Presentation som gjordes av Eva Jirner, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.

1. Miljökvalitetsmålet
”Grundvatten av god kvalitet”

2. Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
Miljömålsportalen:
www.miljomal.se

3. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till e
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag
Grundvattnets kvalitet
• nitrat, bakterier, bekämpningsmedel och
”urbana”föroreningar
• saltvatteninträngning
• 25% enskilda brunnar otjänliga
• för dålig kunskap - var finns problemen?
• för dåligt skydd
Påverkan på ytvatten
• kunskapsbrist – men troligen Hg, nitrat, ev. fosfor
Kvantitet - Grundvattennivåer
• urbana områden, fritidshus, kuster – överuttag/saltvatteninträngning
• klimatanpassning
Bevarande av naturgrusavlagringar
• för stort uttag, till fel ändamål/på fel plats

4. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2012 – VAD FATTAS?
−Kunskapen om påverkan dålig; slumpmässig upptäckt av
föroreningar. Bättre övervakning behövs.
− Bättre skydd av vattenresurser
− Bättre vattenförsörjningsplanering
− Strikt tillämpning av miljöbalkens regler om naturgrus.
− Mer hänsyn till grundvatten behövs inom tillstånd/anmälan och
tillsyn.
− Mer precisa åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen
− Fortfarande för liten kunskap om grundvattnets betydelse; mer
grundvattenkompetens behövs.
− Beställarkrav och branschstandarder viktigt
− Ekonomiska styrmedel och vattnets värde?!

5. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KUNSKAP
− Grundvattenkompetens på kommunen
− Hydrogeologiska underlag, vattentäktsarkiv, brunnsarkiv, VISS etc.
− Bättre råvattenkontroll vid allmänna vattentäkter
− Sammanställa nivåinformation
− Enskilda brunnar; information och provtagning
(certifierade brunnsborrare, Normbrunn 07, provtagning vid fastighetsköp etc)

6. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
SKYDD
− Bra skydd för nuvarande och framtida
vattentäkter
− Vattenskyddsområden som är baserade på tillräckliga
hydrogeologiska underlag samt på bra planeringsunderlag
− Beredskapsplaner för olyckor vid vattentäkter. Hydrogeologiska
underlag. Veta vilken roll kommunens olika avdelningar har vid en
olycka.

7. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
PLANERING
−Vattenförsörjningsplaner
− Materialförsörjningsplaner
− Vattenskyddsområden
− Beredskapsplaner
−Se till att man tar hänsyn till och använder planerna (vid ÖP, vid DP, vid
tillstånd/anmälan/tillsyn)

8. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
TILLSTÅND, ANMÄLAN OCH TILLSYN
− Se till att det finns tillräckligt med information om grundvattnet;
hydrogeologisk beskrivning, nivåer, flöden, hur påverkas grundvattnet.
− Ta hänsyn till vattenskyddsområden och föreskrifter
− Ta hänsyn till kommunala/regionala planer
− Vattenförvaltningens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer
− Kräv provtagning av grundvattnet (kontrollprogram/egenkontroll)
− Strikt tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om täkter
− Enskilda brunnar; identifiera problemområden, uppmuntra/stöd
provtagning, informationskampanjer m.m.
− Tillsyn med sikte på grundvattnet

9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KOMMUNEN SOM BESTÄLLARE
Fundera och ställ krav!
t.ex. på
− Material vid bygg- och anläggningsarbeten (krossat berg istället för
naturgrus, rätt material i rör m.m.)
− Hänsyn till spill och annan påverkan (skyddsåtgärder, nedbrytbara oljor i
maskiner mm)
− Beredskap för incidenter och olyckor
− Provtagning och uppföljning av grundvattenpåverkan