1. PIONJÄR? FINANSIÄR!
www.almi.se
Drömmer du om att starta företag? Eller är du på väg att
köpa ett? Du kanske redan driver ett företag som behöver
utvecklas? Ett framgångsrikt företag behöver mer än en
bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall
även stöd från erfarna rådgivare. Kontakta oss på ALMI.
INNOVATION
& FORSKNING
Mats Odell (KD) och Georgia Kourouklidou,
president, Capeco ABdelarsinaåsikterom
hurvikanmötautmaningennunärdenglobala
konkurrensenhårdnar.
SÅ STÄRKER VI
INNOVATIONSKRAFTEN
Riskkapital
Affärsmodeller
som skapar
möjligheter för
tillväxt & utveckling
Våga förändra
Ha visioner om
hur du ska kunna
vara med och
utveckla världen
EU-kommisionen
Innovationer i
varor och tjänster
kommer att ge
3,7 miljoner jobb
7RÅD
KOMMERSIALISERING
AV INNOVATIONER
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETANNONS ANNONS
Nr.1/November 2010
Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus
3, jo e jobb
Joakim Appelquist
Chef för Vinnovas Internationella kansli.
2. 2 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
Nödvändigt att samspela
Samspelmellanolikaaktörerochkompetenserärviktigaföratt
viskallfåetteffektivtinnovationssystem,detvillsägadärdetpå
etteffektivtsättkommerframinnovationer. Nyaframgångsrika
produkter,tjänster,processerocharbetssättärvadmanmenar
medinnovationer.Detta behöver vi för en hållbar tillväxt.
Allt mer baseras innovationerna
på avancerad och forskningsba-
serad kunskap i den globala kun-
skapsbaseradeekonomin.
Heltklartbehövervialltbättreta
varapåforskningenochforskarna.
Deäravgörandeimångasamman-
hang för att vi skall kunna bygga
en konkurrenskraftig och hållbar
tillväxt.Men forskningen ensamt,
isigsjälv,genererarintetillväxt.Vi
behöver innovationer. Begreppen
kanformuleraspåföljandesätt:
Forskningen omvandlar pengar■
tillkunskapochkompetens
Innovationer omvandlar kun-■
skaptillpengarochvärden
En rad återgärder
Skall man få fram innovatio-
ner ur forskningen på ett ef-
fektivt sätt fordras ofta en rad åt-
gärder. Låt mig nämna några vik-
tigadelar:
Koppla samman forskare inom■
akademinmedentreprenörerinä-
ringslivochsamhälle.
Här är framväxten av Seren-
dipity Innovation AB ett lysan-
de exempel med forskaren Saeid
Esmaeilzadeh och entreprenören
AshkanPouya.
Behovskompetens är lika vik-■
tig som forskningskompetens för
att lyckas.För att kunna bli fram-
gångsrik fordras att man kan fylla
ett behov på marknaden eller in-
om samhället. Det betyder också
att det ofta är en fördel om forsk-
ningen inspireras av problem och
behov inom näringsliv och sam-
hälle, så kallad behovsmotiverad
forskning.Här ärVINNOVAden le-
dandenationellafinansiären.
Ta fram en strategi för att skyd-■
daresultaten,inkluderandepaten-
tering och samarbete med andra
aktörer. Ofta en fördel om flera
hjälps åt och i regel finns möjlig-
het till att dela upp i olika mark-
nadsområden och intressen vil-
ket kan avsevärt sänka kostnader
långsiktigt men också öka skyddet
förintrång.
Offentlig och privat finansie-■
ring är viktig,både kort- och lång-
siktigt.Detsamma gäller tillgång-
en av bra rådgivare som har erfa-
renhetinomområdet.
Saknar innovationsstrategi
Lyftermansedanblickenoch
tittarpådennationellanivån
så saknar vi en professionell inno-
vationsstrategi. Detta har många
länder sedan flera år tillbaka.Här
kan nämnas Finland, Danmark,
Kanada,Brasilien,Sydkorea och så
vidare. Det vi där emot har är en
bra samarbetskultur och en rad
rapporter,bland annat från Globa-
liseringsrådet,omviktigasakeratt
tänka på. Men det som fordras är
en kraftfull strategi som innehål-
lerekonomiskasatsningar.
Bli mer konkurrenskraftig
Det är lätt att konstatera att
inte bara näringsliv och uni-
versitet är globalt konkurrensut-
satta. Det är också politiken, inte
minstnärdetgällersatsningaroch
policy inom så viktiga områden
somforskning,utbildningochinn-
ovationssystem.Om vi inte har en
konkurrenskraftig politik här så
riskerar vi att särskilt förlora de
mer avancerade kunskapsbasera-
de jobben,och även kompetens då
mycketerfarnapersonerkanfinna
det mycket fördelaktigt att lämna
Sverige.
Vi behöver alltså en nationell
innovationsstrategi med myck-
et substans som gör oss allt mer
internationellt konkurrenskrafti-
ga och attraktiva för investeringar
ochkompetentapersonerinterna-
tionellt.
“I dagens globala
konkurrens är det viktigt
att vi har samma villkor.
Då skulle svensk forsk-
ning kunna bli ännu mer
slagkraftig”
Susanne
Ås Sivborg
Generaldirek-
tör på Patent och
Registrerings-
verket.
VI REKOMMENDERAR
SIDA 8
Förlänga relationer 14
I ett unikt nätverk samlas industri och
näringsliv sida vid sida för att diskutera
just innovationer.
Tillväxtpotential 18
Ta kontakt med din potentiella kund
tidigt, så att du vet att du utvecklar
produkten utifrån kundens behov.
INNOVATION & FORSKNING
NR 1, NOVEMBER 2010
Redaktionschef: Nadine Kissmann
Affärsutvecklare: Carl Dohrmann
Redigerare: Alex Mak
Ansvarig för denna utgåva:
Projektledare: Christelle Röckert
Tel: 08-510 053 31
E-post:christelle.rockert@mediaplanet.com
Distribution: Dagens Industri,
november 2010
Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB,
Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg
MittMediaPrint, Örnsköldsvik
Repro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:
Tel: 08-510 053 00
Fax: 08-510 053 99
E-post: synpunkter@mediaplanet.com
Vid förfrågningar kontakta:
Carl Dohrmann
Vi får våra läsare att lyckas!
Mediaplanets affärsidé är att leverera
nya kunder till våra annonsörer.
Genom intressanta artiklar med hög
kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.
Per Eriksson
Rektor, Lunds universitet
Nätverka
1
Etablera kontakter och
samarbeten mellan forska-
reochentreprenörer.
Stöd och råd
2
Sök FoU-medel från finan-
siärersomVINNOVA,tillex-
empel inom ramen för program-
metForska&Väx.Kontaktagärna
närmaste Innovationskontor
som bland annat finns vid de
större universiteten för mer in-
formationomstödochråd.
Patentochmönsterskydd
3
Skydda dina idéer med pa-
tent,mönsterskydd eller på
annat lämpligt sätt.Sök råd hos
erfarna personer och organisa-
tioneromdetta.
MINA BÄSTA TIPS
+(- 69(5,*(
9lVWHUnV 6FLHQFH 3DUN ILQQV Sn IUD SODWVHU L VWDGHQ
RFK UHSUHVHQWHUDU FD I|UHWDJ 9nUW XSSGUDJ lU DWW
ELGUD WLOO XWYHFNOLQJHQ DY YnU UHJLRQ DWWUDKHUD I|UHWDJ
WLOO VWDGHQ RFK VNDSD IOHU DUEHWVWLOOIlOOHQ
9lVWHUnV 6FLHQFH 3DUN VW|GMHU VWDUW RFK XWYHFNOLQJ
DY I|UHWDJ PHG HWW YlOXWYHFNODW SURJUDP VRP YlQGHU
VLJ WLOO EnGH QI|UHWDJDUH RFK UHGDQ HWDEOHUDGH I|UH
WDJ PHG WLOOYl[WDPELWLRQHU
1nJUD DY OlQHWV KHWDVWH DIIlUVLGpHU ILQQV MXVW QX L YnU
I|UHWDJVLQNXEDWRU 5($7( GlU GH InU VW|G I|U DWW EOL
YnU UHJLRQV IUDPWLGD VWRUERODJ DUEHWVJLYDUH RFK
DPEDVVDG|UHU I|U 9lVWHUnV 'X lU YlONRPPHQ DWW
GHOWD ² OlV PHU RP KXU YL NDQ VW|WWD GLJ Sn YnU KHP
VLGD ZZZYDVWHUDVVFLHQFHSDUNVH
9L KRSSDV GX InU HQ EUD GDJ
4. 4 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
FRÅGOR SVAR
HUR SKA SVERIGE HÅLLA
NYHETER
FRÅGOR SVAR
Hur ser klimatet
ut för forsknings-
intensiva företag i
Sverige?
– Sverige har en-
ligt WEF, World
E c o n o m i c
Forum avance-
rat från fjärde
till andra-
plats, vilket
i n n e b ä r
att affärs-
klimatet är bättre än i både USA
och Singapore. Bara Schweiz lig-
ger före.Vår ambition är att Sveri-
ge ska befästa denna position.Jag
konstaterar ändå att vi har stora
utmaningarframföross.Sverigeär
bäst i Europa på innovationer men
bland de sämsta på att kommersi-
aliseradem.Tänkbaraanledningar
till detta är att det saknas riskvil-
ligtkapitalitidigaskeden,samtatt
forskningen inte är tillräckligt in-
riktadpånäringslivetsbehov.
Hur arbetar regeringen med■
att främja entreprenörsskap
och innovationsprocesser?
– Att stärka innovationskraften är
avgörande för att Sverige ska stå
starkt i den internationella kon-
kurrensen. En särskild innova-
tionsstrategi kommer att tas fram
under mandatperioden för att ef-
fektivisera och samordna insat-
serna.En långsiktig satsning kom-
merattgöraspåblandannattjäns-
teinnovationer, inkubatorer och
ungas innovationer. Genom fort-
satta satsningar på forskning och
innovationkanvisäkraattSverige
även framgent är en framstående
kunskapsnation.
Hur kan dessa strategiska sats-■
ningar gynna svensk industri?
– Vår förhoppning är att insatser-
na ska stärka industrin, som ut-
gör ryggraden i den svenska eko-
nomin.Det är centralt för syssel-
sättningen, produktiviteten och
tillväxten. En rad viktiga refor-
mer har redan genomförts som
förbättrat näringsklimatet och
stärkt Sverige som företagarna-
tion. Industrin är också beroen-
de av att det är ordning och reda
i statens finanser, vilket gör att
räntorna kan hållas låga.Tillsam-
mans utgör detta grunden för att
göra Sverige mer konkurrenskraf-
tigt.
Hur ser förarbetet ut innan■
staten beslutar sig för att sti-
mulera en entreprenöriell ak-
tivitet?
– Det sker i nära samarbete med
berördaparter,blandannatgenom
remissrundor när propositioner
läggs.
Det finns tydliga bevis för■
att skillnaden mellan kapital-
beskattning och inkomstskatt
påverkar individers vilja att ta
steget in i en investering. Hur
arbetar regeringen med den
här frågan?
– Alliansen avser att tillsätta
en bred utredning av företags-
beskattningen, som syftar till
att utforma beskattningen så att
investeringar och sysselsättning
gynnas.Utredningen kommer att
analysera hur olika skatteföränd-
ringar bör rangordnas.Vi har sagt
attomekonomisktutrymmeupp-
står är det motiverat att genom-
föra ytterligare lättnader för att
stärka tillväxten.Det gäller bland
annat bolagsskatten,arbetsgivar-
avgifter,värnskatten,riskkapital-
avdrag, FoU-avdrag och expert-
skatt.Vår samlade bedömning är
dock i nuläget att det inte finns
ekonomiskt utrymme att sänka
dessa skatter under innevarande
mandatperiod.
Hur kan Sverige möta ut-■
maningarna från den globala
konkurrensen?
– Sverige har en god tradition att
ställa om produktionen när de
yttre omständigheterna ändras.
Och även om den globala konkur-
rensen ökar, så innebär den hö-
gre levnadsstandarden i Asien att
exporten till exempelvis Kina på
sikt kommer att öka. Sverige har
ett stort kunnande och produkti-
vitetstillväxten inom industrin
är god. Alliansregeringen kom-
mer att göra det vi kan för att vär-
na detta.
Mats
Odell
Yrke:■ Kristdemokraternas
2:e vice ordförande. Är också
gruppledare för Kristdemokra-
ternas riksdagsgrupp och ord-
förande i riksdagens närings-
livsutskott.
PROFIL
FOTO:KRISTDEMOKRATERNA
Skapa överblick och håll ordning på företagets viktigaste
tillgångar i ett smart system. I Patrawin®
hanterar du enkelt IP-
familjerna och sorterar dem på till exempel produktkategorier
eller affärsområden. Massuppdateringar, kontroll av deadlines
och dokumenthantering är bara några av sakerna du förenklar
IPR RE N EWA L MA N A GEMENT S OFTWARE S OLUTI ONS
med Patrawin®
. Det integrerade webbgränssnittet ger distribu-
tionsmöjligheter och maximal tillgänglighet inom organisatio-
nen. Läs mer om hur du förenklar hanteringen av immaterialrät-
tigheter på patrafee.com.
www.patrafee.com
enterprise
Mjukvaran för dig
som sköter företagets
IPR in-house
MatsOdellochGeorgiaKourouklidoudelar
sinaåsikteromhurvikanmötautmaningen
nunärdenglobalakonkurrensenhårdnar.
