2. Välkommen till 6i:s djurbok
Den här boken handlar om ryggradsdjur. Alla ryggrads djur
har ryggrad. Ryggradsdjuren är uppdelade i 5 grupper:
• Fiskar
• Groddjur
• Kräldjur
• Fåglar
• Däggdjur
Alla ryggradsdjur har ett skelett av ben eller brosk. Brosk är
som ben fast mjukare. I skelettet finns det en ryggrad som
består av många benknotor. Benknotorna gör att man kan
böja ryggen åt olika
håll. Skelettet ger
stabilitet åt kroppen
det finns också för att
musklerna ska ha
något och sitta fast på.
Skelettet skyddar
dessutom inre organ.
3. De första ryggradsdjuren var
fiskarna. De fanns redan innan det
Fanns djur på land. Efter det kom
groddjur som kunde leva i både
vatten och på land. Sen kom
kräldjuren. De var mindre
beroende
av vatten
än
groddjuren.
Vissa kunde t.o.m. leva i öknen. Från
kräldjuren kom både fåglar och
däggdjur. Vi människor är däggdjur.
Det finns många olika storlekar på
minsta är en fisk som heter dvärgmörbult. Den är bara en cm lång
blåvalen. Den blir upp till 34 m och kan väga upptill 190 ton
4. Ryggradsdjur
Denna bok handlar om ryggradsdjur. Ryggradsdjur har
alltid ett inre skelett av brosk eller ben. I skelettet ingår
alltid en ryggrad. På ryggraden sitter det små knotor
som gör att ryggen kan böjas. Skelettet skyddar mjuka
organ som hjärta, lunga och njure. Det första
ryggradsdjuret uppkom för ca 530 miljoner år sedan och
var en fisk. Efter att fisken hade bildats utvecklades den
till groddjur som började leva på land. Sedan efter att
groddjuret skapats kom kräldjuret och till sist fåglar och
däggdjur. Blåvalen är det största ryggradsdjuret som
finns. Den har blivit 190ton tung och 34m lång. Det
minsta ryggradsdjuret är dvärgsmörbulten och är inte
längre än 1 cm. Det finns ca 40 000 arter med ryggrad.
Ryggradsdjuren är en väldigt liten grupp men dominerar
ändå djurlivet.
5. Däggdjur Amanda
Ett däggdjur är ett djur som inte föder ägg.
Dom föder
Levande ungar. Precis som människan.
En annan skillnad mot andra djur är att dom
ger mjölk till sina ungar.
Däggdjur finns över hela jorden, på alla
kontinenter, i alla oceaner och på de flesta
öar. De har anpassat sig till de flesta miljöer
och finns bland annat i öknen,
regnskogen och i polarregioner.
Kroppsbyggnaden hos däggdjuren är
anpassade till dessa helt olika
levnadsmiljöer. Däggdjurens
levnadssätt är lika varierande som
deras utbredning och kroppsbyggnad.
Vissa arter är aktiva på dagen, andra
under gryningen och en del under natten.
Nästan alla däggdjur har päls bestående
av hår. Men några har tappat allt eller i
alla fall det mesta av sin päls. Som t ex
valar och elefanter. Sammanlagt finns
ungefär 4.500 däggdjursarter, allt från de
minsta näbbmössen, inte mer än tre cm långa, till det
största djuret som någonsin funnits, blåvalen som kan
bli 30 meter lång och kan väga över 150 ton.
6. Däggdjur
Däggdjur tar hand om sina ungar. Så länge dom är små
så får de mjölk från mamman och det kallas för att
ungarna diar. Ordet däggdjur kommer av dägga som är
ett gammalt ord för dia. Det är typiskt för djuren att ha
päls. Pälsen hjälper djuren att hålla värmen så att de kan
vara jämnvarma precis som fåglarna. Därför kan
däggdjuren leva på platser där det både är för kallt för
groddjur och kräldjur. Isbjörnarna är ett bra tillexempel
på det. Valarna har ingen päls och är ett undantag bland
däggdjuren. Valarnas hud har istället extra mycket fett
som skyddar mot kylan. Däggdjuren har inre
befruktning.
Flyttar inte
Även fast däggdjuren har päls så måste dom äta mycket
för att hålla värmen under en kall vinter. För vissa
däggdjur kan det vara svårt att hitta mat när det är snö
och kallt. Det gäller bland annat igelkottar som äter
insekter. De kan inte flytta söderut som fåglarna. Istället
letar de upp frostfria ställen som faller i dvala. Det
betyder att djuren sover med sänkt kroppstemperatur
och sparar på så sätt energi.
Kloakdjur
Det finns en liten grupp av däggdjur i Australien och
dom heter kloakdjur. De har en gemensam öppning på
kroppen för urin, avföring och könsceller. Den
öppningen kallas kloak och det är därför djurgruppen
7. fått just det namnet.
Pungdjur
Pungdjuren bär sina ungar i pungen som är ett veck i
huden. De kändaste pungdjuren är Australiens kängurur.
De föder sina ungar redan några veckor efter
befruktningen. Det kan ta upp till sex månader tills dom
är stora nog att lämna pungen.
Moderkaksdjur
De flesta djur (även människor) tillhör gruppen
moderkaksdjur. Deras ungar växer som foster under
lång tid inne i mammans kropp. Det finns både små och
stora moderkaksdjur. De minsta kallas näbbmöss och
väger bara några gram. De största är valarna som väger
många ton.
8. Utseende
Manen är kort och står rätt upp.
Endast svansens nedre del är försedd med längre hår.
. Öronen är mycket längre än hos hästar. Färgen är oftast
grå med ett svart streck längs ryggen och ett annat tvärs
över skuldrorna, ett så kallat skulderkors. Åsnan ser ut
som en häst.
