Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
December 2012Unionens förslag för att möta de ökade varslen                                                  1
Sammanfattning av Unionens förslagStaten måste stimulera efterfrågan•   Se över om infrastruktursatsningar kan tidigareläg...
Tillväxten bromsar samtidigt som företagen omstrukturerarUnder de senaste månaderna har det blivit alltmer tydligt att äve...
Staten måste stimulera efterfråganNär Sverige nu går in i en lågkonjunktur och arbetslösheten riskerar att förvärras börre...
Även studenter är en grupp som i hög grad ökar sin konsumtion vid ökad köpkraft. Entillfällig höjning av studiebidraget me...
vuxna. I samband med lågkonjunktur är det särskilt lönsamt för samhället att investera i flerutbildningsplatser.Antalet år...
Utifrån den verkligheten är Unionens medlemmar hänvisade enbart till Trygghetsråden,främst TRR, för stöd att komma vidare ...
Det bör även vara tillåtet för arbetslösa att i början av arbetslösheten begränsa sitt sökande tillsitt kompetensområde. D...
De medarbetare som är kvar i organisationen efter en neddragning måste få en rimligarbetsbelastning och arbetssituation. A...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Åtgärder för att möta varslen dec 2012

467 views

Published on

Åtgärder för att möta varslen dec 2012

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Åtgärder för att möta varslen dec 2012

  1. 1. December 2012Unionens förslag för att möta de ökade varslen 1
  2. 2. Sammanfattning av Unionens förslagStaten måste stimulera efterfrågan• Se över om infrastruktursatsningar kan tidigareläggas• Inför ett tillfälligt ett ROT-stöd för offentliga byggnader och hyresrätter• Öka barnbidraget och studiebidraget tillfälligt under 2013• Underlätta finansieringen för mindre företagTrygghet och omställning avgörande när fler förlorar jobbet• Utöka antalet utbildningsplatser• Öka möjligheterna till validering• Förändra reglerna för studiestöd• Större möjligheter till kompetenshöjande insatser hos arbetsförmedlingen för tjänstemän• Utveckla omställningsavtalet• Introduktionsanställningar för unga behövs• Reformera a-kassan• Förbättra sjukförsäkringen och stärk det förebyggande arbetetGenom att tänka långsiktigt står företagen väl rustade när utvecklingenvänder• Håll i utvecklingsarbetet i företagen• Ta hand om de medarbetare som lämnar företaget och glöm inte de som finns kvar• Utnyttja ESF för att finansiera framtida kompetensutvecklingssatsningar 2
  3. 3. Tillväxten bromsar samtidigt som företagen omstrukturerarUnder de senaste månaderna har det blivit alltmer tydligt att även Sverige drabbats av detförsämrade ekonomiska läget i omvärlden. Under oktober och november i år varsladessammanlagt cirka 20 000 personer om uppsägning, vilket är de högsta nivåerna sedan april2009. Samtidigt sprider pessimismen sig bland företag och hushåll.Den utveckling vi ser nu skiljer sig dock från krisen 2008-2009. Då drabbades Sverige av enfinanskris och det var fritt fall i efterfrågan. Det akuta läget kom snabbt men utvecklingenvände också snabbt uppåt igen. Det vi ser nu är en lågkonjunktur med ett inte lika dramatisktförlopp. Vår bedömning är dock en ökad arbetslöshet framöver och att hushållens konsumtionär nyckeln för tillväxten i det korta perspektivet. Varselnivåerna hamnar troligtvis inte likahögt som i slutet av 2008 men kommer att vara på högre nivåer än normalt en tid framöver.(Se vidare Unionens konjunkturprognos från oktober 2012.) Antal varsel per månad Källa: Arbetsförmedlingen 25000 20000 15000 10000 5000 0 snitt jan/jul aug sep okt nov dec 2 008 2011 2012Det är viktigt att påminna om att bakom företagens varsel och kostnadsbesparingsprogramligger i många fall strukturella skäl, som ökad konkurrens och marknadsförändringar. Envikande efterfrågan blir då droppen som får bägaren att rinna över. Det finns många exempeldär företagen passar på att göra strukturåtgärder, nu när efterfrågan är lägre än normalt.Konsekvensen av den här utvecklingen är att antalet personer kommer att behöva hitta nyajobb ökar. Sverige går dessutom in i den här lågkonjunkturen med en redan hög arbetslöshet,vilket kommer att göra situationen än tuffare för dem som står längst bort frånarbetsmarknaden.Unionen anser att regeringen istället för att kraftigt sänka bolagsskatten i detta läge bordeprioritera åtgärder för att möta utvecklingen på arbetsmarknaden. Även företag ochfackförbund har en viktig roll att bidra till en positiv utveckling. Här är Unionens förslag föratt möta lågkonjunkturen. 3
