1. ind ika tor
sb ola gs Ma j 2012
Un ion en
2012 års utmaning för börsbolagen:
hantera eurokrisen lika bra som under 2011

2. Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 2
Inledning................................................................................................................................. 3
Börsbolagens utveckling 2005-2013 ...................................................................................... 4
Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivå............ 4
Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011 ..................................................... 5
Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisen ........................ 7
Investeringarna lyfte under 2011........................................................................................ 9
Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 2011.......... 11
Bolagen på Stockholmsbörsen ............................................................................................. 14
Börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivet.. 14
Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivet.................. 14
Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mest ...................................... 15
Rapportens källor ................................................................................................................. 18
Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen och näringslivet 19
Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 21
Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012........................................................................... 22

3. Sammanfattning
• 2012 väntas bli ett starkt år för börsbolagen. Hela det tapp i omsättning som följde
finanskrisen väntas under 2012 slutligen ha hämtats igen. Jämfört med 2011 är prognosen
att omsättningen i genomsnitt ökar med 7 procent under 2012. Inte minst väntas de
kunskapsintensiva tjänsteföretagen kraftigt öka sin omsättning under 2012.
• Börsbolagens lönsamhet sjönk under 2011. 2012 väntas lönsamheten klättra tillbaka till
samma nivå som under det historiskt starka 2010, med en rörelsemarginal på ca 15
procent. Den största försämringen av lönsamheten under 2011 återfanns inom börsens
tjänsteföretag, vilka särskilt tyngdes av kraftiga negativa rörelseresultat hos
investmentbolagen. Industrisektorns lönsamhet låg däremot stabilt 2011 och förväntas så
göra även under 2012.
• För 2011 kommer börsbolagens utdelningar till ägarna som andel av rörelseresultaten att
bli de högsta sedan granskningen startade 2005. Under krisen 2009 sjönk denna andel till
30 procent men har sedan dess stigit till 43 procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet
under 2011, detta efter att den som en reaktion på krisen stärkts under de två föregående
åren. Det är inom börsens tjänsteföretag som soliditeten sjunkit under 2011,
industribolagens soliditet ligger stabilt på en högre nivå än före finanskrisen.
• 2011 innebar ett kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Även mätt som andel av
bolagens omsättning (investeringskvot) och förädlingsvärde steg investeringarna under
2011, men ligger trots denna ökning på lägre nivåer än 2005. Den generella trenden med
en fallande investeringskvot som varit rådande sedan 2005 väntas fortsätta under 2012-13.
• Med anledning av den stora turbulens som präglade eurozonen under 2011 har Unionen
särskilt granskat hur 25 svenska storbolags försäljning under åren 2010-11 fördelades på
geografiska marknader.
• Den europeiska marknaden stod 2011 för 55 procent av dessa storbolags försäljning – mer
än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en ökning av försäljningen på denna
marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med föregående år. Det innebar även att
den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av storbolagens försäljning med 0,7
procent under det år som eurokrisen stod i fokus.
• Den nordamerikanska marknaden utgjorde 2011 15 procent av försäljningen. Denna andel
stod i stort sett still jämfört med 2010. Granskningen pekar på att Asiens och Oceaniens
andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procent under 2010-11. Trots att
Mellanöstern och Afrika delvis präglades av stor instabilitet under 2011 - ”den arabiska
våren” - tyder inte undersökningen på att försäljningsandelarna på denna marknad
minskade under 2011.
• De 25 svenska storbolagen ökade försäljning på den europeiska marknaden 2011 ger inte
ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenska
exportnäringen. Det betyder inte heller att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot
mot sin försäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en
motvikt till och nyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till
en fortsatt svag ekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden.
2

4. Inledning
Ett framgångsrikt svenskt näringsliv är en förutsättning för att Unionens medlemmar idag och
i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt beror
näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När våra
medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.
För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska
företagen. Detta görs i återkommande rapporter. Två gånger per år visar Branschbarometern
de prognoser för försäljning, lönsamhet och investeringar som företagen där våra medlemmar
arbetar gör för det kommande halvåret. Två gånger per år genomförs även en granskning av
läget i den svenska samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos.
Den här aktuella rapporten tar sitt avstamp i börsbolagens senast rapporterade resultat samt i
finansmarknadens bedömningar av dessa bolags framtidsutsikter för de närmaste åren.
Börsbolagens centrala position i ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning,
lönsamhet och finansiella styrka är en signal om tillståndet för näringslivet och
samhällsekonomin i stort. Hur dessa bolag utvecklas är därför av stort intresse även för de
Unionenmedlemmar som inte har något av dem som arbetsgivare.
Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och
påverkan.
Stockholm, maj 2012
3

