Kurs i grundvatten för kommuner, 10 april 2014

1. Kommunal Grundvattendag i Uppsala 2014
Grundvattenresurser
Konkurerande behov
Värdering av resurser som Prioriteringsunderlag
bjorn.holgersson@sgu.se

2. Exempel på juridisk utgångspunkt: PBL
1 kap. Inledande bestämmelser
3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och
vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras.
2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid
lokalisering av bebyggelse, m.m.
3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet,
2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan
samhällsservice,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

3. Exempel på juridisk utgångspunkt: Lagen om
allmänna vattentjänster
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp
ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors
hälsa eller miljön.
Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster
6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas
vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande
bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna
behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i
verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.
Tillsyn
51 § Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § att
tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra
skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

4. Behov av Planerings- och Prioriteringsunderlag
• En fungerande VA-planering ger kommunen större
handlingsutrymme.
• Utan en planering riskerar kommunen att ställas inför
förelägganden enligt 51 § vattentjänstlagen

6. Värdering av Sveriges grundvattenmagasin
ur ett
dricksvattenperspektiv
Björn Holgersson, Peter Dahlqvist
Magdalena Thorsbrink, Jakob Nisell
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

7. Denna värdering avser…
En värdering av våra grundvattenmagasin i såväl
• isälvsavlagringar
• sedimentär berggrund
som i
• bristområden med kristallin
berggrund och tunna jordtäcken
och i övriga områden

8. En relativ värdering av
Sveriges grundvattenmagasin
Värdet av ett grundvattenmagasin
i förhållande till andra grundvattenmagasin,
ur ett dricksvattenperspektiv
En del i SGUs miljömålsarbete
Uppstart nationell värdering, 2011
Utkast till värderingsresultat, 2012
Kalibrering, 2013
Resultat redovisas, 2014

9. Naturvårdsverket
Rapport 5142
Januari 2002
Analysen
Möter ett behov - besvarar specifika frågeställningar
Heltäckande analys – inbegriper allt grundvatten
Utgår ifrån tidigare utförda arbeten

10. Grundvattenmagasinets
totala relativa värde,
i relation till övriga
grundvattenmagasin
Egenvärde
In Situ-värde
Natur- och Kulturvärden
För markstabilitet (undvika
sättningar)
Utgöra recipient för t.ex. spillvatten
Förhindra saltvatteninträngning
Utvinnings-
värde
Dricksvatten
Geoenergi
(energilager + geotermi)
Naturgrus
Bevattning, mm
Ett första steg……..

11. Användningsområden
-Vattenförsörjningsplanering
där prioritering är en central del
-Markanvändningsplanering
Översikts- och detaljplaner
- Materialförsörjningsplanering
-Tillståndsgivning
Miljödom, täkttillstånd
-Planering/prioritering av åtgärder
T.ex. för väg och järnväg
-Miljömålsarbete

12. Värderingen utförs som en
rasteranalys med delmodeller
som slås ihop

13. Värderingens olika dimensioner
1. Behov
2. Infiltrationsmöjligheter
3. Uttagsmöjligheter
4. Kvalitet
5. Sårbarhet
6. Påverkan

14. 1. Behov
Fritidshus
Befolkningsdata
Behovsfaktor vattentäkter
(utesluts troligen)

16. Buffrad behovsbild

17. 2. Infiltration

18. 3.Uttagsmöjligheter
baserad på karterade och icke karterade uttag

19. Uttagsmöjligheter

20. 4. Kvalitet utifrån vattentäktsuppgifter
och enskilda brunnar

21. Kvalitet utifrån vattentäktsuppgifter och enskilda brunnar

22. 5. Sårbarhet baserat på jordartskartan
Omklassningstabell
- Jordart till Sårbarhetspoäng

23. Sårbarhet utifrån Jordartskartan
(högt värde)
(lågt värde)

24. 6. Påverkan från utsläpp, vägar och markanvändning

25. Påverkan från utsläpp, vägar och markanvändning

26. Sammanslagning
Behov
Uttags
möjl.
Infiltra
tion
Kvalitet
Sårbar
het
Påverkan
Kvantitet
Egenskaper Risk
Förutsättningar
Sammanslagen
värdering

27. Risk utifrån Påverkan * Sårbarhet

28. Egenskap utifrån Kvantitet (Uttagsmöjlighet+Infiltration) * Kvalitet

29. Förutsättningar utifrån Egenskap * Risk

30. Värdeberäkning utifrån Behov * Förutsättningar

31. Körning och Sammanlänkning av alla delmodeller

32. Presentation av resultat
• Bilder
– Raster
– Vektor
• Tabeller
• Mellanresultat
1. Storåsen
2. Mellanåsen
3. Lillåsen
Lista utifrån
prioritering
Nationell
analys
Regional
analys

34. Exempel på urval:
50 mest värdefulla förekomsterna
(från en okalibrerad beräkning)
Skala går från blått till rött, rött är högst värde

35. Vidareutveckling
•Nationell prioriteringslista - "100 i topp"
•Rasterskikt över värdegrundande parametrar
•Osäkerhetsskiktet tas fram
•Marknadsföra möjligheten till separata körningar
•Beslutsprocess ska arbetas fram för NÄR vi väljer att
uppdatera modellen med nya indata
•Utveckling - värdering utifrån andra värden
än för dricksvattenförsörjning
(geoenergi, grus, ekologi)
Tack för oss!