SlideShare a Scribd company logo
1 of 22
Download to read offline
AKTIEMARKNADSNYTT                    SEPTEMBER • 2011

          Strategi & investeringar




Svagare vinstutsikter
Innehåll
 3        Sammanfattning

 4        Global marknadssyn

 6        Tillgångsallokering

 7        Aktieregioner

 8        Globala sektorer

 9        Räntestrategi

10        Svensk aktiemarknad

11        Kommentar modellportföljen

12        Modellportföljen svenska aktier

13        Bolagsanalys: Elekta

14        Bolagsanalys: Betsson

15        Bolagsuppdatering: SEB, Electrolux och Hexagon

16        Sektoranalys: Europeiska banker

18        Kommentar Global 30

19        Global 30

20        Tema: Datoriserad handel




 NORDEA AKTIEMARKNADSNYTT
 – STRATEGI & INVESTERINGAR
     R E DAKTÖR OCH ANSVAR IG UTG IVAR E:   Jonas Olavi tel 08-534 914 34, e-post jonas.olavi@nordea.com

     OMSLAGSFOTO:      RenéS och Typisk Form designbyrå

     ADR ESS:    Nordea Bank AB (publ), 105 71 Stockholm

     E - POST:   equityadvicesweden@nordea.com      I NTE R N ET :   www.nordea.se

     TRYCK:   Brommatryck & Brolins, Stockholm 2011
Sammanfattning
 Portföljförändringar i detta nummer             Sommaren bjöd på kursfall
                                                 Stockholmsbörsen har fallit med 15 procent sen förra Aktiemark-
Nya bolag i portföljen:     Betsson              nadsnytt publicerades den 1 juli. Modellportföljen har utvecklats
                            Elekta               i linje med index. Vi väljer efter den senaste tidens turbulens att
                                                 förändra modellportföljen i en mer defensiv riktning. Vi adderar
Bolag som utgår:            SEB                  konjunkturokänsliga Betsson och Elekta. Samtidigt får de cykliska
                            Electrolux
                                                 bolagen Electrolux, Hexagon och SEB lämna.
                            Hexagon
                                                 Under sommaren har diverse ledande indikatorer pekat på att den
                                                 globala konjunkturen är på väg mot en avmattning. I det andra
                                                 kvartalet stannade tillväxten i Europa av och tillväxten i USA har
                                                 varit svag hittills i år. Sannolikt fortsätter det negativa nyhetsflödet
                                                 under hösten i och med att tillväxt- och vinstprognoser måste jus-
                                                 teras ned. Det förklarar vår försiktiga prägel på modellportföljen.
                                                 I och med att det har talats mycket om den datoriserade handeln i
                                                 sommar gör vi en djupdykning i ämnet i detta nummer.

                                                 Aktier – från neutral till undervikt
                                                 Den 22 augusti genomfördes förändringar i vår allokering. Vi valde
                                                 bland annat att ändra aktievikten från neutral till undervikt. En
                                                 svagare ekonomisk utveckling resulterar i sämre förutsättningar
                                                 för vinsttillväxt. I statistikkedjan har det först märkts i olika för-
                                                 troendeundersökningar som sedan sätter sig i ledande indikato-
                                                 rer som i slutänden visar sig i den reala ekonomin i form av lägre
                                                 BNP. Visserligen ligger en del av detta i kurserna efter den senaste
                                                 tidens nedgång men osäkerheten om vart vinsterna är på väg kom-
 Strateger Nordea Investment Strategy & Advice   mer sannolikt ge orsak till kraftiga kursrörelser även i höst. Därför
                                                 viktar vi ner aktier och lägger pengarna i korta räntor. Beslutet får
Henrik Lundin                                    följder också på regional nivå. Vi har därför viktat ner Sverige till
Chefsstrateg
                                                 neutral och lagt pengarna i Japan, som därmed får neutral vikt.
henrik.lundin@nordea.com
                                                 Övriga regioner är oförändrade. Inom långa räntor tog vi ner high
Michael Livijn                                   yield till undervikt och viktade upp statsobligationer till övervikt.
Strateg
michael.livijn@nordea.com
                                                 Räntor – high yield till undervikt
Fredrik Otter
                                                 Oron för den europeiska skuldproblematiken har eskalerat i som-
Räntestrateg
fredrik.otter@nordea.com                         mar. Räntorna på en grekisk statsobligation med en löptid på två
                                                 år är över 40 procent, långt över de stressade nivåer vi såg i mit-
Kristian Peeker
Strateg
                                                 ten av sommaren strax innan stödpaketet togs fram. Europeiska
kristian.peeker@nordea.com                       banker har hamnat i skottgluggen. Priset på CDS-marknaden, där
                                                 man handlar försäkringar mot betalningsinställelse, visar att det är
Tony Seemann
Strateg                                          en stor oro för flera europeiska banker. Vi presenterar vår syn på
tony.seemann@nordea.com                          europeiska banker i detta nummer.
Mattias Ader                                     Vår prognos är att Riksbanken inte höjer räntan nästa vecka. Vi
Portföljstrateg                                  prognostiserar nu att nästa ändring är en sänkning och att den
mattias.ader@nordea.com
                                                 kommer i mitten av 2012.
Jonas Olavi
Chefsaktiestrateg
                                                 Defensivt in, cykliskt ut
jonas.olavi@nordea.com
                                                 I detta nummer av Aktiemarknadsnytt adderar vi spelbolaget
Magnus Dagel                                     Betsson samt medicinteknikbolaget Elekta. Båda bolagen är rela-
Aktiestrateg
magnus.dagel@nordea.com
                                                 tivt konjunkturokänsliga, vilket ger trygghet i dessa osäkra tider.
                                                 Vi bedömer att nästa år blir starkt för Betsson med både OS och
Mattias Eriksson
                                                 fotbolls-EM. Dessutom bidrar förvärvet av Betsafe till både högre
Aktiestrateg
mattias.o.eriksson@nordea.com                    omsättning och resultat nästa år. Värderingen är rekordlåg och
                                                 Betsson har den femte högsta direktavkastningen på börsen. Elek-
Henrik Kjell
Assisterande aktiestrateg
                                                 ta är ett genuint kvalitetsbolag med solida tillväxtförutsättningar
henrik.kjell@nordea.com                          som vi väljer att addera till modellportföljen nu när värderingen
                                                 är attraktiv.

Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                            3
Global marknadssyn
• Den globala ekonomin bromsar in…                 Makro dominerar och kommer att fortsätta att dominera
                                                   Sommaren har sannerligen bjudit på tvära kast. Så sent som
• … och den stora frågan är hur mycket             i början av juni var många bedömare positiva och tolkade de
                                                   tidiga signalerna om att den globala ekonomin kanske börja-
• Fortsatt slagig miljö att vänta under hösten     de bromsa in som tillfälliga och övergående. Vi belyste i juli/
                                                   augusti-numret att riskerna ökat och hade utgångspunkten att
                                                   tillväxten skulle återvända under hösten. Världsbilden har dock
                                                   förändrats ganska kraftigt bara de sista två månaderna och en
                                                   viss respekt, samt ödmjukhet, inför dessa nya förändringar är
                                                   på sin plats.
                                                   I korthet är det samma frågeställningar som är i blickfånget
 Ledande indikatorer mattas av globalt             idag, men utsikterna har försämrats. Skuldtaksdebaclet i USA
                                                   mynnade till sist ut i en kompromiss som knappast tillfredsställ-
                                                   de marknaden, och inte heller ratinginstitutet S&P, som sänkte
                                                   kreditbetyget för USA från AAA till AA+. Skuldkrisen i Europa
                                                   har knappast heller rört sig framåt i positiv bemärkelse, snarare
                                                   riskerar den att bli en följetong som kommer att utgöra en risk
                                                   under en överskådlig framtid.
                                                   Tiotusenkronorsfrågan är just nu vart den globala ekonomin är
                                                   på väg. Marknaden har prisat in ett värre scenario än den initiala
                                                   ”soft patch” som sågs som trolig för bara ett par månader sedan
                                                   men är det tillräckligt? Klart är att tillväxten bromsat in, framfö-
                                                   rallt i västvärlden. USA växer just nu runt 1 procent i årstakt, väl
Källa: Datastream                                  under den potentiella tillväxten.
                                                   Europa är en tudelad historia där kärnan (med Tyskland i spet-
                                                   sen) levererar hyggligt och periferin (tänk Grekland) är i reces-
                                                   sion. Om det just nu ser lika illa ut i både USA och Europa är
                                                   ändå förutsättningarna att komma tillrätta med problemen bätt-
                                                   re i USA. Ekonomin där är mer flexibel jämfört med den euro-
                                                   peiska och även om statsskulden och budgetunderskottet utgör
                                                   stora hinder är de (ännu) inte på samma nivå som vissa delar av
                                                   Europa. Utmaningarna är dock stora på båda sidor av Atlanten.
                                                   Tillväxtländerna ångar fortfarande på, men skulle väst halka
                                                   tillbaka i en lågkonjunktur är det högst troligt att det skulle
                                                   påverka också dessa länder. I nuläget är detta vad marknaden
 Rädslan i marknaden den högsta sedan hösten -08   fokuserar på, och varje ny datapunkt dissekeras noga. Hittills
                                                   har det i huvudsak varit olika sentimentsundersökningar som
                                                   stått för det negativa tolkningsföreträdet, men nu får vi mer kött
                                                   på benen när den släpande, faktiska statistiken hinner i kapp.
                                                   Under september får vi troligtvis en bättre bild av vad som verk-
                                                   ligen hänt i ekonomin under sommaren, något som kan minska
                                                   osäkerheten som råder just nu.

                                                   Vad kan lösa upp knutarna?
                                                   En annan, inte oviktig, del av framtidsutsikterna utgörs av hur
                                                   situationen skall lösas. Här spelar både psykologi och ledarskap
                                                   in. Klart är att både företag och konsumenter påverkas av den
                                                   bild som förmedlas av bland annat medier, och den bilden har
                                                   varit allt annat än positiv på sistone. Häri ligger risken att det
Källa: Datastream
                                                   blir en negativ spiral om någon ljusning inte syns, antingen via
                                                   bättre makrodata eller trovärdiga penning- och finanspolitiska
                                                   åtgärder. Vilket för oss över på det faktum att ledarskap kommer
                                                   att spela en betydande roll för hur hösten utvecklar sig.




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                           4
Det offentliga, med regeringar och centralbanker i spetsen, har
                                             här en utmaning av rang. Möjligheterna är färre för båda parter
                                             att stimulera ekonomin, mycket beroende på stora budgetun-
                                             derskott/statsskulder som måste minskas och styrräntor som
                                             redan är låga.
                                             Troligtvis måste vissa tuffa beslut tas för att skapa trovärdiga
                                             förutsättningar för att ekonomin skall komma tillbaka på till-
                                             växtspåret. Politiskt finns stora låsningar både i USA och Eu-
                                             ropa vilket givetvis försvårar processen, något marknaden är väl
                                             medveten om. Fokus i USA skiftar alltmer mot presidentvalet
                                             2012 och med tanke på hur stora svårigheterna var att komma
                                             överens om skuldtaket ökar det inte sannolikheten för att några
                                             långsiktiga lösningar skall nås innan dess.
                                             I Europa är det betydligt fler än två parter som skall komma
                                             överens och även om man historiskt kommit fram till kompro-
                                             misser som alla kan acceptera brukar processen vara utdragen.
                                             I det här fallet är dock tid en knapp resurs och otydlighet och/
                                             eller passivitet från den politiska sidan kan i värsta fall förvärra
                                             situationen.
                                             En skuldnedskrivning i Grekland är ett reellt hot som skulle
                                             kunna få stora konsekvenser för det europiska banksystemet. I
                                             Europa har räddningspaket löst den akuta likviditetskrisen men
                                             solvensproblematiken kvarstår. Osäkerheten kring hur den pro-
                                             blematiken ska lösas ligger som en våt filt över den europeiska
                                             banksektorn. Hur banksystemet skulle hantera en nedskrivning
                                             av till exempel grekiska skulder är ovisst.
                                             Irland har tillsammans med Grekland och Portugal nyligen mot-
                                             tagit räddningspaket av EMU och IMF. Trots kraftiga nedskär-
                                             ningar samt skattehöjningar växte Irlands ekonomi med 1,3 pro-
                                             cent i det första kvartalet, vilket får anses positivt och hoppfullt.
                                             En stark utveckling för exporten är den främsta förklaringen till
                                             uppgången. Enligt Standard & Poor’s kommer Irland ha kom-
                                             mit ned till ett budgetunderskott på 3 procent av BNP år 2015
                                             och samma år väntas statsskulden ha sjunkit till 103 procent av
                                             BNP. Fortfarande för höga siffror men huvudsaken är att det går
                                             åt rätt håll, trots hårda fiskala åtgärder.

                                             Vårt huvudscenario är inte en ny recession
                                             Vi räknar ändå med, trots utmaningarna, att den globala ekono-
                                             min undgår en ny recession, men att tillväxten blir låg under en
                                             lång tid framöver. Med finanskrisen i färskt minne är de flesta in-
                                             blandade medvetna om hur alternativet, att inte försöka hitta en
                                             lösning på de problem som finns, ser ut. Och med största sanno-
                                             likhet är det mindre kostsamt (men inte billigt) att ta tag i proble-
                                             men så snabbt som möjligt. I det korta perspektivet ser vi dock
                                             en fortsatt osäkerhet och väljer att ha en defensiv inställning i vår
                                             strategi, där vi underviktar mer riskfyllda tillgångar som aktier
                                             och high yield, samt överviktar korta räntor och statsobligatio-
                                             ner. Mer om detta i allokeringstexten på sidan 6.




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                      5
Tillgångsallokering
• Aktier – ta det säkra före det osäkra, den                 Aktier – mycket i priserna men risker kvarstår
  ekonomiska osäkerheten innebär risker trots                Augusti går inte till historien som en bra månad för aktier. Räds-
  nedgången; undervikt                                       lan för en ny lågkonjunktur sänkte tillgångsslaget ordentligt och
                                                             frågan är nu vad vi kan vänta oss framöver. Nedgången har gjort
• Långa räntor – statsobligationer bidrar med                aktier billigare men vi ser inte värderingen som någon drivkraft
  stabilitet trots låg avkastningspotential                  av rang på några månaders sikt. Det är förstås svårt att uppskat-
                                                             ta exakt hur mycket marknaden har prisat in i form av en lägre
• Korta räntor – övervikt, ger ytterligare säker-            tillväxt både i år och 2012 men klart är att ett betydligt dystrare
  het i portföljen                                           scenario ligger i kurserna idag. Risken kommande månader lig-
                                                             ger i att trenden med sämre makrodata fortsätter vilket kommer
                                                             att sätta ytterligare press på aktier. I ett sådant scenario blir som
                                                             sagt värderingen mindre intressant då vinstutsikterna i mycket
 Taktisk tillgångsallokering
                                                             beror på hur ekonomin utvecklas.
Tillgångsslag               Taktisk                  Rek.    Just vinstutsikterna är intressanta att titta lite närmare på. Trots
Aktier                         –5%               Undervikt   att nedrevideringarna stått som spön i backen på sistone förvän-
Långa räntor                    0%                Neutral    tar sig ändå analytikerna en vinsttillväxt på nästan 14 procent i
Korta räntor                    5%                Övervikt   år och 2012 för globala aktier. På marginalen tror vi det är nå-
                                                             got optimistiskt givet att tillväxtprognoserna skrivits ned gan-
*Relativ vikt i förhållande till neutralvikt.
T. ex. mellanriskportföljen, 6 år: Aktier 55%,               ska kraftigt av de flesta bedömare. Till syvende och sist handlar
Långa räntor 30%, Korta räntor 15%                           det ju om efterfrågan. Värderingen idag är knappast att betrakta
Källa: Nordea
                                                             som hög och vår bedömning är att den klarar ytterligare ned-
                                                             revideringar. Skulle vinsttillväxten sjunka ned mot noll, eller till
                                                             och med bli negativ, finns däremot lite eller inget skydd i dagens
                                                             värdering. Möjligen kan den attrahera investerare in i aktier men
                                                             då osäkerheten fortsätter att vara stor är det tveksamt om man
                                                             ska bedöma aktier utifrån värdering i nuläget. Framöver hänger
                                                             alltså utsikterna på vart ekonomin är på väg och detta är ett hett
                                                             ämne bland ekonomer idag. Vi anser att en defensiv hållning är
                                                             motiverad tills läget klarnar någorlunda och underviktar aktier i
                                                             våra taktiska portföljer.

                                                             Långa räntor – statsobligationer bidrar med stabilitet
                                                             Inom långa räntor har vi också en lite mer försiktig strategi i
                                                             rådande marknadsläge. Trots de mycket låga räntenivåerna på
                                                             långa räntor (i skrivande stund runt 2,15 procent på en 10-åring)
                                                             anser vi ändå att en övervikt är motiverad på grund av osäker-
                                                             heten. De fungerar som ett skydd mot ett sämre scenario och vi
 Utveckling tillgångsslag sedan årsskiftet, SEK              ser i närtid knappast något större tryck uppåt på långräntorna i
                                                             och med att den ekonomiska utvecklingen är höljd i dunkel för
                                                             närvarande.
                                                             Företagsobligationer har, liksom aktier, haft det tufft på sistone,
                                                             speciellt high yield. Förutsättningarna är ändå hyfsade framö-
                                                             ver, med vinster som stiger och minskande betalningsinställel-
                                                             ser. Men i en miljö som präglas av riskaversion spelar det min-
                                                             dre roll och vi anser att man bör minska andelen high yield i
                                                             sin portfölj och vi rekommenderar en undervikt. Vi är neutralt
                                                             inställda till investment grade. De har en låg kreditrisk men seg-
                                                             mentet domineras av finans, som har drabbats hårt av oron.

