FSF:s förslag till ändringar i policydokumentet, preliminära förslag

1,066 views

Published on

FSF: Förslag till ändringar i policydokumentet, preliminära förslag (21.9.2012)

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,066
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
677
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

FSF:s förslag till ändringar i policydokumentet, preliminära förslag

  1. 1. 1   2   3   Förslag till ändringar i policydokumentet 4   5   Innehåll: 6   1. Förändringar i verksamhetsbetingelser 7   2. Förbundets befintliga ståndpunkter 8   3. Behov av att precisera vår ståndpunkt 9   4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter10  11  12  13   1. Förändringar i verksamhetsbetingelser14  15   Den högre utbildningen i Finland har under de senaste decennierna internationaliserats16   fortare än förut. Finlands studentkårers förbund har starkt stött och befrämjat17   internationalisering både inom högskolor och i samhället i stort bl.a. genom sina ståndpunkter18   gällande mobilitet och invandring. Internationalisering har dock även baksidor, och inte alla19   tankar och tillvägagångssätt som man tagit till sig från den internationella diskussionen bör20   understödjas eller accepteras. De mest välkända exemplen, och de som vållar mest diskussion21   såväl internationellt som i Finland, på negativa aspekter av internationalisering är att22   utbildning kan ses som en handelsvara, att terminsavgifter sprider sig och höjs, samt så23   kallade ”examensfabriker” (eng. diploma mills), där det är möjligt att köpa sig en24   högskoleexamen. De två senaste åren har det uppstått en trend i att aktörer med tankar och25   metoder som är främmande för den finländska utbildningspolitiken har dykt upp i Finland.26   Trenden tvingar den utbildningspolitiska diskussionen i Finland att ta hänsyn till och ta27   ställning i fråga om den här utvecklingen.28  29   De aktuella förändringarna i verksamhetsmiljön grundar sig på att finländska och utländska30   instanser med stöd av näringsfriheten kan erbjuda kommersiella utbildningstjänster. Med31   andra och mer specifika ord, så kan utländska högskolor grunda filialer på finländsk mark, å32   andra sidan kan även finländska företagare erbjuda utbildning. Det har förekommit exempel33   på båda dessa företeelser tidigare, men under de två senaste åren har antalet sådana aktörer34   märkbart ökat och det verkar som om trenden kommer att bli starkare under kommande år.35  36   År 2011 grundade det privata estniska universitetet Estonian Business School (EBS) en37   sidoenhet som ordnar handelsvetenskaplig utbildning i Helsingfors. Ursprungligen planerade38   EBS att anta 20 studerande, men på grund av den stora anstormningen sökande antog EBS39   mer än fyra gånger så många. EBS kommer att utöka sin antagning. Orsakerna till det stora40   antalet sökande har inte utretts, men det kan antas att en bidragande orsak varit anhopningen41   av nya studenter, dvs. att antalet personer som tagit studentexamen och antalet42   nybörjarplatser vid högskolorna inte korrelerar.43  44   Det stora antalet sökande torde vara ett skäl till att även andra utländska högskolor har fattat45   intresse för Finland. Hösten 2012 började Estlands tredje största universitet, Tallinn Ülikool46   (TÜ), erbjuda juridisk utbildning, även den i Helsingfors (45 studenter). Utöver detta finns det47   information om att flera estniska och åtminstone en rysk högskola har hört sig för om hur48   saker går till i Finland, och planerar att grunda filialer i Finland.
  2. 2. 49  50   Av de inhemska aktörerna bör nämnas Helsinki School of Business (HELBUS) som inledde sin51   verksamhet hösten 2012 och i enlighet med sitt namn erbjuder handelsvetenskaplig utbildning.52   Av tidigare aktörer kan nämnas Scandinavian Arts and Business Institute (SABI), som haft53   verksamhet i Finland sedan år 2006.54  55   De högskolor och företag som beskrivs ovan ger en bra bild av hur olika utgångspunkterna56   och metoderna för att ordna utbildning kan vara. EBS och TÜ:s estniska verksamhetsställen57   ger i Estland officiellt erkända examina. Det är ändå oklart vems ansvar det är att övervaka att58   även den undervisning som ges vid finska filialer fyller samma kvalitetskriterier som de59   estniska och vem som ansvarar för exempelvis kvalitetssäkring. HELBUS erbjuder i sin tur60   associate degree-examina (120 ECTS), som det europeiska utbildningssystemet inte känner till.61   Varken HELBUS eller SABI:s examina har någon ackreditering av någon myndighet eller62   motsvarande instans.63  64   Alla fyra kombinerar undervisning på engelska och avgiftsbelagda studier. EBS65   kandidatprogram kostar 2630 euro/år, TÜ:s motsvarande 3952 euro/år och HELBUS 320066   euro/termin. Avgifterna vid SABI varierar från några tusen upp till 17 000 euro. I