  4. 4. Staten måste stimulera efterfråganNär Sverige nu går in i en lågkonjunktur och arbetslösheten riskerar att förvärras börregeringen agera för att öka framtidstron genom att stimulera efterfrågan. Regeringen harunder hösten presenterat en rad välbehövliga investeringar men många av förslagen ger inteeffekter förrän på sikt. Exempelvis kommer de infrastruktursatsningar som planeras attgenerera investeringar och jobb först om några år. Regeringen förbereder också klokainvesteringar i FoU under de kommande åren, vilket är positivt, men det påverkar inte hellerefterfrågan på kort sikt.För att öka efterfrågan borde regeringen se över vilka infrastrukturinvesteringar som kantidigareläggas och ytterligare stimulera investeringar i bostäder, klimat- ochmiljöförbättringar. Det här är investeringar som ändå behöver göras på sikt och därför ettklokt sätt att sätta fart på ekonomin ytterligare under en period med låg tillväxt.Inför ett tillfälligt ROT-stöd för offentliga byggnader och hyresrätterDet finns stort uppdämt behov av renovering och ombyggnationer i miljonprogramsområdenaoch offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Dagens ROT-avdrag gäller förprivatpersoner. I detta läge borde ytterligare ett steg tas så att ROT tillfälligt även omfattaroffentliga byggnader och hyresrätter i flerbostadshus.Det bör därför införas ett tillfälligt ROT-bidrag för renovering, ombyggnation ochenergieffektivisering av skolor, sjukhus och andra offentliga lokaler. Det bör även införas etttillfälligt ROT-avdrag för upprustning av hyresrätter. En satsning på 4 miljarder under två årskulle ge en nödvändig skjuts till dessa angelägna investeringar.Byggbranschens utveckling har en stor påverkan både när det gäller jobb och genom attbyggföretagen till stor del använder sig av svenska insatsvaror. En stimulans av branschengynnar därför i stor utsträckning svensk sysselsättning. Nästan var tionde person som varslatsunder hösten jobbar inom byggindustrin vilket tyder på en förväntad nedgång i branschensproduktion. Förutom att en ROT-satsning skulle bidra till att nödvändiga investeringargenomförs ökar samhällsnyttan också i och med att ombyggnationer och renoveringar imånga fall innebär ökad energieffektivitet och klimathänsyn.Öka barnbidraget och studiebidraget tillfälligt under 2013Hushållens konsumtion är avgörande för tillväxten i det korta perspektivet. Ett relativt snabbtsätt att öka köpkraften hos en del av befolkningen som mer än andra utnyttjar sitt tillgängligakonsumtionsutrymme skulle kunna vara att öka det grundläggande barnbidraget med 100kronor per månad och barn. Det skulle öka köpkraften hos barnfamiljerna med 1 200 kronorper barn under 2013. En höjning med 100 kronor per barn och månad skulle kosta statskassanrunt 2,3 miljarder kronor. En sådan höjning skulle inte öka hushållens disponibla inkomst medmer än en knapp tiondels procent, men ökningen skulle hamna hos en grupp som i sämre tiderär i behov av ett extra stöd. 4
  5. 5. Även studenter är en grupp som i hög grad ökar sin konsumtion vid ökad köpkraft. Entillfällig höjning av studiebidraget med 200 kronor per månad kostar runt 930 miljonerkronor. Det skulle för en student med studiebidrag och studielån för heltidsstudier innebära enökning av den disponibla inkomsten med två procent.Underlätta finansieringen för mindre företagMånga mindre företag upplever att möjligheten att få krediter har försämrats senaste halvåret.En viktig orsak är att bankernas krav på säkerhet har ökat. Bankerna har anpassat sig till detuffare kapitaltäckningskraven, vilket är en anledning till att det är svårare