4. Way back (september 2014)
”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper
och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen,
vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i
styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i
begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom
innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK),
även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - -
Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - -
Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns
skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller
digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”
5. Remissvar september 2014
”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper
och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen,
vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i
styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i
begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom
innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK),
även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - -
Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - -
Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns
skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller
digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”
6. Remissvar september 2014…
”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper
och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen,
vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i
styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i
begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom
innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK),
även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - -
Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - -
Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns
skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller
digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”
7. Sept 2015, uppdrag om förslag till IT-strategier
- - - bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet - - -
Förslagen ska omfatta nedanstående gemensamma delar för strategierna:
- - -
vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för
att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens
och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande
i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett
stärkt entreprenöriellt lärande
- - -
9. Digital kompetens som begrepp i styrdokumenten
Utgår från
1) EU:s nyckelkompetenser
2) Digitaliseringskommissionens betänkande
”Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28)
3) Alla de många samråd med olika aktörer som hölls under 15/16…
4) På armlängds avstånd: UNESCOS ramverk (MIK)
10. Digital kompetens för att klara sig i
• livet och som samhällsmedborgare efter avslutad grundskola eller motsvarande
skolform
• arbetsliv eller vidare studier
11. Digital kompetens beskriven i fyra aspekter
Förstå
digitaliseringens
Förstå och använda
digitala verktyg
och medier
Kritiskt och
ansvarsfullt
förhållningssätt
Kreatiiva och
problemlösande
förmågor
”Det vidare perspektivet på
programmering är en viktig
utgångspunkt i undervisningen och
programmering ingår därmed i alla
aspekter av digital kompetens”
”Få syn på digitaliseringen – grundskola”,
Skolverket 2017
14. Problemet är att vi fortfarande drömmer om att
definiera oss fram till något tolkningsfritt. Detta
kan påverka vår förväntan på och arbete med
en kursplan.
”När jag talar med lärare säger jag att de ska
se kursplanen som ett manus, ett stycke
Shakespeare. Manuset, kursplanen, är ett dött
papper. Det är lärarens uppgift att göra sin
egen tolkning åt sin publik och ge kursplanen
liv.” (Soh Cheow Kian, kursplane-skrivare från
Singapore)
15. Kunskapsbildningens nya villkor
more “participatory,” “collaborative,” “distributed”
less “published,” “individuated,” “author-centric” “expert-
dominated”
(Knobel & Lankshear 2007)
16. Att förhålla sig till omvärlden
Vad talar vi om? Ordförekomst i kommentarmaterialet:
Söka – 19
Källor – 20
Källkritik – 6
Sökkritik – 0
Relevans – 4
Trovärdighet – 3
Tendens – 0
17. Söka och lära
“Komplexa undersökningsfrågor tenderar att omformas till traditionella
skoluppgifter. Ett inslag i sådana uppgifter är att eleverna löser dem genom att ta
reda på enkla fakta om sitt ämne. Våra forskningsresultat visar att synsättet på
informationssökning som faktasökning samspelar med bristfälliga
inlärningsresultat.”
(Louise Limberg, Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi 2014)
23. Det vidgade textbegreppet försvann...
...men vi behöver alltjämt språk som
hjälper oss att prata om texter, textelement,
vävar av betydelser som skapar både
mening och förvirring.
24. Homo Narrans – den berättande människan
Att förstå berättelser och hur berättelser är konstruerade
Att känna igen berättelser
Att i en snabb förändringstakt och ett enormt informationsflöde kunna förhålla sig
till de berättelser som framställs, och till de fragment av berättelser som vi
översköljs av
25. Digital kompetens i praktiken – bildning?
“bildning är förmågan att kunna se sig själv och sin tillvaro i ett större
sammanhang, att förstå hur världen och tillvaron hänger ihop. Och det är inte ett
tillstånd, utan en process.”
Sven-Eric Liedman (Skolverket/IT i skolan, 2010)
26. Bildning i en digital kontext
“Bildningsbegreppet är högtravande, men inbegriper trots allt sådant som
orientering i tillvaron, mångsidighet och subjektsformering.
- - -
Ökad personifiering är - - - en något motsägelsefull effekt av samtidens
informationsöverflöd. I en digital kontext kommer bildningsbegreppet därför
ofrånkomligen att individualiseras.”
Pelle Snickars (DN 14 dec 2015)
28. Digital kompetens
för att klara
• livet och som
samhällsmedborgare efter
avslutad grundskola eller
motsvarande skolform
• arbetsliv eller vidare studier
29. Kompetens
HUR TÄNKER VI?
för att klara
• livet och som
samhällsmedborgare efter
avslutad grundskola eller
motsvarande skolform
• arbetsliv eller vidare studier
30. Skolans uppdrag
”främja elevers allsidiga personliga
utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare” Lgr11
Democracy, Sara CC BY-NC-SA 2.0 Flickr
”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”)
https://www.lund.se/globalassets/sbc/mik-utskrift.pdf
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/bildning-1.152290
Louise Limberg, senior professor inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås
Först hittar eleverna troligen en ganska vag fråga som de vill besvara, sedan ska frågan omformuleras i frågeställningar, därefter ska frågorna översättas till sökord, och när eleverna genom sina sökord har ringat in ett område kanske de via översiktsläsning och olika slags bedömningar inser att grundsökningen måste omformuleras. Eleverna kanske behöver förstå också andra saker än det de först inriktade sig på, de måste närläsa, och sammanfatta och jämföra och sovra igen… Informationssökning är allt annat än en linjär process, och den kräver många förmågor.
”Den som har läst biblioteks- och informationsvetenskap har en teoretisk förståelse och kan gå på djupet i frågor om sovring, källkritik, relevansbedömning, genrekunskap och annat som har betydelse i informationssökningsprocesserna. Läraren har fokus på elevernas kunskap och lärande. Många gånger talar nog lärare och bibliotekarier lite olika språk, men när man börjar resonera med varandra om vad man gör, vad arbetet ska leda till och hur man utformar det kan de olika perspektiven berika varandra.”
Cecilia Gärdén, Grundskoletidningen
Först hittar eleverna troligen en ganska vag fråga som de vill besvara, sedan ska frågan omformuleras i frågeställningar, därefter ska frågorna översättas till sökord, och när eleverna genom sina sökord har ringat in ett område kanske de via översiktsläsning och olika slags bedömningar inser att grundsökningen måste omformuleras. Eleverna kanske behöver förstå också andra saker än det de först inriktade sig på, de måste närläsa, och sammanfatta och jämföra och sovra igen… Informationssökning är allt annat än en linjär process, och den kräver många förmågor.