2. 25.10.2016 2
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Lagens syfte
2 § Definitioner
Utgångsläget är en täckande statlig finansiering av samtliga uppgifter som
landskapet ansvarar för
landskapets inkomstskällor består av statlig finansiering och kundavgifter
Tillämpningsområdet för lagen omfattar den totala nivån för den statliga
finansieringen av landskapen och den landskapsspecifika allokeringen
RP-utkast
3. 2 kap. - Principerna för den statliga
finansieringen
4. 25.10.2016 4
2 kap. - principerna för den statliga
finansieringen
3 § Statliga finansieringen till landskapen
4 § Landskapets rätt att besluta om användningen av finansieringen
5 § Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen
Landskapet beslutar självständigt om användningen av finansieringen
Finansieringen av landskapen ska beräknas (i) per invånare och (ii) på basis av
koefficienter som beskriver servicebehoven.
Finansieringen som baserar sig på invånartalet utgör 10 %, servicebehovet 89 %
och främjandet av hälsa och välfärd 1 %.
Om landskapets uppgifter förändras ska den statliga finansieringen justeras.
Staten ska kunna bevilja landskapet kortfristiga lån eller statsborgen.
Den statliga finansieringen med allmän täckning ska motsvara de kalkylerade
kostnaderna för social- och hälsovården och landskapets andra lagstadgade uppgifter.
RP-utkast
5. 25.10.2016 5
2 kap. principerna för statliga finansieringen
6 § Justering av den statliga finansieringen
7 § Statlig finansiering till landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter
Nivån för den statliga finansieringen justeras årligen med hänsyn till landskapens faktiska
driftkostnader och beloppet av de uppskattade kundavgifterna.
De faktiska kostnaderna beaktas inte till fulla beloppet
Justeringen görs med beaktande av den offentliga ekonomins bärkraft så att tillgången till
grundläggande service tryggas.
Ändringen inom landskapens kostnadsnivå ska bestämmas enligt det nya landskapsindexet.
Landskapsindexet beräknas utifrån det allmänna lönenivåindexet, konsumentprisindexet och
landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter.
Från och med 2022 beaktas landskapens faktiska kostnader högst genom en ändring av
landskapsindexet, till vilket man tillägger 0,5 procentenheter.
Man förhindrar uppkomsten av en utgiftsautomat.
Landskapen kunde ha ett incitament att öka utgifterna om staten i efterskott skulle kompensera
fullt ut för kostnadsökningen som utgör underlaget för finansieringen.
År 2019 ska finansieringen av landskapen basera sig på kommunernas och samkommunernas
faktiska kostnader.
Vid justeringen 2020-2021 beaktas högst ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger
1 procentenhet (se 29 §).
Statsrådet ska skilt besluta om åtgärder, såsom beviljandet av statsbidrag, om landskapet
råkar ut för akuta och tillfälliga likviditetsproblem.
RP-utkast
6. 25.10.2016 6
2 kap. grunderna för fastställandet av finansieringen till av landskapen på 2016 års nivå
Andel
, %
Mn euro Fastställandet av finansieringen av landskapet
Social- och hälsovården
Invånarbaserat (kapitation) 7,5 1 325,24 Produkten av invånartalet och grundpriset för social- och
hälsovården
Servicebehovs- och
omständighetsfaktorer:
Åldersgrupper 38,1 6 726,69 Summan av invånartalen inom åldersgrupperna och produkten av
grundpriserna inom åldersgrupperna
Faktorer som förklarar
användningen av sote-
tjänster
48,9 8 621,78 Produkten av landskapets behovskoefficient, invånartalet och
grundpriset för behovet THL beräknar en behovskoefficient för
varje landskap för social- och hälsovårdens del
Befolkningstäthet 1,0 176,42 Produkten av landskapets befolkningstäthetskoefficient,
invånartalet och grundpriset. Kommunens
befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den
genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med
landskapets befolkningstäthet.
Främmande språk 1,0 176,42 Produkten av landskapets främmandespråkskoefficient,
invånartalet och grundpriset. Landskapets
främmandespråkskoefficient beräknas genom att andelen invånare
med främmande språk divideras med motsvarande andel av
invånare med främmande språk i hela landet.
Främjandet av hälsa och
välfärd
1,0 176,42 Produkten av landskapets hälso- och välfärdskoefficient,
invånartalet och grundpriset för främjande av hälsa och välfärd.
