Arbetstid är mer än pengarArbetsmiljöbarometernNovember 2011
ArbetsmiljöbarometernArbetstid är mer än pengar. November 2011.                                             3
InnehållsförteckningFörord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...
FörordArbetsmiljöbarometern 2010 visade brister i hanteringen av arbets-tidsfrågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet...
Sammanfattning• Den positiva trenden från tidigare år är bruten.• Utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har ...
BakgrundUnionens Arbetsmiljöbarometer är en undersökning som görs varjeår bland arbetsmiljöombud i Unionen. Den består av ...
MetodWebbenkätBakgrundsfakta    Urval                           Arbetsmiljöombud,                                    Huvud...
ResultatSystematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningDiagram 1Svar på frågan:Bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete...
Diagram 2Markera det eller de alternativ som överensstämmer medhur systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på din arbetspla...
Diagram 3Svar på frågan:Genomförs det riskbedömningar ur ett arbetsmiljöperspektivinför planerade förändringar på din arbe...
Något fler arbetsmiljöombud än tidigare anger att de varit delaktiga iriskbedömningen. Det är nu 70 procent som helt eller...
Unionen om riskbedömningRiskbedömningen är en av grundpelarna i SAM. Med en riskbedöm-ning med kvalité förebyggs ohälsan p...
Tillgång till och innehåll i företagshälsovårdenDiagram 4aSvar på frågan:Har de anställda på din arbetsplats tillgång till...
Diagram 4bMarkera det eller de alternativ som överensstämmer med hur företags-hälsovården eller motsvarande, används på di...
Unionen om företagshälsovårdIngen arbetsplats har möjlighet att ha all den kompetens som behövsför att kunna ta hand om al...
Tjänstemännens arbetsmiljöoch de viktigaste arbetsmiljöfrågornaDiagram 5aSvar på frågan:Hur bedömer du den fysiska arbetsm...
Diagram 5bSvar på frågan:Hur bedömer du den psykosociala arbetsmiljön på din arbetsplats?(Andel i procent av de svarande) ...
Arbetsmiljöombuden bedömer den fysiska och den psykosociala arbets-miljön något negativare än förra året. Den psykosociala...
Diagram 6Välj de tre områden som du upplever vara de mestangelägna att arbeta med på din arbetsplats.(Andel i procent av d...
Svarsfördelning mellan könen 2011             Män             Kvinnor Stress och arbetsbelastning                   54 %  ...
Unionen om arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöombudSamma tre områden har utpekats som de mest angelägna att arbeta medunder ...
Få anmäler arbetsskador vid psykosociala skador/besvärDiagram 7Svar på frågan:Görs det på din arbetsplats anmälan till För...
En femtedel av arbetsmiljöombuden anger att det görs en anmälanom arbetsskada då någon blir sjukskrivningen pga ohälsa kop...
Förekomst av olika arbetstidsmönster och dess hälsoriskerDiagram 8Svar på frågan:Förekommer det hos er ordinarie arbete på...
Diagram 9Svar på frågan:Förekommer det hos er att ordinarie arbetstid är förlagd utanför tids-ramen 06 – 18 vardagar (obek...
Diagram 10Svar på frågan:Förekommer det övertid/mertid varje månad eller återkommandeperioder varje år bland tjänstemännen...
Diagram 11Svar på frågan:Förekommer det hos er jour eller beredskap bland tjänstemännen?(Andel i procent av de svarande)  ...
Diagram 12Svar på frågan:Har tjänstemännen hos er möjlighet att ta utminst 4 veckors sammanhängande semester?(Andel i proc...
Diagram 13Svar på frågan:Kan de anställda på din arbetsplats självapåverka arbetstidens förläggning?(Andel i procent av de...
41 procent av arbetsmiljöombuden som svarat anger att alla på arbets-platsen har möjlighet till påverkan på sin arbetstid....
Diagram 14Svar på frågan:Hur stor andel av tjänstemännen på din arbetsplats uppskattar du harvarit/är sjukskrivna på grund...
Unionen om arbetstidsmönster,semester och reglering av arbetstidOregelbunden arbetstidOregelbunden arbetstid enligt schema...
forts Unionen om arbetstidsmönster, semester och reglering av arbetstidÖvertid/mertidArbetstidslagen och EU:s arbetstidsdi...
SemesterI det alltmer uppskruvade tempot och de alltmer slimmade organisa-tioner som arbetsmarknaden i dag består av så bl...
Förekomsten av ett ”systematiskt arbetstidsarbete”Diagram 15Svar på frågan:Beaktas särskilt arbetstidsfrågor vid den årlig...
Diagram 16Svar på frågan:Genomför ni riskbedömning vid förändringar av arbetstiden?(Andel i procent av de svarande)     %5...
Diagram 17Svar på frågan:Genomför ni riskbedömningar av arbetstidsmönstersom innebär hälsorisker?(Andel i procent av de sv...
Diagram 18Svar på frågan:Förs anteckningar om övertid/jourtid/mertid enligt Arbetstidslagen 11 §?(Andel i procent av de sv...
Arbetsgivaren kan inte avtala bort sitt ansvar för det systematiska arbets-miljöarbetet. I det ingår att bevaka att arbets...
I år har reglerna för dispenser för övertidsarbete ändrats. En annanförändring är att arbetsmiljöombuden även ska övervaka...
Diagram 21Svar på frågan:Samverkar arbetsgivaren med dig som arbetsmiljöombud i frågorsom handlar om arbetstid (t ex att d...
Diagram 22aSvar på frågan:Har tjänstemännen på din arbetsplats fått kunskap om hurde kan förebygga ohälsa med avseende på ...
Diagram 22bSvar på frågan:Har cheferna på din arbetsplats genomgått utbildning somomfattar kunskaper om hur man kan föreby...
Diagram 22cSvar på frågan:Har arbetsmiljöombud på din arbetsplats genomgått utbildningsom omfattar kunskaper om hur man ka...
Vi frågade arbetsmiljöombuden vilka på arbetsplatserna som har fåttutbildning i hur ohälsa med avseende på arbetstiden för...
Unionen om arbetsmiljöombudens rätt till utbildning•	 	 rundutbildning	i	arbetsmiljö	och	ämnesfördjupningar	inom	arbets-  ...
forts Unionen om arbetsmiljöombudens rätt till utbildning10. Personalekonomi ur arbetsmiljöperspektiv11. Missbruksfrågor12...
Diagram 23Svar på frågan:Ingår det i arbetsplatsens avtal med företagshälsovården ellermotsvarande att arbeta förebyggande...
Unionen om systematiskt arbetstidsarbeteKopplingen	mellan	arbetstid	och	hälsa	måste	göras	tydligare	för	att	arbetstidsfråg...
Att tänka på vid en riskbedömning avseende arbetstid:•	 	 e	till	berörda	individers	situation.	Individuella	anpassningar	k...
Slutsatser av undersökningenDen positiva trenden från tidigare år är bruten. Arbetsmiljöombudensbedömning av arbetsmiljön ...
Företagshälsovården fungerar alltför sällan som det stöd de bordevara i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. ...
SlutordNär vi jobbar och hur vi jobbar påverkar oss på många sätt. Vi vill habetalt för den tid vi ställer till arbetsgiva...
ReferenserArbetsmiljöverket, AFS 2001:1, Systematiskt ArbetsmiljöarbeteArbetstidslagen SFS 1982:673EU´s	Arbetstidsdirektiv...
Tnr: 1531:1. ISBN: 978-91-7391-299-0. Nov 2011. 1 500 ex. Produktion: Blomquist & Co. Illustration: Klas Fahlén. Tryck: Wa...
