Den svenska ekonomin går som tåget och vinstkurvorna pekar uppåt, det visar Unionens senaste Branschbarometer. Den pekar också på att jobben kommer att bli fler i många branscher. Satsningarna på kompetensutveckling är dock fortfarande för låga vilket kan leda till att många anställda får svårt att hänga med vid omorganisationer eller hitta nytt jobb vid neddragningar. -Den svenska ekonomin går starkt och vinsterna i näringslivet växer. Företagen kommer att ha ökat utrymme för både höjda löner och investeringar, säger Daniel Lind, Unionens chefsekonom, i en kommntar till Branschbarometern. Investeringsplanerna borde dock vara mer ambitiösa med tanke på den konjunkturfas vi nu befinner oss i. Företagens ansvar är att omsätta det gynnsamma vinstläget i tillväxtfrämjande investeringar. Barometern visar att investeringarna i forskning och utveckling kommer att ligga kvar på oförändrad nivå i de flesta branscher. Företag som idag har stort inslag av standardiserade arbetsuppgifter skulle behöva satsa mer på kompetensutveckling för att öka värdet på sina tjänster.

1. Unionens branschbarometer
December 2010

2. 2

3. Unionens branschbarometer
December 2010

4. Sysselsättningen för tjänstemän
ökar, men administrativa hinder
dämpar ökningstakten
Den positiva utveckling vi har sett i några branschbarometrar i följd
håller i sig. Den nu föreliggande barometern för första halvåret 2011
avviker bara på några punkter från den branschbarometer som pre-
senterades för ett halvt år sedan. Sett till helheten är det vinstutveck-
lingen som pekar uppåt. Det finns också tydliga, om än fortsatt svaga,
tecken på att sysselsättningen för tjänstemän åter är på väg uppåt. Det
är dock bekymrande att klubbar i många branscher fortsatt pekar på
svårigheten för företagen att ta ut högre priser för sina varor och
tjänster. Likaså måste investeringsutvecklingen betraktas som svag i
relation till den konjunkturfas vi befinner oss i.
Konjunkturbilden i de branscher vi följer är splittrad. Mest positiv är
bilden av orderingång och försäljning som väntas öka i högre takt
inom stål- och gruvindustrin, inom fordonsindustrin och inom ener-
gibranschen, samt inom IT och bemanning. Den enda bransch där
klubbarna inte tror på positiv försäljningsutveckling är försvarsindu-
strin. Även inom telekomföretagen finns en återhållsam bild av den
närmaste framtiden.
Denna gång har vi också frågat klubbarna om vilka personalgrupper
(bland tjänstemännen) som är mer efterfrågade och vilka som har
störst risk för att bli utsatta för personalminskningar. Svaren visar på
att det finns en stor spridning mellan företag.
En viktig synpunkt som framkommer är att företeelsen med ”head
count” blir allt vanligare. ”Head count” beslutas högre upp i företagen
och är sällan förknippade med arbetsuppgifterna. Chefer på mellan-
nivå arbetar då med visstidsanställningar och med personal från be-
manningsföretag. De kan på detta sätt rapportera ”rätt” siffror för
4

5. egen personal, samtidigt som det finns tillräckligt med personal för
att genomföra de arbetsuppgifter som lagts på enheten/avdelningen.
En annan tendens som framkommer är att arbetet inom företagen
blir allt mer standardiserat, även för personer med högt kvalificerade
arbetsuppgifter. Det gör i sin tur att de mer rutinmässiga arbetsupp-
gifterna kräver mer av formell kompetens. Detta leder till att medar-
betare som saknar formell kompetens är de som är mest hotade vid
omorganisationer och dessutom är de som har svårast att komma in i
nya jobb. Medarbetare med hög formell kompetens är mest efterfrå-
gade liksom vissa grupper med dokumenterad erfarenhet av t ex
projektledning.
Vi tvingas samtidigt konstatera att kompetensutveckling är ett efter-
satt område i ett antal branscher där rutinmässiga arbetsuppgifter
dominerar. Satsningar inom dessa branscher skulle leda till att företa-
gen kan klättra i värdekedjan och ta bättre betalt för sina tjänster. Att
investeringarna i kompetens då inte ökar är bekymmersamt, eftersom
företagen enligt andra konjunkturundersökningar pekar på ”brist på
personal med rätt kompetens”.
***
Unionen genomför två gånger om året en enkätundersökning bland
sina klubbar för att känna av konjunkturen och för att få klubbarnas
bedömning av utvecklingen under det kommande halvåret. Denna
barometer baseras på bedömningar från 280 klubbar på lika många
företag i 19 branscher i det privata näringslivet. Svarsfrekvensen är 35
procent, men de klubbar som svarat motsvarar 60 till 70 procent av
antalet anställda i de företag som ingår i undersökningen.
Unionens branschbarometer har denna gång tagits fram av Carin
Hallerström, Lena Georgsson Wirkkala, Gösta Karlsson, Daniel Lind,
Anna Lövgren, Jon Tillegård och Elisabeth Åberg vid den Samhälls-
politiska enheten.
Stockholm i december 2010
Daniel Lind, chefsekonom
5