5. NOVEMBER 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KVAR SIN POSITION?
SVERIGES
FRAMTID
TEMATIDNING ÄR EN
SVSVVVERERRERERERIGIGIGIGIGIGEESESESES
1
RÅD
Ni är ett kunskapsintensivt■
företag och befinner er i en
utvecklingsfas? Vad tror ni
om er framtid utifrån företags-
klimatet i Sverige?
– Det jag upplever som mycket
positivt är att det finns en bra
stödstruktur i Västra Götalands-
regionen när det gäller kom-
mersialisering av forskning. För
Capecos del har vi haft stor nytta
av entreprenörskolan GIBBS,
företagsinkubatorn Chalmers
Innovation och finansiella stöd-
strukturer såsom Vinnova,Almi,
Innovationsbron och Västra Gö-
talandsregionen.
JagtrorattframtidenförCapeco
och bolag i liknande faser är ljus
så länge vi lyckas få investerare
med uthållighet.Utmaningen för
oss är att klara gapet som finns
mellan företagets tidiga fas till
dess att det är lönsamt. Jag hade
gärna sett att det fanns fler risk-
villiga aktörer i tidig fas.
Vad är din uppfattning om■
balansen mellan forskning
och utveckling/kommersiali-
sering i Sverige?
– Jag tror att det finns en out-
nyttjad potential i den kun-
skapsbank som finns hos fors-
kare i akademin. Det borde sat-
sas mer medel på direkta aktivi-
teter för nyttiggörande av forsk-
ning men utan att dra in på det
som satsas på forskning idag.Jag
tror att det är viktigt att tidigt
informera forskare om vilka möj-
ligheter de har med sin forskning.
Att ge mer resurser till aktörer i
innovationsmiljöer så som före-
tagsinkubatorer tror jag är ett
sätt.
Det finns tydliga bevis för■
att skillnaden mellan kapital-
beskattning och inkomstskatt
påverkar individers vilja att ta
steget in i en investering. Hur
har det påverkat dig och ert
företag?
–Detäringenproblematikjagsjälv
stött på men jag tror att investe-
ringsbenägenheten hos exem-
pelvis affärsänglar hade ökat om
det fanns avdragsrätter för inves-
teringar i form av riskkapital till
bolagitidigafaser.
Var är ni om fem år?■
– Om fem år är målet att vi nått
global försäljning och att vi även
tittar på nya områden som ligger
utanför det vi förväntar oss idag.
Dessutom har vi har hittat lös-
ningar för att göra vår teknik
ännu mer hållbar ur miljöper-
spektiv till exempel genom att
använda oss mer av förnyelse-
bara råvaror.
Hur kan Sverige■
möta utmaning-
arna från den
globala konkur-
rensen?
– Stötta den tra-
dition vi har i
Sverige av att
starta bolag
och ta vara på
den kreativitet,
uppfinnings-
rikdom och en-
treprenörsan-
dan som finns.
Dessutom har
vi ett stort
kunskapska-
pital i alla de
m ä n n i s k o r
som kommer
från andra
kulturer. Kan
vi bara ta till-
vara på det tror
jag vi kan stärka
vår position och få
fler internationella
företagsnabbare.
ikgöra vår t ikvår tekniktekniknik
jöpermiljöpemiljbabar urur mibar er-öper-iljöpebar ur mar ur miljömiljöp
mpel genom attpel genelmpmpempel g
er av förnyelse-
rigerige
ggg-gg
-
-
iiii
a
få
ella
.
FRÅGOR SVAR
Georgia
Kourouklidou
Yrke:■ President, Capeco AB
sedan 2008.
Capeco AB:■ Kommersiali-
sera teknologier och produkter
för kontrollerad frisättning av
kemiska substanser samt där
med förenlig verksamhet.
PROFIL
6. 6 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
En radikal förändring av EU:s inn-
ovationsprestanda är det enda
sättet att skapa varaktiga och väl-
betalda jobb som kan stå emot
globaliseringstrycket, slår EU-
kommissionen fast i sitt strategi-
dokument,Innovation Union.Om vi
inte omvandlar EU till en innova-
tionsunion kommer våra ekono-
mier att vissna bort och idéer och
förmågorattgåförlorade,heterdet
vidare.”
Innovation Union är därför ett
flaggskepp inom strategin Europa
2020.
–Unionen ska inrikta insatserna
på utmaningar som klimatföränd-
ring,energi- och livsmedelstrygg-
het, hälsa och åldrande befolk-
ning,berättar JoakimAppelquist,
chef för Vinnovas Internatio-
nella kansli. Vidare ska offentli-
ga åtgärder stimulera den privata
sektorn och undanröja flaskhalsar
som hindrar idéer från att nå ut på
marknaden.
Bör avsätta budgetmedel
Förattkunnaskapa3,7miljonernya
jobb måste FoU-investeringarna
uppgå till tre procent av EU:s sam-
ladeBNP,enligtEU-kommissionen.
– Det investeras redan idag myck-
etiFoU,ForskningochUtveckling,
i Sverige, i andra medlemsstater
ochpåEU-nivå,framhållerJoakim
Appelquist.Menforskningenmås-
te också leda till innovationer
som kan omsättas i nya varor och
tjänster. Bland annat föreslås att
EU-länderna avsätter budgetme-
del för offentlig upphandling av
innovativaprodukterochtjänster.
Gränssöverskridande
samarbeten
Strategin European Innovation
pekar ut färdriktningen mot ett
innovationsklimat i världsklass.
Bland annat ska europeiska uni-
versitet och forskningsinstitu-
tioner utvecklas så att de uppnår
internationelltoppklass.
Innovativa företag ska få bättre
tillgång till kapital, bland an-
nat genom att EIB, Europeiska
Investeringsbanken,erbjuder nya
finansieringsinstrument för små
och medelstora företag.Riskkapi-
talfonder ska få etablera sig över-
allt inom EU och investera fritt
övergränserna.
Koordinera resurserna
EU har cirka 500 miljoner kon-
sumenter. För att utnyttja den-
na marknadspotential måste
hindren för en fri inre marknad
tas bort. Förslag om gemensam-
ma EU-patent kommer därför
att tas fram och drivas kraftfullt
av kommissionen. En effektiva-
re konkurrenslagstiftning finns
också på agendan, liksom det ti-
digare nämnda systemet för of-
fentlig innovationsupphandling.
För att möta stora utmaningar
krävs kraftsamling på Pan-euro-
peisknivå.
– Kommissionen föreslår där-
för att ett antal ”European Inno-
vation Partnerships” upprättas,
bestående av politiker,företagsle-
dare och forskare som fokuserar
påolika samhälleliga utmaningar,
berättar Joakim Appelquist.Syftet
är att koordinera EU:s resurser för
att skapa en kunskapsdriven,håll-
bar tillväxt som löser de stora pro-
blem som Europa och övriga värl-
denstårinför.
Innovationer ska ge
3,7 miljoner nya jobb
NYHETER
CLAES-GÖRAN HANBERG
redaktionen@mediaplanet.com
Fråga:■ Hur ska 3,7 miljoner
nya jobb kunna skapas i EU-
länderna fram till år 2025?
Svar:■ Genom de kraftfulla
åtgärder som lagts fast i stra-
tegin Innovation Union för att
omsätta innovationer i varor
och tjänster med stor mark-
nadspotential.
INNOVATION
UNION
MEDIAPLANET
INNNONOOONOVAVAVAVAVAVATTITITITITIOOONONON
2
RÅD
EU VISAR VÄGEN TILL MARKNADEN
Innovationspartnerskapet■
mellan den offentliga och den
privata sektorn ska bidra till att
få ut nya produkter på markna-
den snabbare.
Indikatorer■ för att mäta an-
delen snabbväxande företag
och för att ranka universitet ska
tas fram.
Åtgärder■ för bättre tillgång till
finansiering måste vidtas.
Befintliga■ forskningsinitiativ
inom EU ska intensifieras.
Ett större■ forskningsprogram
om den offentliga sektorn och
social innovation ska initieras.
EU-ländernas■ regeringar bör
avsätta budgetmedel för offent-
lig upphandling av innovativa
produkter och tjänster.
Lagstiftningsförslag■ för
att skynda på och modernise-
ra standardiseringen i syfte att
möjliggöra driftskompatibilitet
och främja innovation ska läg-
gas fram.
EU:s■ bestämmelser om im-
materiell äganderätt behöver
moderniseras.
Ramarna för■ finansiering från
strukturfonderna och statligt
stöd måste ses över för att främ-
ja innovationsklimatet.
KÄLLA: EU-KOMMISSIONEN.
NYHETER I KORTHET
FORSKNING UTVECKLING
En blåslampa för
regeringen
– Det är utmärkt att EU har■
tagit upp kampen med bland
annat USA och Japan när det
gäller forskning och utveckling,
säger Björn O. Nilsson, vd för
Kungliga Ingenjörsvetenskaps-
akademien, IVA. Men Sverige
saknar fortfarande en nationell
innovationsstrategi.
– Jag hoppas därför att EU-
initiativet fungerar somen blås-
lampa för Sveriges regering,
fortsätter Björn O. Nilsson. För
det brådskar med att ta fram
en svensk innovationsstrategi.
Statsminister Fredrik Reinfeldt
har i sin regeringsförklaring
också lovat att ta fram en sådan.
Näringsminister Maud Olofs-
sonharsagtattävenhon,genom
den nya regeringsuppställning-
en,nu får möjlighet att fokusera
merpåinnovationsfrågorna.Det
ärenbrabörjan.
Staten ska lyfta av risken
Riskkapitalförsörjningen fung-
erar inte i Europa,menar Björn
ONilsson:
– Staten ska dock inte gå in
med pengar utan istället på oli-
ka sätt minska den ekonomiska
risk innovatören/entreprenören
tar.Man kan också titta på olika
skatteincitament för att stimu-
lerariskkapitalförsörjningen.Att
utveckla europeiska universitet
och forskningsinstitutioner för
att nå internationell toppklas-
soch avveckla hinder för samar-
beteochrörlighetövergränserär
andraangelägnaåtgärder.
Joakim Appelquist
Chef för Vinnovas Internationella kansli.
FOTO:VINNOVA
”Att se till att innova-
tionerna kommersia-
liseras och skapar
nya jobb är grund-
bulten i strategi-
dokumentet Euro-
pean Innovation.”
Skyddar dina idéer
Ta väl hand om din idé.
Annars gör någon annan det
Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska
tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta
oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till
din idé genom patent, design- och varumärkesskydd.
PRV – en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att
granska och skydda idéer. www.prv.se
7. I mer än 30 år har Idéum® lockat blivande in-
novatörer och entreprenörer från alla delar av
Sverige till sin ettåriga innovationsutbildning.
Nyligen genomfördes en uppföljning för att un-
dersöka vad som hänt med studenterna efter avs-
lutad utbildning.
– Det visade sig glädjande nog att hela 25 pro-
cent av de 200 tillfrågade, bland dem som gått
utbildningen sedan 1990, har lyckats med att
kommersialisera en eller Áera produkter, säger
Robert Nilsen, utbildningschef på Idéum®. Om-
satt i pengar har det enligt undersökningen hit-
tills inneburit en dryg miljard i konsumentledet
och en halv miljard i producentledet.
Kunskap, tid och rådgivning
På Idéum® fokuserar man mer på innovation-
sprocessen och entreprenörskap än på teknisk
utveckling. Det enda egent-
liga inträdeskravet är att man
har en idé att jobba med under
årets gång. Två tredjedelar av
utbildningen och arbetet med
det egna projektet sker på dis-
tans, med skolans personal
som bollplank i processen.
– Vi vill ge studenterna kunskap, tid och råd-
givning så att de kan gå vidare med sitt projekt.
Det kan handla om avtal, juridik och patent-
frågor, men vi har även en 3D-skrivare som kan
skapa plastmodeller av en CAD-Àl för att man
lättare ska kunna visualisera sin produkt.
Med karta och kompass i innovationsdjungeln
Bland de många innovationer som haft Ideum®
som språngbräda nämner Robert Nilsen bland
annat den trebenta pallen Walkstool, den au-
tomatiska rullstolslyften Roof Spider och barn-
grinden KiddyGuard som exempel på de mest
internationellt framgångsrika.
Men innovationsprocessen kan vara svår i
början, och Robert Nilsen liknar det hela vid att
stå utanför en snårig djungel utan att veta hur
man ska ta sig igenom.
– Vi försöker ge våra studenter ”karta och
kompass”, så att de tydligare och säkrare kan
navigera sig fram med sin idé eller sin produkt.
Vi kan förhoppningsvis bidra med ett helikopter-
seende för att få total överblick över processen
från idé till marknad.
www.ideum.nu
Ettårig utbildning som
språngbräda för idéer
Hur kommer man vidare med en innovativ idé? På den
ettåriga innovationsutbildningen vid Idéum® får du lära
dig hur man tar sin idé hela vägen fram till marknaden.
Robert Nilsen
®
Ingenjörsamfundet är organisationen som alla fack-
anslutna ingenjörer inom TCO är medlemmar i. Ar-
betet handlar såväl om ingenjörernas yrkesutveckling
som att lyfta deras inneboende kreativa potential.
Enligt Terje Andersson Ànns det fyra miljoner po-
tentiella innovatörer i landet som arbetsgivarna till
stor del missar att ta vara på när det kommer till nya
innovationer. För att på ett tidigt stadium främja in-
tresset hos blivande innovatörer i Sverige har Ingen-
jörsamfundet sedan 30 år drivit uppÀnnartävlingen
Finn upp för ungdomar mellan 12-15 år.
