MOA 2014, Projekt Vidareutveckling av SwePub

1. Vidareutveckling av SwePub
SwePub Analys
Marja Haapalainen, projektledare
Jessica Lindholm, arbetsgruppen Praxis
Mötesplats Open Access 2014-04-02

2. Frågeställningarna
• Vilka är analysbehoven nu och i framtiden? Vilka
data behövs? Hur kommer SwePub att användas i
framtiden? Vilka forskningsfinansiärer är
intresserade av SwePub-datat?
• Vilka förändringar behöver genomföras för att göra
SwePub till en datakälla användbar för analys?
• Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens
ekosystem och vilka möjligheter kommer det att
innebära för datats användning och nytta?

3. 2013 –nytt uppdrag
Regeringsuppdraget
I samarbete med Vetenskapsrådet och med
lärosätena via SUHF vidareutveckla SwePub för
att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska
analyser.

4. Projektet
• Start Q1 2014 – slut Q2 2015
• Medel: 3 Mkr + 1,5 Mkr
• Projektgrupp (KB)
• Referensgrupp (SUHF, VR, experter på fältet)
• Styrgrupp (SUHF , VR och KB)
• Fokus- och arbetsgrupper (SUHF, VR, experter)

5. Syfte
Vidareutveckla SwePub enligt uppdrag och att skapa
förutsättningar för SwePub att fungera som en fullgod
och heltäckande datakälla för bibliometriska analyser
och jämförelser på nationell nivå, fristående eller
tillsammans med internationella
publikationsdatabaser.

6. Vilka analyser?
• Ny resursfördelningsmodell i framtiden (VR:s
uppdrag, ingår att föreslå statistiska data som
underlag)
• Strategiska jämförelser
• Samarbeten och nätverk
• Samverkan, forskningens nytta och effekt på
samhället

7. CRIStin är Norges svar på SwePub
• I CRIStin registreres både forskning og formidling
som er to av de tre hovedvirksomhetene til et
universitet, i tillegg til undervisning. Det er mulig å
registrere både selve produksjonen av
vitenskapelige arbeider og formidlingen av disse.
For eksempel kan forfatteren av en vitenskapelig
tidsskriftartikkel om et medisinsk gjennombrudd bli
intervjuet på TV. En musiker komponerer et nytt
musikkstykke som blir presentert for publikum.

8. Spår 1 av 3: Kravfångst analysbehov
Syfte: Fånga upp forskningsfinansiärernas och
lärosätenas (forskarnas) analysbehov nu och i
framtiden. Ta reda på vilka data som behövs för att
uppfylla behoven.
Resultat: Kravbild på data för olika analysbehov –
iteration 1 (Q2)

9. Kravfångst analysbehov – metod
• Dialog med Vetenskapsrådet (Projektgruppen)
• Intervjuer med finansiärer (MH + Marie Stråhle,
SLU, Maria Prager, Chalmers)
• Workshop med lärosäten - SUHF bibliometrigrupp
(MH)
Vilka är frågeställningarna?
• Vi behöver frågeställningar att skicka in i systemet
för att testa vad vi får för svar, vilka data som
behövs.

10. Kravbilden på data tar form
• Nya regler/praxis för affiliering
• Uppgift om antalet upphovspersoner per publikation
• OrganisationsID = domännamn
• ORCID
• PublikationsID (DOI, ISI, ISBN, PMID, Scopus,
patent_number)
• Nya regler/praxis för beskrivning av konstnärlig
forskning (publikationstyper och output)
• Nya regler/praxis för beskrivning av konferensbidrag

11. • Vilka är analysbehoven nu och i framtiden? Vilka
data behövs? Hur kommer SwePub att användas i
framtiden? Vilka forskningsfinansiärer är
intresserade av SwePub-datat?
• Ny resursfördelningsmodell
• Kravbild data och analysbehov iteration 1 – april
2014
• VR, Vinnova, Formas, RJ

12. Vilka förändringar behöver genomföras för att göra
SwePub till en datakälla användbar för analys?

14. • Fånga upp problem tidigt, arbeta med modifieringar av
de krav och lösningsförslag som tas fram inom MODS och
Praxis, samt se hur vi kan trolla i systemet.
• Tillsammans med projektets intressenter dvs lärosätena
och forskningsfinansiärerna definiera krav på vad som är
relevant och tillräckligt.
• Testa data mot analysbehov och ge Vetenskapsrådet och
lärosätena möjlighet att göra analyser

15. Spår 2 av 3: Praxis
Syfte: skapa samsyn på registrering av publikationer
och hur nya SwePub MODS formatet ska tillämpas.
Resultat: Nationella riktlinjer för dataleverans till
SwePub av forskningspublikationer för analys.
(Version 1. Q2)