att låna eller fåkrediter för företagen. De små företagen har inte lika lätt som de stora företagen att hittakapital från annat håll och är ofta hänvisade till bankerna. Många mindre företag drabbasdessutom av långa betalningstider från sina kunder, inte minst inom fordonsindustrin därfakturorna ofta inte betalas förrän efter 90 dagar. Det här innebär en extra press förleverantörerna i tider när de har svårare att få krediter i sin tur.Staten måste därför hitta former för att underlätta finansieringen för mindre företag. Annarsriskeras jobb och investeringar i dessa företag.Ett system för korttidsarbete behövs men är inte aktuellt att användas inulägetI februari tillsatte regeringen en statlig utredning med uppdrag att utforma ett svenskt systemför korttidsarbete med statlig delfinansiering. Utgångspunkten var det förslag Unionentillsammans med andra fackliga organisationer och arbetsgivare inom industrin presenterat irapporten Korttidsarbete - ett partsgemensamt förslag för Sverige. Korttidsarbete innebär atten individ under en period går ner i arbetstid och lön och att staten samtidigt ersätter en del avlönebortfallet. Utbildningsinsatser kan med fördel ske under tiden för korttidsarbete.Företagen kan med ett sådant system behålla istället för att säga upp personalen under entillfällig nedgång och på så sätt vara på banan snabbt när efterfrågan vänder. Riksdagen väntasbesluta om att införa ett system för korttidsarbete tidigast vid årsskiftet 2013-2014.För att korttidsarbete ska kunna tillämpas ska det röra sig om en synnerligen djup kris orsakadav ett kraftigt efterfrågefall. Det får alltså inte röra sig om en normalt förekommandekonjunkturnedgång eller en kris i ett företag eller en bransch orsakad av strukturellaförändringar. Krisen ska även bedömas vara av relativt kortvarig karaktär. Dagenskonjunkturnedgång är allvarlig men är inte av den omfattning och karaktär att korttidsarbeteska tillämpas.Trygghet och omställning avgörande när fler förlorar jobbetSkapa fler utbildningsplatser för att möta konjunkturnedgångenI en konjunkturnedgång får unga det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, och fleryrkesverksamma som förlorar jobbet har behov av vidareutbildning för att få ett nytt jobb. Föratt möta dessa behov behövs satsningar på alla nivåer i det formella utbildningssystemet för 5
  6. 6. vuxna. I samband med lågkonjunktur är det särskilt lönsamt för samhället att investera i flerutbildningsplatser.Antalet årsplatser på högskola och universitet bör utökas med upp mot 15 000 platser.Antalet sökande till högskolan är idag rekordstort, vilket bland annat beror på stora årskullar i20-25 årsåldern. Erfarenhet från tidigare lågkonjunkturer visar dessutom att söktrycket kankomma att öka ytterligare. Fler platser i högre utbildning behövs även för att ge plats till demsom behöver vidareutbildning i samband med omställning. Nettoeffekten av regeringensbudgetproposition är cirka 10 000 färre platser i högskolan under 2013, och utifrån denaviserade resurstilldelningen bedömer högskoleverket att det blir fortsatta nedskärningar dekommande åren. Kostnaden för 15 000 årsplatser är cirka en miljard kronorÄven yrkeshögskolan behöver tilldelas utökade resurser. Inom yrkeshögskolan kan resursersnabbt omfördelas till de utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket är av storvikt i samband med strukturförändringar i ekonomin. Yrkeshögskolan utgör även en viktigmöjlighet för den enskilde att skola om sig och på så vis kunna förbättra sina egnaarbetsmarknadsutsikter.Det behövs också fler platser i den gymnasiala vuxenutbildningen, inklusive yrkesvux. Enalltför stor andel unga vuxna saknar fullföljd gymnasieutbildning. Dessa är som grupp särskiltutsatta på arbetsmarknaden i samband med lågkonjunktur. Fler utbildningsplatser behövs ävenför yrkesverksamma som behöver komplettera med gymnasial vuxenutbildning för att fåbehörighet till vidare studier eller byta inriktning på sitt yrkesliv.