2. Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 2
Slutsatser ................................................................................................................................ 2
Inledning................................................................................................................................. 3
Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet................. 4
Prognoserna för börsbolagen anger riktningen för hela näringslivet ..................................... 4
Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst ............................................... 5
Börsbolagens utveckling 2005-2013 ...................................................................................... 7
2011 blir ett starkt år – och någon nedgång är inte i sikte ................................................. 7
Tjänstesektorns lönsamhet bättre än varuproducenternas .................................................. 8
Bolagen står starkare nu än de gjorde inför finanskrisen ................................................. 10
Sjunkande investeringar kan inte förklaras med ökad outsourcing.................................. 11
Analytikernas prognoser har varit träffsäkra trots ett turbulent 2011 .................................. 13
SCB och Thomson Reuters är rapportens källor .................................................................. 15
Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och näringslivet .................................................. 16
Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 17
Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen ........................................................................... 18
3. Sammanfattning
• Med tre av fyra kvartal stängda kan konstateras att 2011 väntas bli ett bra år för
börsbolagen. Omsättningen är tillbaka på den nivå som uppnåddes innan finanskrisen
2008-2009 och rörelsemarginalen ligger kvar på de dryga 15 procent som åstadkoms
2010.
• Prognoserna för 2012-2013 ser fortsatt positiva ut, höstens mörka makroekonomiska
rubriker till trots. Finansmarknaden räknar med en ökande omsättning de kommande två
åren, samtidigt som den mycket goda lönsamheten kommer att bibehållas.
• Omsättningen för börsbolagen verksamma inom tillverkningsindustrin föll med mer än
åtta procent under 2009. 2011 väntas det raset helt ha återtagits. 2012-2013 kommer att
innebära fortsatt tillväxt för tillverkningsindustrins börsbolag, visserligen svag under 2012
men desto kraftigare under 2013.
• Bolagens beredskap – mätt som deras soliditet – för kommande svackor i försäljning eller
för ökade kostnader är bättre idag än den var innan finanskrisens utbrott 2008. Detta är ett
resultat framför allt av rationaliseringarna som bolagen genomförde 2008-09 men även av
att aktieutdelningarna delvis justerades ner i finanskrisens spår.
• Utvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel av
förädlingsvärdet är samstämmigt negativ för perioden 2005-10. Under åren 2005-10 sjönk
investeringskvoten i börsbolagen från 5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel
av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2 procent. Prognoserna pekar på en viss
återhämtning i investeringarna och att investeringskvoten åtminstone inte kommer att falla
ytterligare till och med 2013.
• För tillverkningsindustrin ser utvecklingen för investeringarna ännu något dystrare ut än
för börsbolagen betraktade som en helhet. Investeringarna både som andel av omsättning
och av förädlingsvärdet kommer att minska i snabbare takt för tillverkningsindustrin än
för övriga börsbolag.
• Analytikernas prognoser för börsbolagens resultat åren 2011-2012 har inte påverkats i
någon större utsträckning av den pågående skuld- och eurokrisen. De bedömningar som
analytikerna gjorde i mars för börsbolagens försäljning och lönsamhet under 2011-2012 är
i stort sett oförändrade åtta månader senare. Prognoserna gällande rörelsemarginalen har
för både 2011 och 2012 endast sjunkit med några tiondels procent sedan i mars. Det
samma gäller för omsättningens utveckling.
Slutsatser
• Att bolagen under perioden 2011-2013 väntas vara mycket lönsamma samtidigt som
investeringarna förutses ligga på fortsatt låga nivåer är oroande. Detta riskerar att skada
den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb inom
näringslivet.
• Den överlag positiva bilden av bolagens lönsamhet under åren 2011-2013 visar att det
finns anledning att ifrågasätta den till synes allmänt rådande uppfattningen att näringslivet
idag står inför en ny kris. Finansmarknadens prognoser för börsbolagen pekar tvärt om på
att det under de kommande åren kommer att finnas resurser till de i nuläget eftersatta
investeringarna.
2
4. Inledning
Unionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet av
fler och bättre jobb i Sverige. Unionens medlemmar arbetar i hela det privata näringslivet. Ett
i sin helhet framgångsrikt svenskt näringsliv är därför en förutsättning för att våra medlemmar
idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb.
Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När
våra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.
För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska
företagen. Detta görs i återkommande rapporter. Två gånger per år visar Branschbarometern
de prognoser för försäljning, lönsamhet och investeringar som Unionens klubbar gör för det
kommande halvåret. Två gånger per år genomförs även en granskning av den svenska
samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos.
Den här aktuella rapporten tar sitt avstamp i finansmarknadens bedömningar av börsbolagens
situation samt hur de kommer att utvecklas de närmaste åren. Dessa bolags centrala position i
den svenska ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning, lönsamhet och finansiella
styrka är en signal om tillståndet för näringslivet och samhällsekonomin i stort. De är därför
av stort intresse även för dem av Unionens medlemmar som inte har dessa bolag som sin
arbetsgivare.
Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och
påverkan.
Stockholm, november 2011
3
5. Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet
Rapporten analyserar de bolag som under hösten 2011 varit noterade på Stockholmsbörsen,
vilka är 245 till antalet.1 Bolagen har sammantaget mer än 350 000 anställda i Sverige,2 vilket
betyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 15 procent av det totala svenska privata
näringslivet.3
Om bilden sedan breddas till att ta hänsyn till det inflytande som beslut och konjunktur i dessa
bolag har på leden av underleverantörer, är det tydligt att deras påverkan på den svenska
ekonomin är mycket stor. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i
genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.4 Om dessa indirekta
effekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25
procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv.