5. Börsbolagens utveckling 2005-2013
Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivå
Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hade
den genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med fem procentenheter jämfört med basåret
2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009
och 2010 hade omsättningen fallit tillbaka till 93-94 procent av 2005 års omsättning. 2011
innebar dock en omsättningstillväxt på över sju procent upp till en nivå som bara överträffats
under 2008 (figur 1).
Även lönsamheten har svängt kraftigt under perioden, med skillnaden att den sjönk tidigare
och mer än vad omsättningen gjorde. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes samtidigt
som kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk.
Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. 2011
blev dock ett bakslag för börsbolagens lönsamhet, rörelsemarginalen föll från 15 procent
under 2010 till 12 procent. Detta fall i lönsamheten utreds ytterligare nedan.
Prognoserna för 2012-13 pekar mot en årlig omsättningstillväxt på över fem procent. Detta
skulle innebära att börsbolagens omsättning under 2012 kommer att överstiga den tidigare
toppnoteringen från 2008. Denna omsättningstillväxt kommer enligt prognoserna att
åstadkommas utan motsvarande ökning av rörelsekostnaderna. Följden av detta blir att
lönsamheten 2012-13 åter klättrar till de 15 procent som blev resultatet under 2010.
Figur 1 Figur 2
Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning
120% 24% 30 000
100% 20% 25 000
Omsättning, milj. sek
80% 16% 20 000
Index basår 2005
Procent
60% 12% 15 000
40% 8% 10 000
20% 4% 5 000
0% 0% 0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Totalt Varuproducenter
Omsättning index, vä Rörelsemarginal, hö Tillverkningsindustri Tjänstesektor
Kunskapsintesiva tjänster Finans och försäkring
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
Figur 2 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda delsektorer.1
Tjänsteföretagen har i genomsnitt en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna (men
finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från den övriga tjänstesektorn). Graferna
visar att tjänsteföretagens omsättning legat relativt stabilt under åren 2005-2010, men att 2011
innebar en markant tillväxt (sju procent) och att en ännu kraftig tillväxt (15 procent) väntas
1
Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad vare sig i tjänstesektorns eller i
de kunskapsintensiva tjänsternas respektive grafer. Tillverkningsindustrin är dock utöver att den särredovisas i
diagrammet även inkluderad i varuproducenternas graf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen i
respektive sektor som redovisas. Indelning enligt SNI 2007. Varuproducenter 1-43; tjänstesektor 45-82 & 85-96;
tillverkningsindustri 10-33; finans och försäkring 64-67; kunskapsintensiva tjänster 50-51, 58-74, 77-78, 82-91
& 95.
4

6. under 2012. I grafen framgår tydligt att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen utgör en
majoritet av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen – den röda och den orangea grafen i det
närmaste punktmarkerar varandra i diagrammet.
Varuproducenternas – vilkas omsättning under 2012 till 87 procent väntas härstamma från
tillverkningsindustrin – omsättningstillväxt har varit mer slagig än tjänsteföretagens under
åren 2005-2011. Detta förklaras av sektorns större direkta beroende av export till en omvärld
som i högre grad än Sverige präglats av ytterligheter i ekonomin. Mellan 2008 och 2009 sjönk
omsättningen för varuproducenterna med 10 procent. Först 2012 väntas deras genomsnittliga
omsättning överstiga 2008 års nivå. Den positiva utvecklingen fortsätter under 2013 för
varusektorn, vars omsättning då väntas ha växt med mer än 25 procent jämfört med bottenåret
2009.
Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011
Tjänstebolagens lönsamhet har under åren 2005-2011 rört sig inom ett intervall av drygt tre
procentenheter – som lägst 2009 med 10,4 procents och som högst 2007 med 13,6 procents
rörelsemarginal. Under 2011 sjönk marginalen något jämfört med föregående år, men
förändringen var mindre än en procentenhet och rörelsemarginalen blev 11,9 procent. 2012
väntas tjänstebolagens rörelsemarginal åter stiga och landa på över 14 procent. Det innebär i
sådant fall att 2012 blir det år under den studerade perioden med högst lönsamhet för dessa
bolag (figur 3).
I diagrammet framgår att tjänstebolagens lönsamhet varit högre än varuproducenternas under
hela perioden 2005-2010. I och med finanskrisen började dock detta gap att slutas, och 2011
var båda sektorernas rörelsemarginal ca 12 procent. Varusektorns ökade lönsamhet går att
härleda till tillverkningsindustrin som i spåren av rationaliseringarna under finanskrisen
lyckats öka sin omsättning i snabbare takt än sina rörelsekostnader. Frågan som kommande år
får utvisa är om detta skifte uppåt i lönsamhet för tillverkningsindustrin är temporär eller
resultatet av en strukturell förändring.
Finansmarknadens prognoser pekar dock mot att ett glapp åter kommer att uppstå mellan
sektorerna under 2012-13. Detta eftersom den industridominerade varusektorn inte följer
tjänstebolagen i en stigande lönsamhet utan konsoliderar med en rörelsemarginal på ca 12
procent.2
2
Observera att finans och försäkring inte redovisas separat i grafen, rörelsemarginal är ett nyckeltal som relativt
sett tar sig extrema uttryck i den branschen. Däremot ingår den i totalsiffrorna, vilket förklarar varför
lönsamheten totalt sett under ett antal år – exempelvis 2012-2013 – faktiskt överstiger lönsamheten både inom
tjänste- och varusektorn.
5