6. Konjunkturutvecklingen under
första halvåret 2011
Den bedömning som klubbarna gjorde för ett år sedan präglades av
en spirande optimism om en ökad orderingång i ett antal branscher,
vilken också skulle komma att medföra en ökad försäljning. I juni gav
klubbarna en fortsatt bild som var försiktigt optimistisk. I den nu fö-
religgande barometern finns den positiva bilden kvar. Ökningen i
orderingång fortsätter om än i en något dämpad takt. Uppgången
kommer fortfarande både från exportmarknader och från hemma-
marknader.
I junibarometern noterade vi för första gången på länge en positiv
bild beträffande sysselsättningen. I december är denna bild något mer
positiv. Nu skymtas en ökad efterfrågan totalt sett inte bara för arbe-
tare utan också för tjänstemän. Då företagen har svårt att anpassa sin
arbetsstyrka för tjänstemän till de arbetsuppgifter som är planerade
har företeelsen med ”head-count” brett ut sig över stora delar av
näringslivet.
”Head-count” innebär att det från toppen av organisationerna anges
hur många anställda som får finnas i organisationen vid givna tillfäl-
len. Detta antal styr antalet anställda – inte arbetsbördan. För att
kunna hantera förändringar i efterfrågan av tjänster visstidsanställer
företagen eller hyr in personal från bemanningsföretag, alternativt
lägger ut verksamhet på andra bolag.
Sammanfattning av branschbarometern
Sysselsättningen pekar ändå uppåt i betydligt fler branscher för det
kommande halvåret än den pekar nedåt. De branscher där sysselsätt-
ningen väntas minska kännetecknas antingen av att inte vara kon-
junkturberoende, exempelvis försvarsindustrin, eller vara i ett skede
av stabilisering efter en kraftig expansion, som telekom.
6

7. Orderingång och försäljning väntas öka i stort sett i alla branscher.
Undantagen är främst försvarsindustrin där man inte räknar med
någon ökning vare sig vad avser order eller försäljning. Inom trans-
portbranschen tror man på en ökad försäljning, medan orderingången
stabiliseras. Exporten bedöms allmänt öka i de branscher där den
utgör en viktig del av den totala försäljningen.
Försäljningspriserna väntas i ett antal viktiga branscher ligga relativt
stilla. Detta gäller i synnerhet inom den brett definierade verkstads-
industrin. Inom telekom väntar man sig fortsatt sjunkande priser. I
ett antal branscher hoppas man dock kunna öka priserna, framför allt
i ett antal tjänstebranscher som är underleverantörer till industri-
branscherna. På exportmarknaderna upplever emellertid företagen
en ökad svårighet att höja priserna, då den svenska kronan är stark.
När priserna sätts i en större valuta med svag utveckling gentemot
kronan innebär detta att försäljningsbelopp som tas hem minskar i
svenska kronor.
Investeringarna i kapacitet och i nya marknader är på väg uppåt volym-
mässigt. Detta sammanfaller väl med andra indikatorer om ett ökat
kapacitetsutnyttjande. Nu finns det i flera branscher tydliga tecken på
att företagen börjar våga satsa något mer på en utbyggd kapacitet.
Bilden omfattar varu- och tjänsteproducenter, även om de tjänste-
branscher som planerar bygga ut är de som har varuproducerande
företag som sina främsta kunder.
Det viktigaste undantaget i denna utveckling är energibranschen som
dels väntar sig både en kraftigt ökad orderingång och försäljning.
Eftersom det är svårt att avsevärt öka kapaciteten via investeringar
kommer vi istället att se kraftigt ökade priser, både till näringslivet
och till konsumenterna. Dessa högre priser leder också till ökade
vinster för energiföretagen.
Investeringarna i nya marknader väntas öka i de flesta branscher
under det kommande halvåret. Undantagen är bland annat energi-
branschen som inte har kapacitet att leverera till nya marknader.
Också inom skog och papper samt inom livsmedel och inom telekom
ligger marknadsinvesteringarna volymmässigt stilla.
7

