Utkast till lagen om landskapens finansiering. Material som publicerats 31.8.2016.

1. 25.10.2016 1
Utkast
Lagen om
landskapens
finansiering
Material som publicerats 31.8.2016
RP-utkast

2. 25.10.2016 2
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Lagens syfte
2 § Definitioner
 Utgångsläget är en täckande statlig finansiering av samtliga uppgifter som
landskapet ansvarar för
 landskapets inkomstskällor består av statlig finansiering och kundavgifter
 Tillämpningsområdet för lagen omfattar den totala nivån för den statliga
finansieringen av landskapen och den landskapsspecifika allokeringen
RP-utkast

3. 2 kap. - Principerna för den statliga
finansieringen

4. 25.10.2016 4
2 kap. - principerna för den statliga
finansieringen
3 § Statliga finansieringen till landskapen
4 § Landskapets rätt att besluta om användningen av finansieringen
5 § Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen
 Landskapet beslutar självständigt om användningen av finansieringen
 Finansieringen av landskapen ska beräknas (i) per invånare och (ii) på basis av
koefficienter som beskriver servicebehoven.
 Finansieringen som baserar sig på invånartalet utgör 10 %, servicebehovet 89 %
och främjandet av hälsa och välfärd 1 %.
 Om landskapets uppgifter förändras ska den statliga finansieringen justeras.
 Staten ska kunna bevilja landskapet kortfristiga lån eller statsborgen.
 Den statliga finansieringen med allmän täckning ska motsvara de kalkylerade
kostnaderna för social- och hälsovården och landskapets andra lagstadgade uppgifter.
RP-utkast

5. 25.10.2016 5
2 kap. principerna för statliga finansieringen
6 § Justering av den statliga finansieringen
7 § Statlig finansiering till landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter
 Nivån för den statliga finansieringen justeras årligen med hänsyn till landskapens faktiska
driftkostnader och beloppet av de uppskattade kundavgifterna.
 De faktiska kostnaderna beaktas inte till fulla beloppet
 Justeringen görs med beaktande av den offentliga ekonomins bärkraft så att tillgången till
grundläggande service tryggas.
 Ändringen inom landskapens kostnadsnivå ska bestämmas enligt det nya landskapsindexet.
 Landskapsindexet beräknas utifrån det allmänna lönenivåindexet, konsumentprisindexet och
landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter.
 Från och med 2022 beaktas landskapens faktiska kostnader högst genom en ändring av
landskapsindexet, till vilket man tillägger 0,5 procentenheter.
 Man förhindrar uppkomsten av en utgiftsautomat.
 Landskapen kunde ha ett incitament att öka utgifterna om staten i efterskott skulle kompensera
fullt ut för kostnadsökningen som utgör underlaget för finansieringen.
 År 2019 ska finansieringen av landskapen basera sig på kommunernas och samkommunernas
faktiska kostnader.
 Vid justeringen 2020-2021 beaktas högst ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger
1 procentenhet (se 29 §).
 Statsrådet ska skilt besluta om åtgärder, såsom beviljandet av statsbidrag, om landskapet
råkar ut för akuta och tillfälliga likviditetsproblem.
RP-utkast

6. 25.10.2016 6
2 kap. grunderna för fastställandet av finansieringen till av landskapen på 2016 års nivå
Andel
, %
Mn euro Fastställandet av finansieringen av landskapet
Social- och hälsovården
Invånarbaserat (kapitation) 7,5 1 325,24 Produkten av invånartalet och grundpriset för social- och
hälsovården
Servicebehovs- och
omständighetsfaktorer:
 Åldersgrupper 38,1 6 726,69 Summan av invånartalen inom åldersgrupperna och produkten av
grundpriserna inom åldersgrupperna
 Faktorer som förklarar
användningen av sote-
tjänster
48,9 8 621,78 Produkten av landskapets behovskoefficient, invånartalet och
grundpriset för behovet THL beräknar en behovskoefficient för
varje landskap för social- och hälsovårdens del
 Befolkningstäthet 1,0 176,42 Produkten av landskapets befolkningstäthetskoefficient,
invånartalet och grundpriset. Kommunens
befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den
genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med
landskapets befolkningstäthet.
 Främmande språk 1,0 176,42 Produkten av landskapets främmandespråkskoefficient,
invånartalet och grundpriset. Landskapets
främmandespråkskoefficient beräknas genom att andelen invånare
med främmande språk divideras med motsvarande andel av
invånare med främmande språk i hela landet.
Främjandet av hälsa och
välfärd
1,0 176,42 Produkten av landskapets hälso- och välfärdskoefficient,
invånartalet och grundpriset för främjande av hälsa och välfärd.
Övriga uppgifter
(bl.a.
räddningsväsendet)
Invånarbaserat (kapitation) 2,5 441,75 Produkten av invånartalet och grundpriset för övriga uppgifter per
invånare
Totalt 100 17 641,93
RP-utkast

