I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema "investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?". Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande. Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över - den så kallade "sequence-of-returns"-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra "avkastningsår". Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i. Vidare är även "sequence-of-returns"-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden. Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 - 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror. I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad - precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år. Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a. - hur mycket man sparar genom åren - när i tiden man behöver välja att gå i pension - kombinationen av jobb och pension - i hur mycket pengar man tar ut till utgifter - allokering i portföljen Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 - 2003. Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊 Hälsningar, Jan och Caroline

1. Inte ens gud slår regelbundet sparande,
men hen får ändå sista skrattet…
- Del 7 i serien ”Just. Keep. Buying.”
257

2. Bildspel till avsnitt #257
På bloggen RikaTillsammans finns det kompletterande
material i form av en artikel, en video och ett poddavsnitt.
Sök ”257” på www.rikatillsammans.se för att få
extramaterialet.

3. Ansvarsbegränsning och villkor
• Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.
• Investeringar kan öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora
hela ditt kapital.
• Är inte personlig finansiell rådgivning och ska inte uppfattas som
sådan. Finns lista på bloggen med duktiga finansiella rådgivare med
tillstånd från finansinspektionen som vi rekommenderar.
• Bygger på material sammanställt från olika källor, t.ex. forskning,
böcker och forumet, som vi bedömer trovärdiga.
• Fullständiga villkor: rikatillsammans.se

4. Dagens avsnitt #257
• Vår tolkning, försvenskning och utvikning av bloggaren Nick
Magiullis på ”OfDollarsAndData.com” bok ”Just. Keep. Buying.”
• Handlar om två olika koncept
• Svårigheten med att vänta med pengar på sidlinjen tills kraschen kommer
• Sequence-of-return risk (Bengen 1994) och ”generationstur”
• Fortsättning på avsnitt #256 (investera allt på en gång / sprida ut över
tid)
• Sammanställning av flera bloggartiklar, Nicks bok och blogg, enrapport
från Vanguard m.m.

5. Hälsa på i vår community
I vår RikaTillsammans-community får du exklusivt
extra-material, FikaTillsammans-podd och fler tips. Du
väljer själv din engagemangsnivå.
https://patreon.com/rikatillsammans

7. 14. Invest As Often As You Can
“If you think you can time the market by saving up cash, think again. Even
God couldn’t beat dollar-cost averaging.”

8. Förutsättningar
Låt oss leka med tanken att vi påbörjar vår sparkarriär någonstans
slumpmässigt mellan 1920 och 1980 på den amerikanska marknaden och vi
ska investera i 40 år (=t.ex. ett normalt pensionssparande). Du får välja mellan
två strategier:
• Regelbundet månadssparande – du sparar 1 000 kr i månaden i 40 år.
• Du väntar på kraschen (”buy-the-dip”) – du sparar 1 000 kr på ett konto
och du köper bara när marknaden bottnar. Botten här definieras inte bara
som ”inte på rekordnivå” utan du får dessutom vara den omnipotenta
guden som vet när absoluta botten mellan två toppar sker. När du köper på
botten så köper du på lägsta möjliga pris.
Den enda regeln är att du inte får sälja aktierna. När du har köpt dem så får
du hålla dem till slutet av perioden. Vilken strategi är bäst?

9. Svaret är…
• När man simulerar denna strategi så visar det sig att regelbundet
månadssparande är bättre i 70 % av alla fall i perioden 1920-1980
(+40 års sparhorisont). Detta är sant TROTS att du vet exakt när
marknaden kommer att bottna.
• Inte ens gud slår regelbundet månadssparande.
• Förklaringen ligger i att ”köpa-på-botten” eller ”köpa-i-kraschen”-
strategin förutsätter att det kommer en stor krasch. Dessa är relativt
sällsynta och har bara hänt på 30-talet, 70-talet, början av 00-talet.
• Förutsätter dessutom perfekt gudalik tajming. Om man missar botten
med bara två månader, så är regelbundet månadssparande bättre i
97 % av fallen.