Övriga uppgifter
(bl.a.
räddningsväsendet)
Invånarbaserat (kapitation) 2,5 441,75 Produkten av invånartalet och grundpriset för övriga uppgifter per
invånare
Totalt 100 17 641,93
RP-utkast
10. 25.10.2016 10
2 kap. - Finansieringen av landskapen per kriterium, andel av
totala finansieringen, %
På basis av Åldersstrukturannat behov Invånar- främmande Hyte TOT
invånartal täthet språk
Landskap av den totala av den totalaav den totala av den totala av den totala av den totala av den totala
finansieringen finansieringenfinansieringen finansieringen finansieringen finansieringen finansieringen
% % % % % % %
Nyland 11,3 % 38,2 % 47,4 % 0,1 % 2,1 % 0,8 % 100 %
Egentliga Finland 10,1 % 39,9 % 47,7 % 0,4 % 1,0 % 0,8 % 100 %
Satakunta 9,5 % 40,0 % 48,0 % 0,6 % 0,4 % 1,5 % 100 %
Egentliga Tavastland 10,0 % 40,4 % 47,4 % 0,5 % 0,6 % 1,1 % 100 %
Birkaland 10,2 % 39,0 % 48,7 % 0,5 % 0,7 % 0,8 % 100 %
Päijänne-Tavastland 9,7 % 38,4 % 49,9 % 0,4 % 0,7 % 0,8 % 100 %
Kymmenedalen 9,1 % 38,0 % 50,3 % 0,5 % 0,9 % 1,3 % 100 %
Södra Karelen 9,3 % 38,8 % 49,4 % 0,7 % 0,8 % 0,9 % 100 %
Södra Savolax 8,6 % 37,6 % 51,0 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %
Norra Savolax 8,9 % 35,7 % 52,9 % 1,1 % 0,4 % 1,1 % 100 %
Norra Karelen 8,8 % 35,7 % 51,9 % 1,7 % 0,5 % 1,3 % 100 %
Mellersta Finland 9,6 % 37,5 % 50,2 % 1,0 % 0,5 % 1,1 % 100 %
Södra Österbotten 9,1 % 38,7 % 49,6 % 1,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %
Österbotten 10,1 % 41,7 % 45,2 % 0,8 % 1,0 % 1,3 % 100 %
Mellersta Österbotten 9,8 % 39,4 % 47,3 % 1,3 % 0,4 % 1,8 % 100 %
Norra Österbotten 9,8 % 36,4 % 50,9 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %
Kajanaland 8,4 % 35,0 % 51,2 % 4,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %
Lappland 8,7 % 34,4 % 47,6 % 8,0 % 0,4 % 1,0 % 100 %
HELA LANDET 10,0 % 38,1 % 48,9 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 100 %
RP-utkast
11. 3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovården
4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga
uppgifter
12. 25.10.2016 12
3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovårdsuppgifterna
(sote)
8 § Den kalkylerade statliga finansieringen till landskapet
9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver
användningen av service
10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården
11 § Koefficient för främjande av välfärd och hälsa
12 § Befolkningstäthetskoefficient
13 § Främmandespråkskoefficient
Ett landskaps kalkylerade sote-finansiering baserar sig på invånartalet,
åldersstrukturen, servicebehoven inom hälso-, äldre- och socialvården samt främjandet
av välfärd och hälsa, invånartätheten främmande språken
Inom den kalkylerade finansieringen som baserar sig på sote-servicebehovet är vikten
av åldersstrukturen 43,8 % och sote-behovskoefficienten 56,2 %.
Inom den kalkylerade sote-finansieringen är vikterna 58,02 % för hälsovården, 22,19
% för äldrevården och 19,80 % för socialvården.
Nya sote-behovsfaktorer, på basis av THL-undersökning från 2013: hänsyn till ålders- och
könsstrukturen, sjukligheten och socioekonomiska ställningen
För främjandet av välfärd och hälsa anvisas 1 % av landskapsfinansieringen (176,42
mn € €)
Gles bebyggelse (1 % andel) och antalet invånare med främmande språk (1 %) ska
också utgöra bestämningsgrunder
RP-utkast
13. 25.10.2016 13
3 kap.
9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver
användningen av service
10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården (sote)
Behovsfaktorer och vikter fastställs för hälso-, äldre- och socialvården
Varje sjukdom får skilda viktkoefficienter som baserar sig på deras allmänhet och
vårdkostnaderna
De vanligaste sjukdomarna i Finland har inkluderats: diabetes, reumatism, bronkialastma,
koronarkärlssjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, Crohns sjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt
samt epilepsi, psykoser, demens och cancersjukdomar.
Åldern spelar en stor roll vid användningen av hälsovårds-, äldre- och socialvårdstjänster,
men den förklarar inte ensam hela servicebehovet.