Boende
Åsnan har varit domesticerad ungefär lika länge som
hästen i Afrika varifrån den införts till Europa. I
Egypten har man funnit bilder äldre än 3000 f.kr på
åsnor som både bär last och körs av människor.
Mat
Åsnor äter gräs precis som hästar.
9. Blå valen är jordens största djur och troligen har det
aldrig funnits något större djur. De allra
Största blåvalarna kan väga mellan 150-200 ton. Det är
lika mycket som 25 full vuxna elefanter. En bart tungan
väger lika mycket som en full vuxen elefant. Ett så stort
djur som blå valen skulle inte kunna leva på land. Om
en val kommer upp på land pressas lungorna ihop och
den kvävs. Alla valar är däggdjur. Precis som alla andra
däggdjur är valarna varmblodiga. Deras kroppar håller
sig alltid ungefär lika varma. Fiskar däremot är
växelvarma. Deras kroppstemperatur ändras till vatten
temperatur. Blåvalen håller till på de kalla havet vid
nordatlanten Och i norra stilla havet. Blåvalarna lever
till stor del av en liten räka som heter krill. Sådana jätte
djur som blåvalarna behöver sätta sig i stora mängder
mat.
Men blåvalarna kan simma lugnt och samla sin föda.
För i det kalla vattnet finns det oerhört
Mycket krill. Blåvalarna fångar sin mat med hjälp av
barder det är ett slags fransande hornplattor som hänger
ner i munnen. När blåvalen gapar strömmar vatten krill
och andra små djur genom munnen. Med tungan pressar
blå valen ut allt vatten igen och alla andra små djur
fastnar i barderna sedan är det bara för valarna att
svälja. När vintern kommer och isen läger sig ger sig
blåvalen iväg mot varmare vatten. För att skaffa mat.
Där föds också ungarna. Till att börja med har det inte
10. något späcklager som skydd mot kyla. Ungen diar sin
mor och eftersom mjölken är mycket fet så växer ungen
mycket snabbt. Den ökar i vikt 100 kg om dagen.
Blåvalarna kan hålla sig under vatten i mer en 1timme
utan att andas. När den kommer upp till ytan. Blåser den
häftigt ut luften. Det kalla luften så det sur ut som en
vattenpelare.
Men det är luft som blir ånga. En blåval ut blåsning kan
bli sex meter hög. Blåvalarna har jagats mycket hårt
men nu mera är det fredade.
11. Isbjörnar!!
Isbjörnar är det största landlevande
rovdjuret. Den är släkting med Sveriges
brunbjörn. Isbjörnar väger över 600
kilo. Isbjörnarna är stora och har vit
päls det är anpassade till kallt väder
och är duktiga på att simma och gå i
kallt väder. Isbjörnar äter främst sälar
men Isbjörnar kan även tänka sig
människan som ett byte.
Ungarna föds mitt i vinter i en grotta i
snön. Mamman föder oftast två ungar
hon håller de nära sin kropp för att hålla
de varma. Ungarna växer snabbt och i
mars, april följer det med mamman ut
på sin vandring.
Alla isbjörnar lever inte på is visa lever mycket på land
t.ex. på Kanada och svalbard.
13. Brunbjörn
Brunbjörnen finns i norra delarna av Nordamerika,
Asien, Skandinavien, Ryssland samt vissa bergstrakter
av södra Europa. Kroppens längd kan bli upp till 1,5-3
meter från nos till svans. Mankhöjden är ca 1,5 meter.
En hane kan väga 100-300 kg, och honan kan väga
60-100 kg. Björnarna kan leva 20-30 år. Dom säter
växter, frukter, bär, insekter, byten o kadaver.
Kännetecken
Brunbjörnens päls kan variera från ljust grågul till
nästan svart. Länden på pälsen har stor variation som
färgen, det finns brunbjörnar med långt och kort päls.
F
otavtrycket från björnen visar tydligt alla fem klor och
de bakre avtrycken har markanta hälavtryck, precis som
människan. Björnarna ser ganska klantiga och tunga ut
men dom är snabba och kan ofta springa en hastighet av
50km. Björnen räknas som rovdjur även om dess föda
till större delen består av vegetabilier. På våren äter dom
rötter, ny vuxet gräs, örter och myror för att sen på
sommaren gå över till ”gröna växter”. Inför vintern
måste björnen äta upp sej och har då en kost som till
stor del består av bär. Mellan oktober/november till
14. april ligger björnen i ide. Då äter eller dricker den
ingenting och många kroppsfunktioner är starkt
nedsatta. Hjärtfrekvens sjunker från normala
40 slag/minut till cirka 10 slag/minut samt
kroppstemperaturen sjunker från 38° C till ungefär
33-34° C. Björnen är ett häftigt djur.
15. Fjällräv
Fjällräven är ett däggdjur som lever i bl.a. i norra
Sverige. Fjällräven har en mycket tjock päls som
skyddar den mot kyla på vintern. På vintern är pälsen
vit. Men på sommaren då är den brun vilket gör den
unik bland de europeiska däggdjuren. I Sverige är den
vita fjällräven vanligast. Det finns även en blågrå
fjällräv och den är blågrå året om. Fjällräven bor i lyor i
skogen. Den är ca 78-98 cm lång. Där svansen är 28-33
cm och kroppen är 50-65 cm lång. Fjällräven har den
varmaste pälsen av alla rovdjur man känner till. Den har
dessutom päls på sina trampdynor. Om det finns mycket
lämlar och gnagare så kan fjällräven föda många barn.
Rekordet i Sverige är 16 valpar i en kull. Men om det
inte finns några lämlar eller gnagare så kan det hända att
de inte får några barn alls. Ett fjällrävsrevir brukar ligga
på fjällplatåer och är ca 25 kvadratkilometer stort.