                                                             Korta räntor – övervikt
Källa: Datastream
                                                             Pengarna från undervikten i aktier lägger vi i korta räntor. Av-
                                                             kastningen är, precis som för statsobligationer, låg men i princip
                                                             riskfri. Förväntningarna på Riksbanken har ändrats, vad som
                                                             såg ut som fortsatta höjningar för några månader sedan har nu
                                                             förbytts till ett scenario med oförändrad styrränta. Dock, korta
                                                             räntor bidrar med att säkra kapitalet i en osäker miljö.


Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                                      6
Aktieregioner
• USA visar på defensiva kvaliteter            USA – höga vinster men svaga ekonomiska utsikter
                                               I svenska kronor räknat har den amerikanska aktiemarknaden vis-
• Europa – motvind från besparingspaketen      serligen tappat cirka 9 procent inklusive utdelningar under året.
                                               Trots den utvecklingen har marknaden varit den starkaste av de
• Tillväxtmarknader – god tillväxt och ingen   bredare aktiemarknaderna under året. Men vilken valuta man räk-
  skuldproblematik                             nar i blir avgörande och i dollar räknat har marknaden tappat 2,5
                                               procent. Mycket av förklaringen ligger i de starka amerikanska vin-
                                               sterna. Framöver har tillväxtförutsättningarna försvagats markant
                                               och vi får sannolikt se nedreviderade vinstprognoser. Till de posi-
                                               tiva nyheterna hör det låga ränteläget och att en stor del av före-
                                               tagsvinsterna genereras utanför USA. Marknaden tenderar också
                                               att utvecklas relativt väl i ett oroligt marknadsklimat. Vi fortsätter
 Rekommendationer, aktieregioner
                                               att rekommendera en neutral vikt.
Aktieregioner          Taktisk      Neutral
                                               Europa – tyngs av skuldoron
Nordamerika              35%          35%
                                               Sett till värderingen handlas Europa till en rabatt. Marknaden lig-
Europa                   15%          20%
Sverige                  25%          25%      ger värderingsmässigt mer än femtio procent lägre än det histo-
Japan                     5%           5%      riska snittet. En hel del dåliga nyheter syns alltså redan i priserna.
Tillväxtmarknader        20%          15%      Men inför ett ifrågasatt eurosamarbete och en svag tillväxt som
   Asien               Övervikt                tyngs av substantiella sparpaket blir värderingen underordnad de
   Latinamerika        Neutral
                                               svaga utsikterna. Utanför euroområdet brottas även Storbritannien
   Östeuropa           Neutral
                                               med stora besparingar, svag tillväxt och hög inflation. Trots en låg
Källa: Nordea                                  värdering väljer vi att rekommendera en undervikt i europeiska
                                               aktier mot bakgrund av skuldoro och ekonomisk motvind.

                                               Japan – ljusglimtar efter jordbävningen
                                               Tillväxtmässigt har Japan haft det tufft. En åldrande befolkning
                                               gör att en allt lägre andel människor står för produktionen, sam-
                                               tidigt som man behöver genomföra stora reformer för att öka ef-
                                               fektiviteten i ekonomin. Därtill kommer att jordbävningen i mars
                                               satte käppar i hjulet för den ekonomiska återhämtningen. Men
                                               återuppbyggnaden efter katastrofen börjar ge avtryck i form av
                                               ökad ekonomisk aktivitet. Aktiemarknaden är också lågt värderad,
                                               samtidigt som vinsterna börjar revideras upp efter att ha gjort en
 Utveckling sedan årsskiftet, SEK              djupdykning efter katastrofen. Vi rekommenderar att man ökar ex-
                                               poneringen mot marknaden från undervikt till neutral vikt.

                                               Sverige – en satsning på den globala konjunkturen
                                               Den svenska marknaden bjuder på en mycket cyklisk exponering
                                               och är starkt beroende av omvärldens tillväxt. Som flera andra
                                               marknader handlas den svenska aktiemarknaden till en substan-
                                               tiell rabatt jämfört med den historiska värderingen. Men den höga
                                               exponeringen mot global tillväxt gör att vinstpotentialen avgörs av
                                               globala faktorer. Med osäkerhet kring konjunkturen framöver blir
                                               vinstprognoserna osäkra. Sannolikt kommer vi att få se nedjuste-
                                               ringar framöver. Vi minskar övervikten i svenska aktier till neutral.

                                               Tillväxtmarknader – god tillväxt, låg belåning
                                               Ekonomierna har visat på överhettningstendenser under våren och
Källa: Datastream                              sommaren. Tendenser som nu kyls ned med mattare ekonomiska
                                               utsikter globalt. Samtidigt är det i dessa marknader vi ser störst
                                               tillväxtpotential och minst problematik kring högbelånade länder.
                                               En svagare global tillväxt utan lågkonjunktur skulle gagna tillväxt-
                                               marknaderna jämfört med andra marknader. Lägre råvarupriser
                                               gynnar också asiatiska ekonomier som har en stor tillverkningsin-
                                               dustri. Tillväxtmarknader handlas också till en lägre värdering än
                                               globala aktier. Vi fortsätter rekommendera en övervikt i Tillväxt-
                                               marknader generellt och ser särskilt god potential i asiatiska aktier.
Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                         7
Globala sektorer
• Övervikt i Hälsovård och Telekom           Defensiva kvaliteter i Telekom och Hälsovård
                                             Under tider med avtagande ekonomisk tillväxt visar telekom-
• Undervikt Sällanköp och Industri           sektorn defensiva egenskaper och fungerar som en ”säker
                                             hamn” bland sektorerna. Sektorn handlas till en låg värdering
• Neutral övriga sektorer                    och visar den högsta direktavkastningen bland samtliga sekto-
                                             rer. Detta blir en särskilt attraktiv egenskap när ränteläget är lågt
                                             och investerare söker sig mot placeringar som erbjuder ett al-
                                             ternativ till låga räntor. Även Hälsovårdssektorn visar defensiva
                                             kvaliteter som blir attraktiva under oroliga marknader. Sektorn
                                             har än en gång levererat goda resultat, om än inte i nivå med det
                                             extremt starka första kvartalet. Samtidigt är värderingen ännu
                                             inte alltför tilltagen. Patentutgångar och press på offentliga ut-
 Sektorrekommendationer
                                             gifter är orosmoln, men lanseringar av nya läkemedel och andra
                                             produkter säkerställer försäljningstillväxt även framöver.
Sektor                      Rekommendation
Industri                    Neutral
                                             Ändringar i rekommendationerna
Sällanköp                   Undervikt
Dagligvaror                 Neutral          Vi höjer rekommendationen för Kraftförsörjning från undervikt
Läkemedel                   Övervikt         till neutral. Den senaste tidens räntefall är positivt för den kapi-
Finans                      Neutral          taltunga sektorn. Vinstförväntningarna är också redan på låga
IT                          Neutral          nivåer efter att vinsterna reviderats kraftigt nedåt. Sannolikt är
Teleoperatörer              Neutral
                                             vinstprognoserna därför mindre känsliga mot en avmattning i
Kraftförsörjning            Undervikt
Energi                      Övervikt         tillväxten än vad som gäller för flera andra sektorer. En risk lig-
Material                    Neutral          ger i efterspelet till den japanska kärnkraftsolyckan tidigare i år.
                                             Kärnkraften ifrågasätts alltmer, samtidigt som kraven på inves-
Källa: Nordea                                teringar ökat för att stärka säkerheten.
                                             Men många investerare har undervikt i sektorn och därmed
                                             krävs det relativt få goda nyheter för att göra synen på sektorn
                                             mer positiv. Vi sänker även rekommendationen för Energisek-
                                             torn från övervikt till neutral. Med svagare tillväxt ökar trycket
                                             nedåt på oljepriset. Energisektorns vinster är starkt relaterade
                                             till oljepriset och med ett lägre pris ökar pressen på företagens
 Utveckling (SEK)
                                             marginaler. Vinstprognoserna har legat efter oljeprisets utveck-
                                             ling, men efter den senaste tidens fall är de återigen i nivå med
                                             oljepriset. Det gör det svårare för energibolagen att överträffa
                                             vinstförväntningarna framöver.

                                             Cykliska sektorer pressas
                                             Vi rekommenderar en undervikt i industrisektorn. Avmattning-
                                             en i konjunkturen drabbar sektorn hårt och vinstförväntning-
                                             arna ligger högt. Investeringar i kapitalvaror har börjat avta och
                                             nya order viker. I kombination med höga lagernivåer gör det att
                                             man kan komma att tvingas till prissänkningar. Risken är över-
                                             hängande för nedrevideringar av vinstprognoserna framöver.
                                             Samtidigt är värderingen något tilltagen i jämförelse med övriga
                                             sektorer. Även för Sällanköpsvaror blir rekommendationen en
Källa: Datastream                            undervikt. Vi tycker att de vinstförväntningarna är högt ställda
                                             i ett scenario med svagare global tillväxt. Visserligen är de låga
                                             räntorna en positiv drivkraft för sektorn, men samtidigt tyngs
                                             den av en hög arbetslöshet och rekordlågt konsumentförtro-
                                             ende.




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                      8
Räntestrategi
• Räntor på rekordlåga nivåer                Säkerhet framför allt!
                                             Oro för världskonjunkturen i kombination med oro för ”finans-
• Greklandsoron har flammat upp igen          kris 2.0” har fortsatt att sänka svenska statsobligationsräntor.
                                             I normalfallet återspeglar prissättningen av långräntan markna-
• Riksbanken höjer inte räntan
                                             dens förväntningar på Riksbankens agerande framöver. Riks-
                                             banken har en målsättning för inflationen som ska vara två pro-
                                             cent, plus/minus en procent.
                                             Med dagens räntenivåer och med dagens inflation är det dock
                                             svårt att tro att vi får information om framtida konjunturutveck-
 Långa statsobligationer dyra
                                             ling från obligationsmarknaden. Den som i slutändan köper
                                             obligationerna är någon typ av sparare och det är troligt att da-
                                             gens nivåer i hög utsträckning speglar oron för fortsatta fall på
                                             aktiemarknaden. När investerare främst vill minska sina risker
                                             så blir obligationer ett naturligt val. Tittar man dock på obliga-
                                             tionsmarknaden i sig är det en hel del risk i obligationerna just
                                             nu och med tiden kommer deras popularitet att avta då absolut-
                                             avkastningen är så låg.

                                             Kort eller långt?
                                             När räntor stiger förlorar obligationsinnehavarna pengar då pri-
Källa: Bloomberg
                                             set på obligationerna sjunker. För tillfället ger en tvåårig obli-
                                             gation 1,5 procent i ränta medan en tioårig ger 2 procent. Sti-
                                             ger räntan med 50 punkter förlorar investeraren 1 respektive 5
                                             procent av värdet på obligationen. Risken är alltså fem gånger
                                             högre på den långa obligationen. För den ökade risken kom-
 Greklandsoron är här igen                   penseras investeraren med 50 punkters extra avkastning vilket
                                             knappast är attraktivt.

                                             Europa och Greklandsoron
                                             I Grekland har krisen förvärrats och marknaden är inte längre
                                             säker på att räddningspaketet kommer att fungera som man
                                             hoppats på. Räntorna på en grekisk statsobligation med en löp-
                                             tid på två år är över 40 procent, långt över de stressade nivåer
                                             vi såg i mitten av sommaren strax innan stödpaketet togs fram.

Källa: Bloomberg                             Skuldkrisen
                                             Det har varit mycket fokus på skuldkrisen i år och för tillfället
                                             är det europeiska banker som hamnat i skottgluggen. Priset på
                                             CDS-marknaden, där man handlar försäkringar mot kredithän-
                                             delser, visar att det är en stor oro för flera europeiska banker
                                             och flera handlar på nivåer som överstiger de nivåer vi såg i
 Bankernas kreditvärdighet försämras
                                             samband med Lehmankraschen. Trots att bankaktier återhämtat
                                             sig något mot slutet av månaden har CDS-nivåerna fortsatt att
                                             stiga. Vilken marknad som får rätt till slut återstår att se.

                                             Riksbanken höjer inte
                                             Vi räknade, som de flesta andra, med att Riksbanken skulle fort-
                                             sätta att höja, men i ljuset av den senaste tidens marknads- och
                                             konjunturutveckling tror vi att man väljer att avvakta. Att infla-
                                             tionsförväntingarna kommit ner hjälper Riksbanken att ta det
                                             beslutet, trots att man tidigare kommunicerat ut räntehöjningar.
                                             Vi prognosticerar nu att nästa ändring är en sänkning och att
                                             den kommer 2012. I slutet av 2012 räknar vi med en styrränta
Källa: Bloomberg
                                             på 1,5 procent.




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                   9
Svensk aktiemarknad
• Vinstnedrevideringar tilltar efter börsfallet            Vinstnedrevideringarna tilltar efter fallet
                                                           Efter sommarens stora börsfall, med fallande makroindikatorer
• Sektorrotation motiverad                                 och en förvärrad skuldkris har analytikerna börjat skriva ned sina
                                                           prognoser. På aggregerad nivå, och då använder vi de estimat
• Låga värderingen ingen drivkraft                         som SIX samlar in, har vinsterna justerats upp med marginella
                                                           0,5 procent under sommarmånaderna medan försäljningsestima-
                                                           ten skrivits ned med lika mycket procentuellt sett. Detta innebär
                                                           att värderingen sjunkit och p/e-talet på de vinstprognoser som
                                                           gäller i slutet av augusti uppgår till 10,7 mot 12 innan sommaren.
                                                           Nästa år väntas vinsterna före skatt öka med 19 procent och för-
                                                           säljningen med 4 procent. Nu bedömer vi i och för sig att detta
 Attraktiv värdering, hög direktavkastning
                                                           inte stämmer med verkligheten, utan att vi kommer att få se yt-
OMX Stockholm PI                 2010     2011p   2012p    terligare substantiella nedrevideringar kommande veckor. Till
Försäljning                     2 419     2 509   2 740
                                                           exempel kan vi konstatera att Nordea Markets sänkt sina vinstes-
Förändring                                  4%      9%     timat för innevarande år med 3 procent och försäljningsestima-
Vinst f skatt                      309      368     412    ten med 1 procent. För nästa år har vinstestimaten sänkts med
Förändring                                 19%     12%     mer realistiska 10 procent och försäljningsestimaten med runt 5
P/E                               14,9     10,7      9,6   procent för de 30 största bolagen. Detta lämnar en hel del upp-
Direktavkastning                 3,4%     4,9%    5,3%
                                                           sida kursmässigt om dessa estimat håller. Emellertid är det dock
Källa: SIX Estimates (miljarder kronor)                    rimligt att förvänta sig att riskerna finns på nedsidan. Om USA
                                                           och en del europeiska länder halkar in i recession som en följd
                                                           av uteblivna statliga stimulanser är det sannolikt så att vi får se
                                                           ytterligare och än kraftigare nedrevideringar framgent. Tillsam-
                                                           mans med svag makromiljö där det snarare är frågan om nedjus-
                                                           teringar än uppjusteringar är detta en problematisk, om än inte
                                                           omöjlig, miljö för aktier.
 Fortsatt stark vinsttrend
                                                           Sektorrotation motiverad
                                                           Den kraftiga sektorrotation vi sett i år till förmån för mer defen-
                                                           siva sektorer följer gängse mönster i samband med konjunktur-
                                                           försvagningar. Man skall dock komma ihåg att vi ännu inte sett så
                                                           stor inverkan på börsbolagens försäljning och vinster i år, utan det
                                                           är de framåtblickande prognoserna som ställer om makrobilden
                                                           först. För somliga sektorer kan efterfrågan och försäljning säkert
                                                           fortsätta i god ordning ännu ett tag. Men intuitivt är det rimligt
                                                           att förvänta sig att konjunkturutvecklingen blir mer dämpad
                                                           framöver. Av denna anledning ser vi det som klokt att ha en rela-
                                                           tivt defensiv portfölj inför hösten. Även om vi har störst övervikt
Källa: Datastream
                                                           i sällanköp, en sektor vi underviktar på global nivå, ser vi flera
                                                           bolag med en defensiv profil som intressanta. Klassiskt defensiva
                                                           sektorn teleoperatörer är vi överviktade i, vilket varit en lyckoträff
                                                           under turbulensen. Av de tre aktier som faktiskt steg under som-
                                                           marmånaderna finner vi att två av dem tillhör just teleoperatörer.
                                                           Vi anser att det är lämpligt att främst fokusera på bolag med starka
 Låg värdering om prognoserna håller
                                                           balansräkningar, ledande marknadspositioner och inte minst sta-
                                                           bila och höga utdelningar. Även om denna strategi kan tolkas vara
                                                           väl defensiv, tror vi samtidigt att det är där de bästa möjligheterna
                                                           finns på kort sikt. Självklart gäller det att samtidigt bevaka rena
                                                           felprissättningar för att kunna utnyttja kortare svängningar, något
                                                           som dock lämpar sig bättre i vår rekommendationslista.