Arbetsmiljöbarometern 2011
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Arbetsmiljöbarometern 2011

630 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
630
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Arbetsmiljöbarometern 2011

  1. 1. Arbetstid är mer än pengarArbetsmiljöbarometernNovember 2011
  2. 2. ArbetsmiljöbarometernArbetstid är mer än pengar. November 2011. 3
  3. 3. InnehållsförteckningFörord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Webbenkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Tillgång till och innehåll i företagshälsovården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tjänstemännens arbetsmiljö och de viktigaste arbetsmiljöfrågorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Få anmäler arbetsskador vid psykosociala skador/besvär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Förekomst av olika arbetstidsmönster och dess hälsorisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Förekomsten av ett ”systematiskt arbetstidsarbete” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36Slutsatser av undersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 554
  4. 4. FörordArbetsmiljöbarometern 2010 visade brister i hanteringen av arbets-tidsfrågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Då undersökte vinärmare förekomsten av olika arbetstidsmönster som utgör risker förohälsa. Vi ville se vid hur många arbetsplatser det förekommer och hurde hanteras utifrån ett arbetsmiljöperspektiv där arbetstid är mer änpengar. I år upprepar vi den undersökningen.Återigen kan vi se att arbetstidsfrågorna inte hanteras på ett tillfreds-ställande sätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Trots att olika arbets-tidsmönster som kan innebära risker för ohälsa förekommer på mångaarbetsplatser brister det förebyggande arbetet kring dessa frågor. Drygten tredjedel av arbetsmiljöombuden rapporterar att de haft sjukskriv-ningar det senaste året som har koppling till arbetstiden.Utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet verkar ha stagneratoch medlemmarna upplever inga tydliga förbättringar i arbetsmiljön.Stressen och arbetsbelastningen tillsammans med chefs- och ledar-skapsfrågor anses av allt fler som det mest angelägna att arbeta vidaremed på arbetsplatserna. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljö-ombud måste bli bättre i dessa frågor.Men framför allt måste arbetstiden hanteras inte bara utifrån ersätt-ningsprinciper utan också som den arbetsmiljöfråga det är.Resultatet ska också läsas i ljuset av att det är ett positivt urval där svarenbaseras på de arbetsplatser som har arbetsmiljöombud. Vi vet av tidi-gare undersökningar att det oftast sammanfaller med arbetsplatser därdet finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, avtal med företagshälsovårdoch kollektivavtal.Rapporten är skriven av Börje Sjöholm och Annelie Carlberg,Avtalsenheten, sektionen för samordning och avtalsutveckling.Niklas HjertEnhets- och FörhandlingschefAvtalsenheten 5
  5. 5. Sammanfattning• Den positiva trenden från tidigare år är bruten.• Utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har stagnerat.• Arbetsmiljöombuden är inte delaktiga i arbetsmiljöarbetet i den utsträckning de har rätt till och ska.• Stress och arbetsbelastning samt chefs- och ledarskapsfrågor ännu viktigare än tidigare.• Företagshälsovården fungerar inte som det stöd den borde vara i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet• Anmälningar av arbetsskada brister vid psykosociala besvär/skador.• 46 procent av arbetsmiljöombuden uppger att man tagit hänsyn till olika diskrimineringsgrunder i arbetet med riskbedömningar.• Vanligt med arbetsplatser där det förekommer arbetstidsmönster som medför hälsorisker.• 4 veckors sammanhängande semester är inte en möjlighet för alla.• 39 procent av arbetsmiljöombuden uppger att de har haft sjukskriv- ningar kopplade till arbetstiden.• Arbetstidsfrågorna är inte en naturlig fråga i det systematiska arbets- miljöarbetet trots hälsoriskerna.6
  6. 6. BakgrundUnionens Arbetsmiljöbarometer är en undersökning som görs varjeår bland arbetsmiljöombud i Unionen. Den består av en del med frågorsom återkommer kring arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöförhållandenapå arbetsplatserna, och en fördjupande del med frågor kring ett utvalttema. Årets tema är olika arbetstidsmönster i det systematiska arbets-miljöarbetet.Detta är den sjätte Arbetsmiljöbarometern som genomförs.Syftet med Unionens Arbetsmiljöbarometer är att upptäcka trender iutvecklingen av arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetetpå arbetsplatserna men också att djupare belysa viktiga och aktuellaarbetsmiljöfrågor. I år sätter vi åter fokus på arbetstidsfrågorna. 7
  7. 7. MetodWebbenkätBakgrundsfakta Urval Arbetsmiljöombud, Huvudarbetsmiljöombud och dess suppleanter Antal enkäter som skickats ut 5 342 Antal besvarade enkäter 2 742 Svarsfrekvens 51 % Andel män som svarat 57 % Andel kvinnor som svarat 41 % Medelålder 47,5 årDen största delen av arbetsmiljöombuden som svarat i årets under-sökning har haft uppdraget mellan 1 och 5 år (47 procent) medannästan en femtedel är relativt nyvalda och har varit AMO mindre änett år (18 procent). 33 procent har haft rollen i mer än 5 år. Arbets-platserna som arbetsmiljöombuden representerar är fördelade överalla storlekar på företag och Unionens branscher.8
  8. 8. ResultatSystematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningDiagram 1Svar på frågan:Bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på din arbetsplats?(Andel i procent av de svarande) %70 200760 2008 200950 2010 201140302010 0 Ja Ja delvis Nej Vet ejDet systematiska arbetsmiljöarbetet utgör grunden i det förebyggandearbetet mot ohälsa på våra arbetsplatser. Den positiva utveckling somvi såg 2007 – 2009 har stagnerat. Andelen arbetsmiljöombud som anseratt det helt eller delvis bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete påarbetsplatsen ligger fortfarande på 92 procent. Det är vanligare attarbetsmiljöombuden på de större arbetsplatserna anger att ett systema-tiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Men det finns fortfarande arbetsplatserdär ett systematiskt arbetsmiljöarbete saknas trots att det finns ett arbets-miljöombud, och det är främst på små arbetsplatser med upp till 50anställda. 9
  9. 9. Diagram 2Markera det eller de alternativ som överensstämmer medhur systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på din arbetsplats(Andel i procent av de svarande) Arbetsmiljöpolicy finnsArbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Arbetsförhållandena undersöks regelbundet Handlingsplaner upprättas Riskbedömningar görsHandlingsplaner och åtgärder följs upp Arbetsmiljöarbetet fungerar som ennaturlig del i den övriga verksamheten En tydlig uppgiftsfördelning finns rörande arbetsmiljöarbetet Vet ej Vill ej svara % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2007 2008 2009 2010 2011När arbetsmiljöombuden får ange hur det systematiska arbetsmiljö-arbetet bedrivs på arbetsplatsen ser vi att för de flesta parametrar i detsystematiska arbetsmiljöarbetet anger färre arbetsmiljöombud än före-gående år att det överensstämmer med deras arbete. Det är endast kringupplevelsen av att det systematiska arbetet fungerar som en naturligdel i verksamheten som fler arbetsmiljöombud än tidigare anger att detstämmer med deras arbetsmiljöarbete.10
