SlideShare a Scribd company logo
1 of 24
Download to read offline
Vatten och skogsbruk
Ett svenskt perspektiv
1
Elisabet Andersson 2018-02-21
Om Skogsstyrelsen
• Sektorsmyndighet, ansvarar för frågor som
rör skog. Lyder under näringsdepartementet.
• Myndigheten ska verka för att skogen sköts
så att skogspolitiska mål som beslutats av
Sveriges riksdag nås.
• Tillsyn, information, rådgivning, inventering,
statistik, områdesskydd, ekonomiska stöd,
arbetsmarknadspolitiska tjänster m.m.
• 23 distrikt, ca 80 kontor över hela landet, ca
800 medarbetare.
2
3
Vatten och skogsbruk – ett svenskt perspektiv
Miljöhänsyn vid avverkning
Överfarter över bäckar och diken
Skogsdiken
Vattenbrist
Restaurera våtmarkerKantzoner
Körskador
Metylkvicksilver
Erosion och slamtransport
Försurning
Sura sulfatjordar
Biobränsle
Askåterföring
Samverkan och dialog
Längden vattendrag, diken och sjöstrand
(data efter Esséen m.fl. 2004)
Vattendrags-
bredd
Hela landet
(milj. m)
% Södra Sv
m/km2
Norra Sv
m/km2
< 2 m 471 31 634 1430
2-6 m 91 6 127 273
> 6 m 51 3 43 168
Diken < 6 m 888 58 3677 1340
Rätade vattendrag
< 6 m
26 2 160 11
Totalt 1527 100 4341 3222
Längden strand
längs sjö och tjärn
222 - 424 604
Ur myndighetsperspektiv
• Skogspolitiska mål
• Nationella miljökvalitetsmål
(Levande skogar, Levande sjöar och
vattendrag, Myllrande våtmarker, Bara naturlig
försurning, Ingen övergödning m.fl.)
• Följa beslutade
miljökvalitetsnormer för vatten
5
Skogsbrukets drivkrafter
• Företagsvisa mål.
• Certifiering (FSC, PEFC).
Mer specifikt vattenrelaterat:
• En vilja att uppnå miljökvalitetsmål.
• Att värna vattenlevande arter.
• Att utföra ett bra jobb.
6
Foto: Vanja Strand
7
8
Ras efter avverkning i sluttning
Foto: A Lomander
Ras från traktorväg ner mot allmän väg.
Foto: A. Lomander
Foto: A. Lomander
Målbilder för god miljöhänsyn vid körning i
skogsmark
https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-
skog/malbilder-for-god-miljohansyn/
• I närhet av sjöar och vattendrag.
• Ingen körning i och i direkt anslutning
till sjöar och vattendrag. Det innebär
att körning inte sker inom cirka 10
meter från vatten.
• Ingen körning som leder till
slamtransport till sjöar och vattendrag.
• Ingen körning i utströmningsområden.
• Ingen körning som ändrar flödesvägar
eller orsakar dämning i vattendrag och
diken.
9
Bättre planeringsunderlag
- hydrologisk modellering
Dammibäckens avrinningsområde (orange) med Vattendrag enligt Lantmäteriet
Hydrologisk modellering av vattendrag med en ackumulation på minst 10 ha
Vattendrag med en ackumulation på minst 2 ha
Längd: 16, 3 km (16 338 m)
Längd: 46, 8 km (46 816 m) -> 67 % fler ”vattendrag”
Längd: 116,8 km (116 855 m) -> 86 % fler ”vattendrag”
Målbild för god miljöhänsyn vid överfart över
bäckar och diken
https://www.skogsstyrelsen.se/me
r-om-skog/malbilder-for-god-
miljohansyn/
• Ingen körning direkt i vattendrag och
diken.
• Vattendragens bottnar är oskadade.
• På- och avfarter har inte orsakat
slamtransport till vattnet.
• Överfarten finns tillgänglig för åtgärder
som kan följa efter en avverkning, till
exempel GROT-skotning och
markberedning.
11
12
13
Bra kantzoner kan se ut på många olika sätt…
De ska uppfylla olika funktioner:
• Bevara viktiga markkemiska processer, näringsupptag m.m.
• Förhindra slamtransport och stabilisera strandkant.
• Tillföra föda till vattenlevande organismer.
• Ge beskuggning.
• Tillföra död ved.
• Bevara biologisk mångfald.
Målbilder för god miljöhänsyn – kantzoner vid
sjöar och vattendrag
• https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-
skog/malbilder-for-god-miljohansyn/
• Ingen avverkning i
utströmningsområden i direkt anslutning
till vatten.
• Hänsynskrävande biotoper mot vatten
lämnas utan skogsbruk, alternativt utförs
naturvårdande skötsel.
• Träd, buskar och övrig vegetation som
