saltvatteninträngning vid uttag av grundvatten från kustzon

1. Saltvatteninträngning
vid uttag av grundvatten från kustzon
1
2015-10-13
Karin Törnblom och Johanna Lithén
Bergab
Solna, Göteborg

2. Upplägg
2
• Saltvatteninträngning – grundläggande förutsättningar
• Geografiska riskmodeller
• Exempel på utredningar
Bild: SGU

3. Saltvattenproblematik
främst längs kusten och under högsta kustlinjen
• Havsvatten som tränger in i brunnar vid för stort uttag eller för djup
brunn
• Relikt saltvatten
• (Vägsalt)
3
Hög
Låg
Sannolikhet
för salt
grundvatten i
bergborrade
brunnar

4. Förutsättningar för saltvattenpåverkan
Brunnens topografiska läge
• Både pga. relikt saltvatten samt närhet till havsnivå
Brunnens avstånd till strandlinjen
Brunnsdjup
4

5. Förutsättningar för saltvattenpåverkan
Fördelning av vattenuttag
• Istället för stor gemensam vattentäkt
Vattenkonsumtion
• Vattenkonsumtionen får inte vara större än nybildningen
Säsongsvariationer
• Grundvattenbildning kontra uttag av grundvatten
(låg nettonederbörd sommar, stor grundvattenbildning vår och höst)
5

6. Förutsättningar för saltvattenpåverkan
Grundvattenbildning
• Topografisk lutning
• Förekomsten av ett jordtäcke ovanpå berggrunden förbättrar möjligheterna för att
nederbörden ska infiltrera i berggrunden
• Sorterade jordar som grus, sand har hög infiltrationsförmåga jämfört med morän och
lera.
• Berggrundens sprickmönster.
Gynnsamma grundvattenbildning är bl.a graniter där sprickorna är orienterade i olika riktningar och
förbundna med varandra. Kan dock leda till ökad risk för saltvatteninträngning om sprickornas har kontakt
med havet.
Sämre grundvattenbildning är ex. i gnejser där sprickorna ofta har samma orientering och då inte är
förbundna med varandra. Mindre risk för saltvatteninträngning förutsatt att sprickorna inte står i direkt
kontakt med havet.
6

7. Kloridhalter
50 mg/l = kan indikera påverkan av salt grundvatten
100 mg/l = nyetablerad brunn ej tillåten (på Gotland)
300 mg/l = vattnet börjar smaka salt
7
Elektrisk ledningsförmåga mS/m
Kloridhaltmg/l

8. Konceptuell riskmodell för
saltvatteninträngning
GIS-modell som jämför och viktar en rad naturliga och tekniska faktorer
samt avståndsförhållanden för att beräkna risken för saltvattenpåverkan
8
Flera olika modeller finns, som tar hänsyn till olika fysikaliska
parametrar.
• Bedömning av grundmagasinets storlek
Geologisk och hydrogeologisk kartering
• Vattenbalansberäkning och grundvattenbildning
• Mätning av salthalt (vattenprov eller elektrisk
konduktivitet)

9. Exempel storskalig
riskmodell Kungälv
9
Beskriver risk för närvaro av
salt grundvatten.
Resultatet kan användas vid
t.ex tillståndsfrågor.

10. Storskalig riskmodell
10

11. Exempel Valleviken, Gotland
11
• Exploatör önskar bygga 24 villor
• ”Rosa” område dvs fackmannamässig utredning
med provpumpning juni-oktober
• Provpumpning med 10 l/min utfördes
• Vattenprov togs före och efter pumpning
• Kloridhalten höjdes från 56 mg/l till 93 mg/l
under provpumpningen.
• Bedömning blev att vattenuttaget skulle bli för
högt för 24 villor.

12. Exempel Furillen
12
• Exploatör önskar bygga 100 villor
• ”Rosa” område dvs fackmannamässig utredning
med provpumpning juni-oktober
• Provpumpning med 40 l/min skulle utföras i
sammanlagt 4 brunnar
• Tillräcklig mängd vatten gick ej att pumpa
• Vattenprov togs före och efter pumpning
• Kloridhalten påverkades inte nämnvärt
• Uflöde från bräddning av dagbrottssjö gav stora
mängder vatten (47-220 l/min) som kunde
användas som dricksvatten efter rening.

13. Tack!
13