                                                           Låga värderingen ingen drivkraft på kort sikt
                                                           Värderingen är knappast en drivkraft på kort sikt, utan är snarare
                                                           av underordnad betydelse just nu. Vi kan dock konstatera att vär-
                                                           deringen, innefattat de revideringar vi ser framför oss inte är ut-
                                                           manande. Mer positiva signaler kan komma att bli en prövning för
Källa: Datastream
                                                           vår defensiva portföljprofil, men det återstår att se under hösten.


Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                                    10
Kommentar modellportföljen
 Modellportföljens utveckling jämfört med index          Historisk nedgång efter skuldkris
                                                         Nedgången under sommaren har varit mycket kraftig där bör-
                           2 mån         2011   12 mån   sen föll med hela 15,2 procent sedan föregående Aktiemarknads-
Modellportföljen          –15,4%      –14,1%      3,0%   nytt. I augusti gick proppen ur fullständigt efter att skuldkrisen
SIX Return                –15,2%      –15,3%     –0,1%   i både Europa och USA eskalerat. Modellportföljen utvecklades
                                                         svagt men i linje med börsen och tappade 15,4 procent. Vi får
                                                         gå tillbaka till IT-kraschen i september 2002 och i finanskrisen
                                                         oktober 2008 när börsen backade 15 respektive 18 procent för att
                                                         hitta en liknande svag utveckling som i augusti.
                                                         I augusti har vi fått ett spann av dåliga nyheter som börsen har
 De fem bästa placeringarna under sommaren               svarat på. Konjunktursignalerna har varit svaga under somma-
                                                         ren och det är också de konjunkturkänsliga aktierna i modell-
Swedish Match                                     8,3%   portföljen som fallit mest. De största nedgångarna finns således
Millicom                                          8,0%   inom Industri, Sällanköp och Material. I Industri tillhör Volvo
Tele2                                             7,0%
                                                         och Scania de sämsta aktierna med nedgångar på 29 respekti-
Intrum Justitia                                   0,0%
Teliasonera                                      –2,3%   ve 22 procent. Alla aktier i industrisektorn har tappat mer eller
                                                         mindre kraftigt där endast Intrum Justitia, som också tillhör In-
                                                         dustri, har klarat sig någorlunda med en oförändrad utveckling
                                                         efter en stark halvårsrapport. Hexagon, som tidigare tillhörde
                                                         industrisektorn men som nu bytt plats till IT-sektorn, har tappat
                                                         ordentligt. Förutom att Hexagon är konjunkturkänsligt har bo-
                                                         laget också en hög skuldsättning efter förvärvet av Intergraph.
 Portföljförändringar i detta nummer                     Vi tar det säkra före det osäkra och släpper Hexagon. Vi ökar
                                                         dock vikten i NCC med en procentenhet till 4 procent. Direktav-
Nya bolag i portföljen:     Betsson                      kastningen är nästan 10 procent efter kursnedgången.
                            Elekta
                                                         Bästa sektorn utan konkurrens har varit teleoperatörerna. Både
Bolag som utgår:            SEB
                                                         Tele2 och Millicom har stärkts under sommaren och Teliasonera
                            Electrolux                   är endast ned marginellt. Operatörernas defensiva egenskaper
                            Hexagon                      har premierats ordentligt av börsen vilket de väntas fortsätta
                                                         göra så länge konjunkturoron pågår. Bästa aktien under som-
                                                         maren har varit Swedish Match som precis likt operatörerna är
                                                         konjunkturokänsligt.
                                                         Inom Sällanköp hittar vi de sämsta aktierna under sommaren,
 Modellportföljen mot OMXS, –3 år
                                                         endast Duni har klarat sig hyggligt med en nedgång på 5 pro-
                                                         cent. Autoliv och Electrolux har bägge tappat 29 procent. Bägge
                                                         bolagen har nu ett börsvärde på låga 30 miljarder kronor och
                                                         värderingarna är pressade. Trots den låga värderingen i Electro-
                                                         lux är vi oroade över den svaga konsumentefterfrågan i Europa
                                                         och USA varför vi släpper aktien denna månad. I Autoliv ökar vi
                                                         dock vikten från 4 till 5 procent. Föregående månads nytillskott
                                                         New Wave har tyvärr också utvecklats svagt. New Wave handlas
                                                         efter kursnedgången i linje med bokfört värde vilket är överdri-
                                                         vet pessimistiskt och vi ser fortsatt positivt på aktien.
                                                         Inom Finans har trygga Castellum och Handelsbanken klarat
Källa: Datastreanm
                                                         sig klart bättre än börsen medan SEB och Swedbank utvecklats
                                                         sämre. Vi drar nu ned vår bankexponering på grund av det osäk-
                                                         ra läget i Europa och lämnar SEB medan vi ökar vikten med en
                                                         procentenhet till 5 procent i Swedbank. Vi minskar risken i port-
                                                         följen denna månad genom att addera två konjunkturokänsliga
                                                         bolag, Elekta och Betsson. Bägge aktierna har följt med i den
                                                         allmänna marknadsnedgången vilket öppnat upp ett bra läge.
                                                         Läs mer om nytillskotten på sidan 13 respektive 14.




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                              11
Modellportföljen svenska aktier

Bransch/                Börskurs*            Kursutv. %    Sedan   Rekom.     P/E**   Index-    Nordea     Förändr.
Bolag                                     sedan 110630    rekom.   given       11P    vikt, %    vikt, %    vikt, %

Finans                                                                                  25,9         13         –3
Castellum                    91,45                –3,5     +25,6    sep-10      15       0,5          3          0
SHB A                       174,30               –10,7     –16,5    feb-11       9       3,1          5          0
Swedbank A                   87,25               –17,9     –17,9     jul-11      7       2,9          5         +1


Sällanköpsvaror                                                                         13,8         19         +1
Autoliv                     357,00               –28,6     +56,6   aug-09        9       0,5          5         +1
Betsson                     138,50                 Ny        Ny    sep-11       11       0,2          4         +4
Duni                         58,00                –4,9      –7,5   dec-10        9       0,1          3          0
Modern Times Group B        327,10               –21,7     –29,8   dec-10       11       0,6          4          0
New Wave Group               30,70               –32,4     –32,4    jul-11       9       0,1          3          0


Dagligvaror                                                                              3,0          3          0
Swedish Match               230,10                +8,5      +5,3    jun-11      19       1,4          3          0


Industri                                                                                28,3         31         +2
Atlas Copco A               143,20               –14,0     +32,3     jul-10     14       4,9          5          0
Hexpol                      157,00               –13,0      +1,6   maj-11        9       0,2          3          0
Intrum Justitia              93,00                 0,0      –7,5    jan-11      14       0,2          4          0
NCC B                       121,60               –15,5     +12,3   mar-10       11       0,4          4         +1
Scania B                    115,00               –21,6     –15,0   mar-11        9       2,6          5         +1
SKF B                       149,60               –18,3     +34,0   dec-09       10       1,9          5          0
Volvo B                      78,85               –28,6     –25,0   dec-10        9       4,6          5          0


IT                                                                                       8,8          9          -5
Ericsson B                    71,55              –21,5     +49,3    nov-08      12       6,6          9           0


Hälsovård                                                                                5,1          5         +5
Elekta                      237,50                  Ny       Ny     sep-11      18       0,6          5         +5


Teleoperatörer                                                                           9,5         17          0
Millicom                    712,50                +8,0     +20,8    apr-11      15       2,1          4          0
Tele2 B                     133,80                +7,0    +113,9     jul-09     12       1,7          6          0
Teliasonera                  45,33                –2,3      –2,0    maj-10      10       5,7          7          0


Energi                                                                                   1,4          0          0


Material                                                                                 4,3          3          0
Lundin Mining                 36,30              –24,3     –28,0    jan-11       9       0,2          3          0


Kraftförsörjning                                                                         0,0          0          0


Totalt                                                                                   100        100



* Stängningskurser per den 31 augusti 2011.
** Bloomberg, Nordea




Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                      12
Bolagsanalys: Elekta
• Bra tillfälle att addera ocyklisk tillväxtaktie          Bra tillfälle att addera ocyklisk tillväxtaktie
                                                           Elekta tillhör en av de få relativt ocykliska tillväxtbolagen på
• Q1-rapport 13 september                                  börsen. Bolagets verksamhet med cancerbekämpningsutrust-
                                                           ning känns mest igen genom den framgångsrika strålkniven,
• Värderingen på attraktiva nivåer                         Leksell Gamma Knife, av vilken det sålts drygt 400 genom åren,
                                                           men som nu utgör omkring 10 procent av verksamheten. Se-
                                                           naste åren har bolaget nämligen breddat sitt erbjudande och har
                                                           dessutom en allt större andel mjukvaruförsäljning och därmed
                                                           repetetiva intäkter. Vid utgången av det brutna räkenskapsåret
                                                           2010/2011 utgjordes nästan 40 procent av försäljningen av mjuk-
 Elekta mot OMXS-index, –1 år                              varuförsäljning. Samtidigt har bolagets geografiska närvaro
                                                           breddats över åren och omkring 30 procent av försäljningen sker
                                                           i tillväxtmarknader, men närvaro finns på i princip alla markna-
                                                           der. Bolaget har omkring 5 000 kunder som behandlar omkring
                                                           650 000 patienter årligen. Nyligen träffades en överenskom-
                                                           melse att förvärva det holländska bolaget Nucleron som tillför
                                                           omkring 1 000 kunder som i sin tur behandlar omkring 250 000
                                                           patienter årligen. Nucleron tillför så kallad brachyteknologi (in-
                                                           vasiv strålterapi mot cancer). Bolaget köps för 365 miljoner euro
                                                           kontant på skuldfri basis och innebär att Elekta tillförs omkring
                                                           15 procents omsättningstillväxt samt positivt vinsttillskott från
                                                           början. På Nordea Markets prognoser bedöms vinsten per aktie
                                                           öka med omkring 6 procent 2012/13 samt 9 procent året därpå.
                                                           Affären skall godkännas av konkurrensmyndigheterna men vi
                                                           bedömer att sannolikheten för att de inte skulle godkänna af-
                                                           fären som låg.

                                                           Rapporten den 13 september ändrar inte förutsättningarna
                                                           Vi bedömer att bolaget i sin första kvartalsrapport den 13 sep-
Källa: Datastream
                                                           tember (brutet räkenskapsår) kommer ha svårt att överträffa
                                                           fjolårets starka resultat, mycket beroende på att bolaget erhöll
                                                           stororders från Ryssland. Första kvartalet är normalt det minsta
 Orders, omsättning och rörelseresultat                    på året men vi ser framför oss en fortsatt god utveckling, sär-
                                                           skilt på tillväxtmarknader. Vi tror också på en upprepning av
                                                           de långsiktiga finansiella målen om en omsättningsökning på
                                                           över 10 procent i lokal valuta och en rörelseresultatförbättring
                                                           på överstigande 10 procent. De senaste 8 åren har bolaget vuxit
                                                           med i genomsnitt 13 procent per år.
                                                           En farhåga marknaden har är att bolaget kommer att drabbas
                                                           av uteblivna statliga beställningar i bland annat USA, men även
                                                           andra länder med statsfinansiella problem. Vi anser att denna
                                                           oro är överdriven då Elektas produkter ökar intäkterna för sjuk-
                                                           vården och sparar kostnader för samhället. Många beställare i
Källa: Datastream                                          USA har en tydlig lönsamhetskalkyl som grund för sina inves-
                                                           teringsbeslut, vilket inte minst visade sig i recessionen 2008/09.
                                                           De långsiktiga tillväxtförutsättningarna är intakta – en åldrande
                                                           befolkning, ökad medellivslängd, framsteg inom cancerbehand-
 Nyckeltal Elekta                                          ling och högre levnadsstandard är alla faktorer som gynnar ett
                                                           bolag som Elekta.
                       2010/11 11/12p 12/13p 13/14p
Totala intäkter           7 904    8 916 10 098 11 240     Värderingen har kommit ned på attraktiva nivåer
Rörelseresultat           1 502    1 779 2 107 2 357       Bolaget handlas på dagens nivåer till p/e 18 på årets förväntade
Vinst per aktie            10,9     12,6   15,1   17,6     resultat, vilket är långt under det historiska snittet på 23. En van-
Utdelning per aktie          4,0      4,4    5,1    5,7    lig jämförelse som görs med Elekta är att ställa dem i relation till
Direktavkastning           1,7%    1,9%    2,1%    2,5%    konkurrenten Varian. Elektas premie är förvisso hög men inte
P/E                         21,6    18,4    15,1    13,2   avskräckande, särskilt som Varian haft bolagsspecifika problem.
Källa: Bloomberg, samt bolaget.                            Vi adderar mot bakgrund av ovanstående aktien till Modellport-
                                                           följen med en riktkurs på 295 kronor.
Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                                   13
Bolagsanalys: Betsson
• Konjunkturokänsligt bolag vilket ger trygg-           Konjunkturokänsligt och billigt
  het i osäkra tider                                    Vi adderar spelbolaget Betsson till modellportföljen med en rikt-
                                                        kurs på 170 kronor. Aktien har följt med börsen ned den senaste
• Med både OS och EM samt Betsafe ser 2012              månaden och tappat 15 procent trots att bolaget i grunden är
  ut att bli starkt                                     konjunkturokänsligt. Halvårsrapporten var överraskande stark
                                                        och vinstprognoserna har justerats upp vilket innebär att värde-
• Rekordlåg värdering och femte högsta di-              ringen är mycket attraktiv efter kursnedgången.
  rektavkastningen på börsen
                                                        Konjunktursignalerna under sommaren har varit mycket svaga
                                                        och tillväxtprognoserna har justerats ned kraftigt. Osäkerhe-
                                                        ten är hög om vart konjunkturen tar vägen men någon typ av
 Betsson mot OMXS, –1 år                                avmattning eller lågkonjunktur kommer sannolikt att ske och
                                                        då är konjunkturokänsliga Betsson intressant. Under den se-
                                                        naste (korta) lågkonjunturen när många andra företag gick på
                                                        knäna ökade Betsson försäljningen mellan 2008 och 2009 med
                                                        25 procent och vinsten före skatt med 14 procent. Antalet kon-
                                                        junkturokänsliga aktier på Stockholmsbörsen är inte många och
                                                        vi räknar med att marknaden snart kommer att börja prioritera
                                                        Betssons defensiva egenskaper, speciellt med tanke på den ned-
                                                        tryckta värderingen.
                                                        Betssons halvårsrapport var stark och bättre än väntat. Tillväx-
                                                        ten i spelnettot ökade 24 procent och det justerade rörelsere-
                                                        sultatet ökade med starka 28 procent. Bruttoomsättningen för
                                                        sportspel ökade med 46 procent och depositionerna ökade med
                                                        26 procent vilket indikerar fortsatt hög tillväxt framöver. Betsson
                                                        förvärvade Betsafe i mitten av maj och bolaget ingick endast en
                                                        halv månad under andra kvartalet men bidrog ändå med 4 mil-
                                                        joner kronor i vinst. Under kommande kvartal och framförallt
                                                        under 2012 ingår Betsafe helt i räkenskaperna. 2012 är ett spelår
                                                        med både OS och EM i fotboll vilket tillsammans med konsoli-
Källa: Datastream
                                                        deringen av Betsafe gör att nästa år kommer att bli bra för Bets-
                                                        son med fortsatt hög tillväxt.

 Nyckeltal Betsson
                                                        Betsson har en stark finansiell ställning. Betsson har inga ränte-
                                                        bärande lån och en kassa på 196 miljoner kronor trots förvärvet
                     2009    2010    2011p      2012p   av Betsafe på 154 miljoner kronor och utdelning till aktieägarna
Omsättning           1300    1603       1742    2103    på 276 miljoner kronor i det andra kvartalet. Relativt låga inves-
Rörelseresultat       317     381        539     648    teringar, låg skattebelastning samt kassaflöde från Betsafe gör
VPA                    7,7     9,3       12,6    15,2   att kassan snabbt fylls på igen. Redan vid årsskiftet bör netto-
Utd per aktie          9,0     7,0        9,5    11,0   kassan vara cirka 500 miljoner kronor.
P/e                   17,8    14,7       10,9     9,0
Direktavkastning     6,6%    5,1%       6,9%    8,0%    Lägsta värderingen sedan finanskrisen
Källa: Bloomberg
                                                        Värderingen är låg med ett p/e-tal på 10,9 på årets vinstprog-
                                                        nos och 9,0 på nästa års prognos enligt Bloombergs konsen-
                                                        sussammanställning. P/e-talet är nu det lägsta sedan årsskiftet
 Betsson p/e-tal 12-mån framåt, –4 år
                                                        2008/2009 mitt i brinnande finanskris. När Betsson i slutet av
                                                        förra året sålde den turkiska kundbasen och nu bara erhåller
                                                        licensavgifter har den politiska risken minskat markant. Det till-
                                                        sammans med låg konjunkturkänslighet samt hög vinsttillväxt
                                                        borgar för en högre värdering framöver.
                                                        Då kursen har fallit har den förväntade direktavkastningen ökat.
                                                        Betsson har en mycket bra historik av utdelningar och kapitalö-
                                                        verföringar till aktieägarna. Betsson delade ut 9 kronor för 2009,
                                                        7 kronor för 2010 och förväntningarna ligger på 9,50 kronor för
                                                        2011 vilket motsvarar en direktavkastning på 6,9 procent. Vår
                                                        genomgång visar att Betsson har den femte högsta förväntade
                                                        direktavkastningen på Stockholmsbörsen.
Källa: Bloomberg


Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                              14
Bolagsuppdatering: Electrolux, Hexagon och SEB
• Electrolux ut – vi väntar oss fortsatt negativt   Electrolux – fortsatt negativt nyhetsflöde väntas
  nyhetsflöde                                        Electrolux får lämna modellportföljen. Förlusten blev 30 procent.
                                                    Rapporten för det andra kvartalet var betydligt svagare jämfört
• Hexagon ut – hög skuldsättning, hög värde-        med lågt ställda förväntningar och rörelsemarginalmålet på 6
  ring relativt andra verkstadsbolag                procent är i dagsläget väldigt avlägset. Värderingen är låg under
                                                    förutsättning att bolaget kan komma tillbaka till ovanstående
• SEB ut – högst PIIGS-exponering av svenska        mål men vi väntar oss ett fortsatt negativt nyhetsflöde från bola-
  banker, högst operationell risk                   get kommande månader och ser bättre alternativ.
                                                    De två senast annonserade förvärven, av Olympic i Egypten
                                                    och CTI i Chile, är sannolikt strategiskt riktiga men har gjorts
 Electrolux mot OMXS, –1 år                         till en relativt hög värdering, vilket ger anledning till viss oro
                                                    när den globala ekonomin mattas av. Olympic i Egypten gjorde
                                                    förlust under det första halvåret i år, till skillnad från den höga
                                                    lönsamhet som redovisats historiskt. Det har naturliga orsaker i
                                                    och med den turbulens som regionen upplevt de senaste måna-
                                                    derna men skapar ändå en viss oroskänsla.