Ytterligare ett mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storleken
på deras försäljning. Omsättningen i börsbolagens svenska verksamheter utgjorde 2009
omkring 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.5
Prognoserna för börsbolagen anger riktningen för hela näringslivet
Börsbolagens storlek när det gäller antal anställda och omsättning motiverar visserligen i egen
rätt varför de är intressanta att studera. Men det finns ytterligare skäl att granska deras resultat
och framtidsutsikter. Dessa bolag utgör nämligen sammantagna en god indikator på tillståndet
för näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagens
omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över hela det svenska privata
näringslivet under ett antal år.
Nivåerna på omsättning och lönsamhet varierar naturligtvis mellan börsbolagen och olika
storlekssegment och sektorer av det totala näringslivet. Men utvecklingens riktning är ofta den
samma. Ett år när börsbolagens omsättning ökar – ökar även omsättningen i övriga
näringslivet. Ett år då näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet – har även
börsbolagens rörelsemarginaler pekat uppåt.
Det är detta samband som utnyttjas i Bolagsindikatorn. Genom att sammanställa den mycket
stora mängd prognoser som finansanalytiker med täta intervaller gör för börsbolagen skapas
en modell för att förutse en trolig utveckling för hela det svenska näringslivet de kommande
åren.
1
Mer exakt: de bolag som var noterade på OMX Stockholm under hösten 2011 och för vilka uppgifter om
branschtillhörighet enligt SCB:s kodning SNI finns tillgänglig. För följande åtta noterade bolag saknas denna
uppgift: Alliance Oil Co, Black Earth Farming, Coastal Contacts Inc, Enquest Plc, Epicept Corporation, Etrion
corp., Luxonen S.a., Psi Group Asa och Trigon Agri A/S. Ett antal utländska koncerner – ex. Nokia och Pfizer –
kan handlas i OMXS ordinarie handelssystem men är inte noterade på Stockholmsbörsen. Dessa bolag är inte
inkluderade i rapportens analyser.
2
Baserat på uppgifterna hämtade ur årsredovisningar samt uppgifter från PAR AB. Detta är en mycket försiktigt
hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.
3
Enligt SCB var 2,45 milj. anställda i det privata näringslivet 2009.
4
Bearbetning av statistik från SCB.
5
Enbart de svenska dotterbolagen till börskoncernerna redovisade 2009 en sammanlagd omsättning som
översteg 1 230 miljarder kr. SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 227 miljarder kr år 2009.
4
6. Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst
I rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i antingen varu- eller tjänsteproducerande sektor,
samt i vissa fall med särskilt fokus på tillverkningsindustrin som utgör en delsektor inom
varuproduktionen. Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem.6
Tabell 1 nedan visar hur bolagen fördelar sig på olika delsektorer. De streckade linjerna visar
indelningen i de övergripande varu- respektive tjänsteproducerande sektorerna. Sett till
mängden bolag är förhållandet mellan sektorerna och delsektorerna stabilt över åren.
Tjänsteföretagen utgör 64-67 procent och varuproducenterna 33-36 procent.7
Tabell 1
Andel bolag per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2%
Tillverkningsindustri 29% 30% 29% 30% 30% 29% 31%
Övriga varuproducenter 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2%
Företagstjänster 35% 35% 34% 34% 34% 34% 35%
Finans och försäkring 6% 6% 7% 7% 7% 7% 4%
Övrig tjänstesektor 24% 25% 25% 25% 25% 26% 25%
Övriga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Gällande bolagens omsättning är det dock varuproducenterna som väger tyngst, 62-66 procent
av OMXS-bolagens sammanlagda omsättning har under perioden 2005-2011 kommit från den
varuproducerande sektorn (Tabell 2, Figur 1 & Figur 2). Bolagen från denna sektor har alltså i
genomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen.
Den i särklass mest dominerande delsektorn sett till omsättningen är tillverkningsindustrin,
som ensam under 2011 beräknas kommer att stå för 58 procent av börsbolagens sammanlagda
omsättning. Tillverkningsindustrins ställning inom den varuproducerande sektorn illustreras
nedan (Figur 3 & Figur 4) Bland de tjänsteproducerande bolagen utmärker sig finans och
försäkring som en delsektor med hög omsättning i förhållande till övriga tjänstesektorn.8
Tabell 2
Andel av total omsättning per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2%
Tillverkningsindustri 55% 55% 54% 53% 53% 55% 58%
Övriga varuproducenter 7% 8% 7% 7% 7% 7% 7%
Företagstjänster 13% 13% 14% 14% 14% 14% 16%
Finans och försäkring 13% 12% 14% 15% 13% 11% 7%
Övrig tjänstesektor 10% 10% 9% 9% 11% 10% 11%
Övriga 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
6
Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncerner
tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår
i koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade
bolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncern
kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenkling
som av praktiska skäl är svår att undvika.
7
Avrundningar gör att delsektorerna vissa år inte summerar till 100 procent.
8
I denna rapport kommer finans och försäkring ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – i analyserna.
Detta eftersom branschen avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden.