  10. 10. Diagram 3Svar på frågan:Genomförs det riskbedömningar ur ett arbetsmiljöperspektivinför planerade förändringar på din arbetsplats?(Andel i procent av de svarande) %50 200745 200840 200935 2010 20113025201510 5 0 Ja Ja, delvis Nej Vet ej Vill ej svara Totalt; 2007: 64%, 2008: 70%, 2009: 75%, 2010: 74%, 2011: 74%När vi frågar arbetsmiljöombuden om riskbedömning vid förändring såser vi ingen förbättring jämfört med förra årets resultat. 74 procent avarbetsmiljöombuden anger även i år att det helt eller delvis sker risk-bedömningar vid förändring i verksamheten.Lika många uppger också att de under de senaste åren undersökt om detförekommit konflikter eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen.När det gäller övrigt innehåll i riskbedömningarna, t ex om hänsyn hartagits till psykosociala riskkällor eller diskrimineringsrunder när risk-bedömningen genomfördes, så anger färre arbetsmiljöombud att dettagörs. 68 procent anger att de tar hänsyn till psykosociala riskkällor ochknappa hälften tar hänsyn till diskrimineringsgrunderna, 46 procent. 11
  11. 11. Något fler arbetsmiljöombud än tidigare anger att de varit delaktiga iriskbedömningen. Det är nu 70 procent som helt eller delvis är delaktiga.Fortfarande uppger dock 30 procent av arbetsmiljöombuden att deinte är delaktiga trots att detta är en grundläggande rättighet enligtarbetsmiljölagen.Unionen om systematiskt arbetsmiljöarbetePrecis som i allt kvalitetsarbete är det systematiken som ger resultatoch effekter på sikt. Systematik och kvalité i arbetsmiljöarbetet kräveratt de inblandade har tillräcklig och rätt kompetens för att utföra arbetet.En god samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud i dettaarbete leder till att olika aspekter kommer fram och att frågorna belysesfrån fler synvinklar. Detta leder till bättre underlag för framtida beslutoch åtgärder.Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete består av• En grundläggande riskbedömning av företaget• Riskbedömningar vid förändringar • Dokumentation av det arbete som utförs • Åtgärder och handlingsplaner för det som ska åtgärdas• Årlig uppföljning för att föra arbetet framåt och visa på resultat• Samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud12
  12. 12. Unionen om riskbedömningRiskbedömningen är en av grundpelarna i SAM. Med en riskbedöm-ning med kvalité förebyggs ohälsan på våra arbetsplatser samt risker ochbrister i arbetsmiljön uppmärksammas och kan åtgärdas innan någothänder. En investering i en väl utförd riskbedömning är väl användaresurser.Att tänka på vid genomförandet av en riskbedömning:• tt rätt kompetens finns för att kunna bedöma de risker som ska A undersökas• Att ett bra material/verktyg används för att garantera en bra kvalité• Att berörda arbetstagare görs delaktiga• Att samverkan sker mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud 13
  13. 13. Tillgång till och innehåll i företagshälsovårdenDiagram 4aSvar på frågan:Har de anställda på din arbetsplats tillgång till företagshälsovårdeller motsvarande?(Andel i procent av de svarande) %100 2007 200880 2009 2010 2011604020 0 Ja Nej Vet ej/ej svar Se diagram 4bFöretagshälsovården är en viktig resurs när den egna kompetensen interäcker till för att utföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. En litenminskning har skett och i år uppger 91 procent av de svarande arbets-miljöombuden att de anställda har tillgång till företagshälsovård. IUnionens medlemsundersökning 2010 kunde vi läsa att 73 procent avmedlemmarna uppgav att avtal fanns på arbetsplatsen, i den under-sökningen ingår även arbetsplatser utan arbetsmiljöombud.14
  14. 14. Diagram 4bMarkera det eller de alternativ som överensstämmer med hur företags-hälsovården eller motsvarande, används på din arbetsplats(Andel i procent av de svarande) %80 200770 2008 200960 201050 201140302010 0 Vet ej Som en resurs för sjukvårdstjänster Annat Som en resurs inom friskvård och/eller hälsofrämjande tjänster Som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet Som en resurs inom rehabiliteringsområdetNär arbetsmiljöombuden anger vad företagshälsovården används till såfår vi betydligt lägre siffror. Endast 62 procent av arbetsmiljöombudenanger att företagshälsovården används som en resurs i det förebyggandearbetsmiljöarbetet.Noterbart är också att trots ökade statliga resurser till företagshälso-vården för rehabiliteringsarbetet uppger färre arbetsmiljöombud äntidigare att företagshälsovården används som en resurs inom rehabi-literingsområdet. 15
  15. 15. Unionen om företagshälsovårdIngen arbetsplats har möjlighet att ha all den kompetens som behövsför att kunna ta hand om alla arbetsmiljöfrågor som kan uppkomma påen arbetsplats, detta är heller inte nödvändigt. Enligt Arbetsmiljölagenska alla arbetsplatser i stället köpa de arbetsmiljö- och hälsotjänster sombehövs utifrån arbetsplatsen behov. En företagshälsovård bör varajust en företagshälsovård. Det är företagets förebyggande systematiskaarbetsmiljöarbete som ska stå i fokus.Att tänka på vid upphandling av företagshälsovård:• ör en inventering av företagets behov av arbetsmiljö- och friskvårds- G tjänster. Uppgifter kan hämtas från den årliga riskbedömningen.• kriv ett avtal med en företagshälsovård som uppfyller företagets S behov.• nventering och upphandling ska ske i samverkan mellan arbetsgivare I och arbetsmiljöombud.• e företagshälsovården som en långsiktig investering. S• räv att företagshälsovården uppfyller kraven i Föreningen Svensk K Företagshälsovårds kvalitetssäkringssystem.• älj en företagshälsovård som godkänts av Försäkringskassan för V de nya bidragen kring rehabilitering.16
  16. 16. Tjänstemännens arbetsmiljöoch de viktigaste arbetsmiljöfrågornaDiagram 5aSvar på frågan:Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats?(Andel i procent av de svarande) %80706050403020 10 0-10 2007 2008 2009 2010 2011 Positiva, betyg 4 –5 Negativa, betyg 1 –2 Svarsfördelning mellan könen 2011 Män Kvinnor Positiva, betyg 4–5 76 % 72 % Negativa, betyg 1–2 6% 8% 17
  17. 17. Diagram 5bSvar på frågan:Hur bedömer du den psykosociala arbetsmiljön på din arbetsplats?(Andel i procent av de svarande) %60 5040 30 20 10 0-10-20 2007 2008 2009 2010 2011 Positiva, betyg 4 –5 Negativa, betyg 1 –2 Svarsfördelning mellan könen 2011 Män Kvinnor Positiva, betyg 4–5 56 % 55 % Negativa, betyg 1–2 13 % 18 %18
  18. 18. Arbetsmiljöombuden bedömer den fysiska och den psykosociala arbets-miljön något negativare än förra året. Den psykosociala arbetsmiljöntycker nu 55 procent är bra och 14 procent tycker den är dålig. Denfysiska arbetsmiljön tyckte 74 procent var positiv medan 7 procenttycker den är dålig. De kvinnliga arbetsmiljöombuden anser att denpsykosociala arbetsmiljön är sämre än var de manliga gör. 19
  19. 19. Diagram 6Välj de tre områden som du upplever vara de mestangelägna att arbeta med på din arbetsplats.(Andel i procent av de svarande) Stress och arbetsbelastning Chefs- och ledarskapsfrågor Kompetensutveckling Trivsel/socialt klimat Friskvård Fysisk arbetsmiljö, lokaler, möbler Arbetsskador, arbetsanpassning och rehabilitering Arbetstid Systematiskt arbetsmiljöarbete Risk- och konsekvensbedömning Teknisk utrustning, IT-miljö Jämställdhet Alkohol- och drogmissbruk Kränkandesärbehandling/mobbning 2007 Sjukfrånvaro 2008 Mångfald 2009 2010 Sjuknärvaro 2011 Diskriminering % 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 6020
  20. 20. Svarsfördelning mellan könen 2011 Män Kvinnor Stress och arbetsbelastning 54 % 64 % Chefs- och ledarskapsfrågor 45 % 44 % Kompetensutveckling 36 % 31 % Systematiskt arbetsmiljöarbete 16 % 11 % Teknisk utrustning, IT-miljö 10 % 8% Jämställdhet 3% 7%Stress- och arbetsbelastning anses av en ökande andel arbetsmiljöombudfortfarande vara den fråga det är viktigast att arbeta med på arbetsplatsen.Det gäller i synnerhet de kvinnliga ombuden. Även arbetstid ökar iförhållande till föregående år. Som näst viktigaste område kommerchefs- och ledarskapsfrågor. Många anger även kompetensutveckling,den fysiska arbetsmiljön och trivsel/socialt klimat som viktiga frågor attarbeta med. Friskvård fortsätter att tappar mest och har backat frånfjärde till sjunde prioritet. 21