8. Investeringarna i forskning och utveckling ligger i de flesta branscher
fortsatt på en oförändrad nivå. Dock förväntas ökade investerings-
volymer i forskning och utveckling i sju branscher, jämfört med fem
branscher för ett halvår sedan. Också resultatet för investeringarna
i kompetens innebär en uppgång jämfört med förra mätningen. Idag
är det hälften av branscherna som anger att de tror på en ökning av
investeringarna i kompetens. Undantaget är försvarsindustrin där
man väntar en rätt kraftig nedgång i investeringarna i kompetens.
Internationell utblick
Den svenska ekonomin går som tåget. Orostecknen kring konjunk-
turutvecklingen finns därför utanför landets gränser, där obalanserna
både inom och mellan länder förtfarande utgör ett potentiellt hot.
”Dragloket” Kina förefaller tuffa på i hög takt, trots att förväntning-
arna skruvats ner. Tillväxtförutsättningarna i länder som Indien och
Brasilien är också viktiga för svensk industri och tjänsteproduktion.
Krisen i Grekland fick en snabb lösning när det gäller möjligheterna
att lägga om och förnya landets lån. Modellen har åter behövt använ-
das för att sanera den irländska ekonomin efter bankernas utlånings-
fest. Fler länder i Europa har stora statsskulder och budgetunderskott
och några riskerar att få sin kreditvärdighet minskad. De europeiska
länderna måste få stabilitet i sina ekonomier innan kontinenten åter
kan bli ett draglok i världsekonomin.
Den amerikanska ekonomin har fortsatt liknande problem som en
del europeiska länder. Ett kraftigt budgetunderskott kopplat till en
gigantisk statsskuld är likaså oroande, i synnerhet som den politiska
balansen förändrats med risk för handlingsförlamning. Då den ame-
rikanska statsskulden till mycket stor del finns hos utländska investe-
rare och inte hos amerikanska banker kan den, om handlingsförlam-
ningen blir utdragen, skapa turbulens på de finansiella marknaderna.
8

9. BRANCHGENOMGÅNG
Verkstad
Inom verkstadsindustrin förutspås en fortsatt lugn ökning av order-
ingång och försäljning. Försäljningspriserna förväntas dock stå i det
närmaste stilla. Detta till trots väntas en fortsatt ökning i vinstnivåer
främst beroende på volymökning. Den starka svenska kronan försvårar
dock expansionen på många exportmarknader. Stora delar av verk-
stadsindustrin förefaller närma sig ett kapacitetstak och det finns
förväntningar om ökade investeringar i kapacitet och också i ökning
av antalet anställda. Investeringarna i FoU och i kompetens väntas
emellertid stå stilla. Förväntningen beträffande ökningen av tjänste-
män är att denna i huvudsak består av visstidsanställningar. Detta
tolkas av många klubbar som att det finns underliggande långsiktiga
planer på att minska personalstyrkan.
Fordon
Efter en mycket kraftig nedgång av produktionen och exporten av
fordon 2009 har marknaden definitivt vänt och de positiva förvänt-
ningarna om utvecklingen håller i sig för det kommande halvåret.
Även i USA är tillväxttakten stabil inom fordonsindustrin. Orderin-
gång, försäljning och export väntas fortsätta öka. Ett par större företag
utmärker sig genom förväntningar om en mycket stark utveckling.
Försäljningspriserna har gått från oförändrade i våras till en förväntan
om en svag ökning. I våras låg investeringsförväntningarna på en
oförändrad nivå, men nu ser vi en ökning av investeringarna på alla
områden utom för investeringar i kompetens som fortfarande ligger
oförändrat. Företagen planerar att anställa personal framförallt på
arbetarsidan. Vi ser dock nu, till skillnad från i våras, också en ökning
på tjänstemannasidan.
Stål och gruvor
Den positiva bilden som framkom i vår junibarometer kvarstår. Efter-
frågan är fortsatt kraftigt positiv, även om det förefaller som om
möjligheten att höja försäljningspriserna dämpats. Det förväntas en
dämpad ökningstakt för den tidigare mycket heta exporten. Inom
9