                                                    Hexagon – hög skuldsättning oroar
                                                    Vi väljer även att reducera vår cykliska exponering genom att
                                                    släppa vårt innehav i Hexagon. Vinsten sen vi tog in aktien i mo-
                                                    dellportföljen i november 2009 blev 36 procent, vilket kan jäm-
                                                    föras med index (SIX Return) som steg 10 procent under samma
                                                    period. Det främsta skälet till att Hexagon tvingas lämna är bo-
                                                    lagets höga skuldsättning. Nettoskulden i förhållande till det
                                                    förväntade rörelseresultatet i år väntas hamna på 3,6, vilket är
                                                    högt. Andra cykliska bolag vi har i modellportföljen har betyd-
                                                    ligt starkare balansräkningar, vilket känns tryggare i dessa tider.
                                                    Värderingen relativt svenska verkstadskollegor är också hög.
                                                    Hexagons rapport för det andra kvartalet var sämre än väntat.
Källa: Datastream                                   Den främsta besvikelsen var bristen på organisk tillväxt inom
                                                    affärsområden Geosystems. Utbyggnaden av höghastighetståg
                                                    på den viktiga kinesiska marknaden försenas, vilket drabbar
                                                    Hexagon.

                                                    SEB – högst risk av de svenska bankerna
 SEB mot OMXS, –1 år
                                                    I och med stormvindarna i den europiska banksektorn väljer vi
                                                    att skala ned på vår bankexponering. SEB är den svenska bank
                                                    med högst operationell risk i och med hög exponering mot före-
                                                    tag och kapitalmarknader. Räntenettot står endast för strax över
                                                    40 procent av de totala intäkterna och provisionsintäkterna för
                                                    närmare 40 procent. Övriga svenska banker har i genomsnitt
                                                    närmare 60 procent av sina intäker från det stabila räntenettot.
                                                    Provisionintäkterna hos de andra bankerna har en andel på 25-
                                                    30 procent.
                                                    SEB har i särklass högst exponering av svenska banker mot de
                                                    mest skuldsatta länderna i Europa. Enligt det stresstest som EBA
                                                    utförde i somras hade SEB sammanlagt 629 miljoner euro ut-
                                                    lånat till Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Han-
                                                    delsbanken och Swedbank, som vi behåller i modellportföljen,
                                                    har ingen exponering mot dessa länder. Dessutom är utsikterna
                                                    för SEB att förbättra avkastningen på eget kapital kommande år
                                                    svag relativt sina svenska konkurrenter, enligt vår bedömning.
                                                    SEB har tidigare levt väl på sin relativt höga skuldsättning, vil-
Källa: Datastream                                   ket blir svårt nu i och med kommande regleringsförändringar
                                                    (Basel III). SEB får lämna modellportföljen av ovanstående skäl.
                                                    Förlusten blev strax över 30 procent.

Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                          15
Sektor: Europeiska banker
 På väg mot budgetöverskott i Europa?                                    Europas banker sitter i knät på politikerna
                                                                         Oro för en ”finanskris 2.0” där stater och inte bara banker går om-
                                                                         kull har präglat klimatet på världens aktiemarknader under som-
                                                                         maren. Inte minst har europeiska bankaktier tagit stryk till följd av
                                                                         stor utlåning till länder i Europa med hög skuldsättning och stora
                                                                         budgetunderskott. Den enda långsiktiga vägen ur problemet är
                                                                         att få statsbudgeten att visa överskott och betala av på skulderna.
                                                                         Den svaga kursutvecklingen för europeiska bankaktier beror alltså
                                                                         främst på höjda riskpremier till följd av oron över skuldkrisen i
                                                                         Europa. De enskilda bankerna är på pappret välkapitaliserade
                                                                         men samtidigt i händerna på Europas politiker i och med att en
                                                                         djupare kris kräver obehagliga politiska beslut för att kunna lösas.

Källa: OECD                                                              Den europeiska banksektorn är helt beroende av hur den stats-
                                                                         finansiella krisen i Europa spelar ut. PIIGS-länderna har väldigt
                                                                         stor exponering mot sina egna statspapper så vid en nedskrivning
                                                                         av statsskulden drabbas landets banker enormt hårt, så pass hårt
                                                                         att många banker sannolikt tvingas i konkurs. Stora kapitaltill-
                                                                         skott kommer att krävas för att banksystemet ska fungera. Det
 Statsskulderna väntas öka                                               många banker gör redan nu är att reducera skuldsättningsgraden
                                                                         i verksamheten och förlänga löptiden på upplåningen för att bli
                                                                         mindre känsliga för kortsiktiga svängningar. Många banker, inte
                                                                         minst de svenska, har tidigt refinansierat kommande förfall och
                                                                         behöver alltså inte ge sig ut på marknaden nu när turbulensen är
                                                                         som värst.

                                                                         Den mest realistiska lösningen är att stärka EFSF
                                                                         För att klara av den här krisen krävs framför allt två åtgärder. För
                                                                         det första måste krisländerna visa kapitalmarknaderna på ett tro-
                                                                         värdigt sätt att de inom en relativt snar framtid kan börja betala av
                                                                         på sina skulder, eller i alla fall att skulderna sjunker i relation till
                                                                         BNP. För det andra måste bankerna bli mer transparanta, alltså visa
Källa: OECD                                                              vilka nedskrivningar deras balansräkningar tål. Det sistnämnda är
                                                                         dock väldigt svårt att veta då följdeffekterna på en nedskrivning
                                                                         av till exempel Greklands skulder är oklara. En nedskrivning med-
                                                                         för därför stor risk. Ett alternativ är att skulderna skrivs ned till en
                                                                         trovärdig nivå för att få tillbaka marknadens förtroende. Samtidigt
                                                                         blir det då nödvändigt att säkerställa bankernas överlevnad, kan-
                                                                         ske genom nyemissioner som i alla fall indirekt tecknas av den
 Risken i europeiska banksektorn på rekordnivå                           europeiska centralbanken alternativt EFSF (European Financial
                                                                         Stability Facility). Vid en nedskrivning av den grekiska statsskul-
                                                                         den ser det i dagsläget ut som att hela det grekiska banksystemet
                                                                         kollapsar. Då, i brist på finansiella resurser, måste ett stort antal
                                                                         banker gå i konkurs och därefter tar de överlevande bankerna
                                                                         över de friska delarna i de banker som tvingas stänga. Enligt en
                                                                         analys av Goldman Sachs skulle en nedskrivning av Greklands
                                                                         skulder på uppemot 60 procent endast få en marginell påverkan
                                                                         på Europas banker utanför Grekland men att hela 80 procent av
                                                                         kapitalet i grekiska banker skulle raderas.
                                                                         EFSF är den institution inom EU som ska säkerställa finansiell sta-
                                                                         bilitet i Europa genom att tillhandahålla finansiellt stöd till länder
                                                                         inom eurozonen när så krävs. Stödet kan konkret handla om att
Källa: Bloomberg                                                         exempelvis stärka kapitalbasen i en bank i kris (indirekt via lån
                                                                         till ett lands regering) eller att köpa statsobligationer. De skuld-
Grafen ovan visar den genomsnittliga CDS-spreaden för de största
europeiska bankerna. CDS (Credit Default Swap) är de antal punk-
                                                                         instrument som EFSF ger ut garanteras av medlemsländerna i
ter det kostar att försäkra sig mot betalningsinställelse, ett mått på   EMU. Tyskland är den största garanten, följt av Frankrike, Italien
kreditrisk.                                                              och Spanien. Det är därför viktigt att dessa länder inte får lägre


Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                                                    16
kreditbetyg, för i ett sådant läge kan det bli svårt för EFSF att ge
                                                                      ut skuldinstrument med högsta kreditvärdighet och därmed den
                                                                      lägsta räntan, vilket är en förutsättning för att institutionen ska
                                                                      vara framgångsrik. Kritiken på sistone mot EFSF har handlat om
 Eurons utveckling stabil trots skuldkrisen                           att de finansiella musklerna, totalt 440 miljarder euro, inte är till-
                                                                      räckliga om stora länder som Spanien och Italien behöver hjälp.
                                                                      Den kanske enklaste vägen ut ur krisen, om den skulle förvärras
                                                                      och en bankkris vara nära förestående, är att ge EFSF betydligt
                                                                      mer finansiella resurser. Nordea Markets prognoser för att eventu-
                                                                      ellt rädda Spanien och Italien är 225 respektive 435 miljarder euro,
                                                                      alltså en rejäl påfyllning jämfört med det kapital EFSF har idag,
                                                                      men det ser i dagsläget ut som det mest realistiska alternativet
                                                                      för att kunna hjälpa europeiska banker om problem med upplå-
                                                                      ning, likviditet eller soliditet uppstår. Om skuldkrisen i Europa ut-
                                                                      vecklas i fel riktning blir de politiska beslut som krävs obehagliga.
                                                                      Det finns tyvärr ingen enkel lösning på problemet. Sannolikt är ett
                                                                      stort antal europeiska banker för stora för att gå omkull och stora
Källa: Datastream                                                     resurser skulle krävas om det skulle ske. Det finns dock alternativ,
                                                                      till exempel att de banker som inte klarar sig säljs i olika delar.
Den europeiska skuldkris vi nu är inne i startade på allvar våren
2010. Stockholmsbörsen nådde sin högsta nivå i slutet på april och    Erfarenheten från när Lehman Brothers gick i konkurs skrämmer
det första stödpaketet till Grekland presenterades i början på maj.   Europas politiker då effekterna på banksystemet underskattades
Under den perioden har euron stärkts mot dollarn med 8 procent
men tappat 19 procent i värde mot framför allt schweizerfrancen       rejält. En fördel med de stresstester som genomfördes i Europa i
men även mot den japanska yenen (12 procent) och den svenska          somras är att utlåningen till PIIGS-länderna redovisades, så ge-
kronan (4 procent).                                                   nomlysningen är betydligt bättre idag jämfört med när Lehman
                                                                      Brothers gick i konkurs. I fallet Grekland är förmodligen cirka två
                                                                      tredjedelar av skulden i händerna på omkring 30 institutioner,
                                                                      vilket är relativt hanterbart. Intressant är även att krisländernas
                                                                      skuld hålls av de inhemska bankerna i mycket hög utsträckning,
                                                                      alltså till exempel Greklands skulder finns i främst de grekiska
                                                                      bankernas balansräkningar. Likadant är det i Irland, Portugal,
                Statsskuld                 Procent av                 Spanien och Italien. Nedskrivning av skulderna i Grekland, Irland
              (miljarder euro)          eurozonens BNP                och Portugal klarar sannolikt de stora europeiska bankerna men
Italien             1843,0                      20,1                  problemet blir som sagt att dessa länder behöver hjälp utifrån för
Spanien              638,8                       7,0                  att fungera. Och vem ska rädda den situationen? Det blir sanno-
Grekland             328,6                       3,6                  likt övriga EMU-länder tillsammans med IMF.
Portugal            160,5                        1,7
Irland              148,1                        1,6
Sverige              146,4                                            Vårt huvudscenario är att eurozonen hålls intakt
                                                                      Italiens statsskuld är 1 843 miljarder euro, Spaniens skuld är 639
Källa: Eurostat, avser 2010                                           miljarder euro. Italiens statsskuld motsvarar nästan en fjärdedel
                                                                      av eurozonens totala statsskuld. Under det andra halvåret ska
                                                                      Italien refinansiera 175 miljarder euro, vilket är ett orosmoment
                                                                      den närmaste tiden. Till och med Spaniens höga skuldsättning
                                                                      kan förmodligen hanteras men att Italien havererar är ohållbart
                                                                      som det ser ut i dagsläget. Italien har världens tredje största stock
                          BNP                  Procent av             av utestående statsobligationer, efter USA och Japan, en skuld-
                    (miljarder euro)        eurozonens BNP            börda som är svår att svälja. Den italienska skulden motsvarar 114
Tyskland                  2498,8                    27,2
                                                                      procent av Portugals, Irlands, Greklands och Spaniens samlade
Frankrike                 1932,8                    21,0              BNP. Till Italiens fördel kan sägas att många banker har genom-
Italien                   1548,8                    16,9              fört nyemissioner i år och landet har inte haft en fastighetskris så
Spanien                   1062,6                    11,6              kreditförlusterna så här långt har varit begränsade. Landet väntas
Nederländerna              591,5                     6,4              redovisa ett budgetöverskott innan räntebetalningar i år och har
Belgien                    352,9                     3,8
Österrike                  284,4                     3,1
                                                                      en löptid på sina skulder på relativt långa sju år. Sparkvoten är hög
Grekland                   230,2                     2,5              och exportsektorn är välmående.
Finland                    180,3                     2,0
Portugal                   172,7                     1,9
                                                                      Vårt huvudscenario är att eurozonen hålls intakt i och med den
Irland                     156,0                     1,7              politiska prestige som präglar samarbetet. Det är dock inte omöj-
Sverige                    346,7                                      ligt att eurozonen splittras på sikt. Det finns mycket missnöje in-
                                                                      ternt i EMU då starka ekonomier tvingas stödja de svaga ekono-
Källa: Eurostat, avser 2010
                                                                      mierna som enligt kritiker ”utnyttjat systemet”. Av de europiska
                                                                      bankaktierna föredrar vi de välkapitaliserade med exponering mot
                                                                      ekonomier med solida statsfinanser, alltså de svenska bankerna.

Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011                                                                                              17
Aktiemarknadsnytt september
Aktiemarknadsnytt september
Aktiemarknadsnytt september
Aktiemarknadsnytt september
Aktiemarknadsnytt september

More Related Content

What's hot

Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Nordea Bank
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Nordea Bank
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Nordea Bank
 
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...VIRGOkonsult
 
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020Työeläkeyhtiö Elo
 
Nordeas Marknadsanalys mars
Nordeas Marknadsanalys marsNordeas Marknadsanalys mars
Nordeas Marknadsanalys marsNordea Bank
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionen
 
Marknadssyn okt 2013
Marknadssyn okt 2013Marknadssyn okt 2013
Marknadssyn okt 2013Nordea Bank
 
Marknadsanalys april
Marknadsanalys aprilMarknadsanalys april
Marknadsanalys aprilNordea Bank
 
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529VIRGOkonsult
 
Nordeas marknadssyn augusti 2014
Nordeas marknadssyn augusti 2014Nordeas marknadssyn augusti 2014
Nordeas marknadssyn augusti 2014Nordea Bank
 
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget EloDelårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget EloTyöeläkeyhtiö Elo
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...VIRGOkonsult
 
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013Aktiemarknadsnytt nr 2 2013
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013Nordea Bank
 
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012Annika af Trolle
 
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014VIRGOkonsult
 
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratBoränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratNordea Bank
 
Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea Bank
 

What's hot (20)

Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012
 
Cecilia Hermansson, Swedbank
Cecilia Hermansson, SwedbankCecilia Hermansson, Swedbank
Cecilia Hermansson, Swedbank
 
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...
Magadalena Andersson Presentation av ekonomiska läget 2015-03-18 Affärsvärlde...
 