Äldrevården är en åldersrelaterad service, men variationen är stor mellan seniorerna.
Som variabler som beskriver den socioekonomiska ställningen används antalet
utkomststödstagare, icke arbetsföra, personer som inte är i ett parförhållande, dem med
endast den lägsta möjliga utbildningsnivån samt arbetslösa och personer som befinner sig
utanför arbetskraften
Utkomststödskunderna, lågutbildade och arbetslösa har ofta en sämre hälsa och således ett större
behov av att använda hälsovårdstjänster
De som lever i ett parförhållande och i ett hushåll med flera personer har enligt undersökningarna
bättre hälsa och lägre dödlighet än frånskilda och äldre ensamboende personer.
Ensamboendet är en viktig riskfaktor när det gäller användningen av äldrevårdstjänster
Invalidpensioner är en förklaring till användning av socialvårdstjänster.
Behovsfaktorerna och vikterna av dem ska kontrolleras med 4 års intervaller
RP-utkast
14. 25.10.2016 14
3 kap. - 11 § Viktkoefficienten för främjande av välfärd och hälsa
(HYTE)
HYTE-koefficienten består av nio indikatorer av vilka 5 beskriver verksamhet (processer)
och 4 resultat (ska föreskrivas om i statsrådets förordning)
1. Indikatorer som gäller förebyggandet av de viktigaste folksjukdomarna
1. Utredning av stödbehovet för dem som lämnar bort från hälsokontroller (mödra- och barnrådgivning, skol- och
studenthälsovård)
2. Livsstillsrådgivning åt dem som riskerar typ 2 -diabetes i enlighet med Gängse vård - rekommendationen
3. Miniintervention för hälsovårdskunderna under kalenderårets gång
2. Indikatorer som har ett samband med främjandet av äldres handlingsförmåga och minsking av olyckor
1. Perioder av sjukhusvård och/eller patienter som vårdats vid sjukhus på grund av skador och förgiftningar
2. Dödsfall till följd av ramlande eller fall
3. Marginalisering och hamnande utanför arbetskraften förebyggs både av sysselsättningsindikatorer och indikatorer som
har ett samband med främjandet av social välfärd
1. Inkomstlösa hushåll bland hushållen som tar emot utkomststöd
2. [Långtids]arbetslösas andel av hälsokontrollerna 1 gång/år i förhållande till det totala antalet
[långtids]arbetslösa
3. Minskning av andelen långvariga utkomststödtagare
4. 16-24-åriga som får invalidpension på grund av mentala och beteendestörningar, %-andel av hela befolkningen i
samma ålder
Sådana indikatorer som landskapet kan påverka
HYTE-koefficienten ska tillämpas från och med 2022 eftersom landskapsspecifik
information blir tillgänglig först efter 2019
HYTE-koefficientens vikt kan utökas stegvist då man får mera information om dess
verkan
HYTE-koefficientens indikatorer och viktvärden granskas med 4 års mellanrum
RP-utkast
15. 25.10.2016 15
4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga
uppgifter
14 § Grundpris per invånare
Landskapens nettokostnader var på 2016 års nivå ca 17,67 miljarder euro, varav
ca 420 miljoner euro består av räddningsväsendets kostnader
Finansieringen av landskapets övriga uppgifter baserar sig på grundpriser per
invånare (€(invånare)
Dessa landskapets uppgifter som alltså inte hör till sote-uppgifterna har inte
några skilda koefficienter vid beräkningen av statsfinansieringen
Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen
(1704/2009)
Förslagen om finansiering av andra än sote- och räddningsuppgifter bereds skilt i
samband med landskapsreformen
De nödvändiga lagstiftningsförslagen behandlas skilt under beredningens gång
RP-utkast
16. 5 kap. - Administrering, beviljande och utbetalning
av statlig finansiering
6 kap. - Särskilda bestämmelser
7 kap. - Ändringssökande
17. 25.10.2016 17
5 kap. - Administrering, beviljande och
utbetalning av statlig finansiering
15 § Administreringen av den statliga finansieringen
16 § Beviljande och utbetalning av statlig finansiering
17 § Rättelse av räknefel
18 § Betalning av utebliven förmån
19 § Återbetalning av grundlös förmån
20 § När betalningsskyldigheten upphör
Grunderna för fastställandet av statens kalkylmässiga finansiering granskas åtminstone med 4
års mellanrum, varvid man ser över
procentandelarna enligt allokeringsgrunderna i 3 § (per invånare 10 %, servicebehov 89 %, främjandet av
välfärd och hälsa 1 %)
de uppgiftsspecifika vikterna enligt 8 §: 58 % för hälsovården, 22 % för äldrevården och 20 % för
socialvården
viktkoefficienterna i 9 § som beskriver behovsfaktorerna för användningen av sote-tjänster
viktvärdena av hyte-indikatorerna i 11 §
Den statliga finansieringen betalas åt landskapen varje månad i lika stora rater, senast den 11
varje månad från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen (1704/2009)
RP-utkast
18. 25.10.2016 18
6 kap. - Särskilda bestämmelser
21 § Bestämmande av den statliga finansieringen när en kommun överförs till ett
annat landskap
22 § Vite
23 § Bemyndigande att utfärda förordning
Överföring av en kommun till ett annat landskap påverkar det mottagande
landskapets finansiering året då ändringen träder i kraft
Regionförvaltningsverket ska kunna ålägga landskap att vid vite uppfylla sina
förpliktelser
Grundpriser, viktkoefficienterna för kostnadsfaktorerna i sote-koefficienten samt hyte-
koefficientens indikatorer och beräkningsgrunder ska fastställas genom statsrådets
förordning
Beräkningen av justeringen av kostnadsnivån (6 § 2 mom.) och landskapsindexet kan
också fastslås genom statsrådets förordning.