Fjällräven är vårt mest hotade däggdjur och ibland kan
det t.o.m. finnas bara 100 fjällrävar i landet. År 1928
fridlystes de men fjällräven har inte hunnit återhämta
sig. Fjällräv heter på latin alopex lagopus.
Sommar fjällräv Vinter fjällräv
Av: Victor Larsson 6:I
16. Vargar
Varg eller ulv (Canis lupus på latinska) är ett rovdjur
med spridning över en stor del av världen. Vargen är
den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns
och är dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen
varg väger cirka 30 kg till 50 kg.
Dess närmaste släktingar är rödvargen, coyoten och
schakalen. På längre avstånd finns andra medlemmar av
familjen hunddjur som rävar och vildhundar.
Den genetiska skillnaden mellan hund och varg är
mindre än skillnaden som finns mellan alla idag levande
människor.
För 60 miljoner år sedan fanns ett specialiserat
mårdliknande rovdjur, Miacis, som utvecklades till
vargar, björnar, grävlingar och vesslor. Man tror att
hunddjuren utvecklades på den nordamerikanska
kontinenten för 30 miljoner år sedan och sedan
vandrade till Sydamerika. För 20 miljoner år sedan
fanns en anfader till vargen, Tomarctus, med
specialiserade huggtänder och förmåga att förfölja och
fälla bytesdjur. Vargens närmaste anfader utvecklades i
Eurasien. Den kunde springa snabbt och jaga i grupp
och den spred sig över norra halvklotet
Kring år 2005 erkänns ungefär 37 beskrivna underarter,
som bland annat omfattar både dingo och tamhund, men
kring detta råder det inte koncensus.
17. Den skandinaviska vargen tillhör nominatformen Canis
lupus lupus, eller eurasisk varg. Andra underarter är till
exempel polarvarg (Canis lupus Arctos), arabisk varg
(Canis lupus arabs) och indisk varg (Canis lupus
palippes). I Ryssland finns både eurasisk varg och rysk
varg (Canis lupus albus).
Tamhunden klassificerades tidigare som en egen art,
Canis familiaris, men behandlas idag ofta som underart
till vargen Canis lupus familiaris. Det råder dock inte
vetenskaplig konsensus i frågan och olika discipliner
använder olika sätt att klassificera tamhunden.
Storleken på varg skiftar mycket på olika platser i
världen. De största vargarna förekommer i
skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa och är
ungefär 160 centimeter långa, vid skuldran 80
centimeter höga och med en cirka 50 centimeter lång
svans. Dessa vargar väger upp till 80 kg. De minsta
vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande
regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och
vikten vid 20 kg. Svansen är ungefär 30 centimeter lång.
Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och
har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt.
Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita,
krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta
individer. I tempererade områden av Europa och Asien
är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner
mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit.
Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk,
öron och nos
18. Det kan vara svårt att skilja en varg från en
vargliknande hund. Hundraser som jämthund, Siberian
Husky, Alaskan Malamute och liknande kan vara
mycket lika vargen till utseendet. Det finns emellertid
några knep som kan göra det lättare att skilja dessa från
vargen.
• Storleken: Vargar är oftast stora, betydligt större än
liknande hundar.
• Svansföringen: Vargar håller oftast svansen vågrätt
eller lite ner medan hundar går med upprätt eller
inrullad svans. När vargen lyfter på svansen står
den rakt upp, inte ihoprullad.
• Ansiktet: Skandinaviska vargar kännetecknas även
av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier
når aldrig över ögonen.
19. Giraff
Giraffen är ett däggdjur som lever i Afrika. Giraffen kan bli 6 m hög. Den har en
40 cm lång svart/blå tunga som drar av alla bladen från grenen. Den behöver
nästan aldrig dricka för den får mycket vätska från bladen och växterna. När
giraffen sover så står den upp för att om den skulle lägga sig ner så är det
mycket enklare för rovdjur att döda den. Det finns nio olika arter giraffer:
Kordofangiraff, förekommer i västra Sudan och i Centralafrikanska republiken.
Sydafrikansk giraff, Sydafrika, Zimbabwe och Moçambique.
Nubisk giraff, östra Sudan och västra Etiopien.
Thornicrofts giraff, Zambia, status omstridd.
Rothschildgiraff, Mörkt bruna ojämna eller fyrkantiga fläckar med otydliga,
krämfärgade linjer. Lever vid sjön Baringo i Kenya samt i Uganda.
Angolansk giraff, Namibia och Botswana.
Massaigiraff, Den vanligaste giraffen i vilt tillstånd. Den har mörkbruna,
taggiga stänk som liknar vinblad. Finns i centrala och södra Kenya och
Tanzania.
Nigeriansk giraff, tidigare i hela Västafrika, men idag bara i Tchad.
Nätgiraff, Känns igen på de stora fläckarna med flera hörn omgivna av ett nät
med vita linjer. Finns i Somalia, Etiopien och nordöstra Kenya.
I Egypten har man hittat flera tusen år gamla avbildningar på helt enfärgade
giraffer, de har blivigt utrotade. På undersidan av giraffen är det ljust och där är
inga fläckar. Giraffer har svårt att gå i våtmark och kan inte ta sig över floder.
De äter 30kg blad (bland annat akacia blad).16-20 timmar om dygnet. De lever i
små grupper eller helt ensamma. De lever cirka 25 år vilt och 35år i fångenskap.
Giraff betyder ljuv/älskling.
Gjord av: Fredrik Bennet
20. Sjöelefanter är ett däggdjur.
Den hör till gruppen öronlösa
sälar. Det finns två olika arter
av sjöelefanten (nordlig och
sydlig sjöelefant). De
nordliga sjöelefanterna lever
längs Amerikas västkust och
de sydliga lever runt
Antarktis.