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020
Elos delårsrapport 1 .1.–30.9.2020
 
Nordeas Marknadsanalys mars
Nordeas Marknadsanalys marsNordeas Marknadsanalys mars
Nordeas Marknadsanalys mars
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
 
Marknadssyn okt 2013
Marknadssyn okt 2013Marknadssyn okt 2013
Marknadssyn okt 2013
 
Marknadsanalys april
Marknadsanalys aprilMarknadsanalys april
Marknadsanalys april
 
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
 
20111019 q3
20111019 q320111019 q3
20111019 q3
 
Nordeas marknadssyn augusti 2014
Nordeas marknadssyn augusti 2014Nordeas marknadssyn augusti 2014
Nordeas marknadssyn augusti 2014
 
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget EloDelårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
Delårsrapport 1.1.–31.3.2021 | Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
 
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013Aktiemarknadsnytt nr 2 2013
Aktiemarknadsnytt nr 2 2013
 
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012
Det samhällsekonomiska läget 12 jan 2012
 
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014
Anders Borg presentation Affärsvärldens Bank & Finans Outlook 19 mars 2014
 
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratBoränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
 
Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030
 

Viewers also liked

Aamukatsaus 2.12.2011
Aamukatsaus 2.12.2011Aamukatsaus 2.12.2011
Aamukatsaus 2.12.2011Nordea Bank
 
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea Bank
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea BankInterim report 2 2010, Investor presentation, Nordea Bank
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea BankNordea Bank
 
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Nordea Bank
 
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea Bank
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea BankInterim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea Bank
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea BankNordea Bank
 
US update- Time to focus on us fiscal policy
US update- Time to focus on us fiscal policyUS update- Time to focus on us fiscal policy
US update- Time to focus on us fiscal policyNordea Bank
 
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010Nordea Bank
 
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010Nordea Bank
 
Nordea csr 2011_eng_120216
Nordea csr 2011_eng_120216Nordea csr 2011_eng_120216
Nordea csr 2011_eng_120216Nordea Bank
 

Viewers also liked (8)

Aamukatsaus 2.12.2011
Aamukatsaus 2.12.2011Aamukatsaus 2.12.2011
Aamukatsaus 2.12.2011
 
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea Bank
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea BankInterim report 2 2010, Investor presentation, Nordea Bank
Interim report 2 2010, Investor presentation, Nordea Bank
 
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
 
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea Bank
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea BankInterim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea Bank
Interim report 1 2010, Media and analyst presentation, Nordea Bank
 
US update- Time to focus on us fiscal policy
US update- Time to focus on us fiscal policyUS update- Time to focus on us fiscal policy
US update- Time to focus on us fiscal policy
 
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010
 
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010
Privatekonomisk undersökning - Låneläget, Ingela Gabrielsson Nordea 2010
 
Nordea csr 2011_eng_120216
Nordea csr 2011_eng_120216Nordea csr 2011_eng_120216
Nordea csr 2011_eng_120216
 

Similar to Aktiemarknadsnytt september

Aktiemarknadsnytt nr 4 2013
Aktiemarknadsnytt nr 4 2013Aktiemarknadsnytt nr 4 2013
Aktiemarknadsnytt nr 4 2013Nordea Bank
 
Delårsrapport 2 2010, Nordea Bank
Delårsrapport 2 2010, Nordea BankDelårsrapport 2 2010, Nordea Bank
Delårsrapport 2 2010, Nordea BankNordea Bank
 
Marknadskommentar 19 aug 2011
Marknadskommentar 19 aug 2011Marknadskommentar 19 aug 2011
Marknadskommentar 19 aug 2011Nordea Bank
 
Boränteprognos 1 september
Boränteprognos 1 septemberBoränteprognos 1 september
Boränteprognos 1 septemberNordea Bank
 
Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea Bank
 
Marknadssyn juli 2014
Marknadssyn juli 2014Marknadssyn juli 2014
Marknadssyn juli 2014Nordea Bank
 
Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea Bank
 
Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionen
 
Nordea boränteprognos 28 september
Nordea boränteprognos 28 september Nordea boränteprognos 28 september
Nordea boränteprognos 28 september Nordea Bank
 
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?Ashley Tott
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen
 
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020Työeläkeyhtiö Elo
 
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409VIRGOkonsult
 
Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Nordea Bank
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen
 

Similar to Aktiemarknadsnytt september (16)

Aktiemarknadsnytt nr 4 2013
Aktiemarknadsnytt nr 4 2013Aktiemarknadsnytt nr 4 2013
Aktiemarknadsnytt nr 4 2013
 
Delårsrapport 2 2010, Nordea Bank
Delårsrapport 2 2010, Nordea BankDelårsrapport 2 2010, Nordea Bank
Delårsrapport 2 2010, Nordea Bank
 
Marknadskommentar 19 aug 2011
Marknadskommentar 19 aug 2011Marknadskommentar 19 aug 2011
Marknadskommentar 19 aug 2011
 
Boränteprognos 1 september
Boränteprognos 1 septemberBoränteprognos 1 september
Boränteprognos 1 september
 
20111019 q3
20111019 q320111019 q3
20111019 q3
 
Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126
 
Marknadssyn juli 2014
Marknadssyn juli 2014Marknadssyn juli 2014
Marknadssyn juli 2014
 
Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919
 
Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010
 
Nordea boränteprognos 28 september
Nordea boränteprognos 28 september Nordea boränteprognos 28 september
Nordea boränteprognos 28 september
 
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011
 
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020
Elos delårsrapport 1.1.-30.6.2020
 
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
 
Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012
 

More from Nordea Bank

Nordeas undersökning om fickpengar 2015
Nordeas undersökning om fickpengar 2015Nordeas undersökning om fickpengar 2015
Nordeas undersökning om fickpengar 2015Nordea Bank
 
Boendebarometer mars 2015
Boendebarometer mars 2015Boendebarometer mars 2015
Boendebarometer mars 2015Nordea Bank
 
Responsible investment & governance annual report 2013
Responsible investment & governance annual report 2013Responsible investment & governance annual report 2013
Responsible investment & governance annual report 2013Nordea Bank
 
Nordeas boendebarometer oktober 2014
Nordeas boendebarometer oktober 2014Nordeas boendebarometer oktober 2014
Nordeas boendebarometer oktober 2014Nordea Bank
 
Regionala utsikter oktober 2014
Regionala utsikter oktober 2014Regionala utsikter oktober 2014
Regionala utsikter oktober 2014Nordea Bank
 
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmar
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmarUng ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmar
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmarNordea Bank
 
Deleøkonomi 2014
Deleøkonomi 2014Deleøkonomi 2014
Deleøkonomi 2014Nordea Bank
 
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonominValutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonominNordea Bank
 
Unges økonomi 2014 18 29 år alle slags unge får penge af mor og far
Unges økonomi  2014 18  29 år alle slags unge får penge af mor og farUnges økonomi  2014 18  29 år alle slags unge får penge af mor og far
Unges økonomi 2014 18 29 år alle slags unge får penge af mor og farNordea Bank
 
Studenterøkonomien 2014 før nu ny
Studenterøkonomien 2014 før nu nyStudenterøkonomien 2014 før nu ny
Studenterøkonomien 2014 før nu nyNordea Bank
 
Voksne børn og børnebørn forgyldes
Voksne børn og børnebørn forgyldesVoksne børn og børnebørn forgyldes
Voksne børn og børnebørn forgyldesNordea Bank
 
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 final
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 finalDanskernes forbrugsmønstre sommer 2014 final
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 finalNordea Bank
 
Privat pensionsparande utveckla inte aveckla!
Privat pensionsparande   utveckla inte aveckla!Privat pensionsparande   utveckla inte aveckla!
Privat pensionsparande utveckla inte aveckla!Nordea Bank
 
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensioneringDe gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensioneringNordea Bank
 
Opsparing og pension
Opsparing og pensionOpsparing og pension
Opsparing og pensionNordea Bank
 
Ekonomiska utsikter juni 2014
Ekonomiska utsikter juni 2014Ekonomiska utsikter juni 2014
Ekonomiska utsikter juni 2014Nordea Bank
 
Semesterekonomi och planer 2014
Semesterekonomi och planer 2014Semesterekonomi och planer 2014
Semesterekonomi och planer 2014Nordea Bank
 
Sommerferie 2014 final
Sommerferie 2014 finalSommerferie 2014 final
Sommerferie 2014 finalNordea Bank
 
Nordea i sociala medier
Nordea i sociala medier Nordea i sociala medier
Nordea i sociala medier Nordea Bank
 

More from Nordea Bank (20)

Nordeas undersökning om fickpengar 2015
Nordeas undersökning om fickpengar 2015Nordeas undersökning om fickpengar 2015
Nordeas undersökning om fickpengar 2015
 
Boendebarometer mars 2015
Boendebarometer mars 2015Boendebarometer mars 2015
Boendebarometer mars 2015
 
Responsible investment & governance annual report 2013
Responsible investment & governance annual report 2013Responsible investment & governance annual report 2013
Responsible investment & governance annual report 2013
 
Nordeas boendebarometer oktober 2014
Nordeas boendebarometer oktober 2014Nordeas boendebarometer oktober 2014
Nordeas boendebarometer oktober 2014
 
Regionala utsikter oktober 2014
Regionala utsikter oktober 2014Regionala utsikter oktober 2014
Regionala utsikter oktober 2014
 
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmar
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmarUng ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmar
Ung ekonomi 2014 - boende ekonomi och framtidsdrömmar
 
Deleøkonomi 2014
Deleøkonomi 2014Deleøkonomi 2014
Deleøkonomi 2014
 
140925
140925140925
140925
 
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonominValutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin
Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin
 
Unges økonomi 2014 18 29 år alle slags unge får penge af mor og far
Unges økonomi  2014 18  29 år alle slags unge får penge af mor og farUnges økonomi  2014 18  29 år alle slags unge får penge af mor og far
Unges økonomi 2014 18 29 år alle slags unge får penge af mor og far
 
Studenterøkonomien 2014 før nu ny
Studenterøkonomien 2014 før nu nyStudenterøkonomien 2014 før nu ny
Studenterøkonomien 2014 før nu ny
 
Voksne børn og børnebørn forgyldes
Voksne børn og børnebørn forgyldesVoksne børn og børnebørn forgyldes
Voksne børn og børnebørn forgyldes
 
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 final
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 finalDanskernes forbrugsmønstre sommer 2014 final
Danskernes forbrugsmønstre sommer 2014 final
 
Privat pensionsparande utveckla inte aveckla!
Privat pensionsparande   utveckla inte aveckla!Privat pensionsparande   utveckla inte aveckla!
Privat pensionsparande utveckla inte aveckla!
 
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensioneringDe gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
 
Opsparing og pension
Opsparing og pensionOpsparing og pension
Opsparing og pension
 
Ekonomiska utsikter juni 2014
Ekonomiska utsikter juni 2014Ekonomiska utsikter juni 2014
Ekonomiska utsikter juni 2014
 
Semesterekonomi och planer 2014
Semesterekonomi och planer 2014Semesterekonomi och planer 2014
Semesterekonomi och planer 2014
 
Sommerferie 2014 final
Sommerferie 2014 finalSommerferie 2014 final
Sommerferie 2014 final
 
Nordea i sociala medier
Nordea i sociala medier Nordea i sociala medier
Nordea i sociala medier
 