Innovatörerna hjälper arbetsplatser
Ingenjörsamfundet har även satsat på en bredare mål-
grupp genom projektet Innovatörerna (innovatorerna.
se), där man ger människor förutsättningarna att lösa
problem som uppstår på olika arbetsplatser. Verktygen
är utbildningar, seminarier, inspirationsföreläsningar
och tester av arbetsplatsernas kreativitet. Dessutom
Ànns Innovatörerna som tv-serie.
–Vi svenskar är faktiskt inte så kreativa som vi
gärna vill tro, säger Terje Andersson. Ofta är det män-
niskor inom samma demograÀ och med samma bak-
grund som kommer fram till ungefär samma saker.
Hjärnan söker helt enkelt efter den kortaste vägen
mellan fråga och svar. Då kan man behöva hjälp med
att bryta tankemönstret och tänka utanför “boxen”.
Balans mellan forskning och näringsliv
Ingenjörsamfundet står för uppfattningen att innova-
tioner skapas när olika perspektiv, erfarenheter och
kompetenser möts.
–Detärjättebraattregeringensatsarpåinnovations-
forskning och utveckling inom universitetsvärlden,
säger TerjeAndersson. Men i en beÀntlig organisation
är vägen från idé till färdig produkt betydligt kortare.
Det Ànns redan en infrastruktur för logistik, produk-
tion, kundrelationer, patent och Ànansiering. Vi be-
höver en bra balans mellan forskning och näringsliv.
Hur kreativ är din arbetsplats?
Testa på innovatorerna.se
Det slösas med resurser
på arbetsplatserna
– Det finns en outnyttjad resurs i alla anställda, säger Terje Andersson, vd
för Ingenjörsamfundet. Under rätt förutsättningar menar vi att många fler
skulle kunna bidra till utvecklingen av den verksamhet man arbetar inom.
j
8. 8 · NOVEMBER HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Skydd av forskning kan höja
Sveriges konkurrenskraft
Sverige ligger högt i ranking när
det gäller att få fram nya forsk-
ningsrön, men vi är sämre på att
kommersialiseradem.
– Många saknar insikt i vilka
möjligheter och begränsning-
ar immaterialrätten ger. I Sverige
är kunskapen generellt lägre än
i andra länder. I dagens globa-
la konkurrens är det viktigt att
vi har samma villkor. Då skulle
svensk forskning kunna bli ännu
mer slagkraftig,säger SusanneÅs
Sivborg,GeneraldirektörpåPatent
ochRegistreringsverket,PRV.
– Det gäller att öka förståelsen
för processen från idé till mark-
nad. Det skulle också behövas en
ökad samverkan mellan närings-
liv,högskolorochPRV,sägerJohan
Carlsten,ansvarigförnäringslivs-
relationer och innovationssystem
påChalmerstekniskahögskola.
Den låga kunskapsnivån när det
gäller patentfrågor gör att de möj-
ligheter till skydd och hjälp som
finnsinteutnyttjas.
–InomPRVfinnsväldigtmycket
kompetens och information kring
patent, varumärkes- och design-
skydd.Vi vill få ut denna kunskap
till forskarvärlden så att den finns
med i alla överväganden och be-
slut redan i ett tidigt skede,säger
SusanneÅsSivborg.
Sök patent först
Hos PRV kan forskarna få hjälp
med att undersöka vad som hän-
derinomderasforskningsområde.
Fråganomnärmanskasökapatent
är ett dilemma. För att forskarna
ska få anslag måste de publicera
sig och få ut sina forskningsrön
snabbt.Detledertillattmångapu-
blicerarviktiga forskningsresultat
innan de söker patent och då för-
störsmöjlighetenattfåettpatent.
– Det gäller att ta rätt steg vid
rätttillfälle.Detbehövsstödföratt
verifiera om forskningen kan leda
till en produkt som är möjlig att
tillverka; som det finns en mark-
nadför,sägerJohanCarlsten.
På rätt riktning
En forskningsproposition för
två år sedan ledde till att innova-
tionskontor inrättades vid åtta
lärosäten.Johan och Susanne me-
nar att detta är ett bra steg på vä-
gen.De ser också ett behov av fler
Open Innovation-miljöer där in-
stitut,universitet och företag kan
samverka. Det finns idag bland
annat inom telekomområdet.
Ävenläkemedelsindustrinharbör-
jatseviktenavallianser.
– Men för att denna typ av sam-
arbeten ska fungera är det viktigt
att var och en vet vad de har med
siginisamarbetet.Detärenförut-
sättning att de har patentsökt för
sin del. I patentansökan är forsk-
ningsresultatet definierat och det
är en bra bas i olika avtal, säger
Susanne.
Både Johan och Susanne anser
att det är angeläget att kunskaps-
nivån kring immaterialrätt höjs
bland svenska forskare, entre-
prenörer och intraprenörer (inn-
ovatörer på företag). De tycker
att det vore bra om immaterial-
rätt kom in på alla grund- och
forskarutbildningar, gärna även
en kort introduktionskurs redan
på gymnasiet.
Susanne Ås Sivborg
Generaldirektör på Patent och
Registreringsverket.
Johan Carlsten
Ansvarig för näringslivsrelationer och
innovationssystem på Chalmers tekniska
högskola.
EVA GUSTIN
redaktionen@mediaplanet.com
■ Fråga: Hur ska svensk
forskning kunna bli ännu mer
slagkraftig kommersiellt?
Svar:■ Genom att höja
kunskapen om betydelsen
av immaterialrätt skulle
konkurrenskraften kunna öka
för svenska innovatörer.
TIPS TILL FORSKARE
■ Kunskap om immaterialrätt
kan gynna framtida utveckling,
marknadsföring och finansie-
ring. I kombination med om-
världsanalys kan du göra en
strategisk bedömning och på
goda grunder fatta medvetna
beslut om vad du ska satsa på.
Lägg en liten del■ av forsk-
ningsanslaget på verifiering; är
det en produkt som är möjlig att
tillverka; finns det en marknad?
Undersök om■ det kan vara
läge att lämna in en patentansö-
kan innan viktiga rön publiceras.
Det kan vara värt att vänta en
vecka med publiceringen eller
att lämna in patentansökan en
vecka tidigare.
Som innovatör■ kan du kom-
ma till PRV med en idé innan du
beslutar om du ska söka patent.
Där kan du få reda på om det
finns konkurrenter som har skaf-
fat närliggande patent. Du kan
även diskutera olika förslag till
varumärken.
Alla patentansökningar■
publiceras efter 18 månader och
finns tillgängliga hos PRV. Där
finns kunskap att hämta, inspi-
ration från vad andra har gjort.
VIKTIGT ATT VI HAR SAMMA VILKOR
”Många saknar insikt i vilka möjligheter och
begränsningar immaterialrätten ger. I Sverige är
kunskapen generellt lägre än i andra länder.
Idagens globala konkurrens är det viktigt att vi har
samma villkor”, säger Susanne Ås Sivborg,
Generaldirektör på Patent och Registreringsverket.
FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM
NYHETER
SÅ LYCKAS DU
TÄNK PÅ
IMMATERIALRÄTT
N MEDIAPLANET
TÄTÄTÄÄÄTÄTÄNKNKNKNKNKNK ÅPÅPÅPÅPÅPÅPÅ
Ä
3
RÅD
Immaterialrätt
Immaterialrätt behandlar
rättsskyddetförintellektu-
ellaprestationerochkänneteck-
en.Immaterialrättengerföretag
ochenskildapersonermöjlighet
att få ensamrätt till uppfinning-
ar,varumärken,mönster och öv-
riga delar inom immaterialrät-
ten.Immaterialrätten kan upp-
delas i två grenar, upphovsrätt
ochindustriellträttskydd.
Upphovsrätt
Med upphovsrätt menas
skydd för musik,litteratur
och annat konstnärligt skapan-
de. Upphovsrättsskyddet upp-
står per automatik i och med att
detkonstnärligaverketkommer
till. Upphovsrätt kan man inte
registrera.
Det industriella rättsskyddet
består av patent, design- eller
mönsterskydd och varumärkes-
skydd.
Designskydd
Designskyddet omfattar
endast utseendet av pro-
dukten och skyddstiden är max-
imalt25år.
Varumärket
Varumärket är en symbol
eller kännetecken för ett
företag, en tjänst eller en pro-
dukt och kan bestå av figurer,
ord, bokstäver siffror eller ljud.
En varumärkesregistrering gäl-
leritioårochkanförlängasmed
tioåritaget.
Patent
Patent är ett idémässigt
skyddförennyteknisklös-
ning på ett problem. Ett patent
innebär att innehavaren kan
hindra andra från att använda
uppfinningen i upp till 20 år. I
gengäld måste uppfinningen of-
fentliggöras,så att andra företag
ochuppfinnarefårmöjlighetatt
föra den tekniska utvecklingen
vidare.
Patenträttens syfte är att
främja samhällets intresse av
industriell utveckling och gyn-
naforskning,tekniskutveckling
ochproduktförnyelse.
Förattfåpatentkrävsattupp-
finningen inte tidigare är känd
någonstans i världen, har tek-
nisk effekt (det vill säga utgör
lösningenpåettangivettekniskt
problem)samtharuppfinnings-
höjd.Uppfinningen har höjd om
den inte för en fackman är när-
liggande i förhållande till redan
känd teknik. För uppfinningar
som bygger på kombinationer
av tidigare kända delar kan höj-
den bestå av att kombinationen
innebärenöverraskandeeffekt.
KÄLLA: WWW.PRV.SE
OLIKA BENÄMNINGAR
9. *RRJRO EMXGHU LQ WLOO OXQFKVHPLQDULHU PHG IRNXV Sn IHP DVSHNWHU DY
LQQRYDWLRQ 9L YlQGHU RVV WLOO GLJ VRP DUEHWDU SURIHVVLRQHOOW PHG LQQR
YDWLRQHU VRP RPUnGH )|U DWW In PHU LQIRUPDWLRQ RFK LQEMXGDQ WLOO YDUMH
VHPLQDULXP NRQWDNWD *RRJRO YLD HSRVW -RDFKLPURQTXLVW#JRRJROVH
$QWDOHW SODWVHU lU EHJUlQVDGH 6HPLQDULHUQD I|UPHGODU VSHWVNXQVNDS
YHUNWJ RFK SUDNWLVND UnG I|U UHVSHNWLYH WHPD
7KH *RRJRO %XLOGLQJ )ORUDJDWDQ 6WRFNKROP 6ZHGHQ
-RDFKLPURQTXLVW#JRRJROVH ZZZJRRJROVH
*RRJRO SUHVHQWHUDU
*RRJRO HUEMXGHU WMlQVWHU PHG IRNXV Sn ,QQRYDWLRQ 0DQDJHPHQW RFK
RUSRUDWH 9HQWXULQJ 9L LGHQWL¿HUDU XWYHFNODU RFK NRPPHUVLDOLVHUDU
GROGD WLOOJnQJDU *RRJRO GULYHU H[HPSHOYLV DUEHWH PHG LQQRYDWLRQVSRUW
I|OMHU DWW XWYHFNOD I|UHWDJVNXOWXUHU XUYDOVSURFHVVHU OLNVRP DWW PlWD
RFK GULYD LQQRYDWLRQVI|UPnJD 0HG VWRUW HQJDJHUDW QlWYHUN RFK ÀHUD
VSHWVSURMHNW lU *RRJRO OHGDQGH L IUnJD RP LQQRYDWLRQHU
LQLWLHUDGH *RRJRO QlWYHUNHW ,QQRYDWLRQ 3LRQHHUV
En långsiktigt strategisk satsning för svensk industri
10 år av innovation och forskning inom Virtuell Produktframtagning
Forskningsfinansiärerna
SSF och VINNOVA har
stöttat Wingquist Labora-
tory i en långsiktigt strate-
gisk satsning under det
senaste decenniet. I VIN-
NOVA’s nyutkomna rap-
port ”Effekt-analys av
stöd till strategiska ut-
vecklingsområden för
svensk tillverkningsindu-
stri” står det att läsa att
forskningsresultaten från
Wingquist Laboratory har
lett till:
stärkt konkurrenskraft,
ökad kompetens,
teknikspridning (mellan
både branscher och
företag),
nya företag.
”Vi är mycket stolta över
resultatet från den utvär-
dering som har gjorts”,
säger professor Rikard
Söderberg som är före-
ståndare för kompetens-
centrat. Han fortsätter,
”Samtidigt är vi tacksam-
ma över möjligheten att
utvecklas steg för steg
under lång tid. Det har
gjort att vi har kunnat ar-
beta metodiskt och be-
hålla vårt fokus”.
Kompetenscentrum
Wingquist Laboratory är
ett kompetenscentrum för
tvärvetenskaplig forsk-
ning inom området effek-
tiv produktframtagning.
Gruppen består av fors-
kare från Chalmers tek-
niska högskola, FCC,
Fraunhofer-Chalmers
Research Centre for In-
dustrial Mathematics och
Swerea IVF. Söderberg
berättar, ”Vi har en vision
om en fullständigt virtuell
process för produktfram-
tagning. Denna vision
bottnar i industrins pres-
sade situation att komma
ut med produktnyheter i
ett allt högre tempo, sam-
tidigt som kraven på håll-
barhet och kvalitetsnivå
ökar. För att stötta indu-
strin bidrar Wingquist
Laboratory med förstklas-
sig forskning där utveck-
ling och verifiering kan
utföras i en virtuell miljö.