Bestämmelserna motsvarar i det stora hela motsvarande bestämmelser i den
nuvarande statsandelslagen (1704/2009)
RP-utkast
19. 25.10.2016 19
7 kap. Ändringssökande
24 § Omprövningsförfarande
25 § Begäran om omprövning
Omprövning av beslut som gäller statlig finansiering kan begäras skriftligen hos
finansministeriet inom 3 månader från mottagandet av beslutet.
Ett beslut har meddelats med anledning av begäran om omprövning får
överklagas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen.
Motsvarar bestämmelserna i gällande lagen om kommunernas statsandelar
RP-utkast
20. 8 kap. - Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
21. 25.10.2016 21
8 kap. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
26 § Ikraftträdande
27 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2019
28 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2020-2023
Lagen i kraft vid ingången av 2019, hyte-koefficienten (11 §) tillämpas dock först
från och med 2022
Den statliga finansieringen år 2019 ska fastslås på basis av sote- och
räddningsutgifterna i kommunernas och samkommunernas bokslut år 2016,
kostnaderna för landskapens andra lagstadgade utgifter ska också iakttas.
Under 2020-2023 övergår man stegvist från utgiftsbaserad finansiering av social-
och hälsovården till behovsbaserad finansiering
År 2020 80 % enligt de faktiska kostnaderna och 20 % enligt de kalkylerade kostnaderna
År 2021 60 % enligt de faktiska kostnaderna och 40 % enligt de kalkylerade kostnaderna
År 2022 40 % enligt de faktiska kostnaderna och 60 % enligt de kalkylerade kostnaderna
År 2023 20 % enligt de faktiska kostnaderna och 80 % enligt de kalkylerade kostnaderna
Nyttorna med främjandet av välfärd och hälsa realiseras som minskat servicebehov,
och därför minskas finansieringen av landskapen år 2019 med sammanlagt 28
miljoner euro, vilket överförs till statsandelen för kommunal basservice
RP-utkast
22. 25.10.2016 22
8 kap. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
29 § Undantagsbestämmelse om nivån på den statliga finansieringen 2020-2021
Under 2020-2021 ska man i samband med justeringen av den statliga finansieringen (6 §
2 mom.) beakta den årliga ökningen av landskapens driftskostnader högst i fråga om den
faktiska ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger 1 procentenhet.
(Se även 2 kap. 6 §).
RP-utkast
23. Lagen om finansieringen av landskapen stöder
målsättningen om att dämpa ökningen av
social- och hälsovårdsutgifterna med 3 miljarder
euro
- 6 § och 29 §
24. 25.10.2016 24
Beräknade ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna (sote) under åren
2020-2029 enligt analysmodellen för socialutgifterna (s.k. SOME-modellen)
0
1
2
3
4
5
6
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Den årliga ökningen av sote-utgifterna enligt
SOME-modellen, %
Tuotantokustannusten
ennakoitu kasvu (tuottavuus 0
%, nimellisansiot 3 %)
Palvelutarpeen kasvu (väestön
ikärakenteen aiheuttama
paine)
3 mrd. tavoitteen mukainen
kasvu
Sote-utgifterna ökar enligt
kalkylen nominellt med ca
4,4 % per år
Målet är att dämpa ökningen
av sote-utgifterna med 3
miljarder euro, varvid sote-
utgifterna under 2020-2029
borde växa årligen med ca
1,5 % -enheter
långsammare än i
baskalkylen
RP-utkast