bedöms ge stabil beskuggning över tid,
bidra med föda och död ved till vattnet
samt fungera som filter mot
slamtransport, lämnas utifrån befintliga
förutsättningar.
• Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet
lämnas i barrdominerade bestånd.
• Kantzonen underväxtröjs inte.
14
Rödmarkerat =
utströmningsområde,
lämna bredare zon
EUs ramdirektiv för vatten, vattenmyndigheter,
svensk vattenförvaltning och skogsbruk
• Förvaltningsplaner och
åtgärdsprogram 2016-2021.
• Åtgärdsprogrammen riktar sig till 11
myndigheter, alla länsstyrelser (21)
och kommuner (290).
• Totalt 57 åtgärder. Skogsstyrelsen
har 4 av dessa.
15
5 vattendistrikt med kanslier - Vattenmyndigheterna
20170323ELISABET ANDERSSON 16
Vattenmyndigheterna:
”Betydande påverkan skogsbruk”
• Morfologisk påverkan (parameter
närmiljö = 30 m från strandkant).
• Försurning (uttag av biomassa,
dikningsåtgärder-sura sulfatjordar).
• Förslag på fysiska åtgärder:
kantzoner, krav på askåterföring
vid uttag av biobränsle (GROT),
alternativt förbud mot uttag.
Bristande underlag, schabloniserade
bedömningar, går till exempel inte att
särskilja jordbruk och skogsbruk.
17
• ”Myndigheter och kommuner ska ansvara
för att miljökvalitetsnormer följs” 5 kap. 3 §
miljöbalken
• ”Myndigheter och kommuner ska inom sina
ansvarsområden vidta de åtgärder som
behövs enligt ett åtgärdsprogram som
fastställts enligt 5 §” 5 kap. 8 § miljöbalken
18
Vattendistrikt Antal vf där skogsbruk
bedöms ha betydande
påverkan
Antal vf där funktionella
kantzoner föreslagits som
åtgärd*
Bottenviken 47 380
Bottenhavet 1095 790
Norra Östersjön 108 260
Södra Östersjön 107 600
Västerhavet 1283 500
Totalt 2640 2530
*Oklart hur många av dessa som avser kantzoner i jordbruksmark respektive skogsmark.
Åtgärder till Skogsstyrelsen i vattenmyndigheternas
åtgärdsprogram 2016-2021.
• Åtgärd 1
- Prioritera tillsyn i samband med avverkningsanmälningar och
samråd till exempel om anläggande av skogsbilvägar.
- Förstärkt systemtillsyn av skogsföretagen/föreningarnas interna
flöde och kontroll av ärenden/aktiviteter.
- Ökad samverkan mellan Skogsstyrelse och kommuner avseende
vattenskyddsområden.
- Modell för egenkontroll av vattenkvalitet i skogslandskapet – är
uppföljning av miljöhänsynen en väg att gå?
19
• Åtgärd 2
- Utveckla arbetet med information, kunskapsförmedling och
återkoppling till skogsbruket.
- Kunskapsförmedling kring hänsyn till vatten.
- Fortsatt utveckling av e-tjänster (anmälningar, kartunderlag för
planering m.m.).
- Riktlinjer för skyddsdikning och rensning av skogsdiken.
- Information om åtgärder för att minska försurningspåverkan från
skogsbruk.
- Sammanställa kunskapsunderlag om skogsbruk och
kvicksilverproblematiken.
- Utveckla underlag och informera om förebyggande åtgärder och
försiktighetsmått i områden med sulfidjordar och sura sulfatjordar.
20
• Åtgärd 3
- Utveckla metodiken för uppföljning av miljöhänsyn vid
skogsbruksåtgärder avseende påverkan på vattenmiljön.
- Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder.
21
• Åtgärd 4
- Förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya
styrmedel för funktionella kantzoner.
- Analysera och utvärdera genomförandet av målbilden för kantzoner
vid sjöar och vattendrag.
22
Arbete med skogslandskapets vatten 2016-2021
• ”En bred ansats” – god miljöhänsyn en viktig
grund.
• Samverkan myndigheter-skogsbruk.
• Forskarmedverkan i utvecklingsarbete.
• Skogsbruket genomför målbilder för god
miljöhänsyn i operativt arbete.
• Sektorn utvecklar nya målbilder för god
miljöhänsyn (dikesunderhåll och skyddsdikning,
klara våren 2018).
• Uppföljning av miljöhänsynen behöver fortsätta
att utvecklas.
• Kopplingen mellan god miljöhänsyn och
vattenkvalitet behöver klarläggas.
• Nya projekt, regionala, nationella, internationella.
23
TACK!