5
7. Figur 1 Figur 2
Antal och andel bolag per sektor 2011 Omsättning per sektor 2011
Tjänstes ektor;
(milj. sek, andel av total)
134; 64%
Tjänstesektor;
920 774; 33%
Övriga; 1; 0% Övriga; 25 667; 1%
Varuproducenter;
1 856 509; 66%
Varuproducenter;
75; 36%
Figur 3 Figur 4
Antal och andel bolag per delsektor inom varuproducerande Omsättning per delsektor inom varuproducerande sektorn 2011
sektorn 2011 (milj. sek, andel av total)
Tillverkningsindustri;
66; 88%
Tillverkningsindustri;
1 616 635; 88%
Övriga Övriga
varuproducenter; varuproducenter;
5; 7% 194 206; 10%
Jordbruk, skog, fiske;
0; 0% Jordbruk, skog, fiske;
0; 0%
Mineralutvinning; Mineralutvinning;
4; 5% 45 669; 2%
En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen och i hela
det privata svenska näringslivet visar att varuproducenterna är starkt överrepresenterade på
börsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inom
jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMXS, samtidigt som deras sammanlagda
förädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och de till antalet utgör ca 20 procent av
Sveriges företag.9
9
SCB
6
8. Börsbolagens utveckling 2005-2013
2011 blir ett starkt år – och någon nedgång är inte i sikte
Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hade
den genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med fem procentenheter jämfört med basåret
2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009
och 2010 hade omsättningen fallit tillbaka till 93-94 procent av 2005 års omsättning (Figur 5).
Även lönsamheten har utvecklats på ett liknande sätt som omsättningen under perioden, med
skillnaden att lönsamheten sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. 2008 – då
omsättningen nådde sin topp – var lönsamheten som lägst och hade då sjunkit med nästan fem
procentenheter sedan 2006. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes alltså samtidigt som
kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk. Kraftigt
sänkta kostnader under finanskrisen – bland annat med stora uppsägningar av personal – ledde
till en ökad lönsamhet 2009-2010.
Med tre av fyra kvartal stängda kan konstateras att 2011 väntas bli ett bra år för börsbolagen.
Omsättningen är tillbaka på den nivå som uppnåddes innan finanskrisen 2008-2009 och
rörelsemarginalen ligger kvar på de dryga 15 procent som åstadkoms 2010. Prognoserna för
2012-2013 ser fortsatt positiva ut, höstens mörka makroekonomiska rubriker till trots.
Finansmarknaden räknar med en ökande omsättning de kommande två åren, samtidigt som
den mycket goda lönsamheten kommer att bibehållas.
Figur 5 Figur 6
Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning
140% 25% 35 000
120% 30 000
20%
100% 25 000
Omsättning, milj. sek
Index, basår 2005
Rörelsemarginal
15%
80% 20 000
60% 15 000
10%
40% 10 000
5%
20% 5 000
0% 0% 0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Totalt Varuproducenter Tjänstesektor
Omsättning index, vä Rörelsemarginal index, vä Rörelsemarginal, hö Finans och försäkring Tillverkningsindustri
Figur 6 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda delsektorer.10
Tjänsteföretagen har en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna i genomsnitt (men
finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från genomsnittet för den övriga
tjänstesektorn). Graferna visar att tjänsteföretagens omsättning i stort sett varit stabil under
åren 2005-2010 men att de under 2011-2013 väntas få en tydligt positiv utveckling. 2013
räknar analytikerna med att tjänstesektorns genomsnittliga omsättning har ökat med 30
procent sedan 2010.
10
Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad i tjänstesektorns graf.
Tillverkningsindustrin är dock utöver att den särredovisas i diagrammet även inkluderad i varuproducenternas
graf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas. Indelning enligt SNI
2007. Varuproducenter 1-43, tjänstesektor 45-82 & 85-96, tillverkningsindustri 10-33, finans och försäkring 64-
67.
7
9. Varuproducenternas omsättning har varit mer slagig. Detta kan sannolikt förklaras av sektorns
större direkta beroende av export till en omvärld präglad av större ytterligheter i ekonomins
utveckling än Sveriges. Mellan 2008 och 2009 sjönk omsättningen med 10 procent. Först
2012 väntas varuproducenternas genomsnittliga omsättning överstiga 2008 års nivå.
2011 väntas 88 procent av den totala varuproducerande sektorns omsättning komma från
tillverkningsindustrin. Det är därför inte förvånande att utvecklingen för
tillverkningsindustrins försäljning under den granskade perioden ligger tätt intill den som
gäller för hela sektorn. 2013 väntas den genomsnittliga omsättningen för de börsnoterade
tillverkningsindustribolagen ha ökat med 29 procent jämfört med lågvattenmärket 2009.
Störst variation under den granskade perioden uppvisar finans och försäkring. Från toppåret
2008 till bottennoteringen 2010 tappade bolagen i denna bransch 30 procent av som
omsättning.
Tjänstesektorns lönsamhet bättre än varuproducenternas
Bottennoteringen när det gäller lönsamheten kom för tjänstebolagen 2008, det var tredje året i
rad som rörelsemarginalen sjönk i denna sektor. Kostnadsneddragningarna resulterade i en
återhämtad lönsamhet 2009-2010 som i kraft motsvarade tappet 2007-2008. 2011 väntas
tjänstebolagens rörelsemarginal sjunka med drygt två procentenheter till knappt 14 procent,
för att 2012-2013 åter stiga något (Figur 7).