  21. 21. Unionen om arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöombudSamma tre områden har utpekats som de mest angelägna att arbeta medunder de senaste årens undersökningar. Dessa är stress och arbetsbe-lastning, chefs- och ledarskapsfrågor samt kompetensutveckling. Dettaär ett starkt skäl för prioritering av arbetsmiljöarbetet mot dessa om-råden, på arbetsplatserna och för Unionen.Arbetsmiljöombudet är en representant för arbetstagarna och har tilluppgift att se till att arbetsmiljöfrågorna hanteras på ett bra sätt påarbetsplatsen. Arbetsmiljöombudet är en part för arbetsgivaren attsamverka tillsammans med kring arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen.Där arbetsmiljöombud finns är samverkan enklare.Att tänka på när ett arbetsmiljöombud utses:• nionens arbetsmiljöombud utses av Unionens klubb på arbetsplatsen U men verkar för samtliga arbetstagare, ev inom överenskommet skyddsområde.• aknas klubb är det Unionens regionkontor som i samverkan med S berörda medlemmar utser arbetsmiljöombud.• nmälan av arbetsmiljöombud sker till arbetsgivaren med kopia A till Unionen.• ytt arbetsmiljöombud ska inom 6 månader ha fått gå en grund- N läggande arbetsmiljöutbildning. Utbildning ska sedan fortsätta utifrån arbetsplatsens behov.• rbetsmiljöarbetet kommer att ge bättre effekt om det sker i sam- A arbete med övriga fackliga förtroendevalda på arbetsplatsen.• mbudet måste få en avlastning av sina ordinarie arbetsuppgifter O som motsvarar den beräknade omfattningen av uppdraget22
  22. 22. Få anmäler arbetsskador vid psykosociala skador/besvärDiagram 7Svar på frågan:Görs det på din arbetsplats anmälan till Försäkringskassanvid en misstänkt arbetsskada?(Andel i procent av de svarande) %50 2010 201140302010 0 Ja, vid både Ja, Ja, Ej varit Nej Vet ej Vill ej svara fysiska och men bara men bara vid aktuellt psykosociala vid fysiska psykosociala besvär/ besvär/ besvär/ skador skador skadorAnmälningarna av misstänkta arbetsskador är den viktigaste informa-tionen om riskerna i arbetslivet. Om alla skador anmäls, även utbrändhetoch andra psykiska besvär, blir det lättare för myndigheterna att ageraoch prioritera rätt.Endast 39 procent av de svarande arbetsmiljöombuden uppger att deanmäler misstänkt arbetsskada både vid fysiska och psykosociala besvär/skador, det är 2 procent färre än 2010. 22 procent gör det bara vid fysiskabesvär/skador. Endast 14 procent av arbetsmiljöombuden uppger attdet inte varit aktuellt att anmäla en arbetsskada. 23 procent vet inteom detta sker. 23
  23. 23. En femtedel av arbetsmiljöombuden anger att det görs en anmälanom arbetsskada då någon blir sjukskrivningen pga ohälsa kopplat tillarbetstiden.Unionen om arbetsskadorAnmäl alltid en misstänkt arbetsskadaGenom ditt arbete har du ett försäkringsskydd om du råkar ut för en arbetsskada. Skyddet regleras både genom lag och avtal.Det är viktigt att du gör rätt från början när du anmäler en misstänktarbetsskada. Då blir det lättare att bedöma skadan och att få den godkänd.För att du ska få rätt ersättning är det viktigt att skadan anmäls på rättsätt och till rätt instans. Det är också viktigt att redan från början noganotera allt som kan ha påverkat skadan.Så fort du misstänker en arbetsskada• ök läkare så snart som möjligt för att få skadan dokumenterad. S• amråd med läkaren om du tror att besvären är en arbetsskada och S be om ett intyg.• ontakta arbetsmiljöombuden på din arbetsplats K• nmäl skadan till chefen och se till att arbetsgivaren gör en anmälan A om misstänkt arbetsskada.• para kvitton och verifikationer på alla utgifter. S• egär kopior på alla sjukjournaler B• okumentera allt som kan ha med skadan att göra. Skriv ner viktiga D uppgifter om bakgrund, händelseförlopp, fotografera eller rita, och be arbetskamrater eller andra berörda att lämna skriftliga vittnesmål.• ontakta Unionen så tidigt som möjligt om du behöver hjälp med K arbetsskadeanmälan, rehabilitering och arbetsanpassning eller om det blir tvist om ersättningen.24
  24. 24. Förekomst av olika arbetstidsmönster och dess hälsoriskerDiagram 8Svar på frågan:Förekommer det hos er ordinarie arbete på oregelbundnatider bland tjänstemännen?(Andel i procent av de svarande) %50 2010 201140302010 0 Ja, Ja, Nej, ingen Vet ej Vill ej svara alla arbetar vissa grupper oregelbundet eller enstaka individer arbetar oregelbundetOregelbundna arbetstider påverkar de anställdas möjligheter att planeraett socialt liv utanför arbetet. 55 procent av de svarande arbetsmiljö-ombuden anger att det på deras arbetsplats förekommer att ordinariearbete sker på oregelbundna tider, dvs att arbetstiden förändras utifrånett visst schema. De flesta anger att det gäller för grupper eller enstakaindivider vilket innebär att det inte behöver vara många tjänstemändet rör sig om men att kunskap måste finnas på arbetsplatsen för atthantera frågan, hos berörda chefer och arbetsmiljöombud. 40 procentanger att det inte existerar på deras arbetsplats. 25
  25. 25. Diagram 9Svar på frågan:Förekommer det hos er att ordinarie arbetstid är förlagd utanför tids-ramen 06 – 18 vardagar (obekväm arbetstid) bland tjänstemännen?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 201140302010 0 Tidiga Sena Nattarbete Helger Fri arbetstids- Nej, Vet ej Vill ej svara morgonskift kvällsskift 00–05 förläggning all ord. 05–06 18–24 (ingen ord. arbetstid arbetstid är är förlagd överens- 06–18 kommen) vardagarArbete på obekväma tider har olika hälsopåverkan beroende på vilkatider det gäller. Drygt hälften av de svarande arbetsmiljöombudenhar angett att ordinarie arbete på arbetsplatsen är förlagd till vardagarmellan kl. 06 och kl. 18. Bland de arbetsmiljöombud som svarat attarbete förekommer på obekväma arbetstider är det vanligast med senakvällsskift följt av helger. Mer än en tiondel av arbetsmiljöombudenuppger att det förekommer tidiga morgonskift och/eller nattarbete, somär de arbetsformer det finns tydligast hälsorisker kring. Inte heller härsäger undersökningen något om hur många tjänstemän som arbetar påobekväma arbetstider utan bara att behovet finns av kunskap att före-bygga och hantera de hälsorisker som obekväma arbetstider medför.Förekomsten av arbete på obekväma arbetstider tycks dock öka.26
  26. 26. Diagram 10Svar på frågan:Förekommer det övertid/mertid varje månad eller återkommandeperioder varje år bland tjänstemännen hos er?(Andel i procent av de svarande) %80 201070 2011605040302010 0 Ja, Ja, Nej Vet ej Vill ej svara för alla för vissa grupper eller enstaka individerÖvertidsarbete får arbetsgivaren endast ta till vid tillfälliga och oför-utsedda arbetstoppar. Trots att regelbundet/planerat övertidsarbeteinte är förenligt med lag och avtal svarar 83 procent av arbetsmiljö-ombuden att det förekommer att tjänstemän arbetar övertid eller mer-tid med regelbundenhet på deras arbetsplatser. Vid de största arbets-platserna anger arbetsmiljöombuden att det förekommer på nästanalla arbetsplatser. 27