Aktiemarknadsnytt september

  • 1. AKTIEMARKNADSNYTT SEPTEMBER • 2011 Strategi & investeringar Svagare vinstutsikter
  • 2. Innehåll 3 Sammanfattning 4 Global marknadssyn 6 Tillgångsallokering 7 Aktieregioner 8 Globala sektorer 9 Räntestrategi 10 Svensk aktiemarknad 11 Kommentar modellportföljen 12 Modellportföljen svenska aktier 13 Bolagsanalys: Elekta 14 Bolagsanalys: Betsson 15 Bolagsuppdatering: SEB, Electrolux och Hexagon 16 Sektoranalys: Europeiska banker 18 Kommentar Global 30 19 Global 30 20 Tema: Datoriserad handel NORDEA AKTIEMARKNADSNYTT – STRATEGI & INVESTERINGAR R E DAKTÖR OCH ANSVAR IG UTG IVAR E: Jonas Olavi tel 08-534 914 34, e-post jonas.olavi@nordea.com OMSLAGSFOTO: RenéS och Typisk Form designbyrå ADR ESS: Nordea Bank AB (publ), 105 71 Stockholm E - POST: equityadvicesweden@nordea.com I NTE R N ET : www.nordea.se TRYCK: Brommatryck & Brolins, Stockholm 2011
  • 3. Sammanfattning Portföljförändringar i detta nummer Sommaren bjöd på kursfall Stockholmsbörsen har fallit med 15 procent sen förra Aktiemark- Nya bolag i portföljen: Betsson nadsnytt publicerades den 1 juli. Modellportföljen har utvecklats Elekta i linje med index. Vi väljer efter den senaste tidens turbulens att förändra modellportföljen i en mer defensiv riktning. Vi adderar Bolag som utgår: SEB konjunkturokänsliga Betsson och Elekta. Samtidigt får de cykliska Electrolux bolagen Electrolux, Hexagon och SEB lämna. Hexagon Under sommaren har diverse ledande indikatorer pekat på att den globala konjunkturen är på väg mot en avmattning. I det andra kvartalet stannade tillväxten i Europa av och tillväxten i USA har varit svag hittills i år. Sannolikt fortsätter det negativa nyhetsflödet under hösten i och med att tillväxt- och vinstprognoser måste jus- teras ned. Det förklarar vår försiktiga prägel på modellportföljen. I och med att det har talats mycket om den datoriserade handeln i sommar gör vi en djupdykning i ämnet i detta nummer. Aktier – från neutral till undervikt Den 22 augusti genomfördes förändringar i vår allokering. Vi valde bland annat att ändra aktievikten från neutral till undervikt. En svagare ekonomisk utveckling resulterar i sämre förutsättningar för vinsttillväxt. I statistikkedjan har det först märkts i olika för- troendeundersökningar som sedan sätter sig i ledande indikato- rer som i slutänden visar sig i den reala ekonomin i form av lägre BNP. Visserligen ligger en del av detta i kurserna efter den senaste tidens nedgång men osäkerheten om vart vinsterna är på väg kom- Strateger Nordea Investment Strategy & Advice mer sannolikt ge orsak till kraftiga kursrörelser även i höst. Därför viktar vi ner aktier och lägger pengarna i korta räntor. Beslutet får Henrik Lundin följder också på regional nivå. Vi har därför viktat ner Sverige till Chefsstrateg neutral och lagt pengarna i Japan, som därmed får neutral vikt. henrik.lundin@nordea.com Övriga regioner är oförändrade. Inom långa räntor tog vi ner high Michael Livijn yield till undervikt och viktade upp statsobligationer till övervikt. Strateg michael.livijn@nordea.com Räntor – high yield till undervikt Fredrik Otter Oron för den europeiska skuldproblematiken har eskalerat i som- Räntestrateg fredrik.otter@nordea.com mar. Räntorna på en grekisk statsobligation med en löptid på två år är över 40 procent, långt över de stressade nivåer vi såg i mit- Kristian Peeker Strateg ten av sommaren strax innan stödpaketet togs fram. Europeiska kristian.peeker@nordea.com banker har hamnat i skottgluggen. Priset på CDS-marknaden, där man handlar försäkringar mot betalningsinställelse, visar att det är Tony Seemann Strateg en stor oro för flera europeiska banker. Vi presenterar vår syn på tony.seemann@nordea.com europeiska banker i detta nummer. Mattias Ader Vår prognos är att Riksbanken inte höjer räntan nästa vecka. Vi Portföljstrateg prognostiserar nu att nästa ändring är en sänkning och att den mattias.ader@nordea.com kommer i mitten av 2012. Jonas Olavi Chefsaktiestrateg Defensivt in, cykliskt ut jonas.olavi@nordea.com I detta nummer av Aktiemarknadsnytt adderar vi spelbolaget Magnus Dagel Betsson samt medicinteknikbolaget Elekta. Båda bolagen är rela- Aktiestrateg magnus.dagel@nordea.com tivt konjunkturokänsliga, vilket ger trygghet i dessa osäkra tider. Vi bedömer att nästa år blir starkt för Betsson med både OS och Mattias Eriksson fotbolls-EM. Dessutom bidrar förvärvet av Betsafe till både högre Aktiestrateg mattias.o.eriksson@nordea.com omsättning och resultat nästa år. Värderingen är rekordlåg och Betsson har den femte högsta direktavkastningen på börsen. Elek- Henrik Kjell Assisterande aktiestrateg ta är ett genuint kvalitetsbolag med solida tillväxtförutsättningar henrik.kjell@nordea.com som vi väljer att addera till modellportföljen nu när värderingen är attraktiv. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 3
  • 4. Global marknadssyn • Den globala ekonomin bromsar in… Makro dominerar och kommer att fortsätta att dominera Sommaren har sannerligen bjudit på tvära kast. Så sent som • … och den stora frågan är hur mycket i början av juni var många bedömare positiva och tolkade de tidiga signalerna om att den globala ekonomin kanske börja- • Fortsatt slagig miljö att vänta under hösten de bromsa in som tillfälliga och övergående. Vi belyste i juli/ augusti-numret att riskerna ökat och hade utgångspunkten att tillväxten skulle återvända under hösten. Världsbilden har dock förändrats ganska kraftigt bara de sista två månaderna och en viss respekt, samt ödmjukhet, inför dessa nya förändringar är på sin plats. I korthet är det samma frågeställningar som är i blickfånget Ledande indikatorer mattas av globalt idag, men utsikterna har försämrats. Skuldtaksdebaclet i USA mynnade till sist ut i en kompromiss som knappast tillfredsställ- de marknaden, och inte heller ratinginstitutet S&P, som sänkte kreditbetyget för USA från AAA till AA+. Skuldkrisen i Europa har knappast heller rört sig framåt i positiv bemärkelse, snarare riskerar den att bli en följetong som kommer att utgöra en risk under en överskådlig framtid. Tiotusenkronorsfrågan är just nu vart den globala ekonomin är på väg. Marknaden har prisat in ett värre scenario än den initiala ”soft patch” som sågs som trolig för bara ett par månader sedan men är det tillräckligt? Klart är att tillväxten bromsat in, framfö- rallt i västvärlden. USA växer just nu runt 1 procent i årstakt, väl Källa: Datastream under den potentiella tillväxten. Europa är en tudelad historia där kärnan (med Tyskland i spet- sen) levererar hyggligt och periferin (tänk Grekland) är i reces- sion. Om det just nu ser lika illa ut i både USA och Europa är ändå förutsättningarna att komma tillrätta med problemen bätt- re i USA. Ekonomin där är mer flexibel jämfört med den euro- peiska och även om statsskulden och budgetunderskottet utgör stora hinder är de (ännu) inte på samma nivå som vissa delar av Europa. Utmaningarna är dock stora på båda sidor av Atlanten. Tillväxtländerna ångar fortfarande på, men skulle väst halka tillbaka i en lågkonjunktur är det högst troligt att det skulle påverka också dessa länder. I nuläget är detta vad marknaden Rädslan i marknaden den högsta sedan hösten -08 fokuserar på, och varje ny datapunkt dissekeras noga. Hittills har det i huvudsak varit olika sentimentsundersökningar som stått för det negativa tolkningsföreträdet, men nu får vi mer kött på benen när den släpande, faktiska statistiken hinner i kapp. Under september får vi troligtvis en bättre bild av vad som verk- ligen hänt i ekonomin under sommaren, något som kan minska osäkerheten som råder just nu. Vad kan lösa upp knutarna? En annan, inte oviktig, del av framtidsutsikterna utgörs av hur situationen skall lösas. Här spelar både psykologi och ledarskap in. Klart är att både företag och konsumenter påverkas av den bild som förmedlas av bland annat medier, och den bilden har varit allt annat än positiv på sistone. Häri ligger risken att det Källa: Datastream blir en negativ spiral om någon ljusning inte syns, antingen via bättre makrodata eller trovärdiga penning- och finanspolitiska åtgärder. Vilket för oss över på det faktum att ledarskap kommer att spela en betydande roll för hur hösten utvecklar sig. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 4
  • 5. Det offentliga, med regeringar och centralbanker i spetsen, har här en utmaning av rang. Möjligheterna är färre för båda parter att stimulera ekonomin, mycket beroende på stora budgetun- derskott/statsskulder som måste minskas och styrräntor som redan är låga. Troligtvis måste vissa tuffa beslut tas för att skapa trovärdiga förutsättningar för att ekonomin skall komma tillbaka på till- växtspåret. Politiskt finns stora låsningar både i USA och Eu- ropa vilket givetvis försvårar processen, något marknaden är väl medveten om. Fokus i USA skiftar alltmer mot presidentvalet 2012 och med tanke på hur stora svårigheterna var att komma överens om skuldtaket ökar det inte sannolikheten för att några långsiktiga lösningar skall nås innan dess. I Europa är det betydligt fler än två parter som skall komma överens och även om man historiskt kommit fram till kompro- misser som alla kan acceptera brukar processen vara utdragen. I det här fallet är dock tid en knapp resurs och otydlighet och/ eller passivitet från den politiska sidan kan i värsta fall förvärra situationen. En skuldnedskrivning i Grekland är ett reellt hot som skulle kunna få stora konsekvenser för det europiska banksystemet. I Europa har räddningspaket löst den akuta likviditetskrisen men solvensproblematiken kvarstår. Osäkerheten kring hur den pro- blematiken ska lösas ligger som en våt filt över den europeiska banksektorn. Hur banksystemet skulle hantera en nedskrivning av till exempel grekiska skulder är ovisst. Irland har tillsammans med Grekland och Portugal nyligen mot- tagit räddningspaket av EMU och IMF. Trots kraftiga nedskär- ningar samt skattehöjningar växte Irlands ekonomi med 1,3 pro- cent i det första kvartalet, vilket får anses positivt och hoppfullt. En stark utveckling för exporten är den främsta förklaringen till uppgången. Enligt Standard & Poor’s kommer Irland ha kom- mit ned till ett budgetunderskott på 3 procent av BNP år 2015 och samma år väntas statsskulden ha sjunkit till 103 procent av BNP. Fortfarande för höga siffror men huvudsaken är att det går åt rätt håll, trots hårda fiskala åtgärder. Vårt huvudscenario är inte en ny recession Vi räknar ändå med, trots utmaningarna, att den globala ekono- min undgår en ny recession, men att tillväxten blir låg under en lång tid framöver. Med finanskrisen i färskt minne är de flesta in- blandade medvetna om hur alternativet, att inte försöka hitta en lösning på de problem som finns, ser ut. Och med största sanno- likhet är det mindre kostsamt (men inte billigt) att ta tag i proble- men så snabbt som möjligt. I det korta perspektivet ser vi dock en fortsatt osäkerhet och väljer att ha en defensiv inställning i vår strategi, där vi underviktar mer riskfyllda tillgångar som aktier och high yield, samt överviktar korta räntor och statsobligatio- ner. Mer om detta i allokeringstexten på sidan 6. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 5
  • 6. Tillgångsallokering • Aktier – ta det säkra före det osäkra, den Aktier – mycket i priserna men risker kvarstår ekonomiska osäkerheten innebär risker trots Augusti går inte till historien som en bra månad för aktier. Räds- nedgången; undervikt lan för en ny lågkonjunktur sänkte tillgångsslaget ordentligt och frågan är nu vad vi kan vänta oss framöver. Nedgången har gjort • Långa räntor – statsobligationer bidrar med aktier billigare men vi ser inte värderingen som någon drivkraft stabilitet trots låg avkastningspotential av rang på några månaders sikt. Det är förstås svårt att uppskat- ta exakt hur mycket marknaden har prisat in i form av en lägre • Korta räntor – övervikt, ger ytterligare säker- tillväxt både i år och 2012 men klart är att ett betydligt dystrare het i portföljen scenario ligger i kurserna idag. Risken kommande månader lig- ger i att trenden med sämre makrodata fortsätter vilket kommer att sätta ytterligare press på aktier. I ett sådant scenario blir som sagt värderingen mindre intressant då vinstutsikterna i mycket Taktisk tillgångsallokering beror på hur ekonomin utvecklas. Tillgångsslag Taktisk Rek. Just vinstutsikterna är intressanta att titta lite närmare på. Trots Aktier –5% Undervikt att nedrevideringarna stått som spön i backen på sistone förvän- Långa räntor 0% Neutral tar sig ändå analytikerna en vinsttillväxt på nästan 14 procent i Korta räntor 5% Övervikt år och 2012 för globala aktier. På marginalen tror vi det är nå- got optimistiskt givet att tillväxtprognoserna skrivits ned gan- *Relativ vikt i förhållande till neutralvikt. T. ex. mellanriskportföljen, 6 år: Aktier 55%, ska kraftigt av de flesta bedömare. Till syvende och sist handlar Långa räntor 30%, Korta räntor 15% det ju om efterfrågan. Värderingen idag är knappast att betrakta Källa: Nordea som hög och vår bedömning är att den klarar ytterligare ned- revideringar. Skulle vinsttillväxten sjunka ned mot noll, eller till och med bli negativ, finns däremot lite eller inget skydd i dagens värdering. Möjligen kan den attrahera investerare in i aktier men då osäkerheten fortsätter att vara stor är det tveksamt om man ska bedöma aktier utifrån värdering i nuläget. Framöver hänger alltså utsikterna på vart ekonomin är på väg och detta är ett hett ämne bland ekonomer idag. Vi anser att en defensiv hållning är motiverad tills läget klarnar någorlunda och underviktar aktier i våra taktiska portföljer. Långa räntor – statsobligationer bidrar med stabilitet Inom långa räntor har vi också en lite mer försiktig strategi i rådande marknadsläge. Trots de mycket låga räntenivåerna på långa räntor (i skrivande stund runt 2,15 procent på en 10-åring) anser vi ändå att en övervikt är motiverad på grund av osäker- heten. De fungerar som ett skydd mot ett sämre scenario och vi Utveckling tillgångsslag sedan årsskiftet, SEK ser i närtid knappast något större tryck uppåt på långräntorna i och med att den ekonomiska utvecklingen är höljd i dunkel för närvarande. Företagsobligationer har, liksom aktier, haft det tufft på sistone, speciellt high yield. Förutsättningarna är ändå hyfsade framö- ver, med vinster som stiger och minskande betalningsinställel- ser. Men i en miljö som präglas av riskaversion spelar det min- dre roll och vi anser att man bör minska andelen high yield i sin portfölj och vi rekommenderar en undervikt. Vi är neutralt inställda till investment grade. De har en låg kreditrisk men seg- mentet domineras av finans, som har drabbats hårt av oron. Korta räntor – övervikt Källa: Datastream Pengarna från undervikten i aktier lägger vi i korta räntor. Av- kastningen är, precis som för statsobligationer, låg men i princip riskfri. Förväntningarna på Riksbanken har ändrats, vad som såg ut som fortsatta höjningar för några månader sedan har nu förbytts till ett scenario med oförändrad styrränta. Dock, korta räntor bidrar med att säkra kapitalet i en osäker miljö. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 6
  • 7. Aktieregioner • USA visar på defensiva kvaliteter USA – höga vinster men svaga ekonomiska utsikter I svenska kronor räknat har den amerikanska aktiemarknaden vis- • Europa – motvind från besparingspaketen serligen tappat cirka 9 procent inklusive utdelningar under året. Trots den utvecklingen har marknaden varit den starkaste av de • Tillväxtmarknader – god tillväxt och ingen bredare aktiemarknaderna under året. Men vilken valuta man räk- skuldproblematik nar i blir avgörande och i dollar räknat har marknaden tappat 2,5 procent. Mycket av förklaringen ligger i de starka amerikanska vin- sterna. Framöver har tillväxtförutsättningarna försvagats markant och vi får sannolikt se nedreviderade vinstprognoser. Till de posi- tiva nyheterna hör det låga ränteläget och att en stor del av före- tagsvinsterna genereras utanför USA. Marknaden tenderar också att utvecklas relativt väl i ett oroligt marknadsklimat. Vi fortsätter Rekommendationer, aktieregioner att rekommendera en neutral vikt. Aktieregioner Taktisk Neutral Europa – tyngs av skuldoron Nordamerika 35% 35% Sett till värderingen handlas Europa till en rabatt. Marknaden lig- Europa 15% 20% Sverige 25% 25% ger värderingsmässigt mer än femtio procent lägre än det histo- Japan 5% 5% riska snittet. En hel del dåliga nyheter syns alltså redan i priserna. Tillväxtmarknader 20% 15% Men inför ett ifrågasatt eurosamarbete och en svag tillväxt som Asien Övervikt tyngs av substantiella sparpaket blir värderingen underordnad de Latinamerika Neutral svaga utsikterna. Utanför euroområdet brottas även Storbritannien Östeuropa Neutral med stora besparingar, svag tillväxt och hög inflation. Trots en låg Källa: Nordea värdering väljer vi att rekommendera en undervikt i europeiska aktier mot bakgrund av skuldoro och ekonomisk motvind. Japan – ljusglimtar efter jordbävningen Tillväxtmässigt har Japan haft det tufft. En åldrande befolkning gör att en allt lägre andel människor står för produktionen, sam- tidigt som man behöver genomföra stora reformer för att öka ef- fektiviteten i ekonomin. Därtill kommer att jordbävningen i mars satte käppar i hjulet för den ekonomiska återhämtningen. Men återuppbyggnaden efter katastrofen börjar ge avtryck i form av ökad ekonomisk aktivitet. Aktiemarknaden är också lågt värderad, samtidigt som vinsterna börjar revideras upp efter att ha gjort en Utveckling sedan årsskiftet, SEK djupdykning efter katastrofen. Vi rekommenderar att man ökar ex- poneringen mot marknaden från undervikt till neutral vikt. Sverige – en satsning på den globala konjunkturen Den svenska marknaden bjuder på en mycket cyklisk exponering och är starkt beroende av omvärldens tillväxt. Som flera andra marknader handlas den svenska aktiemarknaden till en substan- tiell rabatt jämfört med den historiska värderingen. Men den höga exponeringen mot global tillväxt gör att vinstpotentialen avgörs av globala faktorer. Med osäkerhet kring konjunkturen framöver blir vinstprognoserna osäkra. Sannolikt kommer vi att få se nedjuste- ringar framöver. Vi minskar övervikten i svenska aktier till neutral. Tillväxtmarknader – god tillväxt, låg belåning Ekonomierna har visat på överhettningstendenser under våren och Källa: Datastream sommaren. Tendenser som nu kyls ned med mattare ekonomiska utsikter globalt. Samtidigt är det i dessa marknader vi ser störst tillväxtpotential och minst problematik kring högbelånade länder. En svagare global tillväxt utan lågkonjunktur skulle gagna tillväxt- marknaderna jämfört med andra marknader. Lägre råvarupriser gynnar också asiatiska ekonomier som har en stor tillverkningsin- dustri. Tillväxtmarknader handlas också till en lägre värdering än globala aktier. Vi fortsätter rekommendera en övervikt i Tillväxt- marknader generellt och ser särskilt god potential i asiatiska aktier. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 7