More Related Content

What's hot

Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...Geological Survey of Sweden
 
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonVattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonGeological Survey of Sweden
 
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvård
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvårdSkogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvård
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvårdSuomen metsäkeskus
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Grundvattnet i det regionala arbetet Anette Björlin
Grundvattnet i det regionala arbetet  Anette BjörlinGrundvattnet i det regionala arbetet  Anette Björlin
Grundvattnet i det regionala arbetet Anette BjörlinGeological Survey of Sweden
 
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...Geological Survey of Sweden
 

What's hot (13)

Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...
Hanna Östrén - identifiering och prioritering av vattenresurser i vattenförsö...
 
Juha Niemelä / Landskapsreformen
Juha Niemelä / LandskapsreformenJuha Niemelä / Landskapsreformen
Juha Niemelä / Landskapsreformen
 
Åtgärder
ÅtgärderÅtgärder
Åtgärder
 
Aulis Rantala / Landskapsreformen
Aulis Rantala / LandskapsreformenAulis Rantala / Landskapsreformen
Aulis Rantala / Landskapsreformen
 
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva JirnerGrundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
 
Enskild vattenförsörjning. Bo Thunholm, SGU
Enskild vattenförsörjning. Bo Thunholm, SGUEnskild vattenförsörjning. Bo Thunholm, SGU
Enskild vattenförsörjning. Bo Thunholm, SGU
 
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonVattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
 
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvård
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvårdSkogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvård
Skogsvårdsrekommendationer för kontinuerlig beståndsvård
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Grundvattnet i det regionala arbetet Anette Björlin
Grundvattnet i det regionala arbetet  Anette BjörlinGrundvattnet i det regionala arbetet  Anette Björlin
Grundvattnet i det regionala arbetet Anette Björlin
 
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...
En trygg dricksvattenförsörjning - lägesrapport från Dricksvattenutredningen,...
 