Årligt seminarium
Varje år håller Wingquist
Laboratory i ett seminari-
um där det senaste årets
nyheter inom forskningen
presenteras. I år är det
10-årsjubileum och då
har ett extra fint program
satts samman. ”Vi vill
diskutera industrins ut-
maningar och samtidigt
föreslå lösningar”, hälsar
Söderberg.
This year the Wingquist Laboratory seminar celebrates its 10 years anniversary. The seminar
presents novel research results within the areas Systems Engineering PLM, Robust Design
Variation Simulation, Geometry and Motion Planning and Flexible Automation. The seminar
also points out industrial challenges and how research within Wingquist Laboratory VINN
Excellence Centre can contribute to keep Sweden in a position as a strong industrial nation.
8.30-9.00 Registration and coffee
9.00 -9.45 Wingquist Laboratory – 10th Anniversary
Professor Rikard Söderberg, Director of Wingquist Laboratory
9.45-10.45 Players in Global Competition
Johan Norberg, M.A. in history of ideas and award-winning author on
world affairs, globalization and entrepreneurship.
10.45-11.00 Short break
11.00-11.45 Virtual Geometry Assurance
Professor Rikard Söderberg and his research team present research results
within the area of geometry assurance, robust design variation simulation.
11.45-12.30 Systems Engineering PLM
Professor Hans Johannesson and his research team present new PLM
approaches with methods and tools to describe and efficiently reuse product
and production platform information.
12.30-13.30 Lunch
13.30-14.15 Flexible Automation
Professor Bengt Lennartson and his research team present research news
on virtual development of production systems from early process planning
and optimization to automatic control code generation.
14.15-15.00 Geometry and Motion Planning
Dr Johan Carlson and his research team present new methods and tools
for automatic geometry and motion planning for rigid bodies and industrial
robots.
15.00-15.30 Coffee
15.30-16.00 Reflexion on 10 years of research in Virtual Product Realization
Industry/VINNOVA/SSF reflect on long-term strategic research.
Moderator: Bo Anulf, Chairman of the Board Wingquist Laboratory
16.00-17.00 Saab – A new era
Representatives from Saab Automobile AB
Please note that the agenda is preliminary
The 10th Annual Seminar on
”Virtual Product Realization”
Wingquist Laboratory
Dept. Product and
Production Development
Chalmers University of Technology
SE–412 96 Göteborg
Sweden
Phone: +46 31 772 86 17
Fax: +46 31 772 13 75
rikard.soderberg@chalmers.se
www.wingquist.chalmers.se
8.30-17.00, December 2, 2010
Runan,
Chalmers Kårhus, 2nd floor
Chalmers, Gothenburg
Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence centre
for multidisciplinary research within the field of efficient product realization.
We contribute to new business opportunities, in new as well as in existing industries.
10. 10 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
TIPS
EU-stödkanoftaståför50procentavett
projektskostnadvilketgörattmankan
sedemsomettviktigtkomplementtillandra
typeravfinansieringsåsomegetkapital,
banklånochriskkapital.Enstorfördelmed
offentligastödärattdenormaltintebehöver
betalastillbaka.MedettstödfrånEUeller
svenskmyndighetreducerasdenfinansiella
ochaffärsmässigariskenmednyinvestering-
en,detärhelaidén.FoUochmiljö-ochener-
giprojektståridaghögtpådenpolitiska
agendanochharoftamycketgodachanser
tilloffentligfinansiering.
Ansök om
EU-bidrag
INSPIRATION
Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd
och annan offentlig finansiering
Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig
finansiering. Flera myndigheter beviljar bidrag och lån med upp till 75% av kostnaden
för miljö- och energiinvesteringar samt innovativa miljö- och energiprojekt.
Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1997
varit rådgivare till fler än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard
kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på www.giasweden.com
Vi vägleder ditt företag genom hela finansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar
utifrån era specifika önskemål och behov.
Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan finansieras.
GIA Sweden AB, Saltmätargatan 5, 113 59 Stockholm,Telefon 08-440 93 31
11. efolkningstillväxten och utveckling-
sländernas ekonomiska tillväxt kom-
mer att innebära ett kraftigt ökat behov
av produktion av livsmedel men även
av byggnadsmaterial, papper, plaster
och bränsle. För att på alla sätt motverka ökningen
av koldioxid i atmosfären och den därtill hörande
risken om global uppvärmning måste denna ökade
produktion ske med hjälp av förnybara råvaror.
Utmaningen är att producera mer på den odlings-
bara arealen som idag
står tillbuds för att även
i fortsättningen kunna
avsätta mark för att skydda
olika naturtyper. Träd och
deras kemiska bestånds-
delar är med stor sanno-
likhet en mycket viktig del
i lösningen av denna svåra
framtidsekvation.
–Vi är övertygade att vi
kan bidra till ökad produk-
tion av ved och bredare användning av den fantas-
tiska polymeren cellulosa som material, säger Swe-
Trees VD Mats Johnson.
SweTree är ett bolag med fokus på att kommer-
sialisera biologiska och kemiska uppÀnningar som
förbättrar trädens tillväxt och cellulosaÀberns an-
vändbarhet i olika typer av material. UppÀnningar-
na kommer från fem olika svenska universitet med
fokus på växternas biologi i Umeå och Uppsala
och cellulosaÀberns kemi i Stockholm. SweTrees
affärsmässiga fokus innefattar växtnäring, riktad
trädförädling och modiÀering av cellulosaÀbrer.
Inom växtnäringsområdet har SweTree redan
idag försäljning av näringsprodukten arGrow® till
plantskolor som producerar skogplantor. arGrow
ger plantor med väl utvecklade rötter samtidigt som
kvävehalten kan hållas på optimal nivå. Detta leder
till förbättrad tillväxt och överlevnad vid plantering
i skogen. Produkten kan även användas för andra
typer av växter och testas nu därför inom Áera andra
användningsområden.
Riktad trädförädling är en effektiv metod för att
förädla träd för olika användningsområden. Basen
inom detta område är kunskap om vad trädens egna
gener har för funktioner i trädet, kunskap som Swe-
Tree får del av genom sitt omfattande forskningssa-
marbete med Umeå Plant Science Center (UPSC).
Målsättning är att använda denna genkunskap för
att, med olika tekniker, ta fram träd som växer for-
tare, har ett ökat vedinnehåll och/eller har ett högre
energi-innehåll.
Trädens kemiska beståndsdelar såsom cellulosa,
hemicellulosa och lignin kan användas som råvaror
för att producera material istället för olja eller för
att framställa helt nya material. Forskningen i detta
område utvecklas idag med rasande fart och ett my-
cket viktigt centrum för denna forskning Ànns på
KTH i Stockholm. SweTree vidareutvecklar Áera
uppÀnningar därifrån där de redan idag samarbetar
med större internationella företag för användning i
respektive företags produkter. SweTree förväntar
sig att detta kan leda både till förbättrade och till
helt nya produkter för global användning inom en
rimlig framtid.
12. 12 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
”Det är
väldigt
viktigt att
se att det
finns en
affärsmodell
som skapar
möjlighet
för tillväxt.”
Staffan Ingeborn,
veteran i risk-
kapitalbranschen.
Fråga:Vadärhemlighetenikonstenattattraherariskkapital
försinainnovationer?
Svar:Atthaengenomtänktaffärsidé,övertygandepotential
ochinteminstdugligledning,gemensamvärdegrundochgoda
personligakontaktermedsinfinansiär.
–Manmåsteocksåkunnavisa”whatisin
it”föreninvesterare,sägerStaffanInge-
born, veteran i riskkapitalbranschen
och en avde mest erfarna nordiska risk-
kapitalisterna.
Behov och efterfrågan
- Vi är intresserade av bolag som har
goda kommersiella förutsättningar,
bolag som finns på en marknad där det
finnsenbrapotential,bolagsomharen
unikitet,potentialkommersiellt,inno-
vationshöjd, en ny affärsidé som har
god efterfrågan, att man kan visa att
detfinnskundersomärbereddaattbe-
tala.Dethandlaralltsåomattdetfinns
ett tydligt behovpå marknaden och en
konkretefterfrågan.
Staffan Ingeborn var med och star-
tadeföretagetInnovationsKapital1994
ochärfortfarandedesschef.
– Det är väldigt viktigt att se att det
finns en affärsmodell som skapar
möjlighet för tillväxt, säger han, men
betonar också de mjukare frågorna,
personliga egenskaper hos ledningen
och personkemin mellan företagare
ochfinansiär.
–Viharlärtossgenomårenattdetär
väldigt viktigt att det fungerar på det
personligaplanet,attmandraråtsam-
ma håll,att man har samma ambitio-
ner. Öppenhet, ärlighet och en realis-
tiskinställningärgrundkrav.
Kort tidshorisont
Som så många andra finansiärer ser
Staffan Ingeborn investeringarna i ett
begränsat tidsperspektiv,vilket också
ställerkravpåentreprenörenochinno-
vationen.
– Alla våra investeringar baseras på
ett tidsperspektiv. Våra fonder lever i
tio år och då ska man hinna investera,
utvecklaochtillslutsäljaavellerintro-
ducera på börsen. Det är viktigt att vi
som investerare redan från början ser
enmöjligexit.
Det finns gott om kandidater,inno-
vationer som behöver hjälp att utveck-
las och komma ut på marknaden,men
Staffan Ingeborn säger ändå att han
per definition alltid klagar på att det är
förfåobjekt.Detgällerattvaskaiutbu-
detochhittadebästa.
InnovationsKapitalharspecialiserat
sigpåinvesteringarinordiskatillväxt-
företag.Fokus är i första hand på bolag
inom,ICT,informations- och kommu-
nikationsteknologi, Healthcare och
Life Science samt Cleantech. Kontak-
terna med den akademiska världen
och forskningen vid universitet och
högskolor är täta för att hitta de nya
landvinningarna, de unga talangerna
ochentreprenörerna.
Många investeringar
InnovationsKapital, som är ett privat
och oberoende riskkapitalbolag för in-
vesteringar i tidiga skeden,har genom
årengjortmerän65investeringar.
Framgångsrika exits har gjorts i
bland annatAltitun,Arexis,BioInvent/
Alligator, Carmen Systems, Kreatel
Communications, Nordnav och Spot-
fire.Företaget driver fyra olika riskka-
pitalfonder och har 323 miljoner euro
placerade.
Bland de allra senaste investering-
arna märks en i Oxeon AB, som star-
tades 2003 och som arbetar med kom-
positmaterial som reducerar vikten
i många olika typer av produkter för
bland annat flyg- fordons- och sport-
industrin.
Gjort väl ifrån sig
– Det är ett spännande bolag som vi
följt en längre tid. De har en unik pa-
tenterad teknologi och är verksam-
ma på en marknad som växer snabbt.
Bolaget har en hög tillväxt under god
lönsamhet.Teamet har varit med från
start och gjort mycket väl ifrån sig,
säger Staffan Ingeborn som förklaring
till avgörande skäl för investeringen,
avslutarStaffanIngenborn.
Lär dig att övertyga
en riskkapitalist
EVA GUSTIN
redaktionen@mediaplanet.com
LEDARE TILL LEDARE
LABEL/LOCATION
INSPIRATION
Immaterialrätt • Marknadsrätt
NORDIA är en skandinavisk affärsjuridisk advokatbyrå med
kontor i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo.
Vår enhet för immaterialrätt och marknadsrätt biträder löpande
i svenska och internationella ärenden.
Ditt bästa är vårt fokus – Vad kan vi göra för dig?
www.nordialaw.com
13. NOVEMBER 2010 · 13HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
MÖJLIGHET OCH TILLVÄXT
”Det är väldigt viktigt att se att
det finns en affärsmodell som
skapar möjlighet för tillväxt”,
säger Staffan Ingenborn.
FOTO: DAN HOLMQVIST
Till innovatörer som söker
riskkapital:
Tänk på att■ första intrycket
är väldigt viktigt.
En presentation■ måste
innefatta det som investeraren
är ute efter och får gärna gö-
ras i en tydlig powerpoint.
Visa tydligt■ ”what is in it”
för investeraren.
Gör en bra■ affärsplan med
en bra executive summaries.
Det är viktigt■ med person-
liga kontakter. Gå gärna via
sådana för att komma i kon-
takt med investeraren. Det
kan fungera som rekommen-
dation.
När du väl■ pratar med
investeraren är det viktigt att
definiera markanden väl och
kunna beskriva kundnyttan.
När du talar■ om markna-
dens storlek, tänk på att caset
måste byggas underifrån. Visa
vad du klarar av att sälja.
Marknadsfrågorna■ och
kundnyttan är jätteviktiga. Tala
inte för mycket teknik, det är
det kommersiella som gäller.
Visa en realistisk■ och kon-
kret ”go to market plan”.
Tala enkelt■ och i klartext.
Undvik ”buzz words”.
Det är viktigt■ att entrepre-
nör och finansiär delar värde-
ringar. Uppriktighet, ärlighet
och en realistisk syn är nöd-
vändiga.
Var medveten■ om att
investeraren oftast har en
ganska kort tidshorisont. På
kanske tio år ska man hinna
investera, utveckla och sälja
av eller börsintroducera.
TIPS FRÅN
STAFFAN INGEBORN
LOOKING FOR
EXPERIENCEDDEVOTED
SKILLS IN PATENTS,
TRADEMARKS, DESIGNS
AND OTHER IP MATTERS?
