4.
Begrepp som renässans och
medeltid sätter käppar i hjulen när
vi ska försöka förstå händelser.
De påverkar hur vi ser på
människorna som levde, och de
påverkar hur vi upplever att
människorna som levde tänkte.
Historiemedvetande
Jag lever under
medeltiden
därför är jag
deppig
Jag lever under
renässansen
därför är jag
glad
5.
Folkvandringar
Den kristna kyrkan
Feodalism
Arabiska riket
Urbanisering
Handel
Korstågen
Pesten
Medeltiden i rubriker
16.
Muhammed enar de många stammar som lever på den arabiska
halvön och skapar ett rike
Efter Muhammeds död fortsätter araberna att plundra karavaner, men
nu vänder de sig utåt. Plundringarna går över i invasioner –
expansion.
661 e Kr tar umayyaderna (en släkt) över ledarskapet och flyttar
huvudstaden från Medina till Damaskus.
Genom att de två stora imperierna (det bysantinska riket och det
sasanidiska riket) försvagas kan araberna expandera.
Det muslimska riket
17.
Umayyaderna förlorar makten till en annan släkt; abbasiderna.
Konsekvensen är att det stora riket delas upp i mindre (750 e Kr).
Araberna tar in vetenskap, filosofi, kultur och teknik. De antika
författarna översätts till arabiska.
Araberna lät de som tillhörde ”boken folk” behålla sin religion. Ofta
fick de som tillhörde dessa religioner betala en särskild skatt för detta
ändamål.
Under 1000-talet fick abbasiderna problem med turkiska folkslag.
Det muslimska riket
20.
Vasaller
Vasall 1 Vasall 2
Vasall 3 Vasall 4
Kung
För att kungarna skulle
kunna regera större
områden skapades ett
system där kungen bytte
landområde och skattefrihet
mot lojalitet och vapenmakt.
Vasallerna fick sköta
områden som ledare i
kungens namn. I händelse
av krig var de skyldiga att
ställa upp med soldater åt
kungen.
23.
Den tidiga kyrkan
Kristendomen sprider sig
snabbt, intensiv mission.
På 300-talet går
kristendomen från
förföljelse till ledande
ställning = problem.
Många religiösa söker
utmaningar - klosterrörelsen
Kamp mellan grekisktalande
och latintalande kristna
resulterar i konflikt och
spricka (1066)
24.
Klosterrörelsen
Började som eremitrörelse
(ensamhet och tystnad)
Benedictus av Nursia skapar
klosterregeln
Att gå i kloster blir omåttligt
populärt och
klosterorganisationerna blir
rika.
Påven (biskopen av Rom)
blir klostrens närmaste
ledare.
28.
Två filosofer
Augustinus
Stater består av
människor som vördar
något gemensamt
Stater som vördar
materiella och världsliga
ting är onda stater
Stater som vördar det
andliga är goda stater
Thomas av Aquino
Människan är en
samhällsvarelse av naturen
Staten är därför ett
nödvändigt ont (den behövs
eftersom den är naturlig)
Statens hierarki är naturlig
och nödvändig
Staten ska byggas utifrån de
andliga idealen för att
motverka de världsliga
drivkrafterna
29.
Kyrkan är underkastad staten i den världsliga världen.
Kyrka och stat ska också vara skilda åt och ha skilda
uppgifter. Staten sysslar med det världsliga och kyrkan
med det andliga.
Marsilius av Padua
30.
Kyrkan och makten
Kamp mellan kyrkans
ledare (påven) och de
världsliga ledarna
(kejsare/kungar)
Bestämma över prästerskap,
tillsätta biskopar, rättighet
till de rika klosterrörelserna
Under 1000-talet och fram
till 1300-talet får kyrkan en
särställning
Kyrkan vapen:
excommunikation och
interdikt senare även
inkvisitionen
31.
Kyrkan och samhället
Befolkningen i Europa
generellt sett religiös;
rädsla för helvetet.
Kyrkan bar funktioner
som sjukhus, skola,
arbetsledare inom
jordbruk.
Pilgrimsresor en naturlig
del av tillvaron
Kyrkan blev byns
medelpunkt
34.
Mer mat leder till mer att sälja
Mer mat leder till att färre
behöver ägna sig åt jordbruk
Bankverksamhet (Italien),
krediter, Valutor
Handeln ökar
Två viktiga handelsområden
(Mellan- och Norditalien samt
Flandern).
Handel
35.
Urbanisering
Främst i Mellan- och
Norditalien Florens,
Milano, Siena, Venedig.
100 – 200 000 invånare
Paris 80 000
Stockholm 5000 - 8000
Handelsstad (kust, å, flod), kyrkostad, vid en borg