  27. 27. Diagram 11Svar på frågan:Förekommer det hos er jour eller beredskap bland tjänstemännen?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 2011403020 10 0 Ja, Ja, Nej Vet ej Vill ej svara för alla för vissa grupper eller enstaka individerJour räknas som arbetstid medan beredskap inte gör det så länge du intehar inställt dig för arbete. Men även beredskapen gör ett intrång på dinfritid och konflikter med reglerna för dygns- och veckovila kan upp-komma om du måste inställa dig för arbete. Mer än hälften av de sva-rande arbetsmiljöombuden anger att jour eller beredskap förekommerpå deras arbetsplatser. Det innebär att tydliga riktlinjer bör finnas kringhur jour och beredskap ska hanteras och hur regler för dygnsvila,veckovila samt semester ska följas.28
  28. 28. Diagram 12Svar på frågan:Har tjänstemännen hos er möjlighet att ta utminst 4 veckors sammanhängande semester?(Andel i procent av de svarande) %70 201060 20115040302010 0 Ja, alla tar Ja, men Nej, vissa Nej, ingen Vet ej Vill ej svara minst 4 veckor vissa grupper eller kan ta samman- väljer kortare indivder kan 4 veckors hängande perioder ej ta 4 veckor samman- samman- hängande hängande semesterI Sverige har vi en lagstadgad rätt till fyra veckor sammanhängandesemester under juni till augusti. Trots det anger 17 procent av arbets-miljöombuden att det finns grupper eller individer på arbetsplatsensom inte har möjlighet att ta ut sina fyra veckors sammanhängandesemester. Dessutom rapporterar 68 procent av de svarande arbetsmiljö-ombuden att det finns grupper eller enstaka individer som själva väljeratt ta ut kortare semesterperioder än fyra veckor sammanhängandesemester. Endast 13 procent av arbetsmiljöombuden anger att samtligapå deras arbetsplatser tar ut fyra veckors sammanhängande semester. 29
  29. 29. Diagram 13Svar på frågan:Kan de anställda på din arbetsplats självapåverka arbetstidens förläggning?(Andel i procent av de svarande) %50 2007 200840 2009 201030 201120 10 0 Ja, alla Ja, vissa Nej, ingen Vet ej Ej svar Vet ej Vill ej svara grupper eller enstaka individerEtt sätt att minska negativa effekter till följd av arbetstiden är att deanställda har möjlighet att påverka sin arbetstid. Exempelvis visarStressforskningsinstitutets rapport nr. 322 att hög möjlighet till påver-kan på den egna arbetstiden och självvalda arbetstider har ett mycketpositivt värde för arbetstagarna. Studier visar att högt inflytande överarbetstiden minskar sjukfrånvaro och förtidspensionering.30
  30. 30. 41 procent av arbetsmiljöombuden som svarat anger att alla på arbets-platsen har möjlighet till påverkan på sin arbetstid. Här är det en fal-lande trend de två senaste åren. Ytterligare 48 procent anger att detgäller för vissa grupper och enstaka individer på arbetsplatsen. Endast10 procent av arbetsmiljöombuden anger att ingen på arbetsplatsenhar möjlighet att påverka sin arbetstid. 31
  31. 31. Diagram 14Svar på frågan:Hur stor andel av tjänstemännen på din arbetsplats uppskattar du harvarit/är sjukskrivna på grund av ohälsa relaterad till arbetstiden densenaste ettårsperioden?(Andel i procent av de svarande) %40 2010 2011302010 0 0% 1-5% 6-10% 11-20% 21% eller mer Vet ejVi kan konstatera att arbetstidsmönster som medför hälsorisker före-kommer på många av arbetsmiljöombudens arbetsplatser. 39 procentav arbetsmiljöombuden som svarat har angett att sjukskrivningar harförekommit det senaste året kopplat till arbetstiden. 30 procent av desvarande vet inte om det förekommit sjukskrivningar kopplade tillarbetstiden. 31 procent anger att de inte haft sjukskrivningar relateradetill arbetstiden. Trenden är en svag men tydlig ökning av andelen arbets-platser med sjukskrivna tjänstemän på grund av arbetsrelaterad stress.32
  32. 32. Unionen om arbetstidsmönster,semester och reglering av arbetstidOregelbunden arbetstidOregelbunden arbetstid enligt schema kan medföra att det är svårt attplanera sin fritid, t ex regelbundna träningspass eller att stötta kring sitt/sina barns aktiviteter. Dålig framförhållning i schemaläggning kanförsvåra att planera sin sociala tillvaro. Fördelar kan dock finnas attman är ledig vid tider så att det underlättar att gå till läkare och tand-läkare och göra andra ärenden som behöver göras under dagtid.Obekväm arbetstidArbetstidsförläggning på obekväm arbetstid innebär olika sorters risker.Tidiga morgonskift innebär en risk för störningar i dygnsrytmen medmatsmältningsproblem och förhöjda kolesterolvärden som en riskabeleffekt, kroppen är fortfarande inställd på sömn. Sena kvällsskift kanorsaka sömnsvårigheter med sömnbrist som följd. Nattarbete bör be-drivas på ett visst sätt för att minska de risker som finns med detta.Vid helgarbete måste en extra noggrannhet ägnas åt arbetstidslagensbestämmelser för veckovila. Sedan till sist den fria arbetstidsförlägg-ningen där arbetsmängden ibland kan bli svår att mäta med arbets-relaterad stress som en stor riskfaktor. 33
  33. 33. forts Unionen om arbetstidsmönster, semester och reglering av arbetstidÖvertid/mertidArbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv reglerar att övertid är någotsom enbart får finnas då någon oförutsedd och tillfällig arbetstoppinträffar. Övertiden får aldrig sättas i system, och får inte användas närarbetsgivaren känner till att det kommer att behövas en ökad arbets-mängd veckor i förväg – i så fall kan det inte räknas som oförutsett. Krav på en systematisk övertid får aldrig användas som ett tyst krav för attden anställde ska få behålla jobbet.Övertid handlar inte om en rättighet för den anställde utan är en skyl-dighet att utföra när arbetsgivaren på vissa sakliga grunder beordrardet. Ordinarie arbetstid ska läggas så att den täcker all planerad verk-samhet. Ibland blir regleringen av övertid dock svår. Det finns med-lemmar som älskar sitt arbete och får så mycket bekräftelse att de intemärker sitt höga arbetstidsuttag. Andra känner att de måste arbeta över-tid för att få ekonomin att gå ihop. Men ett högt övertidsuttag kandölja en felaktigt anpassad arbetsorganisation som i slutändan går utöver samtliga anställda på företaget med en försämrad arbetsmiljö ochohälsa som följd.Jour och beredskapJour är inte särskilt vanligt hos tjänstemän utanför vården då det handlarom att befinna sig på arbetsplatsen redo att börja jobba när det behövs.Beredskap är däremot vanligare och innebär ett åtagande om att varaanträffbar för att inom en viss tid inställa sig i arbete. Det förekommermånga typer att beredskap med olika krav på inställelse om något händer.Det är viktigt att all form av beredskap regleras i avtal, och då inte baraersättningen. Ett avtal bör reglera, förutom ersättningen, när och hurlänge en beredskapsperiod kan pågå, vad som händer när beredskapenövergår i arbete och hur detta påverkar dygns och veckovila. Det finnsmedlemmar som vittnar om en känsla av ständig beredskap med kravpå att alltid vara nåbar per telefon (ofta företagets telefon). Om dukänner ett krav på att alltid vara nåbar, ta upp det med din chef ochreglera vad det är som gäller. Beredskap på semester är ej OK.34