Öka möjligheterna till valideringValidering av reell kompetens är en nyckelfråga för att yrkesverksamma på ett effektivt sättska kunna vidareutbilda sig inom högskolan. Idag bromsas arbetet med validering av atthögskolor och universitet saknar incitament för att arbeta med validering.Det måste vara attraktivt för individen att utbilda sigPersoner ska inte av ekonomiska skäl välja arbetslöshet och a-kassa framför studier.Finansieringen av vuxenstudier behöver därför ses över. Detta gäller inte minsthögskolestudier. Terminstaket bör höjas och ålderstrappan för studiemedelssystemet förändrasså att kompletterande studier vid högskola och universitet blir möjliga högre upp i åldrarna.Fribeloppet bör ses över då det begränsar möjligheterna att få studiestöd för personer som villarbeta samtidigt som de studerar, eller som har arbetat i anslutning till studierna.Större möjligheter till kompetenshöjande insatser hosArbetsförmedlingen även för tjänstemänMed Arbetsförmedlingens uppdrag att fokusera på dem som står längst ifrån arbetsmarknadenså är möjligheterna till stöd för nyligen uppsagda tjänstemän små. Arbetsförmedlingen skaprioritera arbetssökande som bedöms ha svårast att få arbete när man anvisar tillkompetensutvecklande insatser som till exempel arbetsmarknadsutbildning. De utbildningarsom Arbetsförmedlingen erbjuder är yrkesinriktade och åtta av tio deltagare har förkunskapermotsvarande gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå. 6
  7. 7. Utifrån den verkligheten är Unionens medlemmar hänvisade enbart till Trygghetsråden,främst TRR, för stöd att komma vidare i arbetslivet när de blir uppsagda. Men endasttjänstemän som har haft en tillsvidareanställning i minst ett år, som jobbar i ett företag medkollektivavtal och som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till stöd från TRR. Femtonprocent av Unionens medlemmar arbetar på företag utan kollektivavtal och alla har intetillsvidareanställning. Det lämnar många utan hjälp från TRR. Regeringen behöveruppmärksamma detta och erbjuda resurser till kompetenshöjande insatser som passar ävenden växande skaran av tjänstemän på arbetsmarknaden.Behovet av ett utvecklat omställningsavtal är stortLäget pekar på det stora behovet av ett utvecklat omställningsavtal som parterna inom detprivata näringslivet just nu förhandlar om. Här är möjligheten till kontinuerligkompetensutveckling under anställning ett centralt inslag. Med en sådan möjlighet påarbetsmarknaden kan vi ytterligare korta arbetslöshetstiderna för tjänstemännen eftersomtryggheten för dem främst finns i den kompetens de har och inte i antalet anställningsår.Utifrån det uppdrag som Arbetsförmedlingen har ser vi att statens bidrag till ett utvecklatomställningsavtal är högst aktuellt.Introduktionsanställningar för unga behövsIntroduktionsanställningar för unga är ett bra sätt att få ut unga på arbetsmarknaden och göradem bättre rustade när konjunkturen vänder. Vi inväntar att regeringen ska lägga fram förslagsom ett resultat av trepartssamtalen och den "jobbpakt" som slutits. Ett offentligt stödsystemför att företagen ska kunna ta emot ungdomar och erbjuda handledning behöver även kommapå plats.Reformera a-kassanArbetslöshetsförsäkringen måste reformeras för att ge människor den trygghet de behöver isitt arbetsliv och för att den ska bli en försäkring som ger individer möjlighet att finna arbetendär deras kompetens och erfarenhet bäst kan tas tillvara. Det tjänar både individen ochsamhället på. En väl utformad arbetslöshetsförsäkring är också en viktig beståndsdel i attbehålla acceptansen för strukturomvandling. Många av Unionens medlemmar jobbar i företagsom utsätts för ett hårt konkurrenstryck. När jobben försvinner och människor behöver skolaom sig för att hitta nya jobb är det rimligt att förvänta sig att samhället erbjuder en hyfsadinkomst under omställningen.Genom att höja taket skulle människors trygghet öka och det skulle dessutom bidra till envälbehövlig stimulans av ekonomin när tillväxten är låg. Det nuvarande taket i a-kassanmotsvarar en månadslön på 18 700 kr, vilket innebär att 95 procent av Unionens medlemmarinte kan få ut motsvarande 80 procent av sin lön från a-kassan om de skulle bli arbetslösa.Differentierade avgifter bör också omedelbart avskaffas eftersom de inte ger denlönedämpande effekt som det var tänkt inom branscher som riskerar hög arbetslöshet. Det harbland annat Unionen visat i rapporten Differentierade a-kasseavgifter. 7