Ehrner Delmar Patentbyrå AB
Box 10316, 100 55 Stockholm
Humlegårdsgatan 20. Tel. 08-528 025 00
info@ehrner-delmar.com www.ehrner-delmar.com
INVOLVED IN
RESEARCH AND
DEVELOPMENT?
QUALITY AND COST-EFFICIENCY SINCE 1906.
14. 14 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Genom att nätverka förlöser man
näringslivets innovationskraft
FÖRLÄNGA RELATIONER
”Här är det inte fråga om att lyssna på rader av föredrag
utan om att delta i workshops, där alla deltar aktivt.
Här utvecklas också web-nätverk som fungerar mellan
de stora symposierna, ett sätt att förlänga relationer”,
säger Anders Bjers, Kommunikationsexpert och före-
språkare för nätverket Innovation Pioneers.
–Baraförattmanharidéerbetyder
det inte att företag utvecklas.Har
man inga metoder för att ta sig an
nyaidéerblirsådanaoftaliggande.
Många företag sitter på fler möj-
ligheter än de kommersialiserar,
säger Anders Bjers, kommunika-
tionsexpert och förespråkare för
nätverketInnovationPioneers.
–Företagbehövermötasochpra-
ta medvarandra utan att sevaran-
dra som konkurrenter. De vill ut-
byta kunskap och erfarenheter av
praktisktinnovationsarbete.
Intresset är jättestort
– Emellanåt sker arbete med inno-
vationer ofta ad hoc,säger Anders
Bjers, som också säger att man
blandar ihop begreppen idéer,kre-
ativitet och innovationer.Innova-
tion handlar om att skapa värden
både affärsmässigt och strategiskt
förföretag.
Modellen är enligt honom att
tillämpa metoder för att identifie-
ra tillgångar,behov och möjlighe-
ter,för att sedan välja ut och kom-
mersialisera de innovationer som
harbärkraftigpotential.
Aktivt deltagande
Nätverket grundades 2008. Nyli-
gen träffades Innovation Pione-
ers medlemmar på ett sympo-
sium i Globen. Under två dagar
med workshops fick deltagar-
na möjligheter att nätverka och
jobba konkret med tio aspekter
kring innovation. Till exempel
mätning, kultur, kommunika-
tion och strategi.
– Här är det inte fråga om att
lyssna på rader av föredrag utan
om att delta i workshops, där alla
deltar aktivt. Det utvecklas också
en socialwebbtjänst som fungerar
mellan de fysiska mötena,ett sätt
attförlängarelationer.
Där idéer möts kan också lös-
ningar skapas och företagskultu-
rer tränas i förmågan att dela med
sig av idéer, att vara öppna. Stora
organisationer kan ta tillvara på
sinamöjligheterbådeinomföreta-
get och i samarbete med andra fö-
retag.Innovation Pioneers kan ses
som en plattform där kunskaper
och erfarenheter naturligt delas
av alla medlemmar vilka kommer
från både stora företags avancera-
de forsknings- och utvecklingsav-
delningar, mindre företag, entre-
prenörer.
De stora deltar
Bland de företagen som varit med
och grundat Innovation Pioneers
märks Ericsson,Alfa Laval,Googol,
StoraEnso,SCA,TetraPakochIkea.
– Genom samarbete och nätver-
kande över discipliner och sakom-
råden,når näringsliv,akademi och
samhällsrepresentanter djupare
insikter om innovation. Deltagar-
na skapar tillsammans mer kun-
skaper och ökade möjligheter att
utveckla både sig själva och sina
verksamheter. Det är sann fram-
gång för alla inblandade,avslutar
AndersBjers.
”Företag behöver
mötas och prata
med varandra utan
att se varandra
som konkurrenter.”
Anders Bjers
Kommunikationsexpert och förespråkare för
nätverket Innovation Pioneers.
Fråga:■ Hur ska nya idéer
och innovationer kunna för-
verkligas när flertalet etable-
rade verksamheter inte är upp-
byggda för att vara jordmån för
nya grepp?
Svar:■ I ett unikt nätverk
samlas industri och näringsliv
sida vid sida med akademi och
spetskompetens från en rad
områden för att öka sin kompe-
tens och innovationsförmåga
GÖSTA LÖFSTRÖM
redaktionen@mediaplanet.com
SHOWCASE
INNOVATIONER
FAKTA
Innovation Pioneers■ är ett
nätverk initierat av Googol. I
nätverket representeras
stora globala företag tillsam-
mans med mindre aktörer.
Deltagare kommer från många
olika discipliner men med ett
gemensamt fokus - att utbyta
erfarenheter, kunskaper och
insikter om innovationer, hur
man driver och arbetar aktivt
med innovationer för att skapa
nya produkter, tjänster, affärs-
modeller och för att utveckla
nya affärsverksamheter.
I rådande■ ekonomiskt klimat,
med stark globalisering och
utveckling av teknologi, är det
livsviktigt för företag att ta hand
om sina resurser, även dolda.
De som ännu inte kommersiali-
serats.
Det gäller för■ näringslivet att
arbeta med många olika grup-
per inom organisationerna kring
innovationer. Inte bara forsk-
ningsavdelningen. Att korsbe-
frukta är viktigt.
Allt detta■ händer i nätverket
Innovation Pioneers.
VIKTIGT ATT
NÄTVERKA
VIIKTKTTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT AATATATATTTT
Ä
4
RÅD
Cellartis AB är ett svenskt-brit-
tiskt biotechföretag som med
hjälp av stamceller utvecklar
produkter och teknologier för
läkemedelsutveckling,toxikolo-
giochcellterapi.
– Idén bakom Cellartis växte
fram bland ett antal forskarevid
Göteborgs universitet, som såg
att det fanns en stor potential
med stamceller.Man var väldigt
tidigt ute med detta då bolaget
avknoppades 2001, för snart tio
år sedan, berättar Johan Hyll-
ner, som är forskningschef på
Cellartis.
Cellartis är idag ett industri-
företag med kommersiella pro-
dukter på marknaden. En bi-
dragande faktor till framgången
har varit att bolaget har deltagit
ifleraEU-forskningsprojekt.
– Vi deltar i forskningspro-
jekten delvis för finansiering-
ens skull, men framför allt för
att bygga relationer med andra
akademikerochföretagruntom
i Europa.Det är en strategi som
vi valt för att öka vår kritiska
massa.Vi kan med våra 63 med-
arbetare inte uppfinna allt själ-
va. Därför är det nätverket oer-
hörtviktigt.I ett EU-projekt kan
tio personer från Cellartis arbe-
ta tillsammans med 50-60 per-
soner bland de andra deltagarna
kringenfrågeställning,sägerJo-
hanHyllner.
Det senaste forskningspro-
jektet inleds i januari och är ett
femårigt utvecklingsprojekt in-
om EU-kommissionens hälso-
program.Cellartis är en av 14 in-
dustriella och akademiska part-
ners. Projektet, “ScreenTox”,
kommer att handla om testme-
toderförattförutsegiftighethos
läkemedel, kemikalier och kos-
metiska ingredienser. Målet är
att ta fram alternativ till dagens
djurförsök för test av nya läke-
medelochkemikalier.
Johan Hyllner
Forskningschef på Cellartis.
FORSKNING
EU-projekt
möjliggör utökad
forskning
Cellartis är ett exempel
på ett företag som genom
att delta i EUs program för
forskning och teknisk ut-
veckling utökar sina re-
surser för att ta fram inno-
vationer.
EVA GUSTIN
redaktionen@mediaplanet.com!
Läs mer
på webben:
www.innovationpioneers.net
15. HALLVARSSONHALVARSSONFOTO:ERIKHAGMAN/AGENTMOLLYCO
En ljusare framtid för
svensk fordonsindustri.
Fordonsindustrin står inför stora utmaningar. Personbilar och
lastbilar måste bli lättare, energisnålare, säkrare och mer miljö-
vänliga. Runt om i världen pågår just nu en intensiv kapplöpning
om ny teknik. Våra svenska tillverkare och underleverantörer
befinner sig mitt i detta skeende. De har en lång och gedigen
erfarenhet som vi inte får tappa bort. Men de behöver stöd på
kommersiella grunder för att bibehålla och utveckla sin starka
ställning. Därför har regeringen bildat Fouriertransform.
Fouriertransform är ett venture capitalbolag som stöder
innovativa bolag och företagare som kan vitalisera svensk
fordonsindustri. Som bas har vi tre miljarder kronor i kapital.
Detta i kombination med ett antal kvalificerade medarbetare
och ett nätverk av experter med lång industriell och finansiell
erfarenhet.
Vi har hittills engagerat oss i åtta bolag. Bland annat inom
hybridteknik och bränsleceller. Fler står på tur. De pengar vi
satsar ser vi som en investering i en ljusare framtid för svensk
fordonsindustri. Det handlar om att sitta i förarsätet och att vara
med om att styra utvecklingen, istället för att bli rejält omkörda.
Välkommen till vårt seminarium ”Finansiering via riskkapital”
i Göteborg 25 november. www.fouriertransform.se
Böjbara bildskärmar och en
belysningsteknik som du inte
trodde var möjlig – som kan
förvandla väggar, golv eller
tak till informationsskärmar,
som kan ändra ljuset efter
den stämning du vill uppnå
– är snart en verklighet tack
vare ett forskningsinnovativt
samarbete.
– För universitetets framgång men
även för samhällsutvecklingens bästa,
måste vi arbeta över gränser, bygga
broar och ta till vara den stora och
RIWD RXWQWWMDGH SRWHQWLDO VRP ¿QQV L
samarbetet mellan olika områden och
aktörer både inom och utanför univer-
sitetet, konstaterar Lena Gustafsson.
Revolutionerande belysningsteknik
(WW DY ÀHUD OFNDGH H[HPSHO GlU IRUVN-
ning vid Umeå universitetet omsatts
i potentiella innovationer och bolag
Framtidens ljus
finns i Umeå
Lena Gustafsson
Rektor vid
Umeå universitet
skapar många nya möjligheter, fort-
sätter Ludvig Edman.
Ludvig hade i början ingen tanke på
att forskningen skulle bli en företags-
idé.
– Jag har betraktat mig mer som
en grundforskare, men i takt med att
YnUD UHVXOWDW Yl[W IUDP RFK DQWDOHW
förfrågningar ökat från företag som
vill använda tekniken, bestämde vi oss
för att starta Lunavation. Tack vare
hårt arbete och ett stort stöd både från
Umeå universitet och från Uminova
Innovation har vi kommit en bra bit på
vägen, konstaterar Ludvig Edman.
är det nya företaget Lunavation som
startas av fysikerna, Ludvig Edman
vid Umeå universitet och Nathaniel
D. Robinson vid Linköpings univer-
sitet. Deras forskningsresultat kan
komma att revolutionera hela belys-
ningsindustrin. De ligger inne med tre
patentansökningar och har ytterligare
en på gång.
– Vi har utvecklat en teknik med
hjälp av supermaterialet grafen som
gör det möjligt att framställa bland
annat belysningskomponenter som är
både billiga och helt återvinningsbara,
berättar Ludvig Edman.
Men det mest spektakulära är att
aktiva komponenter kan lösas upp i
vätskor och målas ut eller tryckas på
tunna pappersark, på glas eller andra
material.
Böjbara bildskärmar
– Det öppnar vägen för att tillverka
belysningar och bildskärmar som är
böjbara, som går att rulla ihop eller
tapetsera på väggar. Redan nu jobbar
vi med stora glastillverkare som vill
integrera belysning eller göra informa-
tions- eller reklamtavlor. Marknaden
kan bli hur stor som helst, tekniken
Ludvig Edman, fysiker vid Umeå universitet och en av forskarna i det nya företaget Lunavation.
16. 16 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Den globala konkurrensen ökar.■
Men Sverige kan inte konkurre-
ra lönemässigt med lågprisländer
som Indien och Kina.Vårt konkur-
rensmedel är istället spjutspets-
kunskap. Men vi får inte alltid
skörda frukterna av forskningsrö-
nen från svenska universitet och
högskolor.Istället hamnar paten-
tenutomlands.
–Utländska företag uppvaktar
svenska forskare enträget, säger
Maria Strømme, professor i na-
noteknologi vid Ångströmlabora-
toriet i Uppsala.Men de inhemska
”friarna”ärintelikaalerta.
Mödosam vandring
Infrastrukturen för att söka patent
är ofta väl tillgodosedd genom lä-
rosätenas holdingbolag. Men när
forskarens patent väl är i hamn
börjar en mödosam vandring för
attkommersialiserainnovationen.
–Detbehövsdärförmerresurser
hos de holdingbolag och riskkapi-
talbolagsomskahjälpatillmedatt
omsätta innovationerna i lönsam-
maprodukter,menarMariaStrøm-
me.Vinnova gör förtjänstfulla in-
satser när det gäller detta,liksom
forskningsparkerna, inkubatorer-
na och lärosätenas holdingbolag.
Men forskarna behöver ännu me-
ra stöd; de är ju sällan experter på
produktutvecklingochinternatio-
nellmarknadsföring.Svenskaföre-
tagbordeocksåvisastörreintresse
för innovationerna. Ytterst hand-
lar det om Sveriges välstånd. Sta-
ten borde därför skyndsamt utre-
da frågan om hur vi ska kunna be-
hålla och kommersialisera fler av
depatentsomtasframvidsvenska
lärosäteninomlandet.
Algbatteriet är Maria Strømmes
senasteprojekt.Medcellulosafrån
algen grönslick, en ledande poly-
mer och saltvatten har hon och
forskarkollegornaskapatettmiljö-
vänligtlågprisbatterisomblirfull-
laddat på tio sekunder. Om några
årkandetvarautepåmarknaden.