7. 25.10.2016 7
2 kap. - Finansieringen till landskapen, försökskalkyl på 2016 års
nivå
RP-utkast
Invånartal Nettoutgifterna för Sote och Behovs- Hyte- Finansieringen Ändring Ändring
räddningsverksamheten koefficient koefficient Till landskapen
2016 2016 2016 2016 2016
Landskap 31.12.2014 1 000 euro € / invånare 1 000 euro mn euro € / invånare
Nyland 1 603 388 4 745 950 2 960 0,86 0,73 4 590 244 -156 -97
Egentliga Finland 472 725 1 524 175 3 224 0,96 0,82 1 512 861 -11 -24
Satakunta 223 983 766 868 3 424 1,03 1,54 760 452 -6 -29
Egentliga Tavastland 175 350 559 033 3 188 0,97 1,12 569 550 11 60
Birkaland 503 382 1 590 603 3 160 0,97 0,78 1 592 034 1 3
Päijänne-Tavastland 202 009 662 364 3 279 1,06 0,85 676 381 14 69
Kymmenedalen 179 858 644 752 3 585 1,13 1,49 642 345 -2 -13
Södra Karelen 131 764 451 332 3 425 1,09 0,97 458 483 7 54
Södra Savolax 151 562 586 433 3 869 1,21 1,15 571 912 -15 -96
Norra Savolax 248 407 890 210 3 584 1,22 1,22 909 159 19 76
Norra Karelen 165 258 577 897 3 497 1,20 1,49 606 567 29 173
Mellersta Finland 275 360 891 297 3 237 1,07 1,16 928 950 38 137
Södra Österbotten 193 400 676 160 3 496 1,11 1,26 686 608 10 54
Österbotten 181 156 612 316 3 380 0,91 1,28 581 269 -31 -171
Mellersta Österbotten 68 832 227 272 3 302 0,99 1,85 227 641 0 5
Norra Österbotten 405 397 1 263 990 3 118 1,06 1,06 1 343 791 80 197
Kajanaland 79 258 303 733 3 832 1,25 1,28 307 554 4 48
Lappland 181 748 695 543 3 827 1,12 1,09 676 127 -19 -107
Hela landet 5 442 837 17 669 928 3 246 1,00 1,00 17 641 928 -28 -5
Ändring i förhållande till den kalkylmässiga utgångsnivån (totala utgifterna för kommunerna i området)
(+) finansieringen ökar, (-) finansieringen minskar

8. 25.10.2016 8
2 kap. - Finansieringen till landskapen per kriterium, mn euro på 2016
års nivå
På basis av invånarna
Åldersstrukt
ur
Annat
behov
Befolkningstäth
et
Främmande
språk
Välfärd och
hälsa
SAMMANL
AGT
Invånarantal mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro
Landskap 2014 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016
Nyland 1 603 388 520 1 755 2 174 5 98 38 4 590
Egentliga Finland 472 725 153 603 722 6 16 13 1 513
Satakunta 223 983 73 304 365 5 3 11 761
Egentliga Tavastland 175 350 57 230 270 3 3 6 569
Birkaland 503 382 163 621 776 7 12 13 1 592
Päijänne-Tavastland 202 009 65 260 338 3 5 6 677
Kymmenedalen 179 858 58 244 324 3 5 9 643
Södra Karelen 131 764 43 178 227 3 4 4 459
Södra Savolax 151 562 49 215 291 8 2 6 571
Norra Savolax 248 407 81 325 481 10 3 9 909
Norra Karelen 165 258 54 216 315 10 3 8 606
Mellersta Finland 275 360 89 349 467 10 4 10 929
Södra Österbotten 193 400 63 265 341 8 2 8 687
Österbotten 181 156 59 242 263 5 6 7 582
Mellersta Österbotten 68 832 22 90 108 3 1 4 228
Norra Österbotten 405 397 131 489 684 21 5 14 1 344
Kajanaland 79 258 26 108 157 13 1 3 308
Lappland 181 748 59 232 322 54 2 6 675
Hela landet 5 442 837 1 764 6 727 8 622 176 176 176 17 641
RP-utkast