Varuproducenternas lönsamhet var i jämförelse med tjänsteföretagen betydligt mer stabil
2005-2009, pendlande runt 10 procent. 2010 innebar en kraftigt förbättrad rörelsemarginal,
som då ökade från 9 till 12 procent. 2011 stiger den ytterligare till 13 procent för att under
2012-2013 etablera sig runt 13 procent. Prognoserna pekar på att rörelsemarginalen 2013
kommer att ha ökat med 40 procent jämfört med 2009.
Denna beskrivning av varuproducenternas lönsamhet är giltig även för tillverkningsindustrin,
med tillägget att lönsamheten genomgående har varit och väntas bli ytterligare något högre än
för den övriga sektorn.11
Figur 7
Lönsamhet
24%
22%
20%
18%
16%
Rörelsemarginal
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Tillverkningsindustri
Att bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller i
samtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla
11
Observera att finans och försäkring inte redovisas separat i grafen, rörelsemarginal är ett nyckeltal som relativt
sett tar sig extrema uttryck i den branschen. Däremot ingår den i totalsiffrorna, vilket förklarar varför
lönsamheten totalt sett under 2011-2013 faktiskt överstiger lönsamheten både inom tjänste- och varusektorn.
8
10. studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minst
lönsamma? Figur 8 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2013 fördelar sig över
olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, lila färg)
till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusröd färg).
Figur 8 Figur 9
Lönsamhetens fördelning, totalt Lönsamhetens fördelning, tillverkningsindustri
100% 100%
90% 90%
80% 80%
70% 70%
Andel av omsättning
Andel av omsättning
20+% 20+%
60% 60%
15-19% 15-19%
50% 10-14% 50% 10-14%
5-9% 5-9%
40% 40%
0-4% 0-4%
30% <0% 30% <0%
20% 20%
10% 10%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Lönsamheten för börsbolagen ökade i genomsnitt från nio till knappt tolv procent mellan 2008
och 2009. Detta skedde dock samtidigt som andelen av bolagens verksamheter som var
olönsamma ökade från 2 till 15 procent (jämför de lila staplarnas storlek 2008 och 2009 i
Figur 8). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen.
De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt som
verksamheterna med rörelsemarginal som översteg 15 procent ökade. Under 2012-2013
väntas andelen av den totala omsättningen vars rörelsemarginal understiger fem procent bli
mindre än under något annat år som granskningen täcker.
Lönsamhetens fördelning inom tillverkningsindustrin avviker till viss del från den ovan
beskrivna bilden (Figur 9). Framför allt genom att lejonparten av omsättningen visar en
rörelsemarginal i mitten av skalan. 2011 väntas knappt 70 procent av tillverkningsindustrins
omsättning ha en rörelsemarginal i intervallet 5-14 procent. Motsvarande andel för det totala
näringslivet väntas bli drygt 50 procent. Tillverkningsindustrins lönsamhet är kort sagt mindre
spretig än övriga näringslivets. Den bilden förstärks än mer under 2012-2013 då andelen av
omsättningen med en rörelsemarginal som understiger 5 procent väntas minska ytterligare.
Denna granskning visar alltså att den höga genomsnittliga lönsamheten för åren 2010-2013
för börsbolagen inte döljer någon grupp av olönsamma bolag. Den ökade genomsnittliga
lönsamheten är inte ett resultat av att ett fåtal bolag med extrem lönsamhet drar upp
genomsnittet trots att övriga bolag går kräftgång. Den höjda genomsnittliga lönsamheten är en
följd av en generell positiv förskjutning av lönsamheten, och då särskilt i den nedre delen av
skalan.
9
11. Bolagen står starkare nu än de gjorde inför finanskrisen
Ett bolags förutsättningar att hantera en vikande konjunktur hänger samman med hur stark
balansräkning det har. En stark balansräkning innebär att bolaget har stort eget kapital i
förhållande till sina skulder, måttet som används kallas för soliditet. Sjunkande soliditet kan
orsakas av att bolaget går med förlust, att bolaget delar ut större belopp till sina ägare än vad
den löpande verksamheten genererar i vinst eller att bolagets tillgångar minskar i värde.12 På
motsatt sätt kan soliditeten öka genom att utdelningen till ägarna är mindre än rörelsens vinst,
genom att en nyemission genomförs eller genom att bolagets tillgångar ökar i värde.
Soliditeten är alltså ett mått på bolagens förutsättningar att uthärda sämre tider eller att göra
lånefinansierade investeringar. De börsnoterade varuproducenternas soliditet sjönk från 42
procent 2006 till 36 procent 2008, men utvecklingen har därefter vänt. 2010 var soliditeten
åter på samma nivå som 2006. Tillverkningsindustrins soliditet sammanfaller helt med den
övriga varusektorns (Figur 10). Även tjänstebolagens soliditet sjönk 2006-2008 men har
därefter åter stärkts (Figur 11).13 Sammantaget innebär detta att börsbolagens finansiella
uthållighet som helhet är något bättre idag än den var 2007 innan finanskrisen bröt ut.
Figur 10 Figur 11
Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, varuproducenter & Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, tjänstesektor
tillverkningsindustri 70%
70%
60% 60%
50% 50%
40% 40%
30% 30%
20%
20%
10%
10%
0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Utdelningar vs rörelseresultat varusektor Soliditet varusektor
Utdelningar vs rörelseresultat tillverkningsindustri Soliditet tillverkningsindustri Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet
I diagrammen ovan redovisas även hur stora bolagens utdelningar till ägarna varit i
förhållande till rörelseresultatet. Detta visar alltså hur stor andel av bolagens vinster som
lämnar bolagens balansräkning i form av avkastning på ägarnas satsade kapital och därmed
inte kan användas till nya investeringar eller som buffert inför sämre tider. Gällande
tillverkningsindustrin och övriga inom varuproduktionen har utvecklingen för soliditeten och
utdelningarnas andel av rörelseresultatet varit mycket snarlika under perioden 2005-10 (Figur
10). Den sjunkande soliditeten 2006-08 hänger samman med att bolagens lönsamhet sjönk.
