Vilka databaser finns när det gäller grundvatten och vilka behövs? Lena Maxe från SGU berättar.

1. Förorenat grundvatten –
hur kan vi förbättra
kunskapsläget ?
Vad som finns på SGU – och på andra
ställen
Vad som behövs
Vad som kan samlas in
Vad som kommer att samlas in
GeoArena 17 oktober2012
Lena Maxe (SGU)

2. Kunskapsbehov -
grundvattenförorening
• Vilka typer av verksamheter
• Hur vanligt är problemet
• Var är grundvattnet förorenat
• Vilka processer är verksamma
• Vilka halter resulterar från processerna
• Hur stor är risken
• Vilka åtgärder är bra
• Hur kan dessa komma till stånd

3. Grundvattnets kvalitet
Grundvattnet är med få undantag av sådan
kvalitet att det inte begränsar användningen
av grundvatten för allmän eller enskild
dricksvattenförsörjning.

4. Grundvattnets kemiska status
Grundvattenförekomster som omfattas av
förordningen (2004:660) om förvaltning av
kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk
status.

5. Påverkan på ytvatten
Utströmmande grundvatten har sådan
kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö
för växter och djur i källor, sjöar,
våtmarker, vattendrag och hav.

6. Miljömålet ”Grundvatten av god
kvalitet”
Grundvattnet skall ge en säker och
hållbar dricksvattenförsörjning samt
bidra till en god livsmiljö för växter
och djur i sjöar och vattendrag.

7. Databaser
All data som SGU
samlar in genom
undersökningar,
kartering etc. lagras i
databaser

8. Hydrogeologiska databaser
• Brunnsarkiv
– Tekniska uppgifter om fler än 500 000 brunnar
• Vattentäktsarkivet (DGV)
– Allmän info ca 2 000 vattentäkter
– Råvattenanalyser från ca 1 500 grundvattentäkter
• Miljöövervakning
– Grundvattennivåer i ungefär 300 rör i ca 70 områden
– Grundvattenkvalitet från ca 1 000 punkter
• Vattenkemiarkiv
– Brunnsanalyser från ca 40 000 brunnar

9. Förorenat grundvatten
• Data från förorenade områden
• Områden med förorenande verksamhet
• Stadsmiljö och infrastruktur
– Stockholm … … …
• Jordbruk
– Begränsad regional och nationell övervakning
– Kommunala vattentäkter och enskilda brunnar
• Enskilda avlopp
– Brunnsanalyser från drygt 10 000 brunnar

10. Miljömålsprojekt finansierat av Naturvårdsverket:
Insamling av analyser från förorenade områden och
förorenande verksamheter – möjligheter och begränsningar
• MÅL
• ta reda på vilka data som finns
• hur de kan samlas in och sammanställas
• utreda eventuella hinder för att sammanställa data med hänsyn till
sekretesslagstiftning eller annan lagstiftning.
• METODER
• enkäter till länsstyrelser
• intervjuer med kommuner och konsulter
• besök / arkivstudier
• utredning av juridiska förutsättningar
• RESULTAT & SLUTSATSER

11. Uppskattning av antalet
grundvatten-analyser från
förorenade områden
Skede Antal Antal Antal prov- Antal prov- Antal
objekt provpunkter punkter tagningstillfällen prov
per objekt per provpunkt
Förstudie 1 000 4 4 000 1,5 6 000
Övriga skeden 500 10 5 000 3 15 000
Efter sanering 200 4 800 2 1 600
Summa 22 600

12. PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN VID
MILJÖFARLIG ELLER ANNAN
VERKSAMHET
• Krav från länsstyrelse eller kommun
– deponier /nedlagda deponier
– sanering av förorenade områden
– grus- eller bergtäktsverksamhet
– gruvor, sågverk och impregneringsverksamhet
• Utan att krav ställts
– MKB
–… … …

13. Utredning av juridiska förutsättningar -
medför hanteringen några problem med
hänsyn till
• sekretesslagstiftning
• personuppgiftslagen (PUL)
• INSPIRE-direktivet
– lagen om geografisk miljöinformation
• äganderätten av (analys)data
om gällande lagstiftning medför rätt att lagra
data av aktuellt slag

14. Fördelar med insamling
• referensmaterial att jämföra sina egna
objekt med
• underlag för miljömålsuppföljning
• underlag för säkrare statusklassning
• identifiera problemområden
• föreslå / genomföra bra åtgärder
• mer enhetliga och bättre anpassade krav vid
tillstånd till olika verksamheter.
• upprätta relevanta kontrollprogram

15. Nackdelar /risker med insamling
• inte representerar den generella situationen
eller grundvattenmagasinet
• förändras efter sanering
• resurskrävande
• … … …

16. Datainsamling/lagring
• Knappra in från miljörapporter
– EBH-stödet
– SMP-Svenska miljörapporteringsportalen
– Diariet på länsstyrelse/kommun
• SGU har utvecklade system för att ta emot
data som kan anpassas
• Interlab-format - direkt från lab

17. Kringinformation
• MIFO-nummer eller annan identifikation
• Bransch/annan klassning
• Riskklass enligt MIFO
• Skede
– förstudie
– huvudstudie
– projektering
– under sanering/efterbehandling
– efter sanering/efterbehandling

18. Mer kringinformation
• Beställare av analys
• Laboratorium/analysbeteckning/ämne
• Provtagningsdatum
• Provbehandling
• Typ av provtagningspunkt
• Lägesbetämning/koordinater
• Beteckning för provtagningspunkt
• Provtagningsdjup
• Grundvattennivå

19. Ännu mer kringinformation
• Centralt i området/ ”hot spot”
• Ej centralt men inom det bedömda primärt
påverkade området
• Uppströms området
• Nedströms området
• Ev anslutande påverkat ytvattendrag

20. Datafångst – ej avslutade projekt
1. krav på leverans av data till SGU (i s k Interlabformat)
bör ställas i upphandling vid bidragsfinansierade
projekt
2. förfrågan om dataleverans/ alternativt krav på
dataleverans bör ställas när kommunen får in en
anmälan om EBH-åtgärd eller vid t.ex.
egenkontrollprogram vid miljöfarlig verksamhet

21. Äldre analysmaterial läggs in i mån
av resurser
1. data som redan sammanställts av länsstyrelser etc
2. analysdata som SGU på något sätt hanterat
3. grundvattenanalyser från bidragsfinansierade projekt
4. analyser som finns på kommuner samlas in
5. övriga där det är möjligt att få fram data
Kontakt tas även med Spimfab

22. Andra provtyper
Sedimentprov Markprov
förmodligen av begränsad 1. I första hand samlas de in
omfattning och bör kunna där även grundvattnet
samlas in. undersökts
2. I andra hand de som
tillkommer
3. I tredje hand de som
redan finns
sammanställda

23. Tack för
uppmärk-
samheten !
…. och för svar
på våra frågor
vid enkät och
intervjuer !