Lika Unika vill sätta fokus på rätten till arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att se de skapa förutsättningar för alla de resurser som finns i samhället, människor som ställs utanför. Som vill delta och göra rätt för sig! Det finns saker att göra för att möjliggöra för fler i arbete och sysselsättning, och inte minst: att göra konkret allvar av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Banbrytarprogrammet pekar Lika Unika på några angelägna reformer för jobben.
Underlag till paneldeltagarna vid Föräldrakrafts seminarium "Vägen till arbete" i Visby, juni 2015. Frågeställningen handlar om hur rätten till arbete också ska bli verklighet för personer med funktionsnedsättning.
Jobben först - Sverige och Ulricehamn ska tillbaka till toppen!Ulricehamnsbloggen
Socialdemokraterna i Ulricehamn har tillsammans med S i riksdagen tagit fram hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som lades i riksdagen i oktober och från jobbkongressen. Siffrorna är nedbrutna i ett Ulricehamns perspektiv och ska kompletteras med vår budget för Ulricehamns kommun.
För Socialdemokraterna är fler människor i arbete den allra viktigaste frågan. Vi har slagit fast målet att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Socialdemokraterna i Ulricehamn har här samlat alla våra jobbförslag som vi lagt under mandatperioden. Inget annat parti i Ulricehamn kan visa på lika många konkreta jobbförslag under den här mandatperioden. Socialdemokraterna har den viktiga uppgiften att fortsatta leverera konkreta förslag för ökad sysselsättning och för fler jobb i Ulricehamn. Vårt mål om lägst arbetslöshet i Europa år 2020 gäller även i Ulricehamn.
Ett stort antal organisationer inom funktionshinderrörelsen har gått samman och anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att göra en samhällsekonomisk analys av vinster och kostnader med en förstärkt diskrimineringslag. Hans rapport, "Dörrarna stängs innan alla fått plats" hittar Du på anan plats här på Slideshare. Här är funktionshinderrörelsens egna analyser utifrån den rapporten.
Lika Unika vill sätta fokus på rätten till arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att se de skapa förutsättningar för alla de resurser som finns i samhället, människor som ställs utanför. Som vill delta och göra rätt för sig! Det finns saker att göra för att möjliggöra för fler i arbete och sysselsättning, och inte minst: att göra konkret allvar av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Banbrytarprogrammet pekar Lika Unika på några angelägna reformer för jobben.
Underlag till paneldeltagarna vid Föräldrakrafts seminarium "Vägen till arbete" i Visby, juni 2015. Frågeställningen handlar om hur rätten till arbete också ska bli verklighet för personer med funktionsnedsättning.
Jobben först - Sverige och Ulricehamn ska tillbaka till toppen!Ulricehamnsbloggen
Socialdemokraterna i Ulricehamn har tillsammans med S i riksdagen tagit fram hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som lades i riksdagen i oktober och från jobbkongressen. Siffrorna är nedbrutna i ett Ulricehamns perspektiv och ska kompletteras med vår budget för Ulricehamns kommun.
För Socialdemokraterna är fler människor i arbete den allra viktigaste frågan. Vi har slagit fast målet att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Socialdemokraterna i Ulricehamn har här samlat alla våra jobbförslag som vi lagt under mandatperioden. Inget annat parti i Ulricehamn kan visa på lika många konkreta jobbförslag under den här mandatperioden. Socialdemokraterna har den viktiga uppgiften att fortsatta leverera konkreta förslag för ökad sysselsättning och för fler jobb i Ulricehamn. Vårt mål om lägst arbetslöshet i Europa år 2020 gäller även i Ulricehamn.
Ett stort antal organisationer inom funktionshinderrörelsen har gått samman och anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att göra en samhällsekonomisk analys av vinster och kostnader med en förstärkt diskrimineringslag. Hans rapport, "Dörrarna stängs innan alla fått plats" hittar Du på anan plats här på Slideshare. Här är funktionshinderrörelsens egna analyser utifrån den rapporten.
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Driftig men otrygg - Rapport om småföretagare, Folksam 2014Folksam
I 2011 års upplaga av rapporten ”Driftig, men otrygg” konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna. Givetvis gäller socialförsäkringssystemet även för företagarna, men villkoren skiljer sig åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. I år gör vi en uppdatering av vår tidigare rapport.