16. Praxisgruppen
• Arbetsperiod: februari-juni 2014
• Pieta Eklund (HB)
• Mikael Graffner (LU)
• Bodil Gustavsson (SUB)
• Jessica Lindholm (MAH)
• David Scheutz (KTH)
• Taeda Tomic (SLU)

17. CASRAI – vad är det?
• CASRAI är ett standardiseringsinitiativ för
forskningsinformation (casrai.org).
• CASRAI syftar till att främja robust, återanvändbar
och sammanhängande data för cv, projekt,
ekonomisk redovisning, etikprövning och
forskningsoutput.
• Interoperabilitet och återanvändbarhet
• Möjlighet för ett nationellt (och internationellt)
ekosystem för forskningsinformation

18. SwePub publikationstyper
• CASRAI-modellen i SwePub “research output”
• (textbaserade) publikatonstyper
• publikationstyper anpassade till konstnärliga
arbeten
• konferensbidrag
• intellectual property
• övrig output

19. • Vill du ge input:
https://drive.google.com/file/d/0ByeGRYpSSPV_Vm
1CdE9zVXRQWGc/edit?usp=sharing

20. Spår 3 av 3: MODS
Syfte: Översyn och uppdatering av SwePub MODS
format.
Resultat: SwePub MODS Formatspecifikation 3.0
(Q2-14)

21. Fokus MODS
• Henrik Aldberg (VR)
• Urban Andersson (Chalmers)
• Peter Sjögårde (KTH)
• Klemens Karlsson (Konstfack)
• Per Åberg (SU)
• Jörgen Eriksson (LU)
• Från KB har vi stöd av: Christer Larsson, Joakim
Philipsson, Stina Degerstedt.

22. MODS – Iterationer utifrån analysbehov
Vad har publicerats vid en organisation.
Vad har forskare vid en organisation publicerat.
Analys av publiceringskanaler per organisation.
→ Auktoritetslista för organisationer (inkl externa som
företag, centrumbildningar mm)
→ Validering av ORCID, DOI mm mot källorna.
→ Auktoritetslista för ISSN/ISBN/förlag

23. • Vilka förändringar behöver genomföras för att göra
SwePub till en datakälla användbar för analys?
• Metadatamodellen (Swepub MODS)
• Praxis (Nationella riktlinjer)
• Innehållet i SwePub

24. Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens
ekosystem och vilka möjligheter kommer det att
innebära för datats användning och nytta?

25. SwePub Analys
• SwePub Analys stödjer forskarens och lärosätets
processer
• Publikationer till Prisma
• Används till nationella jämförelser och analyser
• Data om publikationer kan användas och
återanvändas i ekosystemet

26. • Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens
ekosystem och vilka möjligheter kommer det att
innebära för datats användning och nytta?
• SwePub Analys - noden för publikationer i det
svenska ekosystemet
Prisma och SweCRIS och CRIS, Forskning.se
• ORCID, CASRAI öppnar upp för internationella
jämförelser

27. Data behövs nu! Var med och påverka!
• Vänta inte på SwePub MODS Formatspecifikation
3.0 !
• Eller på Nationella riktlinjer för dataleverans till
SwePub av forskningspublikationer för analys.
• Data ni levererar påverkar vilka analyser som kan
göras.
• Skicka in 10 testposter
• Handlar det om teknik eller praxis?

28. Planera arbete med datakvalitet
• Data kanske finns men behöver struktureras om för att
kunna användas i SwePub Analys. Data kanske saknas
och måste matas in och kommer troligen kräva manuella
insatser som behöver planeras in på lärosätet.
• Lärosätet får i den här processen underlag till egna
förberedelser och kan planera vilka insatser som behövs;
utreda externa beroenden, planera för kostnader,
utvecklingsinsatser och dataregistrering.
• Analysverktyg som stöd för lärosätenas kvalitetsarbete.

29. Börja använda SwePub Analys
• Vad har kommit ut ur en satsning (eller projekt)?
• Vilka samarbetspartners har vårt universitet de fem
senaste åren inom: Cancerforskningen, Samhällsvetenskap,
Arkitektur
• Hur mycket publicerar vårt lärosäte och andra svenska
lärosäten de fem senaste åren fördelat på publikationstyper
(refereegranskade men även samverkanstyper)?
• Vilka tidskrifter de senaste året publicerar vår institution i
och vilka publicerar vi inte i (men borde)?
(exempel från workshop med SUHF bibliometriarbetsgrupp)

30. 21 oktober – ny konferens!
• Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet bjuder till
en konferens om forskningsinformationens
infrastruktur/ekosystem.
• SwePub Analys, CRIS, SweCRIS, Prisma, ORCID…
• Ny resursfördelningsmodell på förslag
• Forskarstöd på biblioteket
• Vilka är erfarenheterna i våra nordiska grannländer

31. Följ projektet
• @SwePub på Twitter
• Librisbloggen.kb.se
• SwePub sändlista
• Marja.haapalainen@kb.se