De långa laddningstiderna har
hittills varit ett problem när det
gäller algbatterier,bland annat be-
roendepåattskiktenavdeledande
polymer som lagrar energi är för
tjocka.Då tar det tid att fylla dem
medjonervidladdningen.
Har vänt på kuttingen
Det problemet har Anna Ström-
me och hennes team löst genom
att belägga cellulosafibrer med 50
nanometer tunna lager av den le-
dande polymeren polypyrrol som
går snabbt att fylla.En låg tillverk-
ningskostnad samt det faktum
att batteriet går att böja öppnar
många applikationsmöjligheter.
Sensorer i kläder, som larmar om
allergiframkallande ämnen finns
i luften,eller om den ultravioletta
strålningenärförhögärtvåexem-
pel.
–Här har vi vänt på kuttingen
och uppvaktat svenska företag för
att få hjälp med kommersialise-
ringen av batteriet berättar hon.
Vi har också fått medel från Nord-
ic Innovation center för att kunna
betala företagen för deras mark-
nadsundersöknings och utveck-
lingsinsatser.
Gäller att vara kreativ
Marie Strømme handleder dokto-
rander som avlönas av näringsli-
vet,blandannatSandvik:
–Dessutom arbetar jag i så kal-
lade liksidiga forskningsprojekt,
där vi tillsammans med närings-
livet söker såddkapital.I samarbe-
te med läkemedelsföretaget Orexo
harvi drivit ett projekt för att med
hjälp av nanoteknologi ta fram
säkra läkemedel för smärtlindring
med hjälp av högpotenta opioider.
Tillsammans har vi fått anslag
frånUppsalaBiofördetta.
Sådetgällerattvarakreativäven
när det gäller finansieringen av
forskningen och kommersialise-
ringenavdesslandvinningar.
1
Fråga:Hurskavihindraattsvenskapatentsäljstill
utlandet,iställetförattskapanyaarbetstillfälleniSverige?
Svar:Envägattgåärökaderesursertilllärosätenas
holdingbolag.
VISA STÖRRE INTRESSE
FÖR SVENSKA PATENT
Marie Strømme efterlyser bland annat
ökade resurser till lärosätenas holding-
bolag för att bättre kunna hjälpa forskare
att kommersialisera sina innovationer.
CLAES-GÖRAN HANBERG
redaktionen@mediaplanet.com
NYHETER
Vi skyddar din idé
Tullverket stoppar försändelser med misstänkta förfalskningar vid handeln
med länder utanför EU. Att ansöka om att Tullverket ska ingripa mot miss-
tänkta förfalskningar är kostnadsfritt. Tillsammans med näringslivet kan
Tullverket göra sin insats för att bekämpa handeln med förfalskade varor
och skydda exempelvis ditt varumärke, din design eller ditt patent.
Besök tullverket.se och läs mer om hur du gör för att ansöka
om vårt ingripande.
Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle
och konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga
tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vårt uppdrag kommer
från Sveriges riksdag och regering. Tullverket grundades 1636 och har i dag cirka 2 200 anställda.
Generaltulldirektör är Karin Starrin.
Foto:KristianBerlin
SVENSKA
PATENT
SVSVVENENENENSSKSKSKSKAAA
5
RÅD
17. NOVEMBER 2010 · 17HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KAN BLI EN STORSÄLJARE
Algbatteriet är professor
Maria Strømmes senaste
projekt. Om några år kan det
vara ute på marknaden och
bli en storsäljare.
FOTO: JEZZICA SUNMO
Med stor erfarenhet inom hela det
immaterialrättsliga området sedan 1957
Patent - Varumärken - Mönster - Domännamn
Noréns Patentbyrå AB
Box 10198
100 55 Stockholm
Tel: 08-545 874 00
Fax: 08-545 874 29
info@norens.se
Besöksadress: Narvavägen 12
www.norens.se
1
Det akademiska grupp-
tryck som motverkar kom-
mersialiseringmåstebort.
2
Den traditionella forskarv-
ärlden måste öka sin för-
ståelse för produktutvecklings-
processenskomplexitetochsvå-
righeter.
3
Möjligheterna till flexibla
överenskommelsermedar-
betsgivaren om forskarnas
tjänstledighetmåsteökas.
Politikerna måste:
Skapa infrastrukturella stöd■
för klusterbildningar, som till
exempelinkubatorer.
Skapa bra förutsättningar för■
nyföretagande i tillväxtintensi-
va sektorer och högteknologiska
branscher genom att ta bort till-
växthämmandehinder.
Stödja nätverksaktiviteter in-■
om forskarsamhället för nyfö-
retagande och innovationsstöd
somväxerunderifrån.
Skapa förutsättningar för en■
genomtänktochmarknadsmäs-
sig riskkapitalförsörjning för
högteknologiska riskprojekt,till
exempel genom att skattemäs-
sigt stimulera riskkapitalför-
sörjningen vid tidig produktut-
veckling och genom saminves-
teringmedprivataaktörer.
Inseattdettarårattskapaett■
lönsamt innovationsföretag,åt-
skilliga år att utveckla det till ett
framgångsrikt fåmansföretag,
decennier för att etablera ett na-
tionellt storbolag och att ge för-
utsättningarutifråndetta.
KÄLLA: LÄKARTIDNINGEN (DEBATTINLÄGG)
VÄRLDENS BÄSTA
INNOVATIONS-KLIMAT
18. 18 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Kundfokus är en viktig
framgångsfaktor
–För att kunna kommersialise-
ra en innovation måste den ha en
viss idéhöjd och tillväxtpotential,
säger Bodil Rosvall Jönsson, vd
för inkubatorn Minc i Malmö.Det
är också bra om det finns en inter-
nationell marknad.Lika viktigt är
entreprenörens drivkrafter.Vi gör
därförennoggrannbedömningav
personenbakominnovationen.
En innovation är föga värd om
forskareninteberättaromden,tar
hjälp av sitt nätverk, och skaffar
kunder.Ettpatentärenbrastart.
–Nästastegärattdefinieramål-
grupp och bedöma marknadspo-
tential, säger Bodil Rosvall Jöns-
son. Först bör forskaren ta kon-
takt med det innovationskontor
som finns vid lärosätet för att få
hjälp med detta. Sedan undersö-
ker forskaren om det finns en in-
kubator eller forskningspark, där
andraforskare med snarlik inrikt-
ning är verksamma. Den korsbe-
fruktningen är en viktig fram-
gångsfaktor. Men allra viktigast
är att tidigt ta reda på vilken pro-
dukt/tjänstkundenvillha.
Envishet och tålamod
Ominnovationenharenkommer-
siell potential blir nästa steg att
startaettbolag.
–Resan mot marknaden blir
mycket lättare om du, med en
inkubator som lots, hittar ett bra
team att göra den med, framhål-
ler Bodil Rosvall Jönsson. För att
nå målet krävs både envishet och
tålamod och olika kompetenser.
För det tar tid att bygga ett livs-
kraftigtföretag.
Snabbväxande Kista Science
City–med totalt cirka 4700 före-
tag, varav runt 1 100 inom
ICT-sektorn,har också en egen
inkubator,STING,Stockholm Inn-
ovationandGrowth.
Landets cirka 40 inkubato-
rer har enligt Anette Scheibe,vd
för stiftelsen Electrum som äger
STING, en viktig roll när det gäl-
ler att omsätta innovationer i lön-
sammaprodukter.
– Där rustas entreprenören för
att kunna konkurrera på en tuff
global marknad, säger hon. Den
som klarar STING survalsprocess
får en egen affärscoach som hjäl-
per entreprenören med allt, från
att ta fram en finansieringsplan
tillattbygganätverkochattrahera
investerare.Att sälja är redan från
dagettdenrödatråden.
Anette Scheibe välkomnar
regeringensinnovationsstrategi:
– Kunskapen om vad som bör
göras för att hjälpa innovativa
bolag att nå marknaden snabbare
finns till stor del redan,till exem-
pel skatteincitament och enkla-
re regler. Det viktigaste är nu att
komma till skott; innovationer är
en färskvara och konkurrenter-
na många. Forskarna har därför
intetidattväntapåenlångutred-
ning.
NYHETER
CLAES GÖRAN HANBERG
redaktionen@mediaplanet.com
Fråga:■ Vad är viktigast att
tänka på för dig som vill ta
steget från innovatör till
entreprenör?
Svar:■ Att ta kontakt med din
potentiella kund tidigt, så att du
vet att du utvecklar produkten
utifrån kundens behov.
BRA KONTAKT
MED KUNDEN
EN ANNONS FRÅN M
BRRAAA KOKOKOKOKOKONTNTNTNTNTNTAAAKAKAKT
6
RÅD
Omge dig■ med professionella
rådgivare och välj personer som
bidrar med nätverk, pengar och
kunskap.
Skydda resultaten■ av din
forskning genom patent och ta
sakkunnig hjälp med den
snåriga juridiken kring en
patentansökan.
Ha med■ kundintresset tidigt i
processen.
Ha ingen■ övertro på sekre-
tessavtal i ett tidigt skede av
forskningen.
Våga sälja dig■ och din forsk-
ning. Tänk som en innovatör
men agera som en entreprenör.
Marknadsföraren■ är lika vik-
tig som forskaren för att de pro-
dukter forskningen resulterat i
ska nå marknaden. Forskaren
och marknadsföraren tillhör ofta
skilda kulturer som måste över-
bryggas.
Ta hjälp av■ forskningsparker,
inkubatorer andra organisatio-
ner med uppgift att bistå forska-
re på olika sätt.
Det är viktigt■ att ha ett
långt tidsperspektiv när du ska
kommersialisera dina forsk-
ningsresultat. Så tålamod och
fighting spirit är viktiga egen-
skaper.
Glöm inte■ att kommersialise-
ring kan vara en rolig aspekt av
forskning och bidra till att locka
unga till forskarvärlden.
CHECKLISTA FÖR FORSKARE
Anette Scheibe
Vd, Stiftelse Electrum
Boddil Rosvall Jönsson
Vd, inkubatorn Minc, Malmö
En lyckad syntes av
möss och människor
–Vi har därför kombinerat grundfor-
skning och tillämpad forskning med
en genomtänkt infrastruktur, berättar
professor Nils Lycke, MIVAC:s cen-
trumledare. Syntesen är en forskn-
ingsmiljö av världsklass med trivsel,
individuell utveckling och god laganda
som viktiga inslag.
Forskarna har tagit fram världens
första drickbara vaccin mot kolera,
Dukoral, och utvecklar patenterade
system för effektivare vacciner. John
Steinbecks roman, “Möss och männi-
skor”, är en bra metafor för verksam-
heten.
– Den avelsenhet för möss vi
etablerat är ett exempel på den in-
frastruktur som stödjer forskarnas ar-
bete, framhåller Nils Lycke. Enhetliga
och formaliserade datorstödda rutiner
har möjliggjort ett effektivt informa-
tionsutbyte med genetisk kontroll över
de cirka hundra stammar som nns i
avel. Utan hög kvalitet på de experi-
mentella modellerna är svensk vaccin-
forskning chanslös internationellt.
Banbrytande upptäckter
“Bridging projects” är en annan intres-
sant satsning.
– Genom att sammanföra forskare
från olika specialiteter och med olika
infallsvinklar och tekniker kan vi ta oss
an högriskprojekt som ingen enskild
forskare klarar av. En sådan kreativ
miljö kan stimulera till banbrytande
upptäckter och bidrar till unga for-
skares utveckling.
En stark infrastruktur och ekono-
miskt stöd attraherar unga begåvade
forskare.
–Vi ger dem en ygande start, bl a
genom en ledarskapsutbildning i era
steg; från gruppdynamik till fokus på
den egna forskningspro len, berättar
Nils Lycke. Utbildningen har skapat
en n samhörighetskänsla med många
ambassadörer för MIVAC och Göte-
borgs Universitet.
MIVAC Development AB är bron
mellan MIVAC och läkemedelsindus-
trin.
– Företaget utvecklar och kommer-
sialiserar MIVAC-forskarnas idéer,
berättar Nils Lycke. I pipe-line ligger
nu nya behandlingsmetoder mot au-
toimmuna sjukdomar, allergier och
Alzheimers sjukdom. MIVAC Devel-
opment AB är därför en mycket viktig
del av vår infrastruktur.
Mucosal Immunobiology and Vaccine Center
Swedish Foundation for Strategic Research
University of Gothenburg, Sweden
På MIVAC i Göteborg finns 22 forskargrupper med
spjutspetskunskap inom immunologi, slemhinnebiologi och
vaccinutveckling. Men utan en väl fungerande infrastruk-
tur vore deras samlade kunskap en sådd på hälleberget.
Professor Nils Lycke, centrumledare på MIVAC. FOTO: MIVAC
MIVAC är ett forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet och vacciner.
Centrumet arbetar med att ta fram nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar
våra slemhinnor genom läkemedel som kan ges oralt eller som nässpray. Verksam-
heten finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF).
Läs mer på: www.mivac.se
För närmare information, kontakta:
Nils Lycke Dept. of Microbiology and Immunology
Box 435, 405 30 Göteborg
tel 031-786 6321
E-post: nils.lycke@microbio.gu.se
19. NOVEMBER 2010· 19HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KompetensMässan
2010 STOCKHOLM, GÖTEBORG MALMÖ
Utveckla dig och din organisation!