Ny undersökningstyp
Ny undersökningstypNy undersökningstyp
Ny undersökningstyp
 

Similar to Vatten och skogsbruk - Ett svenskt perspektiv Elisabet Andersson

Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...
Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...
Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...Geological Survey of Sweden
 
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Geological Survey of Sweden
 
Salmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggningSalmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggningSuomen metsäkeskus
 
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove LångGrundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove LångGeological Survey of Sweden
 
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfBetong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfSvenska Betongföreningen
 
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionen
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionenLena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionen
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionenGeological Survey of Sweden
 
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, Trafikverket
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, TrafikverketUndermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, Trafikverket
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, TrafikverketGeological Survey of Sweden
 
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetLiselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetGeological Survey of Sweden
 
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018Suomen metsäkeskus
 

Similar to Vatten och skogsbruk - Ett svenskt perspektiv Elisabet Andersson (17)

Session 70 Magnus Billberger
Session 70 Magnus BillbergerSession 70 Magnus Billberger
Session 70 Magnus Billberger
 
Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...
Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...
Ett bra kunskapsunderlag - en förutsättning för en hållbar utveckling, Irene ...
 
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
 
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladh
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladhSkydd av våra grundvattentäkter lena bladh
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladh
 
Salmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggningSalmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggning
 
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove LångGrundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
 
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfBetong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
 
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionen
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionenLena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionen
Lena Blom - vattenförsörjningsplan för göteborgsregionen
 
Miljömål, Peter Dahlqvist
Miljömål, Peter DahlqvistMiljömål, Peter Dahlqvist
Miljömål, Peter Dahlqvist
 
Miljömål, Lars-Ove Lång
Miljömål, Lars-Ove LångMiljömål, Lars-Ove Lång
Miljömål, Lars-Ove Lång
 
Session 65 Jan-Åke Karlsson
Session 65 Jan-Åke KarlssonSession 65 Jan-Åke Karlsson
Session 65 Jan-Åke Karlsson
 
Miljömål
MiljömålMiljömål
Miljömål
 
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, Trafikverket
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, TrafikverketUndermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, Trafikverket
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, Trafikverket
 
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetLiselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
 
Resurser behov-värdering
Resurser behov-värderingResurser behov-värdering
Resurser behov-värdering
 
Session 27 Fredrik Hellman
Session 27 Fredrik HellmanSession 27 Fredrik Hellman
Session 27 Fredrik Hellman
 
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018
VIMLA Skogsbrukets vinterdag 2018
 

More from Suomen metsäkeskus

4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarviSuomen metsäkeskus
 
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarviSuomen metsäkeskus
 
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanenSuomen metsäkeskus
 
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinenSuomen metsäkeskus
 
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annalaSuomen metsäkeskus
 
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinenSuomen metsäkeskus
 
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaPotentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaSuomen metsäkeskus
 
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaKorjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaSuomen metsäkeskus
 
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaKiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaSuomen metsäkeskus
 
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaEnergiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaSuomen metsäkeskus
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Suomen metsäkeskus
 
Metsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaMetsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaSuomen metsäkeskus
 
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Suomen metsäkeskus
 
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaEnergiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaSuomen metsäkeskus
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaHoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaIsokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiIsokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiIsokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiSuomen metsäkeskus
 

More from Suomen metsäkeskus (20)

4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
 
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
 
3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen
 
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
 
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
 
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaPotentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
 
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaKorjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
 
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaKiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
 
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaEnergiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
 
Metsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaMetsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussa
 
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
 
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaEnergiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaHoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
 
Puurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnitteluPuurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnittelu
 
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaIsokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
 
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiIsokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
 
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiIsokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
 