10. Toppar (gröna) och bottnar (röda)

11. Problemet är att bottnarna är sällsynta

12. Alla 40-års perioder mellan 1920-1980

13. Från Nicks hemsida
• My point in all of this is that Buy the Dip, even with perfect
information, typically underperforms DCA. So if you attempt to build
up cash and buy at the next bottom, you will likely be worse off than if
you had bought every month. Why? Because while you wait for the
next dip, the market is likely to keep rising and leave you behind.
• What makes the Buy the Dip strategy even more problematic is that
we have always assumed that you would know when you were at
every bottom (you won’t). I ran a variation of Buy the Dip where the
strategy misses the bottom by 2 months, and guess what?
• Missing the bottom by just 2 months leads to underperforming DCA
97% of the time! So, even if you are somewhat decent at calling
bottoms, you would still lose in the long run.

14. Från Nicks hemsida (forts.)
• I wrote this post because sometimes I hear about friends who save up
cash to “buy the dip” when they would be far better off if they just
kept buying. My friends do not realize that their beloved dip may
never come. And while they wait, they can miss out on months
(or more) of continued compound growth.

15. 15. Investing Isn’t About the Cards You Are
Dealt, but How You Play Your Hand
“You will experience periods of good and bad luck throughout your
investing career. However, the most important thing is how you behave over
the long term.”

16. Vanguard
Rapport: ”Safeguarding retirement in a bear market” (2020)
• ”At the start of the retirement [..] every withdrawal turns a negativ
return, which is temporary in nature, into a permanent impairment of
the balance. The amount withdrawn at a considerable loss recudes the
opportunity to recover over the long term.
• Because the opportunity cost of withdrawing a d dollar – measured in
the expected return on the dollar until the end of retirement – is
particularly high immediate after a sequence-of-return risk strikes, the
”magic” of compounding return works against the retirees who must
do so.
• The varying degrees of sequence-of-return risk include, on one end
the spectrum a long-term ”generational luck”-aspect.

17. Gud får ändå sista skrattet…
Genomsnittlig årlig avkastning för 10-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen
(SIXRX, 1870-2019).
7,9%
6,6%
9,6%
6,6%
-1,6%
4,8%
1,6%
12,1%
13,8%
5,5%
11,8%
24,8%
21,5%
5,9%
11,3%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

18. Gud får ändå sista skrattet… (forts.)
• Spridningen på mellan -1,6 % (1910) och +24,8 % (1980) har inget med
skicklighet att göra. Det handlar bara om hur utfallet råkade bli med
det som kallas ”sequence-of-risk”.
• Det beror på vilken hand marknaden väljer att ge mig:
• Hur många nedgångsår får jag?
• När i tiden får jag mina nedgångsår (tidigt eller sent)?
• Hur stor blir mina nedgångsår?
• och vice versa för uppgångsår.

19. Slå index med 5 % kan i vissa perioder ge SÄMRE
avkastning än att underprestera med 5 %

20. Samma sak gäller för Stockholmsbörsen
• Följden (en tråkig) är att en bra investerare som slår index med 5 %
per år i perioden 2000 – 2010 kommer fortfarande ha en sämre
avkastning än en dålig investerare som underpresterar index med 5 %
i perioden 1980-1990 eller 1990-2000.
• Som Nick skriver på bloggen: ” Yes, this example is cherry picked, but
it demonstrates how skilled investors (outperformers) can lose to
unskilled investors (underperformers) if they get caught in a bad
market. So, my friends, don’t worry about getting excess returns,
worry about whether there are returns at all—don’t pray for alpha,
pray for beta.”

21. Historisk lärdom
Jesse Livermore från “Reiminiscences of a Stock Operator”
• I think it was a long step forward in my trading education when I
realized at last that when old Mr. Partridge kept on telling the other
customers: ‘Well, you really know this is a bull market!” he really
meant to tell them that the big money was not in the individual
fluctuations but in the main movements—that is, not in reading the
tape but in sizing up the entire market and its trend.

22. Tur påverkar även på 20 år (fast mindre)
Genomsnittlig årlig avkastning för 20-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen
(SIXRX, 1870-2019).
7%
9%
7%
4%
3%
2%
5%
13%
12%
7%
19%
25%
10%
7%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

23. Extremt exempel på sequence of return risk
• Vi utgår från en person som är 60 år gammal och ska gå i pension
med 2 500 000 SEK. Ska göra göra ett uttag om 50 000 SEK per år i 25
år, dvs 2 % av portföljen.
• Genomsnittlig avkastning för perioden är 7 % avkastning. Vi gör två
scenarion.
• Man får de bra åren tidigt och de dåliga åren sent
• Man får de dåliga åren tidigt och de bra åren sent.
• Vilket är bäst? Hur stor blir skillnaden?