9. 25.10.2016 9
2 kap. - Finansieringen av landskapen per kriterium,
euro/invånare
RP-utkast
På basis ÅldersstrukturAnnat behov Invånar- Främmande Hyte TOT.
Av invånartalet täthet språk
euro euro euro euro euro euro euro
Landskap 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016
Nyland 324 1 095 1 356 3 61 24 2 863
Egentliga Finland 324 1 277 1 527 13 33 27 3 200
Satakunta 324 1 357 1 630 20 14 50 3 395
Egentliga Tavastland 324 1 311 1 540 17 19 36 3 248
Birkaland 324 1 234 1 541 15 23 25 3 163
Päijänne-Tavastland 324 1 286 1 672 15 24 28 3 348
Kymmenedalen 324 1 356 1 796 17 30 48 3 571
Södra Karelen 324 1 351 1 720 24 29 32 3 480
Södra Savolax 324 1 419 1 923 55 15 37 3 773
Norra Savolax 324 1 308 1 935 39 14 39 3 660
Norra Karelen 324 1 310 1 907 63 19 48 3 670
Mellersta Finland 324 1 266 1 695 35 15 38 3 374
Södra Österbotten 324 1 373 1 761 41 11 41 3 550
Österbotten 324 1 337 1 449 25 32 41 3 209
Mellersta Österbotten 324 1 302 1 565 43 13 60 3 307
Norra Österbotten 324 1 206 1 687 51 13 34 3 315
Kajanaland 324 1 357 1 986 158 14 41 3 880
Lappland 324 1 279 1 771 297 13 35 3 720
HELA LANDET 324 1 236 1 584 32 32 32 3 241

10. 25.10.2016 10
2 kap. - Finansieringen av landskapen per kriterium, andel av
totala finansieringen, %
På basis av Åldersstrukturannat behov Invånar- främmande Hyte TOT
invånartal täthet språk
Landskap av den totala av den totalaav den totala av den totala av den totala av den totala av den totala
finansieringen finansieringenfinansieringen finansieringen finansieringen finansieringen finansieringen
% % % % % % %
Nyland 11,3 % 38,2 % 47,4 % 0,1 % 2,1 % 0,8 % 100 %
Egentliga Finland 10,1 % 39,9 % 47,7 % 0,4 % 1,0 % 0,8 % 100 %
Satakunta 9,5 % 40,0 % 48,0 % 0,6 % 0,4 % 1,5 % 100 %
Egentliga Tavastland 10,0 % 40,4 % 47,4 % 0,5 % 0,6 % 1,1 % 100 %
Birkaland 10,2 % 39,0 % 48,7 % 0,5 % 0,7 % 0,8 % 100 %
Päijänne-Tavastland 9,7 % 38,4 % 49,9 % 0,4 % 0,7 % 0,8 % 100 %
Kymmenedalen 9,1 % 38,0 % 50,3 % 0,5 % 0,9 % 1,3 % 100 %
Södra Karelen 9,3 % 38,8 % 49,4 % 0,7 % 0,8 % 0,9 % 100 %
Södra Savolax 8,6 % 37,6 % 51,0 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %
Norra Savolax 8,9 % 35,7 % 52,9 % 1,1 % 0,4 % 1,1 % 100 %
Norra Karelen 8,8 % 35,7 % 51,9 % 1,7 % 0,5 % 1,3 % 100 %
Mellersta Finland 9,6 % 37,5 % 50,2 % 1,0 % 0,5 % 1,1 % 100 %
Södra Österbotten 9,1 % 38,7 % 49,6 % 1,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %
Österbotten 10,1 % 41,7 % 45,2 % 0,8 % 1,0 % 1,3 % 100 %
Mellersta Österbotten 9,8 % 39,4 % 47,3 % 1,3 % 0,4 % 1,8 % 100 %
Norra Österbotten 9,8 % 36,4 % 50,9 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %
Kajanaland 8,4 % 35,0 % 51,2 % 4,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %
Lappland 8,7 % 34,4 % 47,6 % 8,0 % 0,4 % 1,0 % 100 %
HELA LANDET 10,0 % 38,1 % 48,9 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 100 %
RP-utkast