Vatten och skogsbruk - Ett svenskt perspektiv Elisabet Andersson

  • 1. Vatten och skogsbruk Ett svenskt perspektiv 1 Elisabet Andersson 2018-02-21
  • 2. Om Skogsstyrelsen • Sektorsmyndighet, ansvarar för frågor som rör skog. Lyder under näringsdepartementet. • Myndigheten ska verka för att skogen sköts så att skogspolitiska mål som beslutats av Sveriges riksdag nås. • Tillsyn, information, rådgivning, inventering, statistik, områdesskydd, ekonomiska stöd, arbetsmarknadspolitiska tjänster m.m. • 23 distrikt, ca 80 kontor över hela landet, ca 800 medarbetare. 2
  • 3. 3 Vatten och skogsbruk – ett svenskt perspektiv Miljöhänsyn vid avverkning Överfarter över bäckar och diken Skogsdiken Vattenbrist Restaurera våtmarkerKantzoner Körskador Metylkvicksilver Erosion och slamtransport Försurning Sura sulfatjordar Biobränsle Askåterföring Samverkan och dialog
  • 4. Längden vattendrag, diken och sjöstrand (data efter Esséen m.fl. 2004) Vattendrags- bredd Hela landet (milj. m) % Södra Sv m/km2 Norra Sv m/km2 < 2 m 471 31 634 1430 2-6 m 91 6 127 273 > 6 m 51 3 43 168 Diken < 6 m 888 58 3677 1340 Rätade vattendrag < 6 m 26 2 160 11 Totalt 1527 100 4341 3222 Längden strand längs sjö och tjärn 222 - 424 604
  • 5. Ur myndighetsperspektiv • Skogspolitiska mål • Nationella miljökvalitetsmål (Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning m.fl.) • Följa beslutade miljökvalitetsnormer för vatten 5
  • 6. Skogsbrukets drivkrafter • Företagsvisa mål. • Certifiering (FSC, PEFC). Mer specifikt vattenrelaterat: • En vilja att uppnå miljökvalitetsmål. • Att värna vattenlevande arter. • Att utföra ett bra jobb. 6 Foto: Vanja Strand
  • 7. 7
  • 8. 8 Ras efter avverkning i sluttning Foto: A Lomander Ras från traktorväg ner mot allmän väg. Foto: A. Lomander Foto: A. Lomander
  • 9. Målbilder för god miljöhänsyn vid körning i skogsmark https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/ • I närhet av sjöar och vattendrag. • Ingen körning i och i direkt anslutning till sjöar och vattendrag. Det innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten. • Ingen körning som leder till slamtransport till sjöar och vattendrag. • Ingen körning i utströmningsområden. • Ingen körning som ändrar flödesvägar eller orsakar dämning i vattendrag och diken. 9
  • 10. Bättre planeringsunderlag - hydrologisk modellering Dammibäckens avrinningsområde (orange) med Vattendrag enligt Lantmäteriet Hydrologisk modellering av vattendrag med en ackumulation på minst 10 ha Vattendrag med en ackumulation på minst 2 ha Längd: 16, 3 km (16 338 m) Längd: 46, 8 km (46 816 m) -> 67 % fler ”vattendrag” Längd: 116,8 km (116 855 m) -> 86 % fler ”vattendrag”
  • 11. Målbild för god miljöhänsyn vid överfart över bäckar och diken https://www.skogsstyrelsen.se/me r-om-skog/malbilder-for-god- miljohansyn/ • Ingen körning direkt i vattendrag och diken. • Vattendragens bottnar är oskadade. • På- och avfarter har inte orsakat slamtransport till vattnet. • Överfarten finns tillgänglig för åtgärder som kan följa efter en avverkning, till exempel GROT-skotning och markberedning. 11
  • 12. 12
  • 13. 13 Bra kantzoner kan se ut på många olika sätt… De ska uppfylla olika funktioner: • Bevara viktiga markkemiska processer, näringsupptag m.m. • Förhindra slamtransport och stabilisera strandkant. • Tillföra föda till vattenlevande organismer. • Ge beskuggning. • Tillföra död ved. • Bevara biologisk mångfald.
  • 14. Målbilder för god miljöhänsyn – kantzoner vid sjöar och vattendrag • https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/ • Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten. • Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt utförs naturvårdande skötsel. • Träd, buskar och övrig vegetation som bedöms ge stabil beskuggning över tid, bidra med föda och död ved till vattnet samt fungera som filter mot slamtransport, lämnas utifrån befintliga förutsättningar. • Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas i barrdominerade bestånd. • Kantzonen underväxtröjs inte. 14 Rödmarkerat = utströmningsområde, lämna bredare zon