Sjöelefanten är den största sälarten. Det är stor skillnad i storlek
mellan hannen och honan. Hannen blir ungefär 6,5 meter lång och
väger cirka 3,5 ton. Honor är mycket mindre. De blir 3,5 meter och
väger ungefär 900kg. Den sydliga sjöelefanten kan bli lite större än
den nordliga.
Sjöelefanten är ett rovdjur. Den äter bland annat fiskar och blötdjur.
De kan dyka ända ner till 900 meters djup för att leta efter mat. Innan
d dyker sparar de mycket syre i blodet så att de ska orka simma. Deras
värsta fiender är späckhuggare och hajar.
Typiskt för sjöelefanter är hannens nos som är väldigt stor
och ser ut som en snabel. Unga hannar har den inte. Den
är inte fullt utvecklad förrän hannen är ungefär 8 år.
21. På parningsperioden slåss hannarna om honorna. Många ungar dör om
de kommer i mellan när två hannar slåss. När det inte är parningstid
lever sjöelefanterna ensamma, men när det är
parningstid lever de i flockar.
Den nordliga sjöelefanten fanns förut längs hela
Nordamerikas västkust (ända från Alaska till
Kalifornien). Men under 1800-talet så jagade
man den jättemycket. Ett tag trodde man att den
var utdöd, men sen hittade man en flock med
mindre än 100 djur. Man fridlyste arten. Nu har
den ökat i antal.
Den sydliga sjöelefanten finns på öar runt Antar
När det inte är parningsperiod så vandrar några djur till Sydafrikas,
Sydamerikas, Australiens eller Nya zeelands kuster. Sydlig sjöelefant blev
också jagad på 1800-talet, men inte lika mycket som den nordliga. Nu fin
ungefär 750 000 sydliga sjöelefanter på jorden.
Av: Marcus Lönnqvist
Klass: 6i
22. Igelkotten Amanda
Igelkotten är ett av jordens nu
äldsta levande däggdjur och
tillhör ordningen
insektsätare. Den europeiska
igelkotten
(Erinaceus europaeus) har
troligen funnits i mer än
30 miljoner år. Det uppges i
litteraturen att igelkotten har
ca 6000 taggar! På igelkottens matsedel finns allt från
daggmaskar, sniglar, snäckor, insekter, grodor, ödlor,
musungar, fågelungar, ormar mm. Den söker sin föda
oftast under natten. När det blir kallare framåt hösten
går igelkotten i dvala. Kroppsfunktionerna går
då på "lågvarv" med en kroppstemperatur ner mot 6° C,
mycket låg hjärtslags- och andningsfrekvens.
Fettreserven som igelkotten byggt upp
under sommarmånaderna används då som energikälla.
För att klara dvalan krävs dock att födotillgången varit
god. Är vikten för låg innan dvalan kan många
igelkottar dö under vintern. Särskilt svårt kan det vara
under vintrar då det råder sträng kyla under lång tid.
Normalt överlever mindre än en tredjedel av
igelkottsungarna sitt första levnadsår.
23. Hund
Hunden är ett djur med 4 ben. Det säga att hunden är
människans bästa vän. Det finns jätte många olika raser,
t.ex. Golden Retriever, Bouchong Havanes, Labrador,
Schäfer, Chihuahua m.m. Dom finns i många olika
storlekar på hundar, jätte små till jätte stora. Dom är
däggdjur och deras art är varg. Hudarnas ungar kallas
valpar. Man säger att 1 hundår är 7 människor år så
dom blir inte jätte gamla. Hundarna kan tävla i agility
och hundkapplöpning. Det är rätt coolt att titta på
hundkapplöpning. Hundutställning är också något som
hundar kan göra, ägaren fixar hunden så den ser snäll,
trevlig och gullig och den ska vara trevlig också. En
brukshund är en hund som löser olika uppgifter. Många
tänker sig att en brukshund vallhundar eller tjänste
hundar men den vanligaste är vakthund. Dom kanske
vaktar andra små husdjur eller över egendomar. Det
finnas både civila och offentliga tjänstehundar. En
offentlig tjänstehund kan t.ex. vara militärhund eller
polis hund som är tränad för olika saker t.ex.
patrullhund, narkotikahund eller en bombhund. En civil
tjänste hund kan t.ex. vara en blindhund, hjälphund,
vårdhund eller en terapihund.
En bild på en söt hund.
24. MAKAKER
Makaker är apor. Deras päls är gråbrun men kan också
vara svart. Ansiktet saknar oftast hår och har en
utpräglad nos. För att skilja arterna åt så kan man titta
på svansarnas längd. Makaker blir upp till 80 cm långa
och når en vikt av 6 till 15 kilogram, hannar är oftast
tydligt större en honor. Dom är allätare men de föredrar
växtlig föda som frukt, blad, frön och blommor.
Insekter, ägg och mindre däggdjur äter de bara tillfälligt.
Hos de flesta arter är honorna bara fruktbara under vissa
årstider. Parningen sker oftast mellan flera individer
men troligtvis spelar djurets ställning i gruppen en
25. avgörande roll. Efter dräktigheten som tar 160 till 170
dagar föder honan en unge. Ungen får di under ett år
och blir efter 3 till 4 år (honor) eller 6 till 7 år
könsmogen. Makaker blir i naturen upp till 20 år gamla.
I djurparker och som husdjur kan de bli 30 år gamla.
Makaker används också ibland som försökdjur.
Utbredningsområdet sträcker sig från Afghanistan över
södra och sydöstra Asien fram till Kina och Japan.
Särskilt många arter finns på ön Sulawesi. Den enda art
i släktet som inte lever i Asien är berberapan.
Här får ni lite bilder
26.
27. Koala
Koalor lever ensamma och är vanligtvis tystlåtna, men
hanen kan under parningen utstöta ett nasalt ljud som
kan höras på nästan en kilometers håll.
