1. Medfinansiering vid järnvägsinvesteringar – principer och praktik Transportforum, Linköping 14 januari 2010 Mårten Levin, p.u.a. Björn Hasselgren Regional direktör Stockholm
2.
3. Övergripande process för utveckling av transportinfrastrukturen I åtgärdsplanerna prioriteras infrastrukturprojekt utifrån den samhällsekonomiska nyttan med projekten, den s.k. nettonuvärdeskvoten. Transportpolitikens mål Behov av åtgärder Tillgängligt finansiellt utrymme Långsiktig åtgärdsplan på nationell och regional nivå Finansiering, byggnation etc
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14. Järnvägsprojekt med medfinansiering Luleå Gävle Stockholm Göteborg Malmö Norrbotniabanan Dalabanan Händelö, anslutning kombiterminal Göteborgs hamnbana Ängelholm-Maria (Södertunneln) Kombiterminal Gammelstad Hargshamns-banan Station Vega Karlstad bangård Trelleborgsbanan Umeå hamn Gävle Hamn Rosersberg Varberg-Hamra Kust till Kust Pajala Sundsvalls hamn Uppsala plan-skilda korsningar Fryksdalsbanan Pågatåg Nord-Ost Sundsvall-Härnösand Knivsta planskilda korsningar Viskadalsbanan, Kinnekullebanan, Norra Bohusbanan Citybanan Västlänken
15. Dalabanan –banavgifter och kommunal garanti Projekt Hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Mora-Uppsala (Stockholm). Syftet är att möjliggöra tätare trafik med persontåg och en bättre tidhållning på Dalabanan och på längre sikt nå ytterligare förkortning av restiderna mellan Dalarna och Arlanda/Stockholm och utmed banan (t.ex. ett tåg i timmen med restid mellan Sala och Borlänge understigande 58 minuter samt utökad regionaltrafik. Projektkostnad 810 mkr Medfinansiärer Trafikoperatörer samt samtliga 14 kommuner längs med sträckan Medfinansiering 250 mkr via banavgifter samt kommunal garanti för täckning av kapitalkostnader Processen Avsiktsförklaring tecknad november 2008 med tillägg om finansieringslösning tecknad augusti 2009. Genomförandeavtal är framförhandlat och håller på att undertecknas.
16. Varberg – kommun, region och Jernhusen AB Projekt Som en del av utbyggnaden av Västkustbanan byggs nedsänkt dubbelspår samt tunnel på sträckan Varberg-Hamra. Syftet är att ta tillvara möjligheterna med dubbelspårskapaciteten längs hela Västkustbanan, förbättra miljösituationen i Varberg samt ge möjlighet till exploatering av attraktiv mark och en utvecklad samhällsstruktur. Projektkostnad 2 950 mkr Medfinansiärer Region Halland, Varberg kommun, Jernhusen AB Medfinansiering 600 mkr Processen Baserat på utredningsarbeten som går tillbaka till 1990-talet har en projektbeskrivning arbetats fram under 2009. På basis av denna har sedan en avsiktsförklaring tecknats mellan parterna i juni 2009. Ett genomförandeavtal tecknades i november 2009.
17. Citybanan Projekt Byggande av ny tvåspårslinje genom Stockholm Projektkostnad Ca 16 mdr kronor Medfinansiärer SLL, Stockholms Stad, Kommuner i Mälardalsregionen Medfinansiering Ca 6 mdr kronor Processen Övergripande överenskommelse framförhandlad mellan stat, region och kommuner – Citybaneavtalet – som ligger till grund för medfinansiering.
18.
19.
20.
21.
22. Privat medfinansiering kontra OPS Finansiering Byggnation OPS Medfinansiering Public Private Partnership (PPP) Drift och underhåll Leverans Funktion Private Finance Initiative (PFI)
23.
24. Pågående utvecklingsprojekt mellan SKL, Banverket och Vägverket Ett gemensamt kunskapsunderlag och synsätt på hur medfinansiering har tillämpats i praktiken. En plattform för fortsatt dialog om spelregler och andra förutsättningar för överenskommelser om medfinansiering.
Banavgifter uppfyller i princip kriteriet för medfinansiering, men är omgärdat av ett flertal särskilda regleringar. Nivån på banavgifter fastställs genom de faktiska kostnaderna och inte primärt som resultat av en framförhandling. EU-bidrag kan ses som återföring av statliga medel. EU-medel är med det synsättet statliga medel som kanaliserats på annat sätt än via statsanslag för infrastrukturinvesteringar. Medel från länstransportplanerna är med samma synsätt statliga medel som kanaliserats på annat sätt än via statsanslag för infrastrukturinvesteringar. Vid statligt bidrag till annans investering är förhållandena är de omvända. Statens finansiella engagemang i dessa projekt kan företrädesvis motiveras av andra mål än de transportpolitiska (t.ex. regional- eller näringspolitiska mål). Parallella investeringar i egna anläggningar sker ofta för att öka effekten av det statliga projektet, men innebär inte att den statliga anslagspåverkande kostnaden minskar (ingen påverkan på volymen i åtgärdsplanen). Banavgifter uppfyller i princip kriteriet för medfinansiering, men är omgärdat av ett flertal särskilda regleringar. Nivån på banavgifter fastställs genom de faktiska kostnaderna och inte primärt som resultat av en framförhandling. EU-bidrag kan ses som återföring av statliga medel. EU-medel är med det synsättet statliga medel som kanaliserats på annat sätt än via statsanslag för infrastrukturinvesteringar. Medel från länstransportplanerna är med samma synsätt statliga medel som kanaliserats på annat sätt än via statsanslag för infrastrukturinvesteringar. Vid statligt bidrag till annans investering är förhållandena är de omvända. Statens finansiella engagemang i dessa projekt kan företrädesvis motiveras av andra mål än de transportpolitiska (t.ex. regional- eller näringspolitiska mål). Parallella investeringar i egna anläggningar sker ofta för att öka effekten av det statliga projektet, men innebär inte att den statliga anslagspåverkande kostnaden minskar (ingen påverkan på volymen i åtgärdsplanen).
![Del 1 ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()