11. 3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovården
4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga
uppgifter

12. 25.10.2016 12
3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovårdsuppgifterna
(sote)
8 § Den kalkylerade statliga finansieringen till landskapet
9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver
användningen av service
10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården
11 § Koefficient för främjande av välfärd och hälsa
12 § Befolkningstäthetskoefficient
13 § Främmandespråkskoefficient
 Ett landskaps kalkylerade sote-finansiering baserar sig på invånartalet,
åldersstrukturen, servicebehoven inom hälso-, äldre- och socialvården samt främjandet
av välfärd och hälsa, invånartätheten främmande språken
 Inom den kalkylerade finansieringen som baserar sig på sote-servicebehovet är vikten
av åldersstrukturen 43,8 % och sote-behovskoefficienten 56,2 %.
 Inom den kalkylerade sote-finansieringen är vikterna 58,02 % för hälsovården, 22,19
% för äldrevården och 19,80 % för socialvården.
 Nya sote-behovsfaktorer, på basis av THL-undersökning från 2013: hänsyn till ålders- och
könsstrukturen, sjukligheten och socioekonomiska ställningen
 För främjandet av välfärd och hälsa anvisas 1 % av landskapsfinansieringen (176,42
mn € €)
 Gles bebyggelse (1 % andel) och antalet invånare med främmande språk (1 %) ska
också utgöra bestämningsgrunder
RP-utkast

13. 25.10.2016 13
3 kap.
9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver
användningen av service
10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården (sote)
 Behovsfaktorer och vikter fastställs för hälso-, äldre- och socialvården
 Varje sjukdom får skilda viktkoefficienter som baserar sig på deras allmänhet och
vårdkostnaderna
 De vanligaste sjukdomarna i Finland har inkluderats: diabetes, reumatism, bronkialastma,
koronarkärlssjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, Crohns sjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt
samt epilepsi, psykoser, demens och cancersjukdomar.
 Åldern spelar en stor roll vid användningen av hälsovårds-, äldre- och socialvårdstjänster,
men den förklarar inte ensam hela servicebehovet.
 Äldrevården är en åldersrelaterad service, men variationen är stor mellan seniorerna.
 Som variabler som beskriver den socioekonomiska ställningen används antalet
utkomststödstagare, icke arbetsföra, personer som inte är i ett parförhållande, dem med
endast den lägsta möjliga utbildningsnivån samt arbetslösa och personer som befinner sig
utanför arbetskraften
 Utkomststödskunderna, lågutbildade och arbetslösa har ofta en sämre hälsa och således ett större
behov av att använda hälsovårdstjänster
 De som lever i ett parförhållande och i ett hushåll med flera personer har enligt undersökningarna
bättre hälsa och lägre dödlighet än frånskilda och äldre ensamboende personer.
 Ensamboendet är en viktig riskfaktor när det gäller användningen av äldrevårdstjänster
 Invalidpensioner är en förklaring till användning av socialvårdstjänster.
 Behovsfaktorerna och vikterna av dem ska kontrolleras med 4 års intervaller
RP-utkast

14. 25.10.2016 14
3 kap. - 11 § Viktkoefficienten för främjande av välfärd och hälsa
(HYTE)
 HYTE-koefficienten består av nio indikatorer av vilka 5 beskriver verksamhet (processer)
och 4 resultat (ska föreskrivas om i statsrådets förordning)
1. Indikatorer som gäller förebyggandet av de viktigaste folksjukdomarna
1. Utredning av stödbehovet för dem som lämnar bort från hälsokontroller (mödra- och barnrådgivning, skol- och
studenthälsovård)
2. Livsstillsrådgivning åt dem som riskerar typ 2 -diabetes i enlighet med Gängse vård - rekommendationen
3. Miniintervention för hälsovårdskunderna under kalenderårets gång
2. Indikatorer som har ett samband med främjandet av äldres handlingsförmåga och minsking av olyckor
1. Perioder av sjukhusvård och/eller patienter som vårdats vid sjukhus på grund av skador och förgiftningar
2. Dödsfall till följd av ramlande eller fall
3. Marginalisering och hamnande utanför arbetskraften förebyggs både av sysselsättningsindikatorer och indikatorer som
har ett samband med främjandet av social välfärd
1. Inkomstlösa hushåll bland hushållen som tar emot utkomststöd
2. [Långtids]arbetslösas andel av hälsokontrollerna 1 gång/år i förhållande till det totala antalet
[långtids]arbetslösa
3. Minskning av andelen långvariga utkomststödtagare
4. 16-24-åriga som får invalidpension på grund av mentala och beteendestörningar, %-andel av hela befolkningen i
samma ålder
 Sådana indikatorer som landskapet kan påverka
 HYTE-koefficienten ska tillämpas från och med 2022 eftersom landskapsspecifik
information blir tillgänglig först efter 2019
 HYTE-koefficientens vikt kan utökas stegvist då man får mera information om dess
verkan
 HYTE-koefficientens indikatorer och viktvärden granskas med 4 års mellanrum
RP-utkast