Trots att även utdelningarna storlek i förhållande till rörelseresultatet sjönk under dessa år var
denna minskning inte stor nog för att hålla soliditeten oförändrad med vikande lönsamhet.
Tjänstebolagens fallande soliditet 2006-2008 ägde däremot rum parallellt med att
utdelningarnas andel av rörelseresultatet ökade. Och det med besked – från 36 procent år 2005
till 62 procent 2008 (Figur 11). Detta alltså samtidigt som tjänstebolagens lönsamhet kraftigt
sjönk (Figur 7, röd linje). Tjänstebolagens utdelningar bjuder under de granskade åren
genomgående på mer tvära kast än vad varuproducenterna och tillverkningsindustrin gör.
12
Ett exempel på hur tillgångar minskar i värde är när en kund som finansierar ett köp från bolaget genom
avbetalning inte kan sköta sin betalning enligt överenskommen plan.
13
Även i denna analys har finans och försäkring exkluderats ur tjänstesektorn. Den branschens säregna
betingelser yttrar sig exempelvis i detta nyckeltal, som under åren 2005-2010 legat på ca 4-5 procent.
10
12. Sjunkande investeringar kan inte förklaras med ökad outsourcing
Grovt kan sägas att en företagsledning väljer att använda överskottet i verksamheten till att
antingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar till
ägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa aktiviteter kan vara en svår balansgång för
företagsledningen. Att minska skulderna stärker soliditeten med de fördelar som redovisats
tidigare. Att ge ägarna avkastning på satsat kapital är i mångas ögon själva essensen av ett
bolags existensberättigande.
För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande.
Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvoten
ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen.
Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är en
förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt en
förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid
– om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta.
Detta förutsätter dock att strukturen på bolagets verksamhet är oförändrad. Om ett bolag
outsourcar delar av sin verksamhet kommer bolagets egna investeringsbehov eventuellt att
kunna sjunka trots en oförändrad eller ökad försäljning utan att detta behöver vara en
varningssignal. Ett annat sätt att undersöka investeringsnivån är därför att jämföra
investeringarna med det värde som bolaget genom sin egen verksamhet tillför de produkter
som det säljer – förädlingsvärdet14.
När en del av en verksamhet outsourcas blir en följd att investeringsbehovet som är kopplat
till den delen också outsourcas. Men samtidigt försvinner även värdet av det som
producerades av den verksamheten från bolaget och måste hädanefter köpas in från
leverantören. Om ett bolags investeringar sjunker i relation till dess förädlingsvärde är det
därför mer otvetydigt ett skäl till oro och är en signal om att bolagets långsiktiga
utvecklingskraft kan vara hotad.
Figur 12 Figur 13
Investeringar, totalt Investeringar, tillverkningsindustri
120% 16% 120% 16%
14% 14%
100% 100%
12% 12%
80% 80%
Index basår 2005
Index basår 2005
10% 10%
60% 8% 60% 8%
6% 6%
40% 40%
4% 4%
20% 20%
2% 2%
0% 0% 0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, hö Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, hö
Utvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel av
förädlingsvärdet visas ovan för de börsnoterade bolagen (Figur 12). Utvecklingen för alla tre
måtten är samstämmigt negativ sett till hela perioden 2005-10. År 2010 hade investeringarna
sjunkit till 67 procent av 2005 års nivå. Under samma period sjönk investeringskvoten från
14
Här använd definition: förädlingsvärde = [försäljning] – ([kostnad för sålda varor] – [personalkostnad])
11
13. 5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2
procent.15
För tillverkningsindustrin ser utvecklingen för investeringarna ännu något dystrare ut än för
börsbolagen betraktade som en helhet. Fallet mellan 2005 och 2010 har varit djupare och den
förväntade återhämtningen i investeringar 2011-2013 kommer enligt analytikerna inte att
kompensera för detta fall. Investeringarna som andel både av omsättning och av
förädlingsvärdet antas också minska i snabbare takt för tillverkningsindustrin än för övriga
börsbolag (Figur 13).
Även om prognoserna pekar på en viss återhämtning i investeringarna och att
investeringskvoten åtminstone inte kommer att falla ytterligare till och med 2013 är
utvecklingen oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och
bättre jobb är beroende av investeringarna. Bolagen väntas under perioden 2011-2013 vara
mycket lönsamma samtidigt som investeringarna förutses ligga på fortsatt låga nivåer.
Möjligen kan detta förklaras med ökade immateriella investeringarna – vilka i dagsläget inte i
statistik och redovisning inkluderas i investeringsbegreppet – under samma period. Oavsett är
detta ett förhållande som företagsledningarna noggrant och pedagogiskt bör förklara och
motivera.
15
Den i stort sett identiska utvecklingen för nivån på de årliga investeringarna och investeringarna i förhållande
till förädlingsvärdet berättar indirekt att börsbolagens förädlingsvärde i princip varit konstant 2005-2010.