24. Extremt exempel på sequence of risk
Vi tar följande framslumpade serie av avkastningsår och sorterar bra år tidigt och dåliga år sent och vice
versa.
29% 29%
22% 22%
19%
17% 17%
15%
14%
13% 13%
10%
6%
3% 3%
-1%
-2% -2%
-3%
-5%
-7% -7% -7%
-9%
-15%
-15%
-9%
-7% -7% -7%
-5%
-3%
-2% -2%
-1%
3% 3%
6%
10%
13% 13%
14%
15%
17% 17%
19%
22% 22%
29% 29%
-20%
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Bra år tidigt och dåliga sent Dåliga år tidigt och bra år sent

25. Extremt exempel på sequence of risk
Startkapital 2.5 Mkr, uttag 2 % av portföljen per år, medelavkastning 7 % för perioden, men åren är
sorterade bäst till sämst och vice versa.
- kr
2000 000 kr
4000 000 kr
6000 000 kr
8000 000 kr
10000 000 kr
12000 000 kr
14000 000 kr
16000 000 kr
18000 000 kr
20000 000 kr
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Bra år tidigt och dåliga sent Dåliga år tidigt och bra år sent

26. Verkligt utfall för två pensionärer 1973 vs 1974
Källa: Vanguard (2020-06). Antaganden, två pensionärer som går i pension 1 januari 1973 vs 1974 med 500 000
USD investerade i 50/50-portfölj med årliga uttag om 25 000 USD som inflationsjusteras.

27. Vi har noll påverkan på det som spelar mest roll
• Ett eller två år i början av pension spelar ingen roll, men det första
decenniet när vi går i pension spelar stor roll.
• Det vill säga att hur börsen går följande decennium är skitviktigt:
• 60-talister => 2025 – 2035
• 70-talister => 2035 – 2045
• 80-talister => 2045 – 2055
• 90-talister => 2055 – 2065
• 00-talister => 2065 – 2075
• 10-talister => 2075 – 2085
• Vi har noll påverkan på hur dessa decennium kommer gå.

28. Vad kan man göra som investerare?
Som vi gått genom i tidigare avsnitt så är tricket att försöka påverka och
kontrollera det som vi kan påverka. Vi kan inte påverka marknaden men
vi kan påverka:
• Sparande (inkomst) - Hur mycket vi sparar genom åren
• Flexibilitet - Vår flexibilitet i när i tiden vi går i pension
• Flexibilitet – Kombination av jobb / pension (extra förmånligt för företagare)
• Flexibilitet - i utgifter och uttagsstrategi (dynamisk vs statisk)
• Diversifiering och ombalansering – Allokering av portföljen
• Mätning, uppföljning och en bra process som är logisk och evidensbaserad.
(Återigen, du kan inte utvärdera ett beslut på utfallet om slumpen spelar en stor roll
för utfallet)

29. Samma sak i barnsparande
Jämförelse av Stockholmsbörsen (SIXRX) avkastning 1981-1999 vs 1985-2003
-40%
-20%
0%
20%
40%
60%
80%
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Jans avkastning (1981-1999) Jans brors avkastning (1985-2003)

30. Samma sak i barnsparande
Jämförelse av 12 000 SEK/år investerat i Stockholmsbörsen (SIXRX) 1981-1999 vs 1985-2003.
- kr
500 000 kr
1000 000 kr
1500 000 kr
2000 000 kr
2500 000 kr
3000 000 kr
3500 000 kr
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Jan belopp (1981-1999) Jans bror värde (1985-2003)

31. Rekommendation
• Spara till alla barnen i samma pott
• Bättre att i föregående exempel att potten blev 4 Mkr som man sedan
delade hälften-hälften på

32. Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline Bolmeson

33. Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera på vårt kostnadsfria månatliga nyhetsbrev. Där
får du våra bästa tips, artiklar och guldkorn. Läs mer:
rikatillsammans.se/nyhetsbrev