Koalan lever i eukalyptus- skogarna i södra Australien.
Det är 28-30 grader där. Stora delar av Australiens yta
är täckt av öken. De har stora öron för att avge värme.
Dem har en tå på sina bakben som är böjd bakåt därför
att de ska kunna klättra i träden bättre. Och är därför
helt anpassade till ett liv i träden.
Koalan utrotades i början av 1900-talet i South
Australia.
Utseende: Vikten varierar mellan 5 och 14 kg och
längden mellan 60 och 85 cm. Koalan har en liten svans
och ullig, tät päls som är grå på ovansidan och vitaktig
undertill. Den har ett stort huvud med stora runda öron
och stor nos.
28. Koalor är nästan helt trädlevande. De bygger inte bon
utan sover helt enkelt i en trädklyka eller på en gren. De
använder sina kraftiga klor som grepp vid klättringen,
som oftast är rätt långsam men kan vara snabb vid
behov, och de hoppar självsäkert från ett träd till ett
annat om de är på lagom avstånd.
Vid hot kan koalor galoppera överraskande snabbt till
nästa träd, och skutta upp till säker höjd.
Koalan har förut blivit kallad pungbjörn och koalabjörn.
Äter: Koalan äter nästan bara eucalyptusblad. Koalan är
en av de relativt få däggdjursarter som är specialiserade
på endast en typ av växtföda.
Koalor lever i små grupper som består av 1 hane och
2-6 honor. Koalor är dräktiga i 35 dagar och föder oftast
1 unge per kull som direkt när dem föds kryper ner i
mammans pung och suger sig fast vid en spene. De är
könsmogna vid 2 års ålder.
Koalans medelålder är 13-18 år.
29. Marsvin
Marsvinet blir i medelålder 6-8 år. Enligt Guinness
rekordbok blev det äldsta marsvinet 15 år gammalt.
Dem har lugnt temperament. De brukar inte bita
människor utan piper istället om man gör något den inte
gillar.
De vilda marsvinet kommer från Anderna i
Sydamerika. Marsvinets föregångare fanns redan för
ungefär 15 miljoner år sedan.
Även idag används marsvin som köttdjur i Sydamerika.
Marsvinen kan bli deprimerade om de inte har sällskap.
Dock kan två hanar börja bråka om de sätts i samma
bur. Därför brukar man i regel om man vill ha två
marsvin alltid sätta ihop en vuxen och en unge eller två
ungar.
Om man har ett marsvin får man tänka på att ha en bur
som inte är förliten. Ett vuxet marsvin behöver en yta på
50 x 60 cm för att må bra.
Marsvinet behöver ha ungefär åttio procent hö i kosten.
De behöver en C-vitaminrik kost. Får de inte i sig
tillräckligt med C-vitamin kan de få skörbjugg. De äter
också sin egen avföring för att få i sig de näringsämnen
som kroppen inte tagit upp innan.
En hona som är äldre än ett år kan ha en stelnad bäcken
och därför blir det ibland problem när
hon föder kullen.
30. Hamster
Det finns många olika arter av hamstrar men dom
vanligaste husdjurshamstrarna är: dvärghamster och
guldhamster. Dvärghamstrarna är små och söta och
guldhamstrarna är stora och fula. Hehe nä jag bara skoja
bara dom är också söta.
Hamstrar har två fötter och två ben. Dom har en nos och
en mun. Hamstrarna har päls och går på både benen och
armarna.
Hamstrar äter hamster mat,
grönsaker och frukt.( inte alla
frukter eller grönsaker.)
Om man har en hamster så
ska det bo i en bur med
många leksaker och mat. Man
kan köpa en boll som
hamstrarna kan springa runt i
och då får dom lite frihet för
man får inte släppa dom fria i huset för dom kan komma
in i hur små utrymmen som hälst.
Det finns inte bara husdjurshamstrar utan det finns
hamstrar som lever ute själva med sina kompisar eller
familj.
Hamstrarna sparar sin mat i sina kinder som dom sen
kan ta ut och äta när dom är hungriga. Dom kan ta in
väldigt mycket mat i sina kinder . Hamstrarna lever upp
till 2-4 år men vissa blir äldre. Dom vilda hamstrarna
lever på åkrar i Asien och i Europa.
32. Fåglar
Fåglar är ett djur som flyger och har
fjädrar för att hålla värmen. Fåglarna har
vingar som dom viftar på och då så flyger
dom.
Hur ser dom ut?
Fåglar har två ben och två vingar .
(armar) fåglarna har fjädrar som gör så
att dom håller värmen. Dom har ett
huvud och en näbb.
När fåglarna har lagt sina ungar så
måste mamman alltid sitta och värma
dom så att dom inte förfryser för då dör
dom vissa fåglarna bygger sina bo uppe
i ett träd med grenar så att det blir som
en liten skål att bo i. när det blir vinter
så flyger dom flesta fåglar till varmare
platser och när våren börjar komma så
kommer fåglarna tillbaka
Och nu lite bilder till min fina text:
34. FÅGLAR
Det finns olika fåglar över hela världen. Många kan
flyga men inte alla fåglar alla fåglar har fjädrar. Alla
fåglar som finns lägger ägg fåglarna har hårda ägg för
det har kalk i sig. Fåglarna ruvar sina ägg och om de
inte skulle ruva sina ägg skulle fågeläggen dö.
För att fåglar ska kunna flygga och hålla sig varma har
det fjädrar. Fåglarnas kroppstemperatur är alltid ca 40
grader även på vintern när det är minus grader fåglarna
har ungefär 3 grader varmare kroppstemperatur än vi
människor.
Världens minsta fågel kommer från Cuba vikt 2g längd
5 cm den heter Bikolibri.