10. Sammanfattning av Unionens konjunkturbedö
i förhållande till andra halvåret 2010
Verkstad Stål/ Fordon Skog/ Energi Kemi Life Livs- Bygg
gruv papper science medel
Orderingång
Försäljning
Export
Försäljningspriser
Vinstutveckling
Investeringar
I kapacitet
I nya marknader
I FoU
I kompetens
Sysselsättning
Arbetare
Tjänstemän
Ökning med mer än 10 % Ökning med 5 – 10 % Ökning medhögst 5 % Oförändrat
10

11. ömning för första halvåret 2011
Försvar IT Telekom Teknik- Trans- Detalj- Parti- Call- Beman- Övriga TOTALT
kon- port handel handel center ning företags-
sulter tjänster
i.u. i.u. i.u. i.u.
i.u.
i.u.
Minskning med högst 5 % Minskning med 5 – 10 % Minskning med mer än 10 % Ingen uppgift
11

12. hela branschen förväntas ökade investeringar på alla områden. För
sysselsättningen innebär detta en förväntad uppgång i antalet arbetare
medan tjänstemannasidan är oförändrad. Företrädare för klubbarna
inom branschen hävdar att det trots den positiva utvecklingen känns
osäkert beträffande ekonomin överlag.
Skog och papper
Utvecklingen inom skog och papper väntas fortsatt vara positiv.
Särskilt stark är utvecklingen inom pappersindustrin. Klubbarnas
bedömning för det kommande halvåret är att såväl orderingång, för-
säljning som försäljningspriser kommer att öka. Bilden är dock
splittrad då den starka kronan har en motsatt effekt inom de delar av
branschen som har en stor exportandel. Exporten väntas trots detta
öka något. Klubbarna gör en mer positiv bedömning av vinstutveck-
lingen i jämförelse med för ett halvår sedan. De förväntar sig också
ökade satsningar på kompetensutveckling och investeringar i ökad
kapacitet och i forskning och utveckling. Investeringarna ger dock
inte några effekter på sysselsättningen utan tvärtom väntas en minsk-
ning både på arbetar- och tjänstemannasidan.
Energi
Inom energibranschen förväntar klubbarna sig en kraftig försälj-
ningsuppgång under nästa halvår. Med detta följer också en mycket
positiv vinstutveckling. Däremot väntar man sig bara en modest
uppgång i försäljningspriserna. Trots den positiva utvecklingen för
branschen i stort är investeringssidan i stort stillastående. En liten
ökning av investeringarna väntas dock för kompetensinvesteringarna.
Beträffande sysselsättningen inom energibranschen bedöms behovet
av främst arbetare minska något.
Kemi
Förväntningarna för det närmaste halvåret inom kemiindustrin är
något dämpade i förhållande till vår förra mätning. Klubbarna för-
väntar sig dock en fortsatt ökning i orderingång och försäljning, lik-
som för försäljningspriser och vinstnivå. På investeringssidan tror
klubbarna dock inte på några ökade insatser bortsett från investe-
12

13. ringar i nya marknader. När det gäller sysselsättning väntas oföränd-
rade nivåer för arbetare, men en liten ökning för tjänstemän.
Life science
Life science-branschen ser stark ut inför 2011. Klubbarna gör en mer
positiv bedömning av läget jämfört med för ett halvår sedan. Order-
ingång, försäljning och export väntas öka, medan försäljningspriserna
förväntas bli oförändrade. En viktig förklaring förefaller vara den
ökade konkurrensen från generikaprodukter. De flesta klubbar spår
en förbättrad vinst för det kommande halvåret. Life science-branschen
investerar allt mer i nya marknader. Ökad produktion gör att syssel-
sättningen för arbetare väntas stiga, medan bilden för tjänstemän är
mer splittrad. Astra Zenecas beslutade flytt av forskningsverksamhet
med 900 anställda från Lund till Göteborg kommer att påverka syssel-
sättningen kraftigt regionalt, med en bristsituation i Göteborg och ett
överskott i Lund.
Livsmedel
Efter att i förra barometern ha framstått som en bransch som inte såg
någon ökad efterfrågan, väntas livsmedelsbranschen nu vända uppåt.
Både orderingång och försäljning väntas öka volymmässigt. Försälj-
ningspriserna väntas dock vara oförändrade. Totalt ger detta förbätt-
rade vinstnivåer. Detta beror på att investeringarna inte ökar och att
sysselsättningen minskar något för tjänstemän och i större omfatt-
ning för arbetare.
Bygg
I vår förra branschbarometer framstod bygg som en av de mer uppåt-
gående branscherna. Bedömningen kvarstår att byggindustrin fortsatt
är inne i ett expansivt skede, men ökningstakten förefaller dämpas.
Dämpningen gäller inte minst orderingången. En skillnad från förra
barometern är att klubbarna bedömer att branschen kan börja ta ut
något högre priser. Både investeringar och sysselsättning bedöms öka
något. Vinstutvecklingen bedöms kunna öka snabbare på grund av
både positiv försäljning och prisökningar.
13