KompetensMässan anlitar Sveriges bästa och mest efterfrågade föreläsare
Christer Olsson Elaine Bergqvist Elizabeth Gummesson Stavros LoucaGöran Smedberg
Beställ kostnadsfriƩ seminarieprogram
www.kompetensmassan.se eller ring 08-20 21 10
Nordens största mässa inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling
KompetensGruppen i Sverige AB
Göteborg 25 novStockholm 16-17 nov Malmö 9 nov
ALLT OM AFFÄRSSYSTEM - PRESENTATIONER OCH MÄSSUTSTÄLLNING
Forum affärssystem
www.forum4it.se
Stockholmsmässan
30/11-1/12
Årets viktigaste kunskapslyft för dig som arbetar med lön och ekonomi
Björne Sjökvist
“Aktuellt inom arbetsrätten för det privata näringslivet”, “Konflikthantering i praktiken”,
“Skatter och arbetsgivaravgifter”, “Moms på förmåner - mums för anställda”.
30 nov - 1 dec 2010 på Stockholmsmässan i Älvsjö
Susanne Pettersson Kinna Jonsson
Läs mer på www.kompetensgruppen.se/lonedagarna eller ring 08-20 21 10
Arrangör: Palakom i samarbete med KompetensGruppen PALAKOM
Stockholm, 08-20 21 10, info@kompetensgruppen.se, www.kompetensgruppen.se
Lars NihlenInger Jansdotter
InledningstalareKvällsarrangemang
Johan Rheborg
Fackmässa - lön - ekonomi - affärssystem
En utställning om löne- och ekonomifrågor samt forum
Affärssystem, Stockholm 30 nov – 1 dec. Sveriges mötesplats
för leverantörer och kunder inom affärssystem.
Läs mer på www.forum4it.se
Kompetensgruppen i Sverige AB
TIPS
Marknadenförsolcellerväxermed40
procentårligenmenhämmasavden
tilltagandebristenpåkisel.Globaltärtillväx-
tenstörstiJapan,TysklandochSpanien.I
tillverkningenavMidsummerstunnfilms-
solcelleranvändsintekisel.Midsummerstår
nuibegreppattstartatillverkningföratter-
bjudakostnadseffektivasolcellertillen
marknaddärefterfråganöverstigerutbudet.
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN
Solceller är den
hetaste affärsidén
INSPIRATION
20. 20 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
EXPERTPANELEN
Mattias Pierrous
Regionchef,
Awapatent AB
FOTO: CARL LJUNGBERG
Martin Sauer
IP Management,
Bergenstråhle
Lindvall
FOTO:FREDRIK ERIXON
Krister Torssell
CEO, Ergonomi-
design
LennartAugustinius
Affärsområdeschef
Innovation, Almi
FOTO: ALMI
Innovation och forskning
är av grundläggande betydelse
för långsiktig tillväxt och bibe-
hållen konkurrenskraft, både i
ett affärsdrivande företag och
i samhället i stort. Lönsamhet
baserad på billig arbetskraft el-
lerutnyttjandeavnaturresurser
kommer alltid att ha en bortre
parentes,medan strävan att bli
bättre genom satsning på inn-
ovation och forskning visat sig
varavinnandeilängden.
För varumärken och design
kan man söka skydd på EU-ni-
vå,vilket ger ganska låga kost-
nader.Någotmotsvarandefinns
ännu inte för patent. Skydd för
innovationer är ofta helt avgö-
rande för att företag ska våga
göra stora och långsiktiga in-
vesteringar. Bara i undantags-
fall klarar man sig bra i längden
utan patent och andra immate-
rialrätter.Det viktigaste är dock
att frågan inte ignoreras.Även
valet att inte patentskydda en
innovation måste vara ett ak-
tivtbeslut.
Företag som satsar på inno-
vation och forskning ökar si-
na möjligheter att erbjuda nya,
unika och värdefulla produkter
till sina kunder.Genom att vara
först och bäst kan ett företag få
ett avgörande försprång vilket
ökar chanserna att nå en större
marknadsandel och ta mer be-
talt,två parametrar som bidrar
till ökad lönsamhet.Innovation
och forskning ska ses som in-
vesteringar som man förväntar
sig en avkastning på. Vi pratar
omReturn-On-Innovation.
Satsningar på innovation och
forskning kan bara öka lönsam-
heten om vi samtidigt är ”affärs-
innovativa”.Jag menar att samti-
digtseochförstålatentabehovpå
marknaden,skapaheltnyaaffärs-
modeller, nya samarbeten, nya
finansieringsformer etcetera.Jag
vill se större fokus på forskning
inom det som handlar om affärer
och företagande liksom kunskap
om marknader och människor.
De mänskliga aspekterna avgör
den kommersiella framgången –
detfårviinteglömma.
Intäkter från innovation och
forskning uppstår då den nya
kunskapen kommersialiseras.
Kunskapen måste kunna ut-
vecklaennyproduktellertjänst
som är unik och som ger ett
kundvärde.Kundvärdetuppstår
dånyttanfördekundersomkö-
per innovationen är större än
kostnaden.Sverige är bra att ge-
nom forskning ta fram ny kun-
skap, men inte lika bra att ut-
veckla kunskapen till affärsmo-
dellersomkanattraheraenglo-
balmarknad.
Rättutnyttjadeärdessaskydd
lönsamhetsdrivande eftersom
de låter företaget hindra kon-
kurrenter och där med vara en-
sam om sitt erbjudande under
lång tid. Frågan man alltid ska
ställa är om skydden bidrar till
företagets lönsamhet eller ej.
Patentochvarumärkenskaallt-
så ses som investeringar.Avgö-
rande för värdet på dessa skydd
är om de omfattar de aspekter
som bidrar till produktens uni-
ka värden och kundnytta – de
som i slutändan gör att kunder
väljer företagets produkt fram-
förkonkurrenternas.
En långsiktig investering I
forskning,utveckling,varumär-
kesbyggande,design etc måste
givetvis skyddas.Annars är ing-
en villig att investera och stora
värden kan lätt förloras. I en
ekonomi som bygger på avan-
cerad kunskap är immateriella
skyddocksåentillgångsomkan
generera direkta affärer genom
till exempel licensintäkter. I
stort sett alla kunder vi arbe-
tar med skyddar sina lösningar
– annars skulle marknaden var
fullavkopior.
Många gånger ärdetvärtpri-
set. Vid licensiering är patent
och ett bra immaterialrättsligt
skydd en förutsättning för att
kunna genomföra en försälj-
ning av innovationen. Kostna-
den är inte hög i början,men de
årliga avgifterna ökar med ti-
den och då kan nya beslut tas.
Att förlita sig på att enbart kun-
na hålla sin kunskap som en fö-
retagshemlighet kan vara ris-
kabelt och förutsätter att hela
processen fram till marknaden
finnsinomföretaget.
Många producerande fö-
retag i Sverige är i allra högsta
grad konkurrenskraftiga, an-
narshadedetnoginteförekom-
mit någon produktion här.Kon-
kurrenskraftig produktion är
inte samma sak som låga löner.
Där emot ökar hela tiden både
konkurrensen och kunskapsin-
nehållet i det som produceras.
Innovationer och forskning gör
osskonkurrenskraftiga.
Genomattsekunskapenman
bygger upp som en produkt.Då
kan man låta andra producera
ochkommersialiseraföretagets
innovationer mot en rimlig er-
sättning.Med en sådan strategi
blir patentskydd viktigt för att
hindraandrafrånattnåsamma
fördelar, och en förutsättning
förenlyckadlicensförhandling.
Det viktiga är att vi genom ut-
bildning, forskning och innova-
tivt företagande skapar värden i
form av strukturella och imma-
teriella tillgångar som omsätts
i affärer.Basen är forskning och
företagsklimat i världsklass som
skaparlokalaföretagochattrahe-
rar internationella företags och
forsknings-ochutvecklingsverk-
samheter. Att “producera” kun-
skap,tjänsterochavanceradesys-
temäroftastmerlönsamtänpro-
duktion avvaror.Vi ser det dagli-
genivårakundsamarbeten.
Det finns flera vägar att kom-
mersialisera innovationer och
forskning.Intäkterna kan kom-
ma genom licenser både från
licenstagare och dotterbolag i
andra länder. Det viktiga är att
utveckla en bra och kokurrens-
kraftig affärsmodell. Lönsam-
heten kommer av en god för-
säljning och inte enbart av hur
produkten eller tjänsten produ-
ceras.Sverigebordeblibättreatt
”uppfinna”affärsmodeller.
Fråga 1:
Hurkansatsningarpå
innovationochforskning
ökalönsamhetenför
svenskaföretag?
Fråga 2:
Hurkanmantjänapengar
påinnovationeroch
forskningomviinteär
konkurrenskraftigaatt
produceraiSverige?
Fråga 3:
Patentochvarumärkes-
skyddkostarstorapengar,är
detverkligenvärtpriset?
Kunskap =
bättre affärer
ESBRI sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande
Nyheter I Artiklar I Boktips I Webb-tv
www.esbri.se
21. NOVEMBER 2010 · 21HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
ADVANCERADE METODER
Ander Ynnerman och Anders Persson har
utvecklat nya avancerade metoder för
visualisering och medicinsk bildbehandling.
FOTO: CMIV
Vad krävs för att minska ga-■
pet mellan forskning och före-
tagande?
Det viktigaste för att kunna över-
brygga klyftan mellan högskole-
världen och näringslivet är att för-
ståvadsomdriverrespektivesida.
Inom den akademiska världen
är målsättningen att generera ny
kunskap. Framgången mäts i hur
många vetenskapliga artiklar som
publiceras och på gott och ont hur
många gånger man citeras. Kun-
skapen ska vara smal och spetsig
och detaljerad för att kunna kon-
kurreraivärldsfronten.
I näringslivet är det oftast total-
lösningarochfärdigakonceptsom
efterfrågas.Det som forskarna ser
som ett resultat ser näringslivet
somenickefungerandeellerofull-
ständig produkt. Det är ofta en
ocean mellan företagens förvänt-
ningarochforskningsresultaten.
Hur och var bygger man■
bryggan mellan universiteten
och företagen?
För att skapa ett nära samarbete
mellan forskarna och tänkta slut-
användare behövs integratörer på
båda sidor. Universiteten borde
sätta av en större del av budgeten
för samarbetsprojekt till personer
somintedirektforskar.Derasupp-
gift blir att utnyttja existerande
kunskap för att få ihop en använd-
bar lösning tillsammans med de
nya forskningsresultaten. En bi-
effekt blir ofta att det uppstår nya
frågeställningar som leder till nya
spetsigaforskningsprojekt.
Samtidigt måste näringslivet få
en bättre förståelse för forskning-
ensvillkor.Endelärattseattresul-
tatetavuniversitetensverksamhet
intebaraärsjälvaforskningsrönen.
Duktiga, välutbildade personer är
ett av de bästa sätten att överföra
kunskaptillnäringslivet.
Vad gör ni på Linköpings■
Universitet?
Linköpings Universitet har anam-
mat ett arbetssätt med olika mel-
lannivåer. Det kan vara projekt-
anställda studenter,forskningsin-
genjörer eller samarbeten med ex-
terna företag.Det gäller att förstå
näringslivets och för medicinska
tillämpningar den kliniska sjuk-
vårdens, förväntningar och krav.
Därför försöker vi bygga in den
aspekteniprojekten.
Brobygge mellan forskning och näringsliv
Anders
Ynnerman
Direktör för Norr-
köpings Visuali-
seringscenter – C
och professor vid
Linköpings Uni-
versitet.
NYHETER
EVA GUSTIN
redaktionen@mediaplanet.com
FRÅGOR SVAR
VIKTIGT MED
SAMARBETE
NOVEMBERLANET
VIKTKTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT MMEMEMEMEDD
7
RÅD
NYHETER I KORTHET
VIRTUELLA OBDUKTIONER
Delresultat av
klinisk forskning
Virtuella obduktioner är ex-■
empelpåentillämpningsomhar
utvecklats ur forskningen vid
Centrum för medicinsk bildve-
tenskap och visualisering,CMIV,
på Linköpings Universitet i sam-
arbete med Norrköpings Visuali-
seringscenter – C.Forskningsre-
sultaten har rönt ett stort intres-
se från marknaden och forskar-
na Anders Persson,som är före-
ståndare för CMIV, och Anders
Ynnerman har fått flera pris för
sinaforskningsprojekt.
Bland annat har de fått
Athenapriset för sin utveck-
ling avnya,avancerade metoder
inom visualisering och medi-
cinsk bildbehandling och Kun-
skapsprisetförattdemöjliggjort
ensnabbare,säkrareochmindre
kostnadskrävandediagnostik.
– Under utvecklingen hade vi
bland annat hjälp av interakti-
va institutets studio, C-studio,
som fungerade som integratö-
rer.Avgörandevar också ett nära
samarbete med CMIV samt med
företag inom området för att
produktifiera, testa, certifiera
och validera.På så sätt vet vi att
tillämpningen följer alla regler
och kan användas ute på klini-
ker,sägerAndersYnnerman.
Bordet som snart kommer att
används både kliniskt och inom
medicinsk undervisning är bara
en del av forskningsresultatet.
Det är snarare hur man hanterar
informationen i sig som är den
stora forskningsinsatsen. Fram-
tida tillämpningar finns även in-
omandratyperavdiagnostik.