SLUT!!
35. Fåglar
Det här kapitlet handlar om fåglar:
Fåglar är tvåbenta, varmblodiga, ryggrandsdjur med
näbb dom har fjädrar och lägger ägg. Dom finns i hela
världen. Dom flyger också men alla fåglar kan inte det,
dom som inte kan det är strutsar, pingvin, kiwi, kalkon
(höns). Fåglar lägger ägg. Äggskal innehåller kalk och
är hårdare än kräldjurens skal. Vissa fåglar är flyttfåglar
men vissa klara kylan t.ex. domherrar, talgoxar och
andra fåglar som kan äta frön brukar stanna kvar.
Det krävs mer än vingar för att en fågel ska kunna flyga.
Det behövs t.ex. kraftliga flygmuskler och ett lätt skelett
med ihåliga ben. Fjädrarna håller fåglarna varma när det
är kallt och dom blir varma när dom bränner fett och när
dom äter blir dom varma, kalla när dom inte äter.
Av Louise
36. Fåglar
Fåglar är de ända djuret med fjädrar. Fåglarna behöver
fjädrar när dom ska flyga och för att hålla sig varma.
Deras ben är ihåliga för att dom ska kunna flyga. Fåglar
har två ben, en näbb och två vingar. Fåglarna är
jämnvarma. Kroppstemperaturen är nästan alltid 40
grader, det är den även på vintern när de är minus grader
ute. Fåglarna kan vara aktiva på vintern när det är kallt
bara för att dom är jämnvarma. Dom kan leva nära nord
och sydpolen som varken kräldjur eller groddjur kan.
Även om fåglar har fjädrar så måste dom äta mycket för
att hålla sig varma. Då kan de bli svårt för dom fåglar
som äter insekter att hitta tillräckligt med mat här uppe i
Norden på vintern. Därför flyttar några fåglar till söder
när vintern kommer. Dom fåglar som stannar brukar äta
frön.
37. Fåglarna behöver flygmuskler. Och för att få tillräckligt
med syre till musklerna så har fåglarna effektiva lungor
och ett hjärta som snabbt pumpar sunt blodet i kroppen.
Fåglarna lägger ägg med skal. Skalet innehåller kalk
och är därför hårdare än kräldjurens äggskal. Fåglarna
måste ruva sina ägg till de kläcks för att annars fryser
fåglarna i ägget ihjäl. Fåglarna matar sina barn.
Flyttfåglarna kan använda solen och stjärnorna för att
hitta rätt när de flyttar. Fåglar kan känna igen landskap
t.ex. bergstoppar och floder. Fåglar har dessutom ett
speciellt magnetsinne. De innehåller små korn av järn
och finns i fåglarnas huvuden. Megnetsinnet är känsligt
för jordens magnetfält och fungerar som en kompass när
fåglarna flyttar.
38. Kolibri Amanda
Kolibrihonor lägger två små vita
ägg åt gången. Allra minst ägg
lägger dvärgkolibrin som lever på
Jamaica. De äggen är små som
lillfingernaglar och väger mindre
än ett halvt gram styck! Även
bona är pyttesmå, inte större än
halva valnötsskal. För några år
sedan hittades fossil av en kolibri,
med fjädrar och allt, nära staden
Heidelberg i Tyskland. Fågeln
levde för 31 miljoner år sedan! I
början av 1900-talet
transporterades många
uppstoppade kolibrier från
Nordamerika. Fåglarna användes
som dekorationer på damhattar.
Flera arter utrotades. Dessa arter finns i dag bara kvar
på gamla hattar. Den lilla Kalliopekolibrin, som bara
väger cirka
2,8 gram, är en av långflyttarna. Den flyttar så långt
som 300 mil. Inte dåligt för en i fågelvärldens allra
minsta krabater.
39. PINGVINER
PINGVINER kallar man de fåglar som är allra bäst
anpassande till att leva i havet. De är experter på att
simma och dyka. De använder sina vingar till att ”flyga”
under vattnet.
De har vattentäta fjädrar som gör så att de håller sig
varma när de simmar och dyker under vattnet.
På land är de rätt klumpiga och kan inte flyga. Det
finns 17-18 olika arter av pingviner.
Pingviner äter fiskar och kräftdjur. De flesta pingviner
finns på och i närheten av antarktiskt.
De kan dyka 250m djupt.
Det finns ett hockeylag som heter Pittsburgh Penguins.
I Pensilwenia i USA. Pingviner lägger ägg.
40. FISKARNA
I vattnet behövs inga skydd mot uttorkning eller ’’
dåligt väder’’.
På de sättet är livet enklare i vatten än på land.
Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med.
Många fiskar har en avlång simblåsa under ryggraden.
Simblåsan innehåller en gas. Fiskar andas med gälar
som liknar rader med fransar. Fiskar kan var
Stora och små den vanligaste fisken många känner igen
är: gädda, lax, aborre. Om fiskar kommer upp på land
kan dom torka, så dom måste alltid va i vattnet. Fiskar
är den största gruppen inom ryggradsdjuren och
omfattar cirka 30 000 kända arter, och det finns säkert
fler arter som vi inte känner till. Fiskarna finns i stort
sett överallt där det finns mycket vatten och även i en
del ganska små vattensamlingar. Djuphavsfiskar kallas
de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man
har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter,
något som gjort stora evolutionära anpassningar för
tryck, kyla och mörker nödvändiga. Uppkomsten av
käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av
föda som exempelvis växter och andra organismer.
Många fiskars epidermis (hud) är täckt av fjäll. Dessa är
i huvudsak uppdelade i fyra typer.
• Plakoidfjäll, hos broskfiskar, till exempel hajar.
• Ganoidfjäll, hos strålfeniga fiskar, till exempel nilgädda och stör.