  34. 34. SemesterI det alltmer uppskruvade tempot och de alltmer slimmade organisa-tioner som arbetsmarknaden i dag består av så blir en längre samman-hängande ledighet allt viktigare för att arbetsrelaterad stress ska kunnaförebyggas. Det är oroande att se att den möjlighet som nuvarandesemesterlagstiftning innebär inte används.Reglering av arbetstidenRegler som finns kring arbetstiden är samlade i arbetstidslagen. Men påmånga områden är arbetstidslagen ersatt av kollektivavtal. Det innebäratt arbetsmarknadens parter har tagit över ansvaret för arbetstidsfrå-gorna. På vissa håll har detta inneburit ökade möjligheter att på arbets-platsen själva bestämma om vad som ska gälla genom lokala avtal.Dessa utökade möjligheter ställer krav på att hantera arbetstidsfrågornapå ett ansvarsfullt sätt och hantera såväl ersättnings- som hälsofrågorkopplade till arbetstiden. Exempelvis får ett sådant avtal inte stridamot EU:s arbetstidsdirektiv som bland annat reglerar minimitid fördygns- och veckovila. Se därför till att samarbeta med den fackligaklubben eller de fackliga företrädarna i alla frågor som hanterar arbets-tid. Se även till att berörda individer får möjlighet att komma till tals.Den egna påverkan på sin arbetstid är ett viktigt fackligt krav. Ochsom en hälsofråga bör arbetstiden ta en naturlig plats i det systematiskaarbetsmiljöarbetet där samverkan ska ske mellan arbetsgivare och ar-betstagare/arbetsmiljöombud.I de fall där de paragrafer i arbetstidsavtalen som reglerar journalföring,övertid och arbetstidens förläggning är bortavtalade (kan enligt vissaavtal göras för medarbetare som man brukar säga har oreglerad arbets-tid) är det extra viktigt att det skapas system för att arbetsgivaren skakunna ta sitt arbetsmiljöansvar. Exempel på sådana system kan varamånadsuppföljningar med medarbetarna där det förs en kontinuerligdiskussion om arbetsbelastningen och om arbetsmängden verkligenmotsvarar en normalarbetsvecka om fyrtio timmar. 35
  35. 35. Förekomsten av ett ”systematiskt arbetstidsarbete”Diagram 15Svar på frågan:Beaktas särskilt arbetstidsfrågor vid den årliga sammanställningen/uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet?(Andel i procent av de svarande) %40 2007 2008 200930 2010 201120 10 0 Ja Ja, Nej Det görs Vet ej Vill ej svara/ delvis ingen årlig Ej svar sammanställning eller uppföljningDen årliga uppföljningen av arbetsmiljön ger en möjlighet att uppmärk-samma sjukskrivningar och höga arbetstidsuttag som utgör signaler påatt arbetsorganisationen inte fungerar och att de anställda riskerar atthamna i ohälsa.34 procent av företagen beaktar helt eller delvis arbetstidsfrågor i denårliga sammanställningen/uppföljningen av det systematiska arbetsmiljö-arbetet, enligt de svarande arbetsmiljöombuden. Något fler, 36 procent,anger att de inte gör det. 29 procent av dem anger att de inte vet omarbetstidsfrågorna beaktas i den årliga sammanställningen.36
  36. 36. Diagram 16Svar på frågan:Genomför ni riskbedömning vid förändringar av arbetstiden?(Andel i procent av de svarande) %50 201040 2011302010 0 Ja alltid, Ja, Nej Vet ej Vill ej svara även för om många enskilda är inblandade individerFörändring i arbetstiden har ofta en stor påverkan på de anställdas möj-lighet till balans mellan arbete och fritid. Att avtala bort sin övertids-ersättning kan till exempel leda till förändrade beteenden och förvänt-ningar om arbetad tid. Det är viktigt att vid dessa situationer stanna uppoch tänka till om förändringen medför risker med avseende på hälsan.En dryg fjärdedel av arbetsmiljöombuden anger att det görs riskbe-dömningar vid förändringar i arbetstiden. 32 procent anger att detinte genomförs riskbedömningar vid dessa tillfällen. Men det är fort-farande en stor andel, 40 procent, av arbetsmiljöombuden som angeratt de inte vet om det görs. 37
  37. 37. Diagram 17Svar på frågan:Genomför ni riskbedömningar av arbetstidsmönstersom innebär hälsorisker?(Andel i procent av de svarande) %40 2010 20113020 10 0 Ja, minst Ja, Ja, men mer Nej, Nej Vet ej Vill ej svara 1 gång en gång sällan än endast då per år vartannat vartannat tjänstemännen år år själv säger sig uppleva besvärOlika arbetstidsmönster medför olika risker för ohälsa. Allt ifrån attarbete utförs på tider då kroppen är inställd på att sova till att vila ochåterhämtning mellan arbetspassen blir för korta. Vissa arbetstids-mönster innebär svårigheter att få till balansen mellan arbetstid ochfritid/socialt liv.23 procent av arbetsmiljöombuden anger att det inte görs några risk-bedömningar vid arbetstidsmönster som innebär hälsorisker. Någotfler, 27 procent, anger att riskbedömningar genomförs men först dåbesvären redan gjort sig påminda. Endast 16 procent av arbetsmiljö-ombuden anger att ett förebyggande arbete förekommer med avseendepå arbetstidsmönster med risk för ohälsa.38
  38. 38. Diagram 18Svar på frågan:Förs anteckningar om övertid/jourtid/mertid enligt Arbetstidslagen 11 §?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 201140302010 0 Ja för alla Ja men vissa Nej, ingen Vet ej Vill ej svara grupper eller individer är undantagnaAnteckningar om övertid/mertid och jourtid är ett viktigt underlag iarbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen och att avgöra omorganisationen är tillräckligt bemannad. Hälften av arbetsmiljöom-buden anger att det förs anteckningar om övertid/mertid och jourtid.Men 23 procent av de svarande arbetsmiljöombuden anger att det före-kommer grupper och individer där anteckningar ej förs och 19 procentvet inte om det görs.I de fall där en tjänsteman har avtalat bort de delar av arbetstidslagen somreglerar arbetsgivarens skyldighet att föra journal över medarbetarensövertid är det väldigt viktigt att regelbundna avstämningar görs för attkontrollera att arbetsmängden inte innebär ett arbetsmiljöproblem. 39
  39. 39. Arbetsgivaren kan inte avtala bort sitt ansvar för det systematiska arbets-miljöarbetet. I det ingår att bevaka att arbetsbelastningen är rimligoch att övertidstaket inte överskrids.Alla företag som inte har kollektivavtal är skyldiga att registrera övertid/jourtid/mertid för samtliga anställda.Diagram 19Svar på frågan:Tar du som arbetsmiljöombud del av arbetsgivarens anteckningarom övertid/jourtid/mertid enligt Arbetstidslagen 11 §?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 2011403020 10 0 Ja, Ja, Nej Det finns Det finns Vet ej Vill ej svara enligt rutin på begäran inga sådana inga sådana anteckningar anteckningar pga arbetstiden ärDå anteckningarna om övertid/mertid och jourtid har en så central rolli det förebyggande arbetet mot stress är det anmärkningsvärt att fler-talet arbetsmiljöombud anger att de inte tar del av dessa. Endast 12procent av arbetsmiljöombuden anger att de tar del av anteckningarnarutinmässigt och 22 procent gör det på begäran.40
  40. 40. I år har reglerna för dispenser för övertidsarbete ändrats. En annanförändring är att arbetsmiljöombuden även ska övervaka att Arbets-tidslagen följs. På mindre arbetsplatser utan lokala förtroendevaldaär detta en viktig uppgift för de regionala arbetsmiljöombuden.Diagram 20Svar på frågan:Tar arbetsgivaren på din arbetsplats fram en skriftlig handlingsplanmed åtgärder för att ta bort/minska de risker för ohälsa med avseendepå arbetstiden som man upptäcker för tjänstemännen?(Andel i procent av de svarande) %50 2010 201140302010 0 Ja Nej, Nej Vet ej Vill ej svara inte skriftlig men muntlig handlingsplan tas framNär risker för ohälsa upptäcks ska dessa åtgärdas eller läggas in i enhandlingsplan för åtgärder. En fjärdedel av arbetsmiljöombuden angeratt en handlingsplan tas fram i någon form för att åtgärda de risker förohälsa med avseende på arbetstiden som upptäcks. 27 procent anger attarbetsgivaren inte tar fram någon handlingsplan och så många som 47procent av arbetsmiljöombuden vet inte om en handlingsplan tas fram. 41
  41. 41. Diagram 21Svar på frågan:Samverkar arbetsgivaren med dig som arbetsmiljöombud i frågorsom handlar om arbetstid (t ex att du är delaktig vid undersökning,bedömning av risker och vid framtagande av handlingsplaner)?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 2011403020 10 0 Ja Ja, delvis Nej Vet ej Vill ej svaraDen stora andelen arbetsmiljöombud som inte vet om det tas framhandlingsplaner för att åtgärda risker avseende arbetstiden kan ha singrund i att de inte får vara delaktiga i arbetet kring frågor som handlarom arbetstid. Hälften av arbetsmiljöombuden anger att arbetsgivareninte samverkar med dem i frågor som rör arbetstiden. Endast 35 procentanger att de helt eller delvis får vara med i arbetet kring arbetstidsfrå-gorna. Det är något fler än 2010 men fortfarande oacceptabelt få. Lag-ändringen har inte gett någon synbar effekt än så länge.42
