Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland

64 views

Published on

Grundvattendagarna 2019

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland

  1. 1. Grundvattenpåverkan av täkt- verksamhet runt File Hajdar, Gotland ETT TVÄRVETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT MELLAN HYDROGEOLOGI - BIOLOGI Jakob Eng 2019-10-25
  2. 2. ___ 2 Översikt
  3. 3. ___ 3 Underlag  Äldre undersökningar och tester utförda i omgångar över nära ett halvt sekel  Strukturgeologisk kartering  Pumpflöden från bergtäkter och produktionsbrunnar  Äldre manuella mätserier från SGU och Cementa egenkontrollprogram
  4. 4. ___ 4 Undersökningar  Nya borrhål (16 borrhål i berg och 9 grundvattenrör i jord)  Provpumpningar  Infiltrationstester  Manschettester  Borrhålsfilmning  Geofysisk loggning  Geovista 11 hål & P-G Alm 5  ATV, temperatur, resistivitet, NGAM  SGU SKY-TEM  Nivåmätningar
  5. 5. ___ Konceptuell geologisk modell 5 Figur ursprungligen från SGU (SGU-rapport 2017:01). Figuren är modifierad.  Utsträckta vattenförande sub-horisontella lager  Enstaka vertikala sprickor  Låg effektiv porositet
  6. 6. ___ Grundvattennivåer Extrema nivåvariatoner, men relativt konstant över tid = Nivådata korrigerad relativt andra borrhål och år, då tryckgivaren hängde över vattenytan under den aktuella perioden. 6
  7. 7. ___ Påverkan av utökad täkt Högvatten (december) Lågvatten (juli) Saltkoncentrationerna ökar marginellt under sommaren från 15 mg/L till 17 mg/L i vattentäkten Modellen som inkluderar både yt- och grundvattenflöden har visat att det blir en mycket liten påverkan på Natura 2000 områdena. Minskade vattenflöden på 0-5% I de flesta fall hade utredningsarbetet för ett miljötillstånd slutat med detta. Men eftersom det finns starka motstående intressen och är politiskt laddat, har arbetet fortsatt för att öka förståelsen för vilken effekt en liten minskning av vattenflödena (några %) får på växtligheten. ENLIGT NUMERISK MODELL Influensområden Salt 7 Flöden
  8. 8. ___ Påverkan av utökad täkt  File hajdar: Tunna jordlager Liten grundvattenbildning Stor ytavrinning vintertid  Ytvattenströmning åt söder mot Hejnum Kallgate  Strandvallarna fungerar som ”tvättsvampar”, dvs. magasinerar vatten som strömmar ut under längre tid på nedströmssidan.  Ytvatten > Grundvatten i jord> Ytvatten + ev blandas med grundvatten från berg HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDE 8
  9. 9. ___ 9 Påverkan på Natura 2000 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR  Kompletterande brunnar och rör för att undersöka nivåer i jord och berg.  FH1801B och FH1802B är borrhål i berg och FH1801J och FH1802J är ytliga grundvattenrör i jord.  FH1905 & FH1906 är placerade i jordlagren i Strandvallen nedströms Orgvätar.  Ytterligare ytliga rör för nivåer och vattenkemi installerades för hand bl.a. inom Hejnum Kallgate
  10. 10. ___  I FH1802B syns det tydliga mönstret av hur pumparna i de kommunala produktionsbrunnarna slår av och på  Vattennivån ligger aldrig över markytan vilket innebär att här aldrig förekommer utströmning av berggrundvatten.  Strömningsriktningen är mot produktionsbrunnarna. Påverkan på Natura 2000 GRUNDVATTENNIVÅER I BERG Exempel nivåpåverkan från vattentäkt, 4-5 cykler per dygn 10
  11. 11. ___ Längre västerut i FH1801B:  Syns inte produktionsbrunnarna  Samma extrema nivåvariationer som på File hajdar  Grundvattennivåer över markytan vintertid och potentiellt även sommartid vid extremnederbörd 11 Påverkan på Natura 2000 GRUNDVATTENNIVÅER I BERG