övrigt67   varierar finansieringsgrunden: EBS, SABI och HELBUS är helt privata läroanstalter, medan TÜ68   är ett huvudsakligen offentligt finansierat statligt universitet.69  70  71  72  73   2. Förbundets befintliga ståndpunkter74  75   De centrala punkterna i FSF:s politiska policydokument:76   ”Den examensinriktade utbildningen är gratis för de studerande.77   Uppdragsutbildningen stjäl inte resurser från undervisningen och forskningen,78   utan ökar resurserna. Öppna universitetet är inte en avgiftsbelagd väg runt79   urvalsprovssystemet, till högre studier.” (2.1 Likabehandling)80  81   ”Högskolornas studenturval baserar sig på motivation och lämplighet, och det82   finns inget behov av prepkurser.” (2.1 Likabehandling)83  84   ”Studiestödssystemet främjar också på sitt sätt internationell mobilitet.” (2.285   Utkomst)86  87   ”Högskolornas examina utgör självständiga helheter i enlighet med det88   europeiska området för högre utbildning, och de är länkade till en nationell89   referensram för kompetens liksom till europeiska dito.” (3.1 Högskoleexamina)90  
  3. 3. 91   ”Efter avlagd examen kan de studerande gå över från en högskola till en annan 92   överallt i Europa och får då sin kompetens erkänd till fullo.” (3.1 93   Högskoleexamina) 94   95   ”Högskolorna inför inte några terminsavgifter för studerande som kommer från 96   länder utanför EU/EES-området. I det fallet att någon högskola beslutar sig för 97   att prova på avgiftsbelagda magisterprogram, skall försöket utvärderas enligt en 98   på förhand fastslagen uppsättning kriterier. Försöket permanentas inte ifall 99   införandet av terminsavgifter minskat studentantalet avsevärt, ifall100   stipendiesystemet inte möjliggör jämlikt tillträde till utbildning eller ifall systemet101   med terminsavgifter kräver alltför stora resurser i förhållande till det resultat det102   ger. Ett stipendiesystem skall garantera att begåvade studenter har möjlighet att103   helt gå in för sina studier oberoende av sin bakgrund eller sina tillgångar.” (5.1104   Utländska studenter)105  106   I den pro memoria om utbildningsexport (godkänd av FSF:s styrelse 11.6.2010) har FSF107   definierat acceptabel utbildningsexport som följer:108   ”1. Utbildningsexport är antingen109   a. kommersialisering av utbildning där den som betalar är ett utländskt110   eller internationellt företag eller en organisation eller stat –inte en individ;111   eller112   b. export, kommersialisering och produktifiering av andra instrument och113   innovationer såsom undervisningsteknologi, lärandemiljöer,114   undervisningsplaner, elev- och studerandevård, och modeller för115   stödtjänster, utbildningssystem och förvaltning samt infrastruktur och116   olika utvecklingskonsulteringar.117   2. Inom högskolesektorn är den som utför utbildningsexporten i första118   hand en högskola eller ett företag som ägs direkt av en högskola.119   3. Målet med utbildningsexport inom högskolesektorn är att120   a. få mer finansiering för att sköta högskolans grundläggande uppgifter –121   verksamheten ska vara ekonomiskt vettig och på längre sikt122   vinstgivande,123   b. göra högskolegemenskapen mer internationell – både för studenter och124   för personal, samt125   c. förbättra uppfattningen om finländsk know-how.126   4. Hur utbildningsexporten verkställs, lagenligheten för olika127   utbildningsexportprojekt och kvalitetssäkring av produkterna övervakas128   av ett organ som lyder under undervisnings- och kulturministeriet eller129   utbildningsstyrelsen.130   5. Inga principer som är samhälleligt och nationellt viktiga, såsom131   avgiftsfri examen i ledande utbildning, offras för att komma in på132   internationella utbildningsmarknader.133  134   Utbildningsexport som följer dessa principer godkänner FSF preliminärt.135   FSF:s ståndpunkter gällande utbildningsexport beskrivs i [den här] pro136   memorian.”
  4. 4. 137  138  139  140  141   3. Behov av att precisera vår ståndpunkt142  143   Förändringar i verksamhetsbetingelserna sätter press på både befintliga ståndpunkter och144   tillvägagångssätt. Pressen gäller å ena sidan högskolesystemets struktur och verksamhet, å145   andra sidan studiesociala förmåner, men särskilt den situation som uppstår då dessa146   samverkar.147  148   Om en ser på det ur ljuset av hur högskolesystemet fungerar handlar det både om149   verksamhetsprinciper och om kvaliteten på den utbildning som ges, arbetslivsrelevans och150   studerandes rättsskydd.151  152   Kommersiella aktörer kan på längre sikt även påverka högskolesystemets struktur genom att153   förändra efterfrågan och utbud för den offentliga högskoleutbildningen. Detta gör det i sin tur154   svårare att prognostisera utbildningsplatserna, och är därmed ett hinder för155   utbildningspolitisk styrning. Vidare kan de kommersiella aktörernas finansieringsbas