12
14. Analytikernas prognoser har varit träffsäkra trots ett turbulent 2011
Diskussionerna kring och bedömningarna av det ekonomiska läget och framtidsutsikterna har
under 2011 starkt präglats av de höga statsskulderna i USA i ett antal länder som ingår i
euroområdet. Politiska beslutsfattare har haft stora svårigheter med att hitta och genomföra
åtgärder för att både akut och mer långsiktigt hantera situationen med skenande statsskulder
och potentiellt mycket stora förluster inom banksektorn med stora spridningseffekter på övrigt
näringsliv som följd. Detta har givit upphov till spekulationer om en kraftigt reducerad tillväxt
i de direkt berörda länderna men också om tydliga negativa effekter totalt för den globala
ekonomin. Under sommaren och hösten utlöste dessa framtidsutsikter stora börsfall. Från
mitten av maj till mitten av september föll index i Stockholm med nästan 27 procent.
Denna finansiella oro – det är så denna situation brukar benämnas – bröt ut på bred front
under försommaren.16 I början av mars när den föregående upplagan av Bolagsindikatorn
publicerades tecknades den allmänna bilden av den ekonomiska utvecklingen för perioden
2011-2013 i ljusa färger. Sverige gick enligt regeringen mot stora statliga överskott de
närmaste åren. Finansministern talade om att arbetslöshetssiffror så låga som fem procent var
inom räckhåll. På Stockholmsbörsen hade index så sent som i februari fortsatt på den stadiga
uppgången som påbörjades efter kollapsen under hösten 2008.
Givet denna dramatiska utveckling under det senaste halvåret är det intressant att studera hur
analytikernas prognoser för börsbolagen har förändrats sedan i mars. I diagrammen nedan
(Figur 14 & Figur 15) jämförs de prognoserna för 2011-2012 som gjordes i mars med dem
som är aktuella i början av november. Observera att novembersiffrorna för 2011 har faktiska
resultat för tre av årets fyra kvartal inräknade. Osäkerheten i dessa helårssiffror bör därför
vara mycket liten.
Figur 14 Figur 15
Omsättning & rörelsemarginal, mars 2011 Omsättning & rörelsemarginal, november 2011
140 140
20% 20%
120 120
100 100
15% 15%
index, basår 2005
index, basår 2005
rörelsemarginal
rörelsemarginal
80 80
10% 10%
60 60
40 40
5% 5%
20 20
0 0% 0 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal
Den sammanfattande slutsatsen är att de bedömningar som analytikerna gjorde i mars för
börsbolagens försäljning och lönsamhet under 2011-2012 i stort sett är oförändrade åtta
månader senare. Skuld- och eurokris till trots. Prognoserna gällande rörelsemarginalen har för
2011 justerats ned från 16,5 till 16,2 procent och även för 2012 har rörelsemarginalen sjunkit
16
Detta trots att själva orsakerna till rädslan/paniken inte som sådana var sedan tidigare okända. De gigantiska
statliga underskott som i flera länder ansamlats under många år men som briserade fullständigt under krisen
2008-2009 var naturligtvis inga nyheter som uppdagades i maj 2011. Men den amerikanska kongressens
oförmåga att under försommaren enas om en akut lösning på problemet med ett snabbt anstormande skuldtak,
parallellt med sänkta kreditbetyg för flera nationer och Greklands akuta svårigheter med att ta upp nya lån gjorde
att marknadens ögon spärrades upp på vid gavel.
13
15. med några tiondels procent till 16,3 procent. Det samma gäller för omsättningen, som vid
båda prognostillfällena antogs/antas förbli i stort sett oförändrad under åren 2009-2012.17
Hur ska detta tolkas? Hur kommer det sig att bolagsprognoserna i stort sett är oförändrat
positiva, samtidigt som Stockholmsbörsens index kraftigt fallit och prognoserna för länderna i
EU talar om inbromsning och i vissa fall även recession?
En möjlig förklaring till skillnaden mellan bedömningarna av utvecklingen för BNP och för
bolagen är att de svenska börsbolagens marknader i växande utsträckning ligger i
tillväxtländer som inte är lika berörda av skuldkrisen som Europa och USA är. Så länge dessa
marknader fortsätter att växa – vilket de väntas göra18 – drabbar inte skuldkrisen börsbolagens
försäljning med samma kraft.
Ekonomisk forskning har idag nyanserat bilden av hur stort det rationella inslaget är i
människan beslutsprocesser.19 En illustration av vad denna begränsade rationalitet kan få för
effekter är de våldsamma kast med vilka börsernas kurser omväxlande faller och stiger i tider
av stor osäkerhet. Börskurserna styrs inte – i kontrast till det som grundläggande finansiell
ekonomisk teori beskriver – enbart av hårda finansiella fakta utan även av psykologiska
flockbeteenden. Åtminstone på kort sikt. Att värdet av en etablerad koncern inom loppet av
några timmar de facto skulle kunna minska med 20-30 procent är orimligt. Ändå är det just
den typen av extrema kursförändringar som vissa bolags aktier beskrivit under de senaste
månaderna. Misstankar finns även om att denna typ av branta kursfall och -stigningar till viss
del orsakas av automatiserad datorstyrd handel i syfte att göra kortsiktiga spekulationsvinster
på kursförändringar. Att på annat än lång sikt använda börskurserna som ensam indikator på
ett bolags, en bransch eller ett lands näringslivs framtidsutsikter förefaller i det ljuset som allt
annat än tillförlitligt.