• Cykloidfjäll, hos de flesta benfiskar, till exempel lax.
• Kamfjäll, hos abborrfiskar, till exempel abbore
41. Fiskar
Det här kapitlet handlar om Fiskar. Fiskar lever i
vattnet.
Fiskar andas med sina gälar. Gälar liknar rader med
fransar. När vattnet strömmar förbi gälarna tar blodet
upp syre från vattnet.
Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med.
De rör sig med fenor som fungerar ungefär som paddlar
och roder. Många fiskar har en simblåsa under
ruggraden. Den innehåller gas. Fisken har gasen till att
hålla sig svävande i vattnet.
Fiskar är växelvarma det betyder att temperaturen i
djuret ändras efter omgivningen.
Fiskar kan se, höra och lukta. Fiskar har inge öron men
dom hör av ljudvågor i vattnet eftersom dom har en
sidolinje. Sidolinje är som en rad med små hål längst
varje sida. Med hjälp av detta känner fiskarna rörelse i
vattnet som bildas när de simmar nära föremål eller
andra djur. Det hjälper dem att hitta rätt och upptäcka
fiender.
Fiskar är ryggrads djur (precis som vi människor)
Fiskarna var bland dom första ryggrads djuren som
fanns. Fiskarna har minst funnit i 3 miljoner år.
42. Vithajen finns mest vid Australien,
Sydafrika och
Florida.
Vithajen är den största nu levande rovfisken och är
förmodligen den mest kända hajarten. Hanar blir oftast
uppåt 3,5 – 4 meter och honor mellan 4,5 och 5 meter.
Maxstorleken är 6m och 6,5 m. Forskare har inte hittat
någon vithaj som är ca 7 meter.
Deras närmaste släkting inom hajarna är megalodon.
Den har ungefär likadant utseende bara att den kunde bli
16 m lång och 52 ton tung.
Varje vinter kommer vithajarna till södra Sydafrika nära
Kapstaden vid Seal island. Där de jagar pälssälar som
håller till där vid vintern. Där forskare forskar deras
beteenden. Oavsett stora eller små.
Vithajen är en av de fiskar som kan en mycket högre
temperatur i kroppen än i det i vattnet. Det kallas
endotermi. Det finns tre slags av endotermi och den som
vithajen praktiserar kallas regional heterotermi. Det
betyder att den håller kvar värme i några delar av
kroppen till skillnad från fåglar och de flesta däggdjur
som gör detta i hela eller lite större delar av kroppen.
Det är möjligt på grund av tre stycken värmeväxlare i
form av täta nätverk av små artärer och vener. Dem tre
är belägna i simmusklerna, främre delen av de interna
organ och runt hjärnan. Detta gör att vithajen även i
kalla vatten kan vara snabbtänkt och simma effektivt.
Denna anpassning är förmodligen kopplad med
vithajens invasion av tempererade vatten.
Vithajen äter fisk säl kadaver och andra hajar.
43. Lite Fakta
Vithajar bor själva. Om dem skulle bo i grupp
Skulle de bara attackera varandra forskare har aldrig sett
två vithajar äta av samma mat.
1970 var året då Farallon biologer sett deras första haj
attack på ett sjölejon. Under de kommande femton åren,
var det mer än hundra attacker på sälar och sjölejon på
nära håll. År 2000, var biologer loggning nästan åttio
attacker under en enda säsong!
Medan hanarna kommer tillbaka varje år, honorna
kommer tillbaka endast vartannat år, ofta med nya,
djupa bitmärken runt deras huvuden. Den
säsongsmässig befolkningen på Farallones öar är en vild
gissning: allt från 30 till hundra personer. Det
Farallones är unika i storleken på de stora vithajar som
lockas. Den genomsnittliga längden av en fullvuxen
vithaj är 4 till 4,8 meter (från 13,3 m till 15,8 m), med
en vikt av 680 till 1100 kg (1,500 kg till 2.450 kg),
kvinnor är generellt är större än hanarna. Den största
vithajen som mätts är 6,2 meter lång och var en hona.
Vissa hajar har märkts och funnit att vandra Stilla havet
så långt som Hawaii och kommer tillbaka ungefär till
Farallones varje år på hösten.
45. GRODDJUR
Det här kapitlet handlar om groddjur. Groddjur kan
också kallas amfibier. Ordet betyder att det kan leva
både i vatten och på land. De vuxna groddjuren brukar
mest hålla sig på land medan ynglen och groddjurens
ägg lever i vattnet.
Dem flesta groddjuren lever där det är fuktigt i varma
länder. Två av de groddjuren som gör det är
salamandrar, de andra är grodor eller paddor. I Sverige
är alla groddjur fridlysta.
Salamandrar kan ibland kallas för vatten ödla eftersom
de har lång stjärt och liknar ödlor. Det är dock helt fel
eftersom ödlor tillhör kräldjur och inte groddjur.
De äter t ex. insekter och spindlar för att det jagar dem
på land.
På våren lägger de sina ägg i dammar eller sjöar.
Grodor och paddor har ingen stjärt. Istället har det långa
bakben som de kan hoppa med. Både grodor och paddor
är rovdjur. De äter bl. a insekter och spindlar som de
fångar med tungan. Djuren fastnar på tungan eftersom
den är så klibbig. Varken grodor eller paddor har tänder,
utan de fångar djuren och sväljer dem hela.
46. Paddans hud är knottrigare än grodans. Den innehåller
giftkörtlar som gör att många rovdjur låter bli att fånga
paddor.
Precis som fiskarna lägger groddjuren ägg. Äggen har
inga skal och därför måste de ligga i vattnet. När ynglen
sedan kommer måste dem också simma i vattnet innan
det är färdigutvecklade.