påverka156   – eller användas som jämförelse till – finansiering för offentliga aktörer.157  158   Förändringar i förhållandena sätter press även på utveckling av studiestödet. Enligt befintlig159   lagstiftning kan studerande få studiestöd för studier utomlands om de motsvarar studier i160   Finland enligt studiestödslagen eller är studier som avläggs under en utbytesperiod. Eftersom161   högskolestudierna bör motsvara studier i Finland, bör utländska studier/examina som162   berättigar till studiestöd vara ordnade vid en läroanstalt som står under offentlig bevakning163   eller är på annat sätt ackrediterad i landet där studierna ska bedrivas. Många länder har en164   skild ackrediteringsmyndighet som behandlar frågor om likvärdiga studier. I Finland fattas165   beslut om studierna anses likvärdiga och ska stödjas av FPA. För studier utomlands kan166   studerande få studiepenning 298 euro per månad, bostadsbidrag 210 euro per månad och167   garanti för studielån på 600 euro per månad.168   FPA har åtminstone i EBS fall tolkat lagen så att FPA beviljat ovannämnda för utlandsstudier169   avsedda studiestöd även till studerande som studerar vid filialen i Finland. Grunden till det170   har varit att studerande uppgett att studierna avläggs i Tallinn, inte i Helsingfors. Den här171   tolkningen har lett till en situation där man i praktiken stöder terminsavgiftsbelagd utbildning172   i Finland. På så vis blir den högre nivån på studiestödet som beviljas sådana studier,173   exempelvis lånegarantidelen, i praktiken ett stöd till terminsavgifter i stället för ett stöd som174   uppmuntrar till mobilitet. Detta utgör en fara för vårt offentliga avgiftsfria högskoleväsen,175   eftersom det på lång sikt kan leda till en utveckling av en privat högskolesektor vid sidan av176   den offentliga. De potentiella kunderna för en sådan högskolesektor existerar, eftersom177   tävlingen om ett begränsat antal studieplatser gör att många sökande faller utanför, speciellt178   inom populära områden. Även en del finländska företag är intresserade av en sådan179   förtjänstlogik.180  181  182  
  5. 5. 183  184   4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter185  186   Styrelsen föreslår följande tillägg och preciseringar till policydokumentet för att FSF:s andra187   grundtes, ”en för den studerande avgiftsfri till examen ledande utbildning av hög kvalitet”,188   ska kunna förverkligas på bästa möjliga sätt.189  190  191   1. Formuleringar gällande högskolesystemet (Sektion 3, 1 stycket)192  193   De som arrangerar högskoleutbildning i Finland ingår i den offentliga regleringen som194   omfattar universitetslagen och yrkeshögskolelagen.195  196   I ett högskolesystem som är tillräckligt och som beaktar samhällets behov finns inget utrymme197   för examenshandel som riktar sig till individer.198  199   Detaljerade motiveringar200   Målsättningen med den första formuleringen är att säkra att den utbildning som diverse201   diffusa aktörer erbjuder i Finland inte heller i framtiden erkänns som högskoleutbildning. Den202   här formuleringen tar inte ställning till utbildningsanordnare som erbjuder examina i enlighet203   med den europeiska referensramen för examina, om kvaliteten säkrats för att standarden för204   referensramen uppfylls.205   Den andra formuleringen uttrycker målsättningen att man genom att utveckla det offentliga206   högskolesystemet ska kunna eliminera efterfrågan på examenshandel utan att begränsa207   näringsfriheten. Formuleringen inkluderar principen om att utbildning inte är en handelsvara208   och att motivet för att anordna utbildningen inte i första hand får vara företagsekonomiskt,209   utan ska vara kunskap och bildning. Formuleringen har utformats för att motsvara210   formuleringen om prepkurser.211  212  213   2. Formuleringen gällande studiestöd (Sektion 2.2, 3 stycket)214  215   Studiestöd avsett för högskolestudier beviljas för studier i Finland endast för högskolestudier216   vid de universitet som nämns i universitetslagen §1 samt vid yrkeshögskolor som erhållit217   koncession.218  219   Detaljerade motiveringar220   Avsikten med formuleringen är att begränsa studiestödet i Finland så att studiestöd beviljas221   endast för studier som avläggs vid högskolor som hör till det finländska högskolesystemet. På222   så sätt stöder man inte att det uppstår en privat, terminsavgiftsbelagd högskolesektor i223   Finland. Formuleringen är inte avsedd att inverka på studiestödet avsett för studier224   utomlands eller grunderna för att bevilja sådant.225  226  227  228   Mer information:229  
  6. 6. 230  231   Kim Rantala, högskolepolitiskt ansvarig i styrelsen, 044 906 5003232  233   Jarmo Kallunki, högskolepolitisk sekreterare, 041 515 2230234  235   Soile Koriseva, socialpolitisk sekreterare, 041 515 2233236   förnamn.efternamn@syl.fi237  

×