I Sverige har antalet företag ökat kontinuerligt under 2000-talet och uppgår idag till drygt 1 miljon stycken. Antalet personer som driver företag på heltid uppgår till uppskattningsvis 400 000. Tre fjärdedelar av företagarna bedriver sin verksamhet som enskild firma (enskild näringsverksamhet). Näst vanligaste företagsformen är handelsbolag, vilket drygt 14 procent bedriver och tio procent har aktiebolagsformen.
Hur prioriterar företagarna sina egen trygghet? Skaffar de privata försäkringar för att komplettera de brister som finns i socialförsäkringssystemet och avsaknad av kollektivavtalade försäkringsförmåner? Är företagarna oroliga för sin trygghet och vilket förtroende har de för välfärden? För att få svar på dessa och en rad andra viktiga frågor har Ipsos hjälp oss med att intervjuat 500 företagare med högst 19 anställda. Två tredjedelar av företagarna är äldre än 45 år och endast en fjärde del är kvinnor. Intervjuerna genomfördes under perioden 10 - 27 februari i år.
Håkan Svärdman
Välfärdsanalytiker på Folksam
Maj 2014
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Driftig men otrygg - Rapport om småföretagare, Folksam 2014Folksam
I 2011 års upplaga av rapporten ”Driftig, men otrygg” konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna. Givetvis gäller socialförsäkringssystemet även för företagarna, men villkoren skiljer sig åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. I år gör vi en uppdatering av vår tidigare rapport.
I Sverige har antalet företag ökat kontinuerligt under 2000-talet och uppgår idag till drygt 1 miljon stycken. Antalet personer som driver företag på heltid uppgår till uppskattningsvis 400 000. Tre fjärdedelar av företagarna bedriver sin verksamhet som enskild firma (enskild näringsverksamhet). Näst vanligaste företagsformen är handelsbolag, vilket drygt 14 procent bedriver och tio procent har aktiebolagsformen.
Hur prioriterar företagarna sina egen trygghet? Skaffar de privata försäkringar för att komplettera de brister som finns i socialförsäkringssystemet och avsaknad av kollektivavtalade försäkringsförmåner? Är företagarna oroliga för sin trygghet och vilket förtroende har de för välfärden? För att få svar på dessa och en rad andra viktiga frågor har Ipsos hjälp oss med att intervjuat 500 företagare med högst 19 anställda. Två tredjedelar av företagarna är äldre än 45 år och endast en fjärde del är kvinnor. Intervjuerna genomfördes under perioden 10 - 27 februari i år.
Håkan Svärdman
Välfärdsanalytiker på Folksam
Maj 2014
Välfärdstendens 2011 är den fjärde upplagan av Folksam årliga rapportserie. Syftet med rapporten är att granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade, som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Folksam har också jämfört på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal.
Rapporten tydliggör vilka konkreta hot vänsterpartiernas politik utör mot företagande och framväxten av nya arbetstillfällen i Sverige. Det handlar framförallt om 10 centrala frågor:
El documento presenta las principales propuestas del Partido del Centro para las elecciones de 2010 en Suecia. Las propuestas se centran en tres áreas: 1) crear más empleos mediante el apoyo a las empresas nuevas y en crecimiento, 2) renovar el sistema de asistencia social otorgando más libertad de elección, y 3) establecer la política ambiental más ambiciosa del mundo.
1. Riktiga jobb åt
alla
Strategi för full sysselsättning för
funktionshindrade
september 2006
www.centerpartiet.se
2. Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat
Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt av den höga arbetslösheten som de som är
funktionshindrade. Bland de funktionshindrade som är mellan 16 och 64 år och som har
assistansersättning från Försäkringskassan hade, i november 2002, bara knappt 8 procent ett
osubventionerat jobb. Bland funktionshindrade utan assistansstöd, men med handikappersätt-
ning, vårdbidrag eller ersättning för bilstöd, hade 33 procent vanliga jobb.1 Enligt
Synskadades Riksförbund har bara 8 procent av de synskadade kvinnor som är i yrkesverksam
ålder, och 18 procent av männen, ett heltidsarbete. Samma förbund hävdar också att syssel-
sättningen i just den gruppen har halverats sedan slutet av 1990-talet. Det är en bild som
bekräftas från många andra organisationer för funktionshindrade.