15. 25.10.2016 15
4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga
uppgifter
14 § Grundpris per invånare
 Landskapens nettokostnader var på 2016 års nivå ca 17,67 miljarder euro, varav
ca 420 miljoner euro består av räddningsväsendets kostnader
 Finansieringen av landskapets övriga uppgifter baserar sig på grundpriser per
invånare (€(invånare)
 Dessa landskapets uppgifter som alltså inte hör till sote-uppgifterna har inte
några skilda koefficienter vid beräkningen av statsfinansieringen
 Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen
(1704/2009)
 Förslagen om finansiering av andra än sote- och räddningsuppgifter bereds skilt i
samband med landskapsreformen
 De nödvändiga lagstiftningsförslagen behandlas skilt under beredningens gång
RP-utkast

16. 5 kap. - Administrering, beviljande och utbetalning
av statlig finansiering
6 kap. - Särskilda bestämmelser
7 kap. - Ändringssökande

17. 25.10.2016 17
5 kap. - Administrering, beviljande och
utbetalning av statlig finansiering
15 § Administreringen av den statliga finansieringen
16 § Beviljande och utbetalning av statlig finansiering
17 § Rättelse av räknefel
18 § Betalning av utebliven förmån
19 § Återbetalning av grundlös förmån
20 § När betalningsskyldigheten upphör
 Grunderna för fastställandet av statens kalkylmässiga finansiering granskas åtminstone med 4
års mellanrum, varvid man ser över
 procentandelarna enligt allokeringsgrunderna i 3 § (per invånare 10 %, servicebehov 89 %, främjandet av
välfärd och hälsa 1 %)
 de uppgiftsspecifika vikterna enligt 8 §: 58 % för hälsovården, 22 % för äldrevården och 20 % för
socialvården
 viktkoefficienterna i 9 § som beskriver behovsfaktorerna för användningen av sote-tjänster
 viktvärdena av hyte-indikatorerna i 11 §
 Den statliga finansieringen betalas åt landskapen varje månad i lika stora rater, senast den 11
varje månad från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
 Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen (1704/2009)
RP-utkast

18. 25.10.2016 18
6 kap. - Särskilda bestämmelser
21 § Bestämmande av den statliga finansieringen när en kommun överförs till ett
annat landskap
22 § Vite
23 § Bemyndigande att utfärda förordning
 Överföring av en kommun till ett annat landskap påverkar det mottagande
landskapets finansiering året då ändringen träder i kraft
 Regionförvaltningsverket ska kunna ålägga landskap att vid vite uppfylla sina
förpliktelser
 Grundpriser, viktkoefficienterna för kostnadsfaktorerna i sote-koefficienten samt hyte-
koefficientens indikatorer och beräkningsgrunder ska fastställas genom statsrådets
förordning
 Beräkningen av justeringen av kostnadsnivån (6 § 2 mom.) och landskapsindexet kan
också fastslås genom statsrådets förordning.
 Bestämmelserna motsvarar i det stora hela motsvarande bestämmelser i den
nuvarande statsandelslagen (1704/2009)
RP-utkast

19. 25.10.2016 19
7 kap. Ändringssökande
24 § Omprövningsförfarande
25 § Begäran om omprövning
 Omprövning av beslut som gäller statlig finansiering kan begäras skriftligen hos
finansministeriet inom 3 månader från mottagandet av beslutet.
 Ett beslut har meddelats med anledning av begäran om omprövning får
överklagas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen.
 Motsvarar bestämmelserna i gällande lagen om kommunernas statsandelar
RP-utkast