14. Försvar
Försvarsindustrin sticker ut från den allmänna bilden av konjunktur-
uppgång i branschbarometern. Den enda variabel som visar på en
positiv utveckling är vinstutvecklingen. Detta förefaller varken bero
på volymökningar eller prishöjningar utan enbart på neddragningar i
investeringarna. Framför allt förväntas kraftiga neddragningar i
kompetensinvesteringar, men också inom FoU och kapacitet. Rätt
kraftiga neddragningar i sysselsättningen väntas också, både för
tjänstemän och för arbetare.
IT
IT-branschen har på allvar tagit sig ur lågkonjunkturen. Förväntning-
arna inför det kommande halvåret är tydligt optimistiska och har
sammantaget inte legat på denna nivå sedan innan finanskrisen. Efter-
frågan på branschens tjänster väntas öka relativt starkt. För första
gången på över två år väntas försäljningspriserna inom branschen
stiga. Sammantaget antas därmed också vinsterna öka. Branschen är
en av de branscher varifrån signaler om brist på personal med sär-
skild kompetens redan kommit efter lågkonjunkturens våg av upp-
sägningar. Möjligen är det detta som ger utslag i barometern där före-
tagens investeringar i de anställdas kompetens väntas öka. Detta
gäller även för övriga investeringar samt för sysselsättningen bland
tjänstemännen.
Telekom
Telekomföretagen är en bransch där sviterna av lågkonjunkturen
fortfarande sätter sin tydliga prägel. Prognosen för första halvåret
2011 ligger i nivå med de förväntningar som fanns i förra barometern.
Även om det väntas en svag förbättring av försäljningen är helhetsbilden
avvaktande, till och med svagt pessimistisk. Sju av de elva indikato-
rerna i undersökningen pekar mot oförändrat läge det kommande
halvåret jämfört med den nuvarande situationen, medan tre viktiga
indikatorer pekar nedåt, om än svagt. Prispressen inom branschen
väntas fortsätta och sysselsättningen för såväl arbetare som tjänste-
män antas fortsätta den kräftgång som kännetecknat branschen de
14

15. senaste åren. Investeringarna kommer enligt prognosen att ligga kvar
på nuvarande nivå, vilket tyder på att företagen sitter på outnyttjad
kapacitet som räcker för att möta den ökade försäljningen som
väntas.
Teknikkonsulter
Teknikkonsulterna kan ses som en konjunkturindikator på den
svenska industrin, eftersom industrin utgör konsulternas kunder.
Med den starka återhämtningen i svensk exportindustri som ägt rum
under 2010 är det inte förvånande att det spås goda tider för teknik-
konsulterna även under det kommande halvåret. Tio av de elva indi-
katorerna i branschbarometern pekar i en positiv riktning. Orderin-
gången och försäljningen väntas öka, försäljningspriserna stiga svagt
och sammantaget antas därför vinstutvecklingen bli tydligt positiv.
Fingervisningar om att teknikkonsulterna ser de goda tiderna som
mer än temporära är att investeringarna i nya marknader och i kapa-
citet väntas öka. Ytterligare tecken på detta är att sysselsättningen
enligt prognosen stiger – teknikkonsultbranschen är personalintensiv
och många av företagen har redan slagit i sitt kapacitetstak.
Transport
Transportbranschen har sammantaget neutrala förväntningar på det
kommande halvåret. Försäljningen och försäljningspriserna väntas
öka svagt under perioden, liksom investeringarna i nya marknader
och i kompetens. Samtidigt förväntas de sammanlagda vinstnivåerna
sjunka något, vilket även gäller sysselsättningen både för tjänstemän
och för arbetare. En förklaring till denna splittrade bild är att det är
en splittrad bransch. Medan den del av branschen som huvudsakligen
hanterar gods överlag har positiva förväntningar med ökad försälj-
ning och stigande vinstnivåer, tyngs de sammanlagda omdömena ned
av persontransporten. Inte minst blir detta tydligt gällande förvänt-
ningar om sysselsättningen, där den väntas minska både för tjänste-
män och för arbetare inom persontransportföretagen medan situatio-
nen är den omvända inom godstransporten.
15