Att göra prognoser är alltid förknippat med stora mått av osäkerhet. Det ligger dock i sakens
natur att svårigheten med att göra en träffsäker bedömning ökar i takt med att antalet faktorer
som inverkar på utfallet ökar. Börsbolagen på OMXS utgör som en helhet betraktad en
mycket yvig bukett i många olika avseenden – antal anställda, vilka och antalet länder de är
etablerade i, branschtillhörighet etc. Trots detta är det ett rimligt antagande att vart och ett av
dem är av en mindre komplex natur än vad Sveriges eller euroområdets ekonomier är. Ett
börsbolag är helt enkelt en mer avgränsad och lättgreppbar enhet än en nation, och därmed
enklare att göra en träffsäker prognos för.
Oavsett hur dessa åtminstone ytligt sett svårförenliga framtidsbilder ska förstås kan en sak
konstateras. När endast ett av årets fyra kvartal återstår tyder mycket på att de prognoser som
analytikerna lade för börsbolagen i början av året faktiskt visar sig ligga nära sanningen. Det
ger råg i ryggen åt den metod som Bolagsindikatorn bygger på.
17
Jämförelsen baseras på prognoser gjorda för 181 bolag vilka varit noterade på OMXS under hela perioden
2005 – 2011 och för vilka prognoser för 2011-2012 fanns tillgängliga vid båda rapporttillfällena. Uppdateringar
av historiska data görs i Wordscope kontinuerligt i samband med att bolag reviderar uppgifter. Detta slår ex.
igenom i rörelsemarginalen 2008, som justerats ned med 0,03 procent i november jämfört med i mars.
18
Se exempelvis ”Unionen om konjunkturen - oktober 2011”, sid. 5.
19
Forskningsområdet behavioral finance undersöker detta.
14
16. SCB och Thomson Reuters är rapportens källor
Statistiken för börsbolagen hämtas från Thomson Reuters databas Worldscope. Till och med
räkenskapsåret 2010 utgörs datan av företagens faktiska utfall. För 75 procent av bolagen har
resultatet av det tredje kvartalet räknats in i prognoserna för helåret 2011. De återstående 25
procenten av bolagen har i skrivandets stund ännu inte offentliggjort sina rapporter för tredje
kvartalet 2011. Dessa drygt 60 bolag svarade 2010 dock inte ens för tio procent av
börsbolagens sammanlagda omsättning, så avsaknaden av deras nya kvartalssiffror torde vara
av perifer vikt för analysens kvalitet.
Åren 2011-2013 baseras helt eller delvis på de prognoser som görs av de analytiker på
finansmarknaden som bevakar bolagen.20 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa
analytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra olika analytikers prognoser historiskt har
varit. Prognoser som är äldre än tre månader lyfts ut ur genomsnittet.
Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga av
SCB registrerade företag exklusive de finansiella företagen. Indelningen av företagen är gjord
enligt SNI 2007. Denna data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medför
bland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning.
Data från PAR AB är hämtad ur samma källa som används för SCB:s Företagens ekonomi
(FEK). I undersökningen ingår samtliga bolag med bokslut, oavsett bolagsform. Indelningen
av företagen är gjord enligt SNI 2007.
20
Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto större
intresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medan
motsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem.
15
17. Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och näringslivet
Diagrammen nedan (Figur 16 & Figur 17) illustrerar hur omsättningen och lönsamheten har
utvecklats under åren 2005-2010 för OMX-bolagen och för hela det privata näringslivet med
2005 som basår för index. För att kunna nyansera analysen har data för näringslivet delats in i
olika kategorier beroende på antalet anställda i företagen.
Jämförelsen visar att även om nivån på tillväxt i omsättningen år från år inte varit identisk
mellan börsbolagen och näringslivet som helhet, finns stora likheter i utvecklingens riktning. I
synnerhet när börsbolagen jämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fler
anställda (vilka 2009 stod för 81 procent av näringslivets totala omsättning och i för 84
procent av alla anställningar). Under fyra av de fem år som data har jämförts har
omsättningen i börsbolagen och i denna stora del av näringslivet utvecklats åt samma håll
jämfört med föregående år (Figur 16).
Motsvarande jämförelse gällande lönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visar
även den en samstämmighet (Figur 17). Kurvorna följer visserligen inte varandra lika tätt som
gällande omsättningen och skillnaden mellan de olika storleksklasserna är större. Men
utvecklingen är densamma under fyra av fem studerade år för de börsnoterade bolagen och för
de övriga bolagen med tio eller fler anställda. Undantaget är att börsbolagens lönsamhet
bottnade 2008, vilket var ett år tidigare än vad som var fallet för den stora merparten av
näringslivet.
Figur 16 Figur 17
Omsättningens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen Lönsamhetens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen
och hela näringslivet och hela näringslivet
160% 160%
140% 140%
120% 120%
Index basår 2005
Index basår 2005
100% 100%
80% 80%
60% 60%
40% 40%
20% 20%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Omsättning OMX Omsättning totalt 10+ Rörelsemarginal OMX Rörelsemarginal totalt 10+
Omsättning totalt 10-49 Omsättning totalt 0-9 Rörelsemarginal totalt 10-49 Rörelsemarginal totalt 0-9
Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling fungerar som indikator på
vilken riktningen kommer att vara för näringslivet som helhet.
16
18. Bilaga 2: Mer om statistiken
Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser
mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna
har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.
Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernens
kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i
Sverige.
Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är
rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med
avseende på bolagens andel av den totala omsättningen.
17
19. Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen
AarhusKarlshamn Ab Eniro Ab Nederman Holding Ab TeliaSonera Ab
Abb Ltd Lm Ericsson Tele Net Entertainment Tieto Oyj
Acando Ab Ework Scandinavia Net Insight Ab Traction Ab
Acap Invest Ab Fabege Ab New Wave Group Ab Tradedoubler Ab
A-com Ab Fagerhult Ab Nibe Industrier Ab Rederi Ab Trans
Active Biotech Ab Fastpartner Ab Niscayah Transcom Worldwide
Addnode Ab Feelgood Svenska Ab Nobia Ab Transmode Holding AB
Addtech Ab Fenix Outdoor Ab Nolato Ab Trelleborg Ab
Aerocrine Ab Fingerprint Cards Ab Nordea Bank Unibet Group Plc
Alfa Laval Ab FinnvedenBulten AB Nordic Mines Ab Uniflex Ab
Allenex Ab Formpipe Software Nordnet Securities Wallenstam Ab
Alltele Getinge Ab Note Ab Vbg Group Ab
Anoto Group Ab Ab Geveko Ab Novestra Venue Retail Group
Arise Windpower Ab Global Health Part Novotek Ab Wihlborg Fastigheter
Artimplant Gunnebo Ab Nordic Service Vitrolife Ab
Aspiro Ab Hakon Invest Ab Oasmia Pharmaceutical Ab Volvo
Assa Abloy Ab Haldex Ab Odd Molly Interna Vostok Nafta Invest
Astrazeneca Plc Sv. Handelsbanken Ab Oem-international Ab Xano Industri Ab
Atlas Copco Ab Ab Havsfrun Opcon Ab Åf Ab
Atrium Ljungberg Ab Heba Fastighets Ab Orc Software Ab Öresund Investment
Autoliv, Inc. Hemtex Ab Orexo Ab
Avanza Ab Hennes & Mauritz Ab Oriflame Cosmetics
Avega Group AB Hexagon Ab Ortivus Ab
Axfood Ab Hexpol Ab Pa Resources Ab
Axis Ab Hiq International Ab Partnertech Ab
B&b Tools Ab Hms Networks Ab. Peab Ab
Fastighets Ab Balder Holmen Ab Phonera Ab
Be Group Ab Hufvudstaden Ab Poolia Ab
Beijer Alma Ab Husqvarna Precise Biometrics
G & L Beijer Ab Höganäs Ab Prevas Ab
Beijer Electronics Image Systems Ab Pricer Ab
Bergs Timber Ab Ind & Fin Systems Proact It Group Ab
Betsson Ab Industrivarden Ab Probi Ab
Bilia Ab Indutrade Ab Proffice Ab
Billerud Ab Intellecta Ab Profilgruppen Ab
Biogaia Ab I.A.R Systems Group AB Ratos Ab
Bioinvent Intl Intrum Justitia Ab Raysearch Lab
Biophausia Ab Investor Ab Readsoft Ab
Biotage Ab Itab Shop Concept Rejlerkoncernen Ab
Bjorn Borg Ab Jeeves Information Rnb Retail
Boliden Ab Jm Ab Rezidor Hotel Group
Bong Ljungdahl Ab Kabe Husvagnar Ab Rottneros Ab
Brinova Fastigheter Kappahl Ab Rörvik Timber Ab
Bts Group Ab Karo Bio Ab Saab Ab
Bure Equity Ab Karolinska Development AB Sagax Ab
Byggmax Group Ab Invest Ab Kinnevik Sandvik Ab
Castellum Ab Klövern Ab Sas Sverige Ab
Catena Ab Know It Ab SCA
CDON Group AB Kungsleden Ab Scania Ab
Cellavision Ab Lagercrantz Group Ab Skandinaviska Ensk
Cision Ab Lammhults Seco Tools Ab
Clas Ohlson Ab Investment Ab Latour Sectra Ab
Cloetta Ab Lindab Inter Securitas Ab
Concordia Maritime Loomis Ab Semcon Ab
Connecta Ab Lundbergföretagen Ab Sensys Traffic Ab
Consilium Ab Lundin Mining Corp Sigma Ab
Corem Property Lundin Petroleum Ab Sintercast Ab
Ctt Systems Ab Malmbergs Elektriska Skanska Ab
Cybercom Group Ab Meda Ab Skf Ab
Dagon Ab Medivir Ab Skistar Ab
Dedicare AB Mekonomen Ab Softronic Ab
Dgc One Ab Melker Schorling Ab Ssab Svenskt Stål Ab
Diamyd Medical Ab Metro Intl Sa StjärnaFyrkant AB
Diös Fastigheter Micronic Mydata Ab Stora Enso Oyj
Doro Ab Midsona AB Studsvik Ab
Duni Ab Midway Holding Ab Sweco Ab
Duroc Ab Millicom International Swedbank Ab
East Capital Moberg Derma AB Svedbergs I Dalstorp
Elanders Ab Modern Times Grp Mtg Swedish Match Ab
Electra Gruppen Ab Morphic Tech Swedish Orphan
Electrolux Ab MQ Holding Swedol Ab
Elekta Ab Msc Konsult Ab Svolder Ab
Elektronikgruppen Bk Multiq Intl Ab Systemair Ab
Elos Ab Naxs Nordic Access Säki Ab
Enea Ab Ncc Ab Tele2 Ab
18