  • 15. EUs ramdirektiv för vatten, vattenmyndigheter, svensk vattenförvaltning och skogsbruk • Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram 2016-2021. • Åtgärdsprogrammen riktar sig till 11 myndigheter, alla länsstyrelser (21) och kommuner (290). • Totalt 57 åtgärder. Skogsstyrelsen har 4 av dessa. 15
  • 16. 5 vattendistrikt med kanslier - Vattenmyndigheterna 20170323ELISABET ANDERSSON 16
  • 17. Vattenmyndigheterna: ”Betydande påverkan skogsbruk” • Morfologisk påverkan (parameter närmiljö = 30 m från strandkant). • Försurning (uttag av biomassa, dikningsåtgärder-sura sulfatjordar). • Förslag på fysiska åtgärder: kantzoner, krav på askåterföring vid uttag av biobränsle (GROT), alternativt förbud mot uttag. Bristande underlag, schabloniserade bedömningar, går till exempel inte att särskilja jordbruk och skogsbruk. 17 • ”Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs” 5 kap. 3 § miljöbalken • ”Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §” 5 kap. 8 § miljöbalken
  • 18. 18 Vattendistrikt Antal vf där skogsbruk bedöms ha betydande påverkan Antal vf där funktionella kantzoner föreslagits som åtgärd* Bottenviken 47 380 Bottenhavet 1095 790 Norra Östersjön 108 260 Södra Östersjön 107 600 Västerhavet 1283 500 Totalt 2640 2530 *Oklart hur många av dessa som avser kantzoner i jordbruksmark respektive skogsmark.
  • 19. Åtgärder till Skogsstyrelsen i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2016-2021. • Åtgärd 1 - Prioritera tillsyn i samband med avverkningsanmälningar och samråd till exempel om anläggande av skogsbilvägar. - Förstärkt systemtillsyn av skogsföretagen/föreningarnas interna flöde och kontroll av ärenden/aktiviteter. - Ökad samverkan mellan Skogsstyrelse och kommuner avseende vattenskyddsområden. - Modell för egenkontroll av vattenkvalitet i skogslandskapet – är uppföljning av miljöhänsynen en väg att gå? 19
  • 20. • Åtgärd 2 - Utveckla arbetet med information, kunskapsförmedling och återkoppling till skogsbruket. - Kunskapsförmedling kring hänsyn till vatten. - Fortsatt utveckling av e-tjänster (anmälningar, kartunderlag för planering m.m.). - Riktlinjer för skyddsdikning och rensning av skogsdiken. - Information om åtgärder för att minska försurningspåverkan från skogsbruk. - Sammanställa kunskapsunderlag om skogsbruk och kvicksilverproblematiken. - Utveckla underlag och informera om förebyggande åtgärder och försiktighetsmått i områden med sulfidjordar och sura sulfatjordar. 20
  • 21. • Åtgärd 3 - Utveckla metodiken för uppföljning av miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder avseende påverkan på vattenmiljön. - Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder. 21
  • 22. • Åtgärd 4 - Förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för funktionella kantzoner. - Analysera och utvärdera genomförandet av målbilden för kantzoner vid sjöar och vattendrag. 22
  • 23. Arbete med skogslandskapets vatten 2016-2021 • ”En bred ansats” – god miljöhänsyn en viktig grund. • Samverkan myndigheter-skogsbruk. • Forskarmedverkan i utvecklingsarbete. • Skogsbruket genomför målbilder för god miljöhänsyn i operativt arbete. • Sektorn utvecklar nya målbilder för god miljöhänsyn (dikesunderhåll och skyddsdikning, klara våren 2018). • Uppföljning av miljöhänsynen behöver fortsätta att utvecklas. • Kopplingen mellan god miljöhänsyn och vattenkvalitet behöver klarläggas. • Nya projekt, regionala, nationella, internationella. 23
  • 24. TACK!