När läget är så allvarligt är det särskilt beklämmande att den politik som förts istället för att
bekämpa arbetslöshet och utanförskap bland funktionshindrade, har försämrat deras ställning
och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Höga kostnader för att anställa och stelbenta
regelverk har under lång tid bidragit till att göra arbetsgivare allt mer försiktiga att anställa.
Det ökade arbetsgivaransvaret för sjukskrivna som infördes 2002 har ytterligare förvärrat
utestängningsmekanismerna. Den reformen genomfördes trots högljudda protester från
samtliga handikapporganisationer, och trots att vi vet att liknande åtgärder haft stora negativa
konsekvenser i andra länder.
Denna utveckling måste vändas. Utestängningen från arbetsmarknaden har allvarliga
ekonomiska och sociala effekter. Det försvårar delaktighet och självförtroende och bidrar till
depression och psykisk ohälsa hos de det drabbar.
Men utestängningen av funktionshindrade är också ett slöseri med samhällets gemensamma
resurser. Den som har ett funktionshinder som hindrar ett visst arbete kan mycket väl ha full
förmåga att utföra ett annat. Idag har utvecklingen av hjälpmedel gått så långt att
funktionshindren borde spela en allt mindre roll. Om vi kan öka funktionshindrades
sysselsättning innebär det att fler viktiga arbetsuppgifter blir gjorda och att större ekonomiska
resurser kan genereras till den offentliga välfärden.
1
Bygger på siffror från Socialstyrelsens lägesrapport för handikappolitiken för 2006.
2
3. För att vända utvecklingen, ge funktionshindrade en rimlig delaktighet i samhället, och ta
tillvara den betydande resurs är föreslår Centerpartiet en rad åtgärder. Tillsammans formar de
en stark strategi som kan leda till en arbetsmarknad som rymmer alla.
1. 60 procent av funktionshindrade ska ha jobb 2010
Vi vill införa ett nytt sysselsättningsmål för funktionshindrade. Senast 2010 ska
sysselsättningen bland dessa ha ökat till 60 procent. De som är funktionshindrade och har stöd
med personlig assistans, handikappersättning eller vårdbidrag ska omfattas av målet. Det
innebär i dagsläget 56.000 personer mellan 16 och 64 år, där sysselsättningen idag är 29
procent. För att nå målet måste minst ytterligare 17.000 personer få jobb.
För att nå dit behöver en rad åtgärder vidtas. Det måste bli billigare att anställa
funktionshindrade, regelverket kring stödformerna måste bli enklare, attityderna till
funktionshindrade måste förbättras och hinder som idag avhåller arbetsgivare från att anställa
tas bort.
Vissa av dessa insatser kommer kräva ökade resurser, men vår bedömning är att åtgärderna
mycket väl kan bli ekonomiskt lönsamma både för samhällsekonomin och för de offentliga
finanserna. Om vi skulle nå målet om 60 procents sysselsättning bland funktionshindrade
skulle det kunna ge ökade skatteintäkter på omkring en miljard kronor och minskade
kostnader för sjukpensioner på minst två miljarder kronor.
60-procentsmålet ska inte betraktas som ett slutgiltigt mål, utan som ett realistiskt mål för den
kommande mandatperioden. Idealet vore förstås att funktionshindrade som har förutsättningar
att arbeta gör det i samma utsträckning som andra. Därför är det naturligt att efter 2010 höja
målsättningen ytterligare. En fördubbling av sysselsättningen för funktionshindrade som ett
första steg vore ett stort steg på vägen mot det övergripande målet om jobb åt alla.
2. Nystartsjobb
De som är funktionshindrade omfattas av Allians för Sveriges förslag om nystartsjobb.