  • 8. Globala sektorer • Övervikt i Hälsovård och Telekom Defensiva kvaliteter i Telekom och Hälsovård Under tider med avtagande ekonomisk tillväxt visar telekom- • Undervikt Sällanköp och Industri sektorn defensiva egenskaper och fungerar som en ”säker hamn” bland sektorerna. Sektorn handlas till en låg värdering • Neutral övriga sektorer och visar den högsta direktavkastningen bland samtliga sekto- rer. Detta blir en särskilt attraktiv egenskap när ränteläget är lågt och investerare söker sig mot placeringar som erbjuder ett al- ternativ till låga räntor. Även Hälsovårdssektorn visar defensiva kvaliteter som blir attraktiva under oroliga marknader. Sektorn har än en gång levererat goda resultat, om än inte i nivå med det extremt starka första kvartalet. Samtidigt är värderingen ännu inte alltför tilltagen. Patentutgångar och press på offentliga ut- Sektorrekommendationer gifter är orosmoln, men lanseringar av nya läkemedel och andra produkter säkerställer försäljningstillväxt även framöver. Sektor Rekommendation Industri Neutral Ändringar i rekommendationerna Sällanköp Undervikt Dagligvaror Neutral Vi höjer rekommendationen för Kraftförsörjning från undervikt Läkemedel Övervikt till neutral. Den senaste tidens räntefall är positivt för den kapi- Finans Neutral taltunga sektorn. Vinstförväntningarna är också redan på låga IT Neutral nivåer efter att vinsterna reviderats kraftigt nedåt. Sannolikt är Teleoperatörer Neutral vinstprognoserna därför mindre känsliga mot en avmattning i Kraftförsörjning Undervikt Energi Övervikt tillväxten än vad som gäller för flera andra sektorer. En risk lig- Material Neutral ger i efterspelet till den japanska kärnkraftsolyckan tidigare i år. Kärnkraften ifrågasätts alltmer, samtidigt som kraven på inves- Källa: Nordea teringar ökat för att stärka säkerheten. Men många investerare har undervikt i sektorn och därmed krävs det relativt få goda nyheter för att göra synen på sektorn mer positiv. Vi sänker även rekommendationen för Energisek- torn från övervikt till neutral. Med svagare tillväxt ökar trycket nedåt på oljepriset. Energisektorns vinster är starkt relaterade till oljepriset och med ett lägre pris ökar pressen på företagens Utveckling (SEK) marginaler. Vinstprognoserna har legat efter oljeprisets utveck- ling, men efter den senaste tidens fall är de återigen i nivå med oljepriset. Det gör det svårare för energibolagen att överträffa vinstförväntningarna framöver. Cykliska sektorer pressas Vi rekommenderar en undervikt i industrisektorn. Avmattning- en i konjunkturen drabbar sektorn hårt och vinstförväntning- arna ligger högt. Investeringar i kapitalvaror har börjat avta och nya order viker. I kombination med höga lagernivåer gör det att man kan komma att tvingas till prissänkningar. Risken är över- hängande för nedrevideringar av vinstprognoserna framöver. Samtidigt är värderingen något tilltagen i jämförelse med övriga sektorer. Även för Sällanköpsvaror blir rekommendationen en Källa: Datastream undervikt. Vi tycker att de vinstförväntningarna är högt ställda i ett scenario med svagare global tillväxt. Visserligen är de låga räntorna en positiv drivkraft för sektorn, men samtidigt tyngs den av en hög arbetslöshet och rekordlågt konsumentförtro- ende. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 8
  • 9. Räntestrategi • Räntor på rekordlåga nivåer Säkerhet framför allt! Oro för världskonjunkturen i kombination med oro för ”finans- • Greklandsoron har flammat upp igen kris 2.0” har fortsatt att sänka svenska statsobligationsräntor. I normalfallet återspeglar prissättningen av långräntan markna- • Riksbanken höjer inte räntan dens förväntningar på Riksbankens agerande framöver. Riks- banken har en målsättning för inflationen som ska vara två pro- cent, plus/minus en procent. Med dagens räntenivåer och med dagens inflation är det dock svårt att tro att vi får information om framtida konjunturutveck- Långa statsobligationer dyra ling från obligationsmarknaden. Den som i slutändan köper obligationerna är någon typ av sparare och det är troligt att da- gens nivåer i hög utsträckning speglar oron för fortsatta fall på aktiemarknaden. När investerare främst vill minska sina risker så blir obligationer ett naturligt val. Tittar man dock på obliga- tionsmarknaden i sig är det en hel del risk i obligationerna just nu och med tiden kommer deras popularitet att avta då absolut- avkastningen är så låg. Kort eller långt? När räntor stiger förlorar obligationsinnehavarna pengar då pri- Källa: Bloomberg set på obligationerna sjunker. För tillfället ger en tvåårig obli- gation 1,5 procent i ränta medan en tioårig ger 2 procent. Sti- ger räntan med 50 punkter förlorar investeraren 1 respektive 5 procent av värdet på obligationen. Risken är alltså fem gånger högre på den långa obligationen. För den ökade risken kom- Greklandsoron är här igen penseras investeraren med 50 punkters extra avkastning vilket knappast är attraktivt. Europa och Greklandsoron I Grekland har krisen förvärrats och marknaden är inte längre säker på att räddningspaketet kommer att fungera som man hoppats på. Räntorna på en grekisk statsobligation med en löp- tid på två år är över 40 procent, långt över de stressade nivåer vi såg i mitten av sommaren strax innan stödpaketet togs fram. Källa: Bloomberg Skuldkrisen Det har varit mycket fokus på skuldkrisen i år och för tillfället är det europeiska banker som hamnat i skottgluggen. Priset på CDS-marknaden, där man handlar försäkringar mot kredithän- delser, visar att det är en stor oro för flera europeiska banker och flera handlar på nivåer som överstiger de nivåer vi såg i Bankernas kreditvärdighet försämras samband med Lehmankraschen. Trots att bankaktier återhämtat sig något mot slutet av månaden har CDS-nivåerna fortsatt att stiga. Vilken marknad som får rätt till slut återstår att se. Riksbanken höjer inte Vi räknade, som de flesta andra, med att Riksbanken skulle fort- sätta att höja, men i ljuset av den senaste tidens marknads- och konjunturutveckling tror vi att man väljer att avvakta. Att infla- tionsförväntingarna kommit ner hjälper Riksbanken att ta det beslutet, trots att man tidigare kommunicerat ut räntehöjningar. Vi prognosticerar nu att nästa ändring är en sänkning och att den kommer 2012. I slutet av 2012 räknar vi med en styrränta Källa: Bloomberg på 1,5 procent. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 9
  • 10. Svensk aktiemarknad • Vinstnedrevideringar tilltar efter börsfallet Vinstnedrevideringarna tilltar efter fallet Efter sommarens stora börsfall, med fallande makroindikatorer • Sektorrotation motiverad och en förvärrad skuldkris har analytikerna börjat skriva ned sina prognoser. På aggregerad nivå, och då använder vi de estimat • Låga värderingen ingen drivkraft som SIX samlar in, har vinsterna justerats upp med marginella 0,5 procent under sommarmånaderna medan försäljningsestima- ten skrivits ned med lika mycket procentuellt sett. Detta innebär att värderingen sjunkit och p/e-talet på de vinstprognoser som gäller i slutet av augusti uppgår till 10,7 mot 12 innan sommaren. Nästa år väntas vinsterna före skatt öka med 19 procent och för- säljningen med 4 procent. Nu bedömer vi i och för sig att detta Attraktiv värdering, hög direktavkastning inte stämmer med verkligheten, utan att vi kommer att få se yt- OMX Stockholm PI 2010 2011p 2012p terligare substantiella nedrevideringar kommande veckor. Till Försäljning 2 419 2 509 2 740 exempel kan vi konstatera att Nordea Markets sänkt sina vinstes- Förändring 4% 9% timat för innevarande år med 3 procent och försäljningsestima- Vinst f skatt 309 368 412 ten med 1 procent. För nästa år har vinstestimaten sänkts med Förändring 19% 12% mer realistiska 10 procent och försäljningsestimaten med runt 5 P/E 14,9 10,7 9,6 procent för de 30 största bolagen. Detta lämnar en hel del upp- Direktavkastning 3,4% 4,9% 5,3% sida kursmässigt om dessa estimat håller. Emellertid är det dock Källa: SIX Estimates (miljarder kronor) rimligt att förvänta sig att riskerna finns på nedsidan. Om USA och en del europeiska länder halkar in i recession som en följd av uteblivna statliga stimulanser är det sannolikt så att vi får se ytterligare och än kraftigare nedrevideringar framgent. Tillsam- mans med svag makromiljö där det snarare är frågan om nedjus- teringar än uppjusteringar är detta en problematisk, om än inte omöjlig, miljö för aktier. Fortsatt stark vinsttrend Sektorrotation motiverad Den kraftiga sektorrotation vi sett i år till förmån för mer defen- siva sektorer följer gängse mönster i samband med konjunktur- försvagningar. Man skall dock komma ihåg att vi ännu inte sett så stor inverkan på börsbolagens försäljning och vinster i år, utan det är de framåtblickande prognoserna som ställer om makrobilden först. För somliga sektorer kan efterfrågan och försäljning säkert fortsätta i god ordning ännu ett tag. Men intuitivt är det rimligt att förvänta sig att konjunkturutvecklingen blir mer dämpad framöver. Av denna anledning ser vi det som klokt att ha en rela- tivt defensiv portfölj inför hösten. Även om vi har störst övervikt Källa: Datastream i sällanköp, en sektor vi underviktar på global nivå, ser vi flera bolag med en defensiv profil som intressanta. Klassiskt defensiva sektorn teleoperatörer är vi överviktade i, vilket varit en lyckoträff under turbulensen. Av de tre aktier som faktiskt steg under som- marmånaderna finner vi att två av dem tillhör just teleoperatörer. Vi anser att det är lämpligt att främst fokusera på bolag med starka Låg värdering om prognoserna håller balansräkningar, ledande marknadspositioner och inte minst sta- bila och höga utdelningar. Även om denna strategi kan tolkas vara väl defensiv, tror vi samtidigt att det är där de bästa möjligheterna finns på kort sikt. Självklart gäller det att samtidigt bevaka rena felprissättningar för att kunna utnyttja kortare svängningar, något som dock lämpar sig bättre i vår rekommendationslista. Låga värderingen ingen drivkraft på kort sikt Värderingen är knappast en drivkraft på kort sikt, utan är snarare av underordnad betydelse just nu. Vi kan dock konstatera att vär- deringen, innefattat de revideringar vi ser framför oss inte är ut- manande. Mer positiva signaler kan komma att bli en prövning för Källa: Datastream vår defensiva portföljprofil, men det återstår att se under hösten. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 10
  • 11. Kommentar modellportföljen Modellportföljens utveckling jämfört med index Historisk nedgång efter skuldkris Nedgången under sommaren har varit mycket kraftig där bör- 2 mån 2011 12 mån sen föll med hela 15,2 procent sedan föregående Aktiemarknads- Modellportföljen –15,4% –14,1% 3,0% nytt. I augusti gick proppen ur fullständigt efter att skuldkrisen SIX Return –15,2% –15,3% –0,1% i både Europa och USA eskalerat. Modellportföljen utvecklades svagt men i linje med börsen och tappade 15,4 procent. Vi får gå tillbaka till IT-kraschen i september 2002 och i finanskrisen oktober 2008 när börsen backade 15 respektive 18 procent för att hitta en liknande svag utveckling som i augusti. I augusti har vi fått ett spann av dåliga nyheter som börsen har De fem bästa placeringarna under sommaren svarat på. Konjunktursignalerna har varit svaga under somma- ren och det är också de konjunkturkänsliga aktierna i modell- Swedish Match 8,3% portföljen som fallit mest. De största nedgångarna finns således Millicom 8,0% inom Industri, Sällanköp och Material. I Industri tillhör Volvo Tele2 7,0% och Scania de sämsta aktierna med nedgångar på 29 respekti- Intrum Justitia 0,0% Teliasonera –2,3% ve 22 procent. Alla aktier i industrisektorn har tappat mer eller mindre kraftigt där endast Intrum Justitia, som också tillhör In- dustri, har klarat sig någorlunda med en oförändrad utveckling efter en stark halvårsrapport. Hexagon, som tidigare tillhörde industrisektorn men som nu bytt plats till IT-sektorn, har tappat ordentligt. Förutom att Hexagon är konjunkturkänsligt har bo- laget också en hög skuldsättning efter förvärvet av Intergraph. Portföljförändringar i detta nummer Vi tar det säkra före det osäkra och släpper Hexagon. Vi ökar dock vikten i NCC med en procentenhet till 4 procent. Direktav- Nya bolag i portföljen: Betsson kastningen är nästan 10 procent efter kursnedgången. Elekta Bästa sektorn utan konkurrens har varit teleoperatörerna. Både Bolag som utgår: SEB Tele2 och Millicom har stärkts under sommaren och Teliasonera Electrolux är endast ned marginellt. Operatörernas defensiva egenskaper Hexagon har premierats ordentligt av börsen vilket de väntas fortsätta göra så länge konjunkturoron pågår. Bästa aktien under som- maren har varit Swedish Match som precis likt operatörerna är konjunkturokänsligt. Inom Sällanköp hittar vi de sämsta aktierna under sommaren, Modellportföljen mot OMXS, –3 år endast Duni har klarat sig hyggligt med en nedgång på 5 pro- cent. Autoliv och Electrolux har bägge tappat 29 procent. Bägge bolagen har nu ett börsvärde på låga 30 miljarder kronor och värderingarna är pressade. Trots den låga värderingen i Electro- lux är vi oroade över den svaga konsumentefterfrågan i Europa och USA varför vi släpper aktien denna månad. I Autoliv ökar vi dock vikten från 4 till 5 procent. Föregående månads nytillskott New Wave har tyvärr också utvecklats svagt. New Wave handlas efter kursnedgången i linje med bokfört värde vilket är överdri- vet pessimistiskt och vi ser fortsatt positivt på aktien. Inom Finans har trygga Castellum och Handelsbanken klarat Källa: Datastreanm sig klart bättre än börsen medan SEB och Swedbank utvecklats sämre. Vi drar nu ned vår bankexponering på grund av det osäk- ra läget i Europa och lämnar SEB medan vi ökar vikten med en procentenhet till 5 procent i Swedbank. Vi minskar risken i port- följen denna månad genom att addera två konjunkturokänsliga bolag, Elekta och Betsson. Bägge aktierna har följt med i den allmänna marknadsnedgången vilket öppnat upp ett bra läge. Läs mer om nytillskotten på sidan 13 respektive 14. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 11
  • 12. Modellportföljen svenska aktier Bransch/ Börskurs* Kursutv. % Sedan Rekom. P/E** Index- Nordea Förändr. Bolag sedan 110630 rekom. given 11P vikt, % vikt, % vikt, % Finans 25,9 13 –3 Castellum 91,45 –3,5 +25,6 sep-10 15 0,5 3 0 SHB A 174,30 –10,7 –16,5 feb-11 9 3,1 5 0 Swedbank A 87,25 –17,9 –17,9 jul-11 7 2,9 5 +1 Sällanköpsvaror 13,8 19 +1 Autoliv 357,00 –28,6 +56,6 aug-09 9 0,5 5 +1 Betsson 138,50 Ny Ny sep-11 11 0,2 4 +4 Duni 58,00 –4,9 –7,5 dec-10 9 0,1 3 0 Modern Times Group B 327,10 –21,7 –29,8 dec-10 11 0,6 4 0 New Wave Group 30,70 –32,4 –32,4 jul-11 9 0,1 3 0 Dagligvaror 3,0 3 0 Swedish Match 230,10 +8,5 +5,3 jun-11 19 1,4 3 0 Industri 28,3 31 +2 Atlas Copco A 143,20 –14,0 +32,3 jul-10 14 4,9 5 0 Hexpol 157,00 –13,0 +1,6 maj-11 9 0,2 3 0 Intrum Justitia 93,00 0,0 –7,5 jan-11 14 0,2 4 0 NCC B 121,60 –15,5 +12,3 mar-10 11 0,4 4 +1 Scania B 115,00 –21,6 –15,0 mar-11 9 2,6 5 +1 SKF B 149,60 –18,3 +34,0 dec-09 10 1,9 5 0 Volvo B 78,85 –28,6 –25,0 dec-10 9 4,6 5 0 IT 8,8 9 -5 Ericsson B 71,55 –21,5 +49,3 nov-08 12 6,6 9 0 Hälsovård 5,1 5 +5 Elekta 237,50 Ny Ny sep-11 18 0,6 5 +5 Teleoperatörer 9,5 17 0 Millicom 712,50 +8,0 +20,8 apr-11 15 2,1 4 0 Tele2 B 133,80 +7,0 +113,9 jul-09 12 1,7 6 0 Teliasonera 45,33 –2,3 –2,0 maj-10 10 5,7 7 0 Energi 1,4 0 0 Material 4,3 3 0 Lundin Mining 36,30 –24,3 –28,0 jan-11 9 0,2 3 0 Kraftförsörjning 0,0 0 0 Totalt 100 100 * Stängningskurser per den 31 augusti 2011. ** Bloomberg, Nordea Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 12