  42. 42. Diagram 22aSvar på frågan:Har tjänstemännen på din arbetsplats fått kunskap om hurde kan förebygga ohälsa med avseende på arbetstiden?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 201140302010 0 Alla De flesta Några Inga Vet ej Vill ej svara 43
  43. 43. Diagram 22bSvar på frågan:Har cheferna på din arbetsplats genomgått utbildning somomfattar kunskaper om hur man kan förebygga ohälsa medavseende på arbetstiden för tjänstemän?(Andel i procent av de svarande) %70 201060 201150403020 10 0 Alla De flesta Några Inga Vet ej Vill ej svara44
  44. 44. Diagram 22cSvar på frågan:Har arbetsmiljöombud på din arbetsplats genomgått utbildningsom omfattar kunskaper om hur man kan förebygga ohälsa medavseende på arbetstiden för tjänstemän?(Andel i procent av de svarande) %40 2010 2011302010 0 Alla De flesta Några Inga Vet ej Vill ej svaraOm arbetstiden inte ska innebära risk för ohälsa krävs att de som an-svarar eller deltar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsenhar kunskap om vilka risker som är förknippade med arbetstiden och hurförebyggande arbete kan se ut. 45
  45. 45. Vi frågade arbetsmiljöombuden vilka på arbetsplatserna som har fåttutbildning i hur ohälsa med avseende på arbetstiden förebyggs. På 36procent av arbetsplatserna har arbetsmiljöombudet fått denna kompe-tens. På 26 procent av arbetsplatserna uppger arbetsmiljöombuden attdet finns chefer som fått utbildning i hur ohälsa med avseende på ar-betstiden kan förebyggas. 22 procent av arbetsmiljöombuden uppgeräven att på deras arbetsplatser finns det tjänstemän som fått dennakunskap.De här siffrorna är oroväckande låga. Alla som arbetar på arbetsplatserdär riskbedömningen visar att det finns risk för arbetsrelaterad stressska ha denna kunskap. Det är ju bara 31 procent av arbetsmiljöombudensom uppger att de inte haft sjukskrivningar relaterade till arbetstidendet senaste året.46
  46. 46. Unionen om arbetsmiljöombudens rätt till utbildning• rundutbildning i arbetsmiljö och ämnesfördjupningar inom arbets- G miljöområdet ska betalas av företaget (6 kap 4 § AML).• amtliga arbetsmiljöombud ska ha gått grundutbildning (t.ex. BAM) S om minst tre dagar inom sex månader från utnämningen. Kortare utbildning ska inte kallas BAM.Om en arbetsgivare vägrar att bekosta den utbildning som behövs för attutföra arbetsmiljöombudsuppdraget kan arbetsmiljöombudet/för-bundet hävda att detta strider mot 6 kap. 10 § första stycket AML. Därstår att ”skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter”. I 11 §AML anges att om arbetsgivare (eller arbetstagare) bryter mot 10 §skall han ersätta uppkommen skada. I 12 och 13 §§ AML finns be-stämmelser om hur man skall göra om man vill fordra skadestånd.• olkningsföreträde enligt Förtroendemannalagen kan användas vid T tvist om ledighet för löneavdrag eller reseersättning, men inte vad gäller kursavgiften.Följande ämnesfördjupningar är exempel på kurser som alla arbets-miljöombud har rätt att gå på företagets bekostnad, det är allmängiltigaämnen som alla företag är, eller kan komma att bli berörda av:1. Att hantera konflikter, kriser2. Arbetsskador3. Aktuell arbetsmiljö4. Psykosocial arbetsmiljö5. Rehabilitering6. Stressen – vad gör vi åt den?7. Arbetstiden och vår hälsa8. Belastningsskador9. Riskbedömning med konsekvensanalys 47
  47. 47. forts Unionen om arbetsmiljöombudens rätt till utbildning10. Personalekonomi ur arbetsmiljöperspektiv11. Missbruksfrågor12. Ventilation13. Den goda arbetsplatsen14. SkyddsombudsrättMånga arbetsmiljöombud kan också ha särskilda utbildningsbehov,antingen baserat på den riskbedömning som gjorts i företaget/verksam-heten, eller på grund av det uppdrag som ombudet har. Exempel påsådana ämnesfördjupningar är:1. Våld och hot2. Kemikaliehantering3. Att förebygga skador av buller4. Att vara huvudskyddsombudUnionens rekommendation avseende hur omfattande utbildning arbets-miljöombuden kan ha rätt till är:1. Tio dagar det första året som nyvald om företaget är så stort att det ska ha skyddskommitté, i mindre företag fem dagar.2. Fem dagar per år från och med andra året.3. Nya regler inom ett ämnesområde innebär att ombudet har rätt att gå samma utbildning igen.48
  48. 48. Diagram 23Svar på frågan:Ingår det i arbetsplatsens avtal med företagshälsovården ellermotsvarande att arbeta förebyggande i syfte att undvika ohälsamed avseende på arbetstiden för tjänstemän?(Andel i procent av de svarande) %60 201050 201140302010 0 Alla De flesta Några Inga Vet ej Vill ej svaraFöretagshälsovården är en viktig resurs i det förebyggande arbetsmiljö-arbetet om den egna kompetensen inte räcker till. En femtedel av arbets-miljöombuden anger att arbetsplatsen har stöd av företagshälsovårdeneller motsvarande i det förebyggande arbetet kring hälsorisker medavseende på arbetstiden. Men det är så många som 57 procent av arbets-miljöombuden som inte vet om det ingår i avtalet med företagshälso-vården att få stöd i det förebyggande arbetet med att se till att arbetstideninte leder till ohälsa. 49
  49. 49. Unionen om systematiskt arbetstidsarbeteKopplingen mellan arbetstid och hälsa måste göras tydligare för att arbetstidsfrågorna ska få en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Arbets-tiden har en avgörande roll i problematiken kring stress och arbetsbe-lastning. Det behövs ett systematiskt arbetsmiljöarbete kring dessafrågor för att förebygga ohälsa på grund av olika arbetstidsmönster.Detta arbete ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljö-ombud/arbetstagare. Ett individuellt perspektiv kan vara nödvändigt föratt enstaka personer inte ska råka illa ut.Skyldigheten att föra anteckningar om övertid/mertid och jourtid är etteffektivt verktyg för att kunna arbeta systematiskt med att förebyggaarbetsrelaterad stress. Utan detta verktyg är det svårt att kunna ingripai tid för individer som riskerar ohälsa på grund av hög arbetsbelastning.Arbetsgivaren är i sitt systematiska arbetsmiljöarbete skyldig att hållareda på när en arbetstagare närmar sig övertidstaket. Detta ansvarkan aldrig avtalas bort.Ändringarna i Arbetstidslagen innebär att arbetsmiljöombudens rollgörs tydligare och att kopplingen till Arbetsmiljölagen betonas. Arbets-miljöombudet ska ha tillgång till arbetsgivarens kännedom om hurarbetstagarna arbetar oavsett om det är kollektivavtalets eller Arbets-tidslagens regler som tillämpas. Framförallt är det ett viktigt underlagför att diskutera arbetsorganisationens storlek och uppbyggnad.Riskbedömning av arbetstiden ska göras• rligen på vid den ordinarie uppföljningen av det systematiska å arbetsmiljöarbetet• vid förändringar i arbetstiden• id högt övertidsuttag eller andra arbetstidsmönster som kan medföra v hälsorisker50
  50. 50. Att tänka på vid en riskbedömning avseende arbetstid:• e till berörda individers situation. Individuella anpassningar kan S vara nödvändiga• e till att berörda individer får vara med i förändringsarbetet. S• e till att de regleringar för arbetstiden som finns också följs (lag eller S avtal)• e till att goda kunskaper om arbetstidens påverkan på hälsan finns S hos chefer och anställda på arbetsplatsen, bland annat kunskap om tidiga signaler på stress• e till att rutiner finns för vad som ska göras om ohälsa skulle uppstå S• Se till att anteckningar förs om övertid/mertid och jourtid 51