Nystartsjobben innebär att arbetsgivaravgifterna slopas för den som haft a-kassa, sjukpenning,
förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen gäller under lika lång tid som
den nyanställde tidigare varit frånvarande från arbetslivet, dock som längst i 5 år. I särskilda
fall ska skatterabatten kunna förlängas, efter individuell prövning. Förslaget om nystartsjobb
3
4. innebär att fler funktionshindrade kan få en chans till ett vanligt arbete till en avtalsenlig lön.
Nystartsjobben omfattas av skyddsreglerna i lagen om anställningsskydd.
3. Slopa arbetsgivaransvaret efter andra sjukskrivningsveckan
Arbetsmarknaden för funktionshindrade har försämrats på senare år bland annat på grund av
arbetsgivarnas ökade ansvar för sjukskrivningskostnaderna. Idag ska arbetsgivaren, vid sidan
av ansvaret för att betala sjuklön under de två första veckorna, betala 15 procent av den
anställdes inkomst i ”sjukpenningavgift” så länge han eller hon är sjukskriven. När
kostnaderna ökar på ett så dramatiskt sätt har det inneburit att arbetsgivarna undviker att
anställa personer som de tror kan föra med sig höga kostnader på grund av att risken för att de
ska behöva sjukskriva sig är stor. Det drabbar funktionshindrade särskilt hårt eftersom många
funktionshindrade är mer utsatta för ohälsa än befolkningen i genomsnitt. Det kan handla om
sjukdomar som beror på nedstämdhet och brist på social delaktighet, att deras möjligheter till
fysisk aktivitet är sämre än andras eller sjukdomar som är förknippade med själva
funktionshindret. För att motverka den diskriminering som växer fram på arbetsmarknaden
vill vi tillsammans med Allians för Sverige avskaffa arbetsgivarnas sjukpenningansvar efter
den andra sjukskrivningsveckan.
4. Öka företagandet bland funktionshindrade
Centerpartiet vill införa ett mål i näringspolitiken om att antalet företagare bland
funktionshindrade ska öka. Om fler funktionshindrade startade och drev företaga skulle
detstärka funktionshindrades ställning i samhället och på arbetsmarknaden. Det skulle också
tjäna som positiva förebilder och ge betydande tillskott till den svenska samhällsekonomin.
Själva erfarenheten av funktionshinder kan i sig vara en grund för innovationer och
företagsidéer. Både hjälpmedel och assistans-/servicetjänster är marknader med stor
tillväxtpotential, både i Sverige och internationellt. Funktionshindrade som vill starta företag
möter ofta en rad hinder. Det är bl. a. svårare att hitta riskvilligt kapital eftersom
funktionshindrade i genomsnitt har en svagare ekonomisk ställning och eftersom företags-
rådgivare och banker kan bedöma funktionshindrade entreprenörer som riskabla
investeringsobjekt. Regelverket för att få stöd med hjälpmedel och liknande när man bedriver
enskild verksamhet måste också ses över så att de ges på samma villkor som för personer med
anställning. En ny regering bör undersöka på vilket sätt de statliga och kommunala
rådgivnings- och stödinsatserna för nyföretagande (t.ex. Almi och arbetsförmedlingarna) kan
anpassas för att underlätta och uppmuntra funktionshindrade att starta företag.
4
5. 5. Gör det möjligt att driva företag med lönebidrag
På samma sätt som lönebidrag innebär en möjlighet att kompensera för en persons nedsatta
arbetsfunktion bör motsvarande möjligheter finnas för personer som startar och driver eget
företag. Funktionshindrade som startar eget bör ges goda möjligheter att ansöka och prövas
för lönebidrag i egen anställning.
6. Förenkla regler för och information kring handikappstöd på
arbetsmarknaden
Ett skäl till att arbetsgivare är återhållsamma med att skapa tjänster för funktionshindrade med
nedsatt arbetsförmåga är att regelverket upplevs som krångligt. Det gäller t.ex. reglerna kring
lönebidrag, stöd för handikappanpassning och arbetshjälpmedel, och arbetsbiträde.
Om alla ska ha en chans att delta på den ordinarie arbetsmarknaden alla regler som rör
funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden belysas och förenklas. Regelverket ska vara
enkelt och överskådligt både för den funktionshindrade och för arbetsgivaren.