  • 13. Bolagsanalys: Elekta • Bra tillfälle att addera ocyklisk tillväxtaktie Bra tillfälle att addera ocyklisk tillväxtaktie Elekta tillhör en av de få relativt ocykliska tillväxtbolagen på • Q1-rapport 13 september börsen. Bolagets verksamhet med cancerbekämpningsutrust- ning känns mest igen genom den framgångsrika strålkniven, • Värderingen på attraktiva nivåer Leksell Gamma Knife, av vilken det sålts drygt 400 genom åren, men som nu utgör omkring 10 procent av verksamheten. Se- naste åren har bolaget nämligen breddat sitt erbjudande och har dessutom en allt större andel mjukvaruförsäljning och därmed repetetiva intäkter. Vid utgången av det brutna räkenskapsåret 2010/2011 utgjordes nästan 40 procent av försäljningen av mjuk- Elekta mot OMXS-index, –1 år varuförsäljning. Samtidigt har bolagets geografiska närvaro breddats över åren och omkring 30 procent av försäljningen sker i tillväxtmarknader, men närvaro finns på i princip alla markna- der. Bolaget har omkring 5 000 kunder som behandlar omkring 650 000 patienter årligen. Nyligen träffades en överenskom- melse att förvärva det holländska bolaget Nucleron som tillför omkring 1 000 kunder som i sin tur behandlar omkring 250 000 patienter årligen. Nucleron tillför så kallad brachyteknologi (in- vasiv strålterapi mot cancer). Bolaget köps för 365 miljoner euro kontant på skuldfri basis och innebär att Elekta tillförs omkring 15 procents omsättningstillväxt samt positivt vinsttillskott från början. På Nordea Markets prognoser bedöms vinsten per aktie öka med omkring 6 procent 2012/13 samt 9 procent året därpå. Affären skall godkännas av konkurrensmyndigheterna men vi bedömer att sannolikheten för att de inte skulle godkänna af- fären som låg. Rapporten den 13 september ändrar inte förutsättningarna Vi bedömer att bolaget i sin första kvartalsrapport den 13 sep- Källa: Datastream tember (brutet räkenskapsår) kommer ha svårt att överträffa fjolårets starka resultat, mycket beroende på att bolaget erhöll stororders från Ryssland. Första kvartalet är normalt det minsta Orders, omsättning och rörelseresultat på året men vi ser framför oss en fortsatt god utveckling, sär- skilt på tillväxtmarknader. Vi tror också på en upprepning av de långsiktiga finansiella målen om en omsättningsökning på över 10 procent i lokal valuta och en rörelseresultatförbättring på överstigande 10 procent. De senaste 8 åren har bolaget vuxit med i genomsnitt 13 procent per år. En farhåga marknaden har är att bolaget kommer att drabbas av uteblivna statliga beställningar i bland annat USA, men även andra länder med statsfinansiella problem. Vi anser att denna oro är överdriven då Elektas produkter ökar intäkterna för sjuk- vården och sparar kostnader för samhället. Många beställare i Källa: Datastream USA har en tydlig lönsamhetskalkyl som grund för sina inves- teringsbeslut, vilket inte minst visade sig i recessionen 2008/09. De långsiktiga tillväxtförutsättningarna är intakta – en åldrande befolkning, ökad medellivslängd, framsteg inom cancerbehand- Nyckeltal Elekta ling och högre levnadsstandard är alla faktorer som gynnar ett bolag som Elekta. 2010/11 11/12p 12/13p 13/14p Totala intäkter 7 904 8 916 10 098 11 240 Värderingen har kommit ned på attraktiva nivåer Rörelseresultat 1 502 1 779 2 107 2 357 Bolaget handlas på dagens nivåer till p/e 18 på årets förväntade Vinst per aktie 10,9 12,6 15,1 17,6 resultat, vilket är långt under det historiska snittet på 23. En van- Utdelning per aktie 4,0 4,4 5,1 5,7 lig jämförelse som görs med Elekta är att ställa dem i relation till Direktavkastning 1,7% 1,9% 2,1% 2,5% konkurrenten Varian. Elektas premie är förvisso hög men inte P/E 21,6 18,4 15,1 13,2 avskräckande, särskilt som Varian haft bolagsspecifika problem. Källa: Bloomberg, samt bolaget. Vi adderar mot bakgrund av ovanstående aktien till Modellport- följen med en riktkurs på 295 kronor. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 13
  • 14. Bolagsanalys: Betsson • Konjunkturokänsligt bolag vilket ger trygg- Konjunkturokänsligt och billigt het i osäkra tider Vi adderar spelbolaget Betsson till modellportföljen med en rikt- kurs på 170 kronor. Aktien har följt med börsen ned den senaste • Med både OS och EM samt Betsafe ser 2012 månaden och tappat 15 procent trots att bolaget i grunden är ut att bli starkt konjunkturokänsligt. Halvårsrapporten var överraskande stark och vinstprognoserna har justerats upp vilket innebär att värde- • Rekordlåg värdering och femte högsta di- ringen är mycket attraktiv efter kursnedgången. rektavkastningen på börsen Konjunktursignalerna under sommaren har varit mycket svaga och tillväxtprognoserna har justerats ned kraftigt. Osäkerhe- ten är hög om vart konjunkturen tar vägen men någon typ av Betsson mot OMXS, –1 år avmattning eller lågkonjunktur kommer sannolikt att ske och då är konjunkturokänsliga Betsson intressant. Under den se- naste (korta) lågkonjunturen när många andra företag gick på knäna ökade Betsson försäljningen mellan 2008 och 2009 med 25 procent och vinsten före skatt med 14 procent. Antalet kon- junkturokänsliga aktier på Stockholmsbörsen är inte många och vi räknar med att marknaden snart kommer att börja prioritera Betssons defensiva egenskaper, speciellt med tanke på den ned- tryckta värderingen. Betssons halvårsrapport var stark och bättre än väntat. Tillväx- ten i spelnettot ökade 24 procent och det justerade rörelsere- sultatet ökade med starka 28 procent. Bruttoomsättningen för sportspel ökade med 46 procent och depositionerna ökade med 26 procent vilket indikerar fortsatt hög tillväxt framöver. Betsson förvärvade Betsafe i mitten av maj och bolaget ingick endast en halv månad under andra kvartalet men bidrog ändå med 4 mil- joner kronor i vinst. Under kommande kvartal och framförallt under 2012 ingår Betsafe helt i räkenskaperna. 2012 är ett spelår med både OS och EM i fotboll vilket tillsammans med konsoli- Källa: Datastream deringen av Betsafe gör att nästa år kommer att bli bra för Bets- son med fortsatt hög tillväxt. Nyckeltal Betsson Betsson har en stark finansiell ställning. Betsson har inga ränte- bärande lån och en kassa på 196 miljoner kronor trots förvärvet 2009 2010 2011p 2012p av Betsafe på 154 miljoner kronor och utdelning till aktieägarna Omsättning 1300 1603 1742 2103 på 276 miljoner kronor i det andra kvartalet. Relativt låga inves- Rörelseresultat 317 381 539 648 teringar, låg skattebelastning samt kassaflöde från Betsafe gör VPA 7,7 9,3 12,6 15,2 att kassan snabbt fylls på igen. Redan vid årsskiftet bör netto- Utd per aktie 9,0 7,0 9,5 11,0 kassan vara cirka 500 miljoner kronor. P/e 17,8 14,7 10,9 9,0 Direktavkastning 6,6% 5,1% 6,9% 8,0% Lägsta värderingen sedan finanskrisen Källa: Bloomberg Värderingen är låg med ett p/e-tal på 10,9 på årets vinstprog- nos och 9,0 på nästa års prognos enligt Bloombergs konsen- sussammanställning. P/e-talet är nu det lägsta sedan årsskiftet Betsson p/e-tal 12-mån framåt, –4 år 2008/2009 mitt i brinnande finanskris. När Betsson i slutet av förra året sålde den turkiska kundbasen och nu bara erhåller licensavgifter har den politiska risken minskat markant. Det till- sammans med låg konjunkturkänslighet samt hög vinsttillväxt borgar för en högre värdering framöver. Då kursen har fallit har den förväntade direktavkastningen ökat. Betsson har en mycket bra historik av utdelningar och kapitalö- verföringar till aktieägarna. Betsson delade ut 9 kronor för 2009, 7 kronor för 2010 och förväntningarna ligger på 9,50 kronor för 2011 vilket motsvarar en direktavkastning på 6,9 procent. Vår genomgång visar att Betsson har den femte högsta förväntade direktavkastningen på Stockholmsbörsen. Källa: Bloomberg Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 14
  • 15. Bolagsuppdatering: Electrolux, Hexagon och SEB • Electrolux ut – vi väntar oss fortsatt negativt Electrolux – fortsatt negativt nyhetsflöde väntas nyhetsflöde Electrolux får lämna modellportföljen. Förlusten blev 30 procent. Rapporten för det andra kvartalet var betydligt svagare jämfört • Hexagon ut – hög skuldsättning, hög värde- med lågt ställda förväntningar och rörelsemarginalmålet på 6 ring relativt andra verkstadsbolag procent är i dagsläget väldigt avlägset. Värderingen är låg under förutsättning att bolaget kan komma tillbaka till ovanstående • SEB ut – högst PIIGS-exponering av svenska mål men vi väntar oss ett fortsatt negativt nyhetsflöde från bola- banker, högst operationell risk get kommande månader och ser bättre alternativ. De två senast annonserade förvärven, av Olympic i Egypten och CTI i Chile, är sannolikt strategiskt riktiga men har gjorts Electrolux mot OMXS, –1 år till en relativt hög värdering, vilket ger anledning till viss oro när den globala ekonomin mattas av. Olympic i Egypten gjorde förlust under det första halvåret i år, till skillnad från den höga lönsamhet som redovisats historiskt. Det har naturliga orsaker i och med den turbulens som regionen upplevt de senaste måna- derna men skapar ändå en viss oroskänsla. Hexagon – hög skuldsättning oroar Vi väljer även att reducera vår cykliska exponering genom att släppa vårt innehav i Hexagon. Vinsten sen vi tog in aktien i mo- dellportföljen i november 2009 blev 36 procent, vilket kan jäm- föras med index (SIX Return) som steg 10 procent under samma period. Det främsta skälet till att Hexagon tvingas lämna är bo- lagets höga skuldsättning. Nettoskulden i förhållande till det förväntade rörelseresultatet i år väntas hamna på 3,6, vilket är högt. Andra cykliska bolag vi har i modellportföljen har betyd- ligt starkare balansräkningar, vilket känns tryggare i dessa tider. Värderingen relativt svenska verkstadskollegor är också hög. Hexagons rapport för det andra kvartalet var sämre än väntat. Källa: Datastream Den främsta besvikelsen var bristen på organisk tillväxt inom affärsområden Geosystems. Utbyggnaden av höghastighetståg på den viktiga kinesiska marknaden försenas, vilket drabbar Hexagon. SEB – högst risk av de svenska bankerna SEB mot OMXS, –1 år I och med stormvindarna i den europiska banksektorn väljer vi att skala ned på vår bankexponering. SEB är den svenska bank med högst operationell risk i och med hög exponering mot före- tag och kapitalmarknader. Räntenettot står endast för strax över 40 procent av de totala intäkterna och provisionsintäkterna för närmare 40 procent. Övriga svenska banker har i genomsnitt närmare 60 procent av sina intäker från det stabila räntenettot. Provisionintäkterna hos de andra bankerna har en andel på 25- 30 procent. SEB har i särklass högst exponering av svenska banker mot de mest skuldsatta länderna i Europa. Enligt det stresstest som EBA utförde i somras hade SEB sammanlagt 629 miljoner euro ut- lånat till Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Han- delsbanken och Swedbank, som vi behåller i modellportföljen, har ingen exponering mot dessa länder. Dessutom är utsikterna för SEB att förbättra avkastningen på eget kapital kommande år svag relativt sina svenska konkurrenter, enligt vår bedömning. SEB har tidigare levt väl på sin relativt höga skuldsättning, vil- Källa: Datastream ket blir svårt nu i och med kommande regleringsförändringar (Basel III). SEB får lämna modellportföljen av ovanstående skäl. Förlusten blev strax över 30 procent. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 15
  • 16. Sektor: Europeiska banker På väg mot budgetöverskott i Europa? Europas banker sitter i knät på politikerna Oro för en ”finanskris 2.0” där stater och inte bara banker går om- kull har präglat klimatet på världens aktiemarknader under som- maren. Inte minst har europeiska bankaktier tagit stryk till följd av stor utlåning till länder i Europa med hög skuldsättning och stora budgetunderskott. Den enda långsiktiga vägen ur problemet är att få statsbudgeten att visa överskott och betala av på skulderna. Den svaga kursutvecklingen för europeiska bankaktier beror alltså främst på höjda riskpremier till följd av oron över skuldkrisen i Europa. De enskilda bankerna är på pappret välkapitaliserade men samtidigt i händerna på Europas politiker i och med att en djupare kris kräver obehagliga politiska beslut för att kunna lösas. Källa: OECD Den europeiska banksektorn är helt beroende av hur den stats- finansiella krisen i Europa spelar ut. PIIGS-länderna har väldigt stor exponering mot sina egna statspapper så vid en nedskrivning av statsskulden drabbas landets banker enormt hårt, så pass hårt att många banker sannolikt tvingas i konkurs. Stora kapitaltill- skott kommer att krävas för att banksystemet ska fungera. Det Statsskulderna väntas öka många banker gör redan nu är att reducera skuldsättningsgraden i verksamheten och förlänga löptiden på upplåningen för att bli mindre känsliga för kortsiktiga svängningar. Många banker, inte minst de svenska, har tidigt refinansierat kommande förfall och behöver alltså inte ge sig ut på marknaden nu när turbulensen är som värst. Den mest realistiska lösningen är att stärka EFSF För att klara av den här krisen krävs framför allt två åtgärder. För det första måste krisländerna visa kapitalmarknaderna på ett tro- värdigt sätt att de inom en relativt snar framtid kan börja betala av på sina skulder, eller i alla fall att skulderna sjunker i relation till BNP. För det andra måste bankerna bli mer transparanta, alltså visa Källa: OECD vilka nedskrivningar deras balansräkningar tål. Det sistnämnda är dock väldigt svårt att veta då följdeffekterna på en nedskrivning av till exempel Greklands skulder är oklara. En nedskrivning med- för därför stor risk. Ett alternativ är att skulderna skrivs ned till en trovärdig nivå för att få tillbaka marknadens förtroende. Samtidigt blir det då nödvändigt att säkerställa bankernas överlevnad, kan- ske genom nyemissioner som i alla fall indirekt tecknas av den Risken i europeiska banksektorn på rekordnivå europeiska centralbanken alternativt EFSF (European Financial Stability Facility). Vid en nedskrivning av den grekiska statsskul- den ser det i dagsläget ut som att hela det grekiska banksystemet kollapsar. Då, i brist på finansiella resurser, måste ett stort antal banker gå i konkurs och därefter tar de överlevande bankerna över de friska delarna i de banker som tvingas stänga. Enligt en analys av Goldman Sachs skulle en nedskrivning av Greklands skulder på uppemot 60 procent endast få en marginell påverkan på Europas banker utanför Grekland men att hela 80 procent av kapitalet i grekiska banker skulle raderas. EFSF är den institution inom EU som ska säkerställa finansiell sta- bilitet i Europa genom att tillhandahålla finansiellt stöd till länder inom eurozonen när så krävs. Stödet kan konkret handla om att Källa: Bloomberg exempelvis stärka kapitalbasen i en bank i kris (indirekt via lån till ett lands regering) eller att köpa statsobligationer. De skuld- Grafen ovan visar den genomsnittliga CDS-spreaden för de största europeiska bankerna. CDS (Credit Default Swap) är de antal punk- instrument som EFSF ger ut garanteras av medlemsländerna i ter det kostar att försäkra sig mot betalningsinställelse, ett mått på EMU. Tyskland är den största garanten, följt av Frankrike, Italien kreditrisk. och Spanien. Det är därför viktigt att dessa länder inte får lägre Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 16
  • 17. kreditbetyg, för i ett sådant läge kan det bli svårt för EFSF att ge ut skuldinstrument med högsta kreditvärdighet och därmed den lägsta räntan, vilket är en förutsättning för att institutionen ska vara framgångsrik. Kritiken på sistone mot EFSF har handlat om Eurons utveckling stabil trots skuldkrisen att de finansiella musklerna, totalt 440 miljarder euro, inte är till- räckliga om stora länder som Spanien och Italien behöver hjälp. Den kanske enklaste vägen ut ur krisen, om den skulle förvärras och en bankkris vara nära förestående, är att ge EFSF betydligt mer finansiella resurser. Nordea Markets prognoser för att eventu- ellt rädda Spanien och Italien är 225 respektive 435 miljarder euro, alltså en rejäl påfyllning jämfört med det kapital EFSF har idag, men det ser i dagsläget ut som det mest realistiska alternativet för att kunna hjälpa europeiska banker om problem med upplå- ning, likviditet eller soliditet uppstår. Om skuldkrisen i Europa ut- vecklas i fel riktning blir de politiska beslut som krävs obehagliga. Det finns tyvärr ingen enkel lösning på problemet. Sannolikt är ett stort antal europeiska banker för stora för att gå omkull och stora Källa: Datastream resurser skulle krävas om det skulle ske. Det finns dock alternativ, till exempel att de banker som inte klarar sig säljs i olika delar. Den europeiska skuldkris vi nu är inne i startade på allvar våren 2010. Stockholmsbörsen nådde sin högsta nivå i slutet på april och Erfarenheten från när Lehman Brothers gick i konkurs skrämmer det första stödpaketet till Grekland presenterades i början på maj. Europas politiker då effekterna på banksystemet underskattades Under den perioden har euron stärkts mot dollarn med 8 procent men tappat 19 procent i värde mot framför allt schweizerfrancen rejält. En fördel med de stresstester som genomfördes i Europa i men även mot den japanska yenen (12 procent) och den svenska somras är att utlåningen till PIIGS-länderna redovisades, så ge- kronan (4 procent). nomlysningen är betydligt bättre idag jämfört med när Lehman Brothers gick i konkurs. I fallet Grekland är förmodligen cirka två tredjedelar av skulden i händerna på omkring 30 institutioner, vilket är relativt hanterbart. Intressant är även att krisländernas skuld hålls av de inhemska bankerna i mycket hög utsträckning, alltså till exempel Greklands skulder finns i främst de grekiska bankernas balansräkningar. Likadant är det i Irland, Portugal, Statsskuld Procent av Spanien och Italien. Nedskrivning av skulderna i Grekland, Irland (miljarder euro) eurozonens BNP och Portugal klarar sannolikt de stora europeiska bankerna men Italien 1843,0 20,1 problemet blir som sagt att dessa länder behöver hjälp utifrån för Spanien 638,8 7,0 att fungera. Och vem ska rädda den situationen? Det blir sanno- Grekland 328,6 3,6 likt övriga EMU-länder tillsammans med IMF. Portugal 160,5 1,7 Irland 148,1 1,6 Sverige 146,4 Vårt huvudscenario är att eurozonen hålls intakt Italiens statsskuld är 1 843 miljarder euro, Spaniens skuld är 639 Källa: Eurostat, avser 2010 miljarder euro. Italiens statsskuld motsvarar nästan en fjärdedel av eurozonens totala statsskuld. Under det andra halvåret ska Italien refinansiera 175 miljarder euro, vilket är ett orosmoment den närmaste tiden. Till och med Spaniens höga skuldsättning kan förmodligen hanteras men att Italien havererar är ohållbart som det ser ut i dagsläget. Italien har världens tredje största stock BNP Procent av av utestående statsobligationer, efter USA och Japan, en skuld- (miljarder euro) eurozonens BNP börda som är svår att svälja. Den italienska skulden motsvarar 114 Tyskland 2498,8 27,2 procent av Portugals, Irlands, Greklands och Spaniens samlade Frankrike 1932,8 21,0 BNP. Till Italiens fördel kan sägas att många banker har genom- Italien 1548,8 16,9 fört nyemissioner i år och landet har inte haft en fastighetskris så Spanien 1062,6 11,6 kreditförlusterna så här långt har varit begränsade. Landet väntas Nederländerna 591,5 6,4 redovisa ett budgetöverskott innan räntebetalningar i år och har Belgien 352,9 3,8 Österrike 284,4 3,1 en löptid på sina skulder på relativt långa sju år. Sparkvoten är hög Grekland 230,2 2,5 och exportsektorn är välmående. Finland 180,3 2,0 Portugal 172,7 1,9 Vårt huvudscenario är att eurozonen hålls intakt i och med den Irland 156,0 1,7 politiska prestige som präglar samarbetet. Det är dock inte omöj- Sverige 346,7 ligt att eurozonen splittras på sikt. Det finns mycket missnöje in- ternt i EMU då starka ekonomier tvingas stödja de svaga ekono- Källa: Eurostat, avser 2010 mierna som enligt kritiker ”utnyttjat systemet”. Av de europiska bankaktierna föredrar vi de välkapitaliserade med exponering mot ekonomier med solida statsfinanser, alltså de svenska bankerna. Nordea | Aktiemarknadsnytt, september 2011 17