansiering.  För  att  säkerställa  programmens  kvalitet  borde  nya  program  uppstå  framför  allt  från  utbildningsmässiga behov och bygga på forskningsresultat.    FSF  stöder  helhjärtat  förslaget  att  avskaffa  terminsavgifter  för  studerande  utanför  EU  och  EES  för  att  nå  de  ställda  målen  för  internationalisering  av  den  nordiska  högre utbildningen. I och med att utomeuropeiska studerande utgör ett marginellt  antal  av  programmens  deltagare  skulle  ett  stipendiesystem  vara  ett  onödigt  besvärligt alternativ som lätt utfaller förhållandevis dyrt och svåradministrerat.  Kvalitetssäkring    FSF  ställer  sig  huvudsakligen  positivt  till  de  tankar  om  kvalitetssäkring  och  dess  utveckling som tas upp i kapitel 11. Vi anser att t.ex. vägledning, anvisningar och  stödfunktioner  är  centrala  faktorer  för  hur  studenten  upplever  sina  studier  och  studiernas  kvalitet.  Att  bygga  upp  ett  kvalitetssäkringssystem  på  basis  av  det  arbetet  som  redan  gjorts  av  NOQA  är  en  god  utgångspunkt,  och  likaså  kan  NOQA:s rapport erbjuda stor nytta vid utformandet av den planerade handboken.  FSF  upplever  det  viktigt  att  all  dokumentering  av  kvalitetssäkring  tydligt  åskådliggör  de  kvalitetssäkrande  praxis  som  används  vid  planering,  genomförande,  utvärdering  och  utveckling  av  verksamheten.  Konsekvens  och 
  2. 2. begriplighet gör det lättare att gestalta eller t.ex. konkret visualisera systemet som  en helhet.    Rapportens  kapitel  11  tar  upp  de  olika  studentenkäternas  betydelse.  Vid  tal  om  utbildningsprogram kan deras betydelse inte överbetonas. FSF uttrycker emellertid  sitt innerliga stöd till idén om att utnyttja studerandes sakkunskap om studier vid  verksamhetsplanering  och  utvecklingsbeslut.  Vi  ser  positivt  på  utvecklingen  av  studenternas roll från blotta responsmekanismer till jämställda utvecklingspartner.  I  kapitel  11  listas  vidare  ett  antal  centrala  punkter  inom  kvalitetssäkring.  Med  tanke på det föregående önskar FSF att listans första punkt, “att alla parter binder  sig  till  samarbetet  på  olika  plan:  den  akademiska  personalen,  den  administrativa  personalen samt institutionsledningen”, utvidgas till att omfatta även studenter.    Förslagen om programmens ackreditering i kapitel 9 borde vidare ställas i relation  till  ländernas  förhållandevis  likartade,  men  delvis  avvikande  praxis  för  nationell  kvalitetssäkring.  Som  det  framgår  i  rapporten,  har  Finland  inget  nationellt  ackrediteringssystem  för  utbildningsprogram  i  begreppets  allmänna  bemärkelse.  Med tanke på detta är förslag nummer 14, “Ackrediteringsprocessen harmoniseras  så  att  ackrediteringen  av  Nordic  Master‐program  i  ett  land  leder  till  automatisk  ackreditering  i  andra  nordiska  länder”,  något  problematisk.  FSF  stöder  inte  harmonisering  av  ländernas  ackrediteringssystem,  såvida  det  är  förslagets  syfte.  Däremot  önskar  FSF  erkännande  av  ländernas  olika  nationella  praxis  för  kvalitetssäkring och att de nationella metoderna för kvalitetssäkring, som används  vid institutionen med huvudansvar för koordinering av ett program, erkänns i de  andra deltagande länderna.    Medlemskap i studentkåren    Vi  anser  att  NMP‐studerandes  medlemskap  i  finska  studentkårer  torde  gå  ut  på  FSF:s  rekommendation  till  studentkårerna  gällande  medlemskapet  av  Erasmus  Mundus studerande.   “Erasmus  Mundus  studerande  kan  ansöka  om  befrielse  från  studentkårens  medlemsavgift  ifall  studierna  under  terminen  tar  plats  i  ett  annat  land.  Återbärande  av  avgiften  förutsätter  att  studenten  lämnar  tillbaka  den  eventuellt  utdelade läsårsdekalen. En utländsk Erasmus Mundus studerande blir under sina  studier i Finland medlem i en finsk studentkår. Detta gäller även i händelse av att  konsortiet består av flera finska universitet i vilka den studerande avlägger studier  under sin vistelse i Finland (jfr JOO‐studier [flexibel studierätt]).”    Avslutningsvis    FSF  föreslår  att  för  att  säkerställa  de  finansierade  utbildningsprogrammens  intressevärde  och  attraktionskraft  bör  ett  kriterium  för  finansiering  vara  att  studerande inkluderas i programmens planering och administration.    De  nordiska  nationella  studerandeförbunden  samarbetar  via  NOM‐nätverket  (Nordiskt  Ordförandemöte)  som  varit  verksamt  sedan  1946.  Studentrepresentationen  till  Nordic  Master‐programmets  utveckling  kunde  i  fortsättningen koordineras via NOM.  
  3. 3.    På Finlands studentkårers förbund (FSF) rf:s vägnar      Marina Lampinen    Matti Parpala  ordförande    generalsekreterare    Mera information: sekreterare för internationella ärenden Juha Töyrylä, juha.toyryla@syl.fi, 041 515 2229 

×