Kurs i grundvatten för kommuner, 10 april 2014

1. Miljökvalitetsmålet
”Grundvatten av god kvalitet”
10 april 2014
helena.dahlgren@sgu.se

2. Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
Miljömålsportalen:
www.miljomal.se

3. Vad innebär miljömålsarbetet
för SGU?
• SGU ansvarar för formuleringen av
miljömålet Grundvatten av god kvalitet
och dess preciseringar
• SGU verkar för att miljömålet uppfylls
• SGU ansvarar för
miljömålsuppföljningen
- når vi målet?
- indikatorer/ uppföljningsmått
• SGU arbetar även aktivt med miljömålet
Giftfri miljö inom förorenade områden

4. Miljökvalitetsmålet
”Grundvatten av god kvalitet”
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö
för växter och djur i sjöar och vattendrag.
• Grundvattnets kvalitet
• Påverkan på ytvatten
• Grundvattennivåer
• Bevarande av naturgrusavlagringar

5. Grundvattnets kvalitet
Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar
användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
God kemisk grundvattenstatus
Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
Kvaliteten på utströmmande grundvatten
Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för
växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
God kvantitativ grundvattenstatus
Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
Grundvattennivåer
Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning,
markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
Bevarande av naturgrusavlagringar
Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring,
natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
Bedömning av miljömålet utifrån sex preciseringar :

6. Vilka problem med Sveriges grundvatten?
Grundvattnets kvalitet
• nitrat, bakterier, bekämpningsmedel
och ”urbana” föroreningar
• saltvatteninträngning
• 25% enskilda brunnar otjänliga
• för dålig kunskap - var finns problemen?
• för dåligt skydd
Påverkan på ytvatten
• kunskapsbrist – men troligen Hg, nitrat, ev. fosfor
Kvantitet - Grundvattennivåer
• urbana områden, fritidshus, kuster – överuttag/saltvatteninträngning
• klimatanpassning
Bevarande av naturgrusavlagringar
• för stort uttag, till fel ändamål/på fel plats

7. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2012 – VAD FATTAS?
−Kunskapen om påverkan dålig; slumpmässig upptäckt av
föroreningar. Bättre övervakning behövs.
− Bättre skydd av vattenresurser
− Bättre vattenförsörjningsplanering
− Strikt tillämpning av miljöbalkens regler om naturgrus.
− Mer hänsyn till grundvatten behövs inom tillstånd/anmälan och
tillsyn.
− Mer precisa åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen
− Fortfarande för liten kunskap om grundvattnets betydelse; mer
grundvattenkompetens behövs.
− Beställarkrav och branschstandarder viktigt
− Ekonomiska styrmedel och vattnets värde?!

8. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KUNSKAP SKYDD PLANERING TILLSTÅND OCH TILLSYN

9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KUNSKAP
− Grundvattenkompetens på kommunen
− Hydrogeologiska underlag, vattentäktsarkiv, brunnsarkiv, VISS etc.
− Bättre råvattenkontroll vid allmänna vattentäkter
− Sammanställa nivåinformation
− Enskilda brunnar; information och provtagning
(certifierade brunnsborrare, Normbrunn 07, provtagning vid fastighetsköp etc)

10. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
SKYDD
− Bra skydd för nuvarande och framtida
vattentäkter
− Vattenskyddsområden som är baserade på tillräckliga
hydrogeologiska underlag samt på bra planeringsunderlag
− Beredskapsplaner för olyckor vid vattentäkter. Hydrogeologiska
underlag. Veta vilken roll kommunens olika avdelningar har vid en
olycka.

11. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
PLANERING
−Vattenförsörjningsplaner
− Materialförsörjningsplaner
− Vattenskyddsområden
− Beredskapsplaner
−Se till att man tar hänsyn till och använder planerna (vid ÖP, vid DP, vid
tillstånd/anmälan/tillsyn)

12. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
TILLSTÅND, ANMÄLAN OCH TILLSYN
− Se till att det finns tillräckligt med information om grundvattnet;
hydrogeologisk beskrivning, nivåer, flöden, hur påverkas grundvattnet.
− Ta hänsyn till vattenskyddsområden och föreskrifter
− Ta hänsyn till kommunala/regionala planer
− Vattenförvaltningens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer
− Kräv provtagning av grundvattnet (kontrollprogram/egenkontroll)
− Strikt tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om täkter
− Enskilda brunnar; identifiera problemområden, uppmuntra/stöd
provtagning, informationskampanjer m.m.
− Tillsyn med sikte på grundvattnet

13. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KOMMUNEN SOM BESTÄLLARE
Fundera och ställ krav!
t.ex. på
− Material vid bygg- och anläggningsarbeten (krossat berg istället för
naturgrus, rätt material i rör m.m.)
− Hänsyn till spill och annan påverkan (skyddsåtgärder, nedbrytbara oljor i
maskiner mm)
− Beredskap för incidenter och olyckor
− Provtagning och uppföljning av grundvattenpåverkan

14. Frågor? Kontakta mig:
helena.dahlgren@sgu.se