20. 8 kap. - Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna

21. 25.10.2016 21
8 kap. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
26 § Ikraftträdande
27 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2019
28 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2020-2023
 Lagen i kraft vid ingången av 2019, hyte-koefficienten (11 §) tillämpas dock först
från och med 2022
 Den statliga finansieringen år 2019 ska fastslås på basis av sote- och
räddningsutgifterna i kommunernas och samkommunernas bokslut år 2016,
kostnaderna för landskapens andra lagstadgade utgifter ska också iakttas.
 Under 2020-2023 övergår man stegvist från utgiftsbaserad finansiering av social-
och hälsovården till behovsbaserad finansiering
 År 2020 80 % enligt de faktiska kostnaderna och 20 % enligt de kalkylerade kostnaderna
 År 2021 60 % enligt de faktiska kostnaderna och 40 % enligt de kalkylerade kostnaderna
 År 2022 40 % enligt de faktiska kostnaderna och 60 % enligt de kalkylerade kostnaderna
 År 2023 20 % enligt de faktiska kostnaderna och 80 % enligt de kalkylerade kostnaderna
 Nyttorna med främjandet av välfärd och hälsa realiseras som minskat servicebehov,
och därför minskas finansieringen av landskapen år 2019 med sammanlagt 28
miljoner euro, vilket överförs till statsandelen för kommunal basservice
RP-utkast

22. 25.10.2016 22
8 kap. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
29 § Undantagsbestämmelse om nivån på den statliga finansieringen 2020-2021
 Under 2020-2021 ska man i samband med justeringen av den statliga finansieringen (6 §
2 mom.) beakta den årliga ökningen av landskapens driftskostnader högst i fråga om den
faktiska ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger 1 procentenhet.
 (Se även 2 kap. 6 §).
RP-utkast

23. Lagen om finansieringen av landskapen stöder
målsättningen om att dämpa ökningen av
social- och hälsovårdsutgifterna med 3 miljarder
euro
- 6 § och 29 §

24. 25.10.2016 24
Beräknade ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna (sote) under åren
2020-2029 enligt analysmodellen för socialutgifterna (s.k. SOME-modellen)
0
1
2
3
4
5
6
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Den årliga ökningen av sote-utgifterna enligt
SOME-modellen, %
Tuotantokustannusten
ennakoitu kasvu (tuottavuus 0
%, nimellisansiot 3 %)
Palvelutarpeen kasvu (väestön
ikärakenteen aiheuttama
paine)
3 mrd. tavoitteen mukainen
kasvu
 Sote-utgifterna ökar enligt
kalkylen nominellt med ca
4,4 % per år
 Målet är att dämpa ökningen
av sote-utgifterna med 3
miljarder euro, varvid sote-
utgifterna under 2020-2029
borde växa årligen med ca
1,5 % -enheter
långsammare än i
baskalkylen
RP-utkast

25. 25.10.2016 25
Den prognosticerade utvecklingen av de nominella sote-utgifterna 2019-
2029
18.0
20.0
22.0
24.0
26.0
28.0
30.0
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
mdeuro
Nominella sote-utgifterna
Prognosen för landskapsindexet 2,6 % (vikterna: förtjänstnivåindex = 45 %, socialskyddsavgifter =
15 %, konsumentprisindes =40 %)
Perusura: 1,5 % palvelutarve + 1 % reaalipalkat + 2 % inflaatio
Lakiesitys (reaalinen säästö 2,8 mrd.): Maakuntaindeksi + 1 % v. 2020-2021; Maakuntaindeksi + 0,5 % v. 2022-2029
Tavoiteura (reaalinen 3 mrd. säästötavoite): Maakuntaindeksi + 0,5 % v. 2020-2029
RP-utkast
RP-utkast