Fler likheter mellan fiskar och groddjur är att ynglen
andas med gälar. När de gälarna sedan utvecklas till
lungor kan grodynglen vara på land och inte bara i
vatten. Groddjurens lungor är väldigt små och de
behöver också andas med huden. Därför behöver deras
hud hållas fuktig.
Groddjuren är växelvarma. Det gör så att de blir kalla
när det är kallt i luften och tvärtom när det är varmt.
Groddjuren sover hela vintern. De klarar inte av
minusgrader så de kan t ex gräva ner sig och sova eller
ligga på botten av sjöar. I vattnet andas de bara med
huden.
Skriven av: Karin Asp
47. Lax
Laxen lever i havet kring
Sverige, laxen lever även i
nordatlanten. Laxen brukar
man hitta i norrland. På
vissa ställen kan du fånga laxar som kan bli upp till 1,5
m långa och de kan väga upp till 40 kg. Laxarna lever
oftast i hav och sjöar. Men när de ska leka, para och
lägga sin rom så kommer de upp i älvarna och floderna.
När äggen kläcks då stannar laxynglen där i ett par år
sen simmar laxynglen ut i havet och blir vuxna sedan
återvänder laxarna till sin födelseplats för att para sig.
Man tror att de tar hjälp av smaken för att hitta tillbaka.
Laxen har många olika sorter t.ex. öring, guldlax,
havsöring, fjällröding, bäckröding, regnbåge och
kanadaröding är några arter. Man kan känna igen laxen
genom den lilla fenan som sitter på ryggen. Lax heter
på engelska Salomon och heter på latin Salmo salar. De
äter sill och tobis
som är småfisk. De
är sällsynt med
havsöringar som
väger över 15 kg.
48. Kräldjur
Alla kräldjur (sauropsida på latinska) har en svans
och har fjäll. Det finns 6500 olika arter kräldjur.
Dinosaurierna härstammar från kräldjuren.
De minsta arten är
geckoödla som blir
drygt 3cm lång. Bland
klassens giganter
hittar man anakonda
ormen som blir 10
meter lång. Deltakrokodilen är också stor,
de kan väga 1ton.
49. Kräldjur
Krokodiler, sköldpaddor, ormar och ödlor är kräldjur.
Dom heter det för att dom krälar sig fram.
De flesta kräldjur lever i varma miljöer och de är
växelvarma.
Kräldjur har i allmänhet korta ben eller inga ben alls
som ormarna.
Alla kräldjur har huden täckt av fjäll eller kraftigare
plattor av hornämnet keratin och huden är också väldigt
torr. Det skyddar kroppen från att torka ut.
Samtliga kräldjur andas med lungor och hjärtat har tre
håligheter.
Kräldjur har inre befruktning.
Det innebär att djuren parar sig så att hanen lämnar sina
spermier i honans könsöppning.
På så sätt kan ägg och spermier smälta samman inne i
honans kropp.
Eftersom kräldjurens ägg har skal skulle yttre
befruktning inte fungera.
Äggen måste befruktas innan skalet bildas inuti honan.
Kräldjuren kan dessutom lägga sina ägg på land.
Äggen har nämligen skal och torkar inte så lätt.
Det är väldigt vanligt att äggen grävs ner i marken på
varma platser där de kan kläckas.
Andningen hos kräldjuren sker genom en fram och
återgående luftström (bälgprincipen).
Alla kräldjur andas långsamt och kan väldigt länge
umbära frisk luft; även står deras andhämtning mera i
beroende av viljan än hos de varmblodiga djuren.
50. Kräldjuren är kallblodiga så dom kan inte värma upp sig
med sin egen kroppsvärme.
Kräldjuren är de första äkta landdjuret.
Kräldjur är de äldsta ryggradsdjur som har
fosterutveckling på land.
Så här andas kräldjur först så pumpar de stora
lungorna på och sen så fulls det med luft och sen så
andas dom långsamt ut det.
Många kräldjur visar sig vara mycket skickliga på att
klättra.
Krokodil: det fanns krokodiler långt innan dinosaurierna
dog ut för 65 miljoner år sedan.
Krokodiler är stora rovdjur som både hör bra och ser
bra. De största krokodilerna heter deltakrokodiler och
kan bli upp till 10 m.
Sköldpaddor: det har också även funnits sköldpaddor
sen dinosaurierna tid. Det finns olika sorters
sköldpaddor vissa är rovdjur och andra äter växter.
Vissa arter lever på land och andra i sjöar eller i havet.
Ormar: alla ormar är köttätare men vissa ormar äter
ormar av samma art. De allra flesta ormar lever på land,
men det finns också 62 arter som lever i haven.
Havsormarna anses ha det starkaste giftet, men de är
inte aggressiva.
Ödlor: Det finns drygt 3000 arter ödlor, allt från den
lilla 16 mm långa geckon Sphaerodactylus ariasae i
Dominikanska Republiken, till världens största ödla,
Komodovaranen (Varanus komodoensis), som kan bli
uppemot 4 meter lång.
51. Sköldpaddor
Det finns flera olika arter av sköldpaddor. Ca 200. Man
brukar dela in dessa i hav och landsköldpaddor. Det
finns köttätande och växtätande. En sköldpadda kan bli
upp till 2 meter lång. Alla arter av sköldpaddor har skal
som används som skydd genom att sköldpaddan kan dra
in alla utstickande delar idet. Sköldpaddor blir mycket
gamla. De äldsta kan bli upp till 200 år. Sköldpaddor är
mycket gamla djur, de första fanns för 200 miljoner år
sedan. De saknar tänder och har istället en hornnäbb.
Den största arten på land är elefantsköldpaddan på
galápagosöarna i stilla havet. Den kan bli 1,3 meter lång
och väga 200 kilo. Allra störst är en havssköldpadda
som kan bli 2,5 meter lång och väga 800 kilo.