  8. 8. Det bör även vara tillåtet för arbetslösa att i början av arbetslösheten begränsa sitt sökande tillsitt kompetensområde. Det är särskilt viktigt för samhällsekonomin att den kompetens somfinns på arbetsmarknaden tas tillvara på bästa sätt i en tid av ekonomisk åtstramning.Unionen har under 2012 medverkat i arbetet med att ta fram TCO:s förslag på en nyarbetslöshetsförsäkring, där bland annat ett inkomstvillkor diskuteras som ett komplement tillett modifierat arbetsvillkor med syfte att fler på arbetsmarknaden ska få tillgång tillarbetslöshetsförsäkringen.Förbättra sjukförsäkringen och förstärk det förebyggande arbetetI en tid av ökad ekonomisk oro finns det en risk för ökad sjukskrivning på grund av stress ochhög arbetsbelastning. När efterfrågan minskar i företagen blir det inte alltid automatisktmindre att göra för tjänstemännen. Konsekvensen blir högre arbetsbelastning när sammauppgifter ska utföras med färre resurser.Depression, nedstämdhet och stressrelaterad ohälsa är i särklass den vanligastesjukskrivningsorsaken för Unionens medlemmar. Sjukskrivningarna är ofta helt eller delvisrelaterade till arbetet. Vi har sett att det finns stora brister i försäkringskassans ocharbetsgivarnas hantering av rehabiliteringskedjan. Många av Unionens medlemmar uppleveratt de inte får det stöd de har rätt till, och att tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan ärpressande och alltför snäva.Därför behöver rehabiliteringskedjans tidsgränser förändras så att de sjukskrivna får en reellmöjlighet att komma tillbaka till sitt arbete. Tidsgränser ska i första hand vara tidsgränser förförsäkringskassan och arbetsgivare att ge den sjukskrivne rehabilitering och andra former avåtgärder. De arbetsgivare som inte fullgör sitt ansvar bör kunna sanktioneras.Det förebyggande arbetet behöver också förstärkas, främst vad gäller den psykosocialaarbetsmiljön. Arbetsgivarnas skyldighet att tillhandahålla företagshälsovård bör stärkas medtydligare krav på innehållet i företagshälsovården. Arbetsmiljöverkets möjligheter attsäkerställa att de lagar och förordningar som finns efterföljs måste också bli bättre,exempelvis genom fler arbetsmiljöinspektioner.Genom att tänka långsiktigt står företagen väl rustade närutvecklingen vänderLåt inte utvecklingsarbetet avstannaEtt kortsiktigt agerande från företagen idag kan få ödesdigra konsekvenser både för våramedlemmar och för konkurrenskraften i framtiden. Företagen måste ta vara på den kompetenssom finns. Konkurrenskraftiga produkter och en kompetent, motiverad personal behövs närkonjunkturen väl vänder. Utvecklingsarbete och investeringar får därför inte avstanna. Attsnåla med kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete är att bita sig själv i svansen.Ta hand om de medarbetare som lämnar företaget och glöm inte de somfinns kvar 8
  9. 9. De medarbetare som är kvar i organisationen efter en neddragning måste få en rimligarbetsbelastning och arbetssituation. Arbetssättet måste ändras när resurserna minskas.Företagen har ett stort ansvar för omställning av personal som sägs upp och kan till exempelerbjuda utbildningsstöd, karriärcoachning och stöd att utveckla idéer till nya företag.Satsa på kompetensutveckling i företagen – nu finns det tid till dettaGenom Europeiska socialfonden finns medel att få till kompetensutveckling. Just nu finns detmedel att söka för så kallade förprojekteringar inför projekt som kan genomföras längre fram.I en förprojektering kan företaget analysera kompetensbehov, göra omvärldsanalyser och sökaprojektpartners för att i nästa skede genomföra en väl genomtänkt kompetensförändring ellerhöjning. Ta också del av goda exempel på tidigare genomförda ESF-projekt, som till exempelVästkraft, för att komma igång snabbt. De regionala ESF-kontoren kan ge mer information. 9

×