  12. 12. ___ 12 Påverkan på Natura 2000 GRUNDVATTENNIVÅER I JORD Grundvattennivåerna i jord (FH1801J och FH1802J) med tunna jordtäcken styrs av nederbörden. FH1905 och FH1906 i strandvallen visar att det finns grundvatten med sjunkande nivåer över hela sommaren främst beroende på att strandvallen buffrar mer vatten.
  13. 13. Samtidigt från ett biologiskt perspektiv…
  14. 14. ___ Agkärrstyper Blåtåteltyper Knappag Blåtåtel Alla våtmarker struktureras av vattenstånd och dränkningsvaraktighet pH är en annan faktor av stor betydelse och grund för indelningen av våtmarkstyper Näringsrikedom gynnar konkurrensstarka arter Stor skillnad mellan våtmarker i sluttningar och lågpunkter (syre, vattenkemi, temperatur) • Soligena kärr är sluttande kärr • Topogena är kärr i lågpunkter Toleransen för vattenstånd, varaktighet och pH skiljer sig åt mellan olika växtarter vilket ger upphov till tydliga zoneringar pH Ca 10% dränkning under vegetationsperioden Vad styr vegetationen? VATTNETS PÅVERKAN PÅ VÅTMARKERNA 14
  15. 15. ___ ■ Rikkärr (7230) – Knappagkärr (7230, del av rikkärr) – Axagkärr (7230, del av rikkärr) – Lågstarrkärr (7230, del av rikkärr) – Blåtåtelkärr (7230, del av rikkärr) Agmyr (7210) • Ej i Kallgatburg Kalktuffkällor (7220) • Ej i Bojsvätar Filehajdar saknar dessa naturtyper Naturtyper som kan beröras (nettolista) 15
  16. 16. ___ Fem vattenregimer har identifierats : 1. Nederbördstyp – tillfälliga våtmarker (fukthedar och vätar) 2. Magasinstypen 3. Dämmetyp 4. Yt- och grundvattentyp 5. Grundvattentyp Vattenregimer VEGETATIONSTYPER 1 2 3 4 5 16
  17. 17. Beräkning av konsekvenser kräver tvärvetenskapligt samarbete…
  18. 18. ___  Detaljkartering vegetation per N2000  Grundvattennivåer, fluktuationer och strömningsriktningar inom olika delområden  Kartläggning av lokala vattendelare i jord och ytvatten  Provtagning av vattenkemi  Flödesförändringar ur grundvattenmodellen Detaljkartläggning av förutsättningar för påverkan ETT TVÄRVETENSKAPLIGT ARBETE
  19. 19. ___ Minskat medelvattenstånd förskjuter vegetationszonerna neråt i profilen Ökat medelvattenstånd förskjuter vegetationszonerna uppåt i profilen  Ger effekter på grundvattenberoende vegetationstyper, främst agmyr (vattenregim 5)  Förändrat vattenstånd förskjuter vegetationsprofilen  Arealförlust beror på ojämn topografi Ag Knappag Axag Kalkfuktäng Principiella effekter av förändrade grundvattennivåer 19
  20. 20. ___ Påverkan av grundvattenutströmning Ger effekter på vegetationstyper som är beroende av yt- och grundvatten (vattenregim 4) Hydrologiskt känsligaste vegetationstypen minskar i proportion till minskat flöde Grundvattenutströmning: • Hejnum Kallgate: -0,8% av nettonederbörden under vegetationssäsongen • Bojsvätar: -1,2% av nettonederbörd under vegetationssäsongen Slutsats: Liten negativ påverkan i Hejnum Kallgate och Bojsvätar Minskade yt- och grundvattenflöden under vegetationsperioden… …resulterar i habitatförlust i proportion till det minskade flödet. Känsligaste vegetationstypen minskar i areal. 20
  21. 21. ___ Exempel konsekvenser: Hejnum Kallgate Grundvattensänkning påverkar inte då nivån är låg redan i nuläget Rikkärr påverkas av minskad grundvattenutträngning • Förlusten av rikkärr beräknas till max 0,7 ha (0,2% minskning) Kalktuffkällorna försörjs av magasinerat vatten i Ancylusvallar och jordlager uppströms – berörs inte Rikkärr har gynnsam bevarandestatus i Hejnum Kallgate (otillräcklig nationellt), ej prioriterad naturtyp Minskningen av arealen rikkärr bedöms ha liten negativ konsekvens Gynnsam bevarandestatus försämras inte lokalt eller nationellt (boreal region) Kalktuffkällor Rikkärr,– axag, knappag
  22. 22. Tack för att ni lyssnat och ett tack för bra samarbete till

×