  51. 51. Slutsatser av undersökningenDen positiva trenden från tidigare år är bruten. Arbetsmiljöombudensbedömning av arbetsmiljön för tjänstemännen samt hur de uppleveratt det systematiska arbetsmiljöarbetet i stort bedrivs är lite negativareän förra året. Detta trots att innehållet i det systematiska arbetsmiljö-arbetet har förbättrats på flera punkter. Samverkan mellan arbetsgivareoch arbetsmiljöombud brister och måste bli bättre. Unionen måstearbeta vidare med att stötta arbetsmiljöombuden i deras roll så att del-aktigheten och samverkan kring arbetsmiljön ökar på arbetsplatserna.Vi måste få arbetsgivarna att förstå att de har mycket att tjäna på sam-verkan. Forskningen visar entydigt att arbetsmiljöarbete är lönsamt.Framförallt är det de mellanstora arbetsplatserna med 5 till 50 anställdasom behöver extra stöd. På de allra minsta arbetsplatserna sker antag-ligen samverkan på ett mer naturligt sätt då det inte är så många attsamverka med, och på de största finns som regel rutiner och en upp-arbetad arbetsmiljöorganisation på plats.Det är i allt högre grad stressen och arbetsbelastningen tillsammans medchefs- och ledarskapsfrågor som anses vara de mest angelägna frågornaatt arbeta med på arbetsplatserna. En viktig faktor i detta är att se till attarbetstidsfrågorna tar en plats i det systematiska arbetsmiljöarbetet.Arbetsgivarens ansvar för att leda och fördela arbetet blir ännu viktigarei ett arbetsliv där gränserna mellan arbete och fritid suddas ut och därarbetsbelastningen bara ökar när färre ska göra mer på ett effektivare sätt.Anmälningar om arbetsskada vid psykosociala besvär görs inte i denomfattning det borde. En anledning kan vara att det är svårt att få demgodkända som arbetsskador. En annan att den enskilde inte vill riskeraatt framstå som svag eller kritisk. Men detta leder till en felaktig bild avde verkliga riskerna i arbetslivet, risker som är vanligast just för tjänste-männen. För den fortsatta utvecklingen av arbetslivets försäkringsskyddär det därför viktigt att de anmälda arbetsskadorna speglar även tjänste-männens arbetssituation.52
  52. 52. Företagshälsovården fungerar alltför sällan som det stöd de bordevara i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Unionen harmedverkat till en skrift från Prevent om upphandling av företagshälso-vård som stöd till de lokala parterna. Unionen bör dessutom tydligareta ställning till vad som är en företagshälsovård med kvalité samt ökatrycket på företagen så att fler medlemmar får tillgång till företagshälso-vård. Ett ökat fackligt deltagande i upphandlingen och ökade krav påinnehållet leder förhoppningsvis till ett bättre utbud av och fler seriösaföretag med företagshälsovårdstjänster.Semesterlagens rättigheter till fyra veckors sammanhängande semesteranvänds inte på 17 procent av företagen. Är detta ett individuellt ellerett strukturellt problem? Det är skillnad på om det är individen somsjälv väljer en kortare sammanhängande period mot om det är arbets-organisationen som inte klarar av att hantera bemanning och verksam-het under semestertiden. Men vad är rättigheten värd när ”kulturen”på arbetsplatsen inte tillåter att du hävdar din rätt?Undersökningen visar att det är många arbetsplatser där arbetstids-mönster som kan utgöra hälsorisker förekommer. 39 procent av dearbetsmiljöombud som besvarat Unionens webbenkät uppger att dehaft sjukskrivningar relaterade till arbetstiden det senaste året. Utifråndetta är det beklagligt att inte arbetstidsfrågorna har en större plats idet systematiska arbetsmiljöarbetet. En ordentlig analys av sjukskriv-ningar och arbetsförhållanden borde resultera i en högre medvetenhetom arbetstidens betydelse i arbetsmiljöarbetet. 53
  53. 53. SlutordNär vi jobbar och hur vi jobbar påverkar oss på många sätt. Vi vill habetalt för den tid vi ställer till arbetsgivaren förfogande men vi villockså ha möjlighet till ett liv utanför arbetet. Ibland suddas gränsenmellan arbete och fritid ut så att det kan vara svårt att avgöra vad somär vad. Ibland kan arbetet vara så stimulerande att vi bara arbetar påutan att reflektera över hur mycket tid som går åt. Men det kan ocksåvara en verksamhet som kräver att vi finns på plats vid tidpunktersom vi inte alls hade valt själva om vi kunnat.Det är mycket som påverkar vår inställning till arbetstiden. Det ärarbetets innehåll, vår sociala situation och situationen på arbetsplatsen.När vi arbetar med arbetstidsfrågor är det många faktorer att ta hänsyntill. Olika individer har olika förutsättningar för att hantera olika arbets-tidsmönster, yttre och inre förutsättningar, men också olika förutsätt-ningar över tid. T ex har jag inte samma förutsättningar som singel somnär jag blir småbarnsförälder, när jag är ung som när jag blivit äldre.Hur våra kroppar fungerar rent fysiskt är också något vi måste ta hänsyntill när vi hanterar dessa frågor, både vad gäller förläggning av arbets-tiden och mängden arbetstid liksom arbetsbelastningen under arbets-tiden. Detta för att vi inte ska drabbas av ohälsa p.g.a. arbetstiden.Att hantera olika arbetstidsmönster kräver kunskap om människoroch individer. Forskningen har gett oss fakta om hur arbetstiden kanläggas upp för att minska risker för ohälsa, men också för att vi skakunna vara effektiva när vi jobbar. Arbetsgivaren måste ta sitt ansvaratt leda och fördela arbetet, det är inte bara en rättighet utan också enskyldighet. För att nå effektivitet och kvalité på det arbete som ska ut-föras under arbetstiden krävs vetskap om individens situation. Cheferoch ledare men också de enskilda individerna behöver kunskap för attohälsa inte ska uppstå. Extra hälsokontroller och tätare samtal mellanchef och medarbetare är några metoder för att förebygga ohälsa. Menframför allt måste arbetstidsfrågorna hanteras inte bara utifrån ersätt-ningsprinciper utan också som den arbetsmiljöfråga de är.54
  54. 54. ReferenserArbetsmiljöverket, AFS 2001:1, Systematiskt ArbetsmiljöarbeteArbetstidslagen SFS 1982:673EU´s Arbetstidsdirektiv 2003:88:EGPrevent, 2007, Art.nr 719, Arbetsrelaterad stressPrevent, 2010, Art.nr. 838, Skiftarbete och din hälsaPrevent, 2011, Art.nr. 836, Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänsterStockholms universitet, Stressforskningsinstitutet, Stressforsknings-rapport nr 322: Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering avaktuell forskning, G Kecklund, M Ingre, T Åkerstedt, Stockholm 2010Unionens Arbetsmiljöpolitiska plattformUnionen, 2008, Policy för FöretagshälsovårdUnionen, 2008, Riskbedömning med kvalitéUnionen 2010, Att vara arbetsmiljöombudUnionen, 2010, Om du misstänker arbetsskadaUnionen, 2010, Förhandla för bättre arbetsmiljöUnionen rapport, 2009, Fria eller förvirradeUnionen rapport, 2010, Arbetsmiljöbarometern 2010Unionen rapport, 2010, Gränslösa föräldrarUnionens kollektivavtal, Allmänna villkor 55
  55. 55. Tnr: 1531:1. ISBN: 978-91-7391-299-0. Nov 2011. 1 500 ex. Produktion: Blomquist & Co. Illustration: Klas Fahlén. Tryck: Wassberg+Skottetryck. Unionen för en politik för att alla ska må bra på och av arbetet. För att upptäcka trender i utvecklingen av arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser, tar Unionen årligen fram en Arbetsmiljöbarometer. Med Arbetsmiljöbarometern vill vi sprida kunskap och skapa debatt för att vår politik ska bli verklighet. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata arbetslivet och finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. Förbundet företräder en halv miljon tjänstemän, med dryga 5 500 arbetsmiljöombud och 35 000 förtroendevalda. Tillsammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet.Olof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www.unionen.se

×