26. 25.10.2016 26
Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:
Uppskattning av den reella förändringen inom finansieringen av landskapen
2019-2029
• Viktkalkylen för de landskapsspecifika sote-utgifterna har utarbetats med SOME-modellen, landskapsspecifikt har man beaktat befolkningsprognosen och
den invånarspecifika kostnadsnivån under inledningsåret. De landskapsspecifika skillnaderna antas kvarstå även i fortsättningen.
• Andra faktorer som påverkar tryckkalkylen, såsom höjningen av priserna för produktionsfaktorer och befolkningsåldrandet är gemensamma för alla.
Proposition, reell förändring jämfört med 2019, euro/invånare
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Nyland 0 -3 -2 -14 -20 -25 -7 10 30 54 80
Egentliga Finland 0 13 33 36 47 57 79 97 120 146 175
Satakunta 0 24 50 59 74 90 116 139 170 198 232
Egentliga Tavastland 0 33 73 98 129 162 185 209 237 271 309
Birkaland 0 17 37 43 54 67 83 97 113 135 159
Päijänne-Tavastland 0 49 99 136 182 228 264 297 334 374 417
Kymmenedalen 0 24 56 69 90 111 140 167 198 234 274
Södra Karelen 0 38 81 105 134 166 190 208 229 256 286
Södra Savolax 0 18 39 40 50 59 94 125 159 200 243
Norra Savolax 0 38 80 108 140 175 195 215 237 267 297
Norra Karelen 0 64 133 183 241 301 328 350 377 416 449
Mellersta Finland 0 54 111 152 201 250 276 298 325 357 390
Södra Österbotten 0 27 65 82 105 132 151 168 189 217 244
Österbotten 0 -23 -44 -76 -105 -129 -117 -108 -95 -76 -54
Mellersta Österbotten 0 25 49 64 85 104 133 150 176 207 235
Norra Österbotten 0 67 139 198 264 330 360 387 418 452 491
Kajanaland 0 49 101 131 168 208 236 266 295 331 373
Lappland 0 14 33 34 40 42 75 103 134 171 208
Hela landet 0 19 43 52 66 82 103 122 144 172 201
RP-utkast

27. 25.10.2016 27
Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:
Uppskattning av den reella förändringen inom finansieringen av landskapen
2019-2029 (alla landskap)
-200
-100
0
100
200
300
400
500
600
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Uusimaa
Varsinais-Suomi
Satakunta
Kanta-Häme
Pirkanmaa
Päijät-Häme
Kymenlaakso
Etelä-Karjala
Etelä-Savo
Pohjois-Savo
Pohjois-Karjala
Keski-Suomi
Etelä-Pohjanmaa
Pohjanmaa
Keski-Pohjanmaa
Pohjois-Pohjanmaa
RP-utkast

28. 25.10.2016 28
Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:
Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen
Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen, euro/invånare
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Nyland 0 -46 -93 -156 -220 -286 -334 -384 -434 -487 -542
Egentliga Finland 0 -34 -69 -121 -175 -230 -283 -337 -392 -450 -510
Satakunta 0 -38 -76 -134 -193 -254 -312 -371 -433 -496 -561
Egentliga Tavastland 0 -17 -34 -68 -104 -141 -194 -248 -303 -361 -421
Birkaland 0 -28 -56 -101 -148 -196 -246 -298 -351 -405 -462
Päijänne-Tavastland 0 -16 -32 -67 -103 -141 -196 -254 -313 -375 -439
Kymmenedalen 0 -36 -73 -130 -188 -249 -309 -371 -435 -502 -571
Södra Karelen 0 -20 -41 -81 -122 -165 -222 -280 -339 -401 -465
Södra Savolax 0 -57 -115 -196 -278 -363 -431 -500 -572 -647 -724
Norra Savolax 0 -17 -34 -71 -110 -149 -208 -267 -328 -392 -457
Norra Karelen 0 4 8 -7 -24 -41 -98 -157 -218 -280 -345
Mellersta Finland 0 -1 -2 -22 -42 -63 -116 -170 -226 -284 -343
Södra Österbotten 0 -21 -42 -82 -123 -166 -223 -280 -340 -402 -465
Österbotten 0 -65 -131 -215 -300 -387 -440 -495 -551 -610 -671
Mellersta Österbotten 0 -29 -59 -107 -156 -207 -262 -317 -375 -435 -496
Norra Österbotten 0 13 25 20 15 9 -42 -94 -147 -203 -260
Kajanaland 0 -26 -52 -101 -151 -203 -269 -336 -405 -477 -552
Lappland 0 -58 -118 -200 -284 -370 -437 -504 -574 -647 -723
Hela landet 0 -30 -62 -111 -161 -213 -266 -321 -377 -435 -495
RP-utkast

29. 25.10.2016 29
Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:
Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen
(alla landskap)
-800
-700
-600
-500
-400
-300
-200
-100
0
100
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Uusimaa
Varsinais-Suomi
Satakunta
Kanta-Häme
Pirkanmaa
Päijät-Häme
Kymenlaakso
Etelä-Karjala
Etelä-Savo
Pohjois-Savo
Pohjois-Karjala
Keski-Suomi
Etelä-Pohjanmaa
Pohjanmaa
Keski-Pohjanmaa
Pohjois-Pohjanmaa
RP-utkast