7. Skärp diskrimineringslagstiftningen
Diskrimineringslagstiftningen måste skärpas. Idag leder anmälningar från människor som
upplever att de har diskriminerats väldigt sällan till någon åtgärd. Dessutom drar ärendena
ofta ut på tiden på grund av att många olika rättsliga organ och myndigheter är inblandade och
berörda. Centerpartiet vill att diskrimineringslagstiftningen och arbetet mot diskriminering på
arbetsmarknaden ska skärpas. De skärpta kraven ska gälla alla typer av diskriminering,
oavsett om diskrimineringen sker på grund av en persons kön, sexuella läggning, religiösa
övertygelse, kulturella bakgrund eller etniskt ursprung.
I syfte att skärpa arbete mot diskriminering på arbetsmarknaden vill vi skärpa och förenkla
diskrimineringslagstiftningen, skapa en gemensam diskrimineringsombudsman för alla
diskrimineringsgrunder, införa möjlighet till praktikprövning ( t.ex. att arbetsgivare som
misstänks för diskriminering blir föremål för test där personer med likvärdiga meriter, men
där en sökande är exempelvis handikappad eller har annat etniskt ursprung, söker samma
jobb), föra över diskrimineringsärenden från Arbetsdomstolen till allmän domstol, och höja
bötesstraffen och skadestånden i diskrimineringsmål.
5
6. 8. Dialog med arbetsmarknadens parter
Ett av skälen till att funktionshindrades kunskaper och förmågor inte tas tillvara är sannolikt
okunskap och fördomar hos arbetsgivare och arbetskamrater, t.ex. om synskadades
möjligheter att utföra ett produktivt arbete. Om vi ska nå jobbmålet måste arbetsgivare och
fackförbund bli delaktiga i det arbetet. En ny regering bör samråda med arbetsmarknadens
parter om hur vi tillsammans kan höja medvetenheten och förbättra arbetet för att fler
funktionshindrade ska komma in på arbetsmarknaden.
9. Öka antalet lönebidrag, och höj lönebidragsnivån
Centerpartiet har länge drivit att antalet lönebidrag ska ökas och att nivån på bidraget ska
höjas. Det är numera också en gemensam politik i Allians för Sverige. En rimlig målsättning
skulle kunna vara att ytterligare 5 000 personer ska kunna få anställning med lönebidrag. Den
yttersta målsättningen ska dock vara att så många som möjligt ska kunna få jobb på den
ordinarie arbetsmarknaden, utan subventioner. Därför ska antalet nya lönebidrag
återkommande avpassas efter hur väl övriga satsningar fungerar.
10. Skapa ”SAMHALL Bemanning AB”
För att göra det enkelt för företag att anställa funktionshindrade bör SAMHALL utveckla en
bemanningsverksamhet. Principen ska vara att företaget, helt eller delvis, betalar den
anställdes lön men att SAMHALL står för anställningstrygghet och övrigt arbetsgivaransvar,
t.ex. kompetensutveckling.
11. Uppmuntra avknoppningar och privata alternativ till SAMHALL
AB
SAMHALL AB har stor och positiv betydelse som social arbetsgivare. Men motsvarande
verksamhet skulle kunna drivas på många andra sätt. Därför bör möjligheterna öka för fler
privata alternativ att starta inom den skyddade arbetsmarknaden. Avknoppningar där personal
inom SAMHALL AB startar egen verksamhet ska uppmuntras.
12. Använd offentliga upphandlingar för att motverka diskriminering
Varje år uppgår den offentliga sektorns inköp från företag till cirka 400 miljarder kronor. Det
innebär stora möjligheter att främja mångfald och motverka diskriminering. Vi anser att
6
7. antidiskrimineringsklausuler ska användas vid all offentlig upphandling. Det innebär att
företag som levererar varor och tjänster redan vid upphandlingen förbinder sig att följa
diskrimineringslagstiftningen. De allmänna råd som Nämnden för offentlig upphandling
(NOU) har tagit fram bör vara vägledande i detta arbete. Försök bör också inledas med att
använda sig av mångfaldsklausuler vid upphandling. Sådana metoder har utvecklats i bl. a.
Kanada och innebär att företaget förbinder sig att aktivt arbeta med mångfaldsfrågor.
7