Här finns offensiv forskning, förmågan att omvandla vetenskapliga rön till affärer och en omgivning som uppmuntrar
nya idéer. Tidsskriften The Scientist rankade nyligen Umeå universitet som den fjärde bästa arbetsplatsen utanför USA
för postdoktorer inom life science, och satsningen i Umeå har lett till stora framgångar. Bara de senaste fem åren har
antalet bioteknikföretag i Umeå ökat med 100 procent. Umeås forskare och företagare inom life science arbetar för
högtryck för att förbättra vår framtida hälsa och livskvalitet.
www.biotechumea.se
Högtryck året om. Det är väl inte möjligt?
22. 22 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PROFESSIONELL INSIKT
Innovation genom serendipitet
Attskapaarbetstillfällenmedstortkunskapsinnehållochattkunnaproducera
ochsäljaunikkunskapharblivitettalltviktigaremålfördeflestamoderna
samhällen.Viharmycketgodaförutsättningarförattforma Sverige till ett
världsledande innovationsnation.
S
verige är ett av de
länder som satsar
mest på forskning
och utveckling.Vi
harocksåallakom-
ponenter som är
nödvändiga för att
skapanykunskap.Dessutomfinns
det gott om statistik som visar på
attviärblanddemestproduktivai
världenpåattproduceraunikkun-
skap.
Tyvärrsåärviintefulltlikafram-
gångsrika när det gäller att omsät-
ta denna kunskap till nya produk-
terochskapaekonomisktvärde.
Betalandekunderitidigtskede
Det finns många olika sätt att
skapa nya innovativa produkter
och bygga teknikbolag med god
tillväxtpotential. Vi tagit fasta på
vikten att bygga team med kom-
plementära kompetenser och att
kunna dirigera processen i nära
interaktion med betalande kun-
der redan itidiga skeden av bola-
gets utveckling.Det är viktigt att
driva utvecklingsarbetet tillsam-
mansmedbetalandekunderredan
i tidiga skeden.På så sätt kan man
få mycket information om pro-
dukten, teknikens tillämpbarhet,
marknaden och hur innovations-
teamets kompetens kan matcha
kundensbehov.
Kan vi gissa oss till vad kun-■
den vill betala för i framtiden?
Det är sällan som den ursprung-
liga idén blir den framgångsrika
produkten.Vägen från idé till pro-
dukt är normalt inte särskilt lin-
jär. Både tekniken och produkten
hinner förändras en hel del innan
man kommer fram. Därför är det
viktigt att fokusera på att bygga
ihop ett bra team med kreativa
forskare, drivna affärsutvecklare
ocherfarnaentreprenörermedbra
ochrelevantkontaktnät.
Fråganärhuruvidarimligtdetär
för oss att idag gissa oss till vad de
stora trenderna kommer att vara
om fem år.Likväl stårvi alltid med
dilemmat att vi måste satsa idag
för att vara väl rustade för framti-
den.
Det som gör denna verklighet
än mer komplex, är att även om
vi med säkerhet kunde förutsäga
framtidens behov så skulle det
vara långt ifrån säkert att vi skulle
kunna hitta lösningar för att till-
godose dessa. Ett typexempel på
detta är de stora läkemedelsföre-
tagensomarbetarienbranschdär
behoven är relativt enkla att iden-
tifiera.Menefter20årssatsningpå
lösningar för de stora behoven så
står många av dessa med tomma-
pipelines och utan konkreta lös-
ningar.
Det märkliga med innovations-
processer är att de varken tende-
rar att vara behovsdrivna eller
lösningsdrivna. De kan som bäst
betecknas vara serendipitetsdriv-
na.En serendipitet är en lyckosam
olycka.Eller när något inte går rik-
tigtsåsommanhartänktsig,men
slutresultatet blir bra ändå eller
bättreänmantänktefrånbörjan.
För att maximera frekvensen av
serendipitetgällerdetatthaenpå-
gående och kontinuerlig interak-
tion med omvärlden.Det gäller att
ta steget ut och möta kunder.Låta
kunden utmana idén och produk-
ten,och vara mottaglig och lyhörd
förrespons.Manmåsteheltenkelt
våga förändra sig och inte låsa sig
vid sina initiala idéer.Vi vill likna
processen vid en kreativ dans där
både lösningar och möjligheter är
flexibla och följsamma i relation
till varandra fram till att den slut-
giltiga lösningen eller problemet
haridentifierats.
Framgångsrikt samhälle
Det finns ett stort antal studier
som visar grupper av komplette-
rande kompetenser behöver kor-
tare tid och har högre framgång-
faktor när det kommer till ”kreati-
vadanser”.
För att ett samhälle ska vara
framgångsrikt på nyskapande
är det viktigt att många sådana
grupper kommer samman och att
många kreativa danser tar plats.
En sådan miljö ökar sannolikhe-
ten för serendipitet.Det är värt att
noterahurnaturenhanteraroviss-
het om framtiden genom mång-
faldochmängd.
Kanske är det samhället som
kontinuerligt lyckas vara i fram-
kanten avvarje trend inte det som
lyckas förutsäga framtiden bäst,
utan det som lyckas bemästra
serendipiteten.
“Man måste
helt enkelt våga
förändra sig
och inte låsa sig
vid sina initiala
idéer.”
Saied Esmaeilzadeh
CEO, Serendipity Innovations AB
INNOVATION
Välj en med omsorg
1
Bygg ett team med andra
likasinnade, med komple-
mentära kvalitéer och erfarenhe-
ter. Att utveckla nya innovativa
produkterochtjänsterkrävernor-
maltlikamycketteknikutveckling
och produktutveckling som af-
färsutveckling.Välj affärspartner
med omsorg.Det blir bäst när det
är personer som går in med ”hjär-
na,hjärtaochplånbok”.
Hitta din ”sweet-spot”
2
Ett område där du kan vara
bättre än alla andra,där du
har ett genuint intresse och där
du ser att du kan ge ett positivt
bidragtilldinomvärld.
Pragmatisk visionär
3
Du måste ha visioner om
hurduskakunnavaramed
och utveckla världen.Samtidigt
ska du vara pragmatisk och hela
tiden omvärdera den väg du tar
och använda så enkla och effek-
tivametodersommöjligt.
Var flexibel
4
Fästdigintealltförhårttill
dina initiala idéer.Du mås-
te ha förmågan att ändra bana
och vara flexibel i att konkur-
rensutsättadinaidéer.
Lyssna på kunden
5
Var inte kritisk mot dina
idéer utan låt dina kunder
utvärdera de och lyssna noga på
dina kunders kritik. Kundens
kritik är ett uttryck för det verk-
liga behovet som de sitter med
och är villiga att betala för. Du
måste samtidigt vara snabbfo-
tadochflexibeliatttatilldignya
idéer och ändra din produkt/
tjänst/affärsmodell.
SAIED TIPSAR
5
www.bergenstrahle.se
Alla lönsamma innovationer börjar med en idé,
men alla idéer blir inte lönsamma innovationer.
Return On Investment
R O I
return on innovation®
23. ÄR DU
REDO FÖR
EN ®EVOLUTION?
Vill du prova på framtidens hälso- och sjukvård?
(IWHU nUV EDQEUWDQGH DUEHWH I|U ÁHUD
av branschens största företag, delar vi med
oss av vår kunskap om framtiden. Med våra
prototyper kan du se hur kommunikation mellan
patient och läkare förenklas, hur du digitalt får
diagnos och behandling från olika vårdgivare.
6H ÀOPHQ YLPHRFRP
Vad förenar framtidens digitala kommunikation med tidernas mest
sålda bärsele för bebisar? Vi kallar det Ergonomidesign. Sedan 1969
KDU YL KMlOSW I|UHWDJ L GH ÁHVWD EUDQVFKHU DWW Yl[D PHG LGpHU VRP
förbättrar vardagen för miljoner människor. Det är därför vi rankas
VRP HQ DY YlUOGHQV IHP ElVWD GHVLJQ RFK LQQRYDWLRQVEUnHU
9L DUEHWDU PHG IVLVN NRJQLWLY RFK HPRWLRQHOO HUJRQRPL
(Q PRGHOO VRP KDU JMRUW ÁHUD HQPDQVI|UHWDJ WLOO JOREDOD
PDUNQDGVOHGDUH 2FK ELGUDJLW WLOO DWW YL InU XWYHFNOD IUDPWLGHQV
SURGXNWHU RFK WMlQVWHU I|U OHGDQGH YDUXPlUNHQ Sn IUD NRQWLQHQWHU
9LOO GX YDUD PHG *H RVV HWW RP|MOLJW XSSGUDJ 9L OLJJHU EDNRP ÁHU lQ
SDWHQW KDU InWW KXQGUDWDOV GHVLJQSULVHU RFK XWVnJV QOLJHQ WLOO
Årets Världsklassföretag. Men den där hemligheten som det viskas
om är faktiskt ganska enkel.
$OOW YL J|U EJJHU Sn NRQWLQXHUOLJ IRUVNQLQJ RIWD L VDPDUEHWH PHG
XQLYHUVLWHW 'HW lU Vn YL J|U YnUD XSSGUDJVJLYDUHV SURGXNWHU RFK WMlQVWHU
WLOO RMlPI|UEDUD XSSOHYHOVHU QDWXUOLJD DWW DQYlQGD RFK VMlOYNODUD DWW YlOMD
9L KDU DUEHWDW PHG EODQG DQGUD 0 $%% $OID /DYDO $VWUD=HQHFD $WODV
RSFR %DE%M|UQ %DKFR %D[WHU %5,2 RFKOHDU 'X3RQW (OHFWUROX[
(ULFVVRQ )ULWLGVUHVRU *LOOHWWH +LWDFKL .RHQLJVHJJ 0LFURVRIW 1RYDUWLV
3HSVL R 3À]HU 6$6 6$ 6LHPHQV 7RRWD RFK 9ROYR +|U JlUQD DY GLJ Vn
EHUlWWDU YL PHU HOOHU EHV|N RVV Sn HUJRQRPLGHVLJQFRP
7Yn VDNHU KDU GH ÁHVWD VWRUVlOMDUH JHPHQVDPW 1lU GX DQYlQGHU GHP
känns de självklara – men de har en gång varit helt otänkbara. Någon såg
möjligheten i det omöjliga. Men hur? Det sägs att hemligheten bakom några
DY YlUOGHQV PHVW IUDPJnQJVULND YDUXPlUNHQ ÀQQV KRV HQ GHVLJQEUn L HQ
gammal kyrka utanför Stockholm.
24. Utgångspunkten för Innovation in Mind är att all in-
novation börjar i det mänskliga medvetandet och ofta
genom gränsöverskridande möten mellan olika kun-
skapsområden, mellan resurser och behov, mellan frå-
ga och svar. Ambitionen med Innovation in Mind är att
skapa en arena för sådana möten, att ge nya perspek-
tiv, uppmuntra nya tankebanor och bidra till ett bättre
innovationsklimat. Därmed ingår Innovation in Mind
även i visionen att sätta staden Lund och region Skåne
på kartan som en av de mest innovativa miljöerna i
Europa.
Ett internationellt startfält kommer att presentera
några av mänsklighetens stora utmaningar – bland
många andra kommer Rosalind W Picard, förestån-
dare för the Affective Computing Group vid MIT och
James R Heath, av Forbes Magazine utsedd till en av
vår tids mest kraftfulla innovatörer. Under rubriken
”The Impact of Innovation” ges spännande exempel
på praktiska, gränsöverskridande innovationer som
kommer att påverka vårt sätt att leva och tänka inom
en nära framtid. Områden som belyses speciellt är
Food, Medicine, Energy och Information Technology.
Innovation in Mind 2010 är en chans att upptäcka hur
olika kunskapsområden kan samverka för att skapa
nya möjligheter, att se vad som väntar runt hörnet och
att orientera sig om vad som faktiskt är på väg att hän-
da inom områden som berör oss alla.
Pia Kinhult, helt nyblivet regionråd i Region Skåne,
och innovatören Ashkan Pouya öppnar konferensen i
ett inspirerande samtal om drivkrafter och om ambi-
tionerna med ett öppnare samarbete mellan företag,
universitet och region för ett bättre innovationsklimat
och en bra utveckling för regionen och dess närings-
liv.
DAGS IGEN FÖR INNOVATION IN MIND
Träffa innovativa sinnen och se de nya kopplingarna
INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ INNOVATIONINMIND.SE
Innovation in Mind är ett årligen återkommande evenemang som arrangeras av Lunds universitet och Region Skåne i samarbete med bland andra
VINNOVA och staden Lund.
Den 10–11 november är det återigen dags
för innovationskonferensen Innovation in
Mind, som förra året lockade stora skaror
till Lund.
ASHKAN POUYA
Grundare av flera högteknologiska företag och
listad av BON-Magazine bland svenskar som
kommer att förändra världen och av Veckans
Affärer rankad som en av topp 5 bland svenska
makthavare under 40 år. Han är nytillträdd in-
novationsdirektör vid LUAB, Lunds universitets
utvecklingsbolag.
–Möjligheten att leva efter sin passion borde
vara en mänsklig rättighet, säger Ashkan
Pouya.
Bland de medverkande:
PIA KINHULT
Regionråd (m) i Region Skåne och Region-
styrelsens ordförande i tillväxtkommittén.
Ansvarig för sjukvård och kollektivtrafik i
Region Skåne. Hon är engagerad i det bliv-
ande världsledande europeiska centret för
materialforskning i Lund i form av Max IV, för
partikelforskning på nanonivå, och ESS, det
högteknologiska supermikroskåpet European
Spallation Source. Hon är tidigare vice ord-
förande i Lunds universitet.
– Region skåne kan vara en mycket mer aktiv
part för att skapa fler företag och innovationer.
Innovationsupphandling är ett sätt, säger Pia
Kinhult.