16. Detaljhandel
Konsumenterna fortsätter att spendera. Detaljhandeln spår en positiv
försäljningsutveckling det närmaste halvåret. Försäljningspriser och
vinstutveckling väntas dock ligga kvar på en oförändrad nivå. De
högre volymerna får således ingen positiv effekt på resultatet. Inves-
teringarna i kapacitet beräknas öka, främst inom specialvaruhandeln.
Det närmaste halvåret kommer också satsningar i nya marknader och
kompetensutveckling av medarbetarna att bli större, medan sats-
ningar på konceptutveckling bedöms vara oförändrade. Sysselsätt-
ningen för handelsanställda kommer att öka för att kunna hantera de
högre försäljningsvolymerna, medan antalet tjänstemän inom han-
deln väntas bli oförändrat.
Partihandel
Volymerna i partihandeln väntas öka det närmaste halvåret, med en
mycket positiv utveckling för byggrossisterna till följd av ROT-avdra-
get. Försäljningspriserna kommer också att gå upp, vilket ger en po-
sitiv vinstutveckling. Investeringarna i ny kapacitet, marknads-
satsningar, konceptutveckling och kompetensutveckling spås vara
oförändrade under de kommande sex månaderna. Sysselsättningen
för handelsanställda väntas öka, medan antalet tjänstemän beräknas
vara oförändrat.
Callcenter
Volymen för externa callcentertjänster beräknas öka det kommande
halvåret. Callcenterföretagen har svårt att få igenom prishöjningar
och försäljningspriserna väntas därför vara oförändrade. Högre volymer
får dock genomslag på resultatet och vinstnivån väntas därför öka.
Callcenterföretagens investeringar i kapacitet och utveckling av nya
marknader bedöms öka. Det planeras däremot inga utökade sats-
ningar på produktutveckling och kompetensutveckling. Större voly-
mer och kapacitetsinvesteringar gör att antalet anställda i branschen
kommer att öka under perioden.
16

17. Bemanning
Utvecklingen inom bemanningsbranschen är en tydlig konjunkturin-
dikator. Bemanningsföretagen har under året visat ökande volymer.
Denna utveckling väntas fortsätta under nästkommande sex månader
med en mycket positiv order- och försäljningsutveckling för beman-
ningstjänster. Tillväxten i branschen har fått positivt genomslag på
prisnivån i uppdragen. Både priser och vinstnivå för bemanningsföre-
tagen beräknas därför öka det närmaste halvåret. Investeringarna i
kapacitet och nya marknader väntas öka, medan konceptutveckling
och kompetensutvecklingen för anställda kommer att ligga kvar på en
oförändrad nivå. Både antalet kollektivanställda och tjänstemän i be-
manningsföretagen kommer att öka till följd av de högre volymerna.
Övriga företagstjänster
Under rubriken övriga företagstjänster ryms företag med sinsemellan
mycket olika serviceerbjudanden till sina kunder, exempelvis säker-
het, administration, ekonomisk och juridisk rådgivning, informa-
tionshantering och facility management. Verksamhetsmässigt skiljer
de sig från varandra men delar den generella affärsidén att göra sina
kunders stödfunktioner till sin egen kärnverksamhet. Till skillnad
från de tekniska konsulterna med sin tyngdpunkt mot industrin är
detta företag som har sina kunder spridda över näringslivets alla
sektorer. I likhet med teknikkonsulterna har de i mångt och mycket
en positiv syn på det kommande halvåret. På samtliga elva områden
väntas en positiv utveckling jämfört med nuläget. Ökad orderingång
och stigande försäljningspriser, ökade investeringar i kompetens och
i kapacitet. Liksom i flera andra tjänstebranscher väntas sysselsätt-
ningen öka det kommande halvåret.
17

18. 18

19. 19

20. Tnr: 1420:1 ISBN: 978-91-7391-237-2 December 2010. 2000 ex. Produktion: Unionen. Illustrationer: Klas Fahlén.
Unionens branschbarometer görs två gånger om året för att läsa av kon-
junkturutvecklingen. Den bygger på information som rapporteras från
Unionenklubbar runt om i landet. Den här bedömningen grundas på
svar från 280 klubbar i 19 branscher. Undersökningen genomfördes un-
der november-december 2010.
Unionen är Sveriges största fackförbund inom den privata delen av
svensk arbetsmarknad. Tillsammans skapar vi framgång genom utveck-
ling, trygghet och glädje.
Olof Palmes Gata 17
105 32 Stockholm
Tel +46 8 504 15 000
www.unionen.se