7. Figur 3 Figur 4
Lönsamhet
Lönsamhetens fördelning, totalt
24%
100%
20% 90%
80%
Rörelsemarginal, procent
Andel av omsättning, procent
16%
70%
20+
60%
12% 15-19
50% 10-14
8% 5-9
40%
0-4
30% <0
4%
20%
0% 10%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
0%
Totalt Varuproducenter Tillverkningsindustri Tjänstesektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
Att bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller i
samtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla
studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minst
lönsamma? Figur 4 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2013 har fördelat och
väntas fördela sig över olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som
är <0 procent, röd färg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger
20 procent, ljusgrön färg). Diagrammet visar alltså de olika lönsamhetsintervallens tyngd i
förhållande till hur stor andel av totala omsättningen på Stockholmsbörsen som verksamheten
bidrar till.
Lönsamheten för börsbolagen ökade i genomsnitt från nio till knappt tolv procent mellan 2008
och 2009. Detta skedde dock samtidigt som andelen av börsbolagens totala omsättning som
var olönsam ökade från 2 till 15 procent (jämför de röda staplarnas storlek 2008 och 2009 i
figur 4). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen.
De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt som
alla intervall med fem procents rörelsemarginal eller mer ökade andelsmässigt. Jämfört med
2010 låg under 2011 andelen av omsättningen vars rörelsemarginal översteg nio procent still
på knappt 60 procent. Dock ökade återigen de förlustbringande verksamheternas andel. Under
2011 resulterade fem procent av börsbolagens sammanlagda omsättning i en negativ
rörelsemarginal.
En närmare granskning av detta fynd visar att dessa fem procent till stor del utgörs av
negativa rörelseresultat i investmentbolag. Faktum är att mer än 80 procent av det
sammanlagda negativa rörelseresultatet på Stockholmbörsen under 2011 härrörde från olika
investmentbolag. Detta är knappast förvånande, givet den stora osäkerhet som dominerade
börserna under 2011 med periodvis mycket kraftiga kursfall som följd.
Denna granskning visar också att den väntade höjda genomsnittliga lönsamheten för åren
2012-2013 i huvudsak bottnar i en generell positiv förskjutning av lönsamheten, och då
särskilt i den nedre delen av skalan. Det är inte de verksamheter med rörelsemarginal som
överstiger 15 procent som väntas öka i tyngd, utan verksamheterna med lägre marginal än fem
procent som minskar sin andel.
6

8. Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisen
Ett bolags förutsättningar att hantera en vikande konjunktur hänger samman med hur stark
balansräkning det har, alltså hur solitt det är. Soliditeten är alltså ett mått på bolagens
förutsättningar att uthärda sämre tider eller att göra lånefinansierade investeringar. Ett viktigt
nyckeltal att följa i detta sammanhang är hur stora utdelningar ett bolag gör till sina ägare i
relation till bolagets rörelseresultat. När utdelningarnas storlek ökar relativt rörelseresultatet
kan det leda till sjunkande soliditet och att bolaget blir mer sårbart för oförutsedda kostnader
eller sjunkande försäljning.
Inledningsvis kan konstateras att börsbolagens utdelningar till ägarna som andel av
rörelseresultaten för 2011 kommer att bli de högsta sedan granskningen startade 2005 (figur
5). Under krisen 2009 sjönk denna andel till 30 procent men har sedan dess stigit till 43
procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet något under 2011, detta efter att den som en
reaktion på krisen stärkts under de två föregående åren.3
De börsnoterade varuproducenternas soliditet sjönk från 42 procent 2006 till 36 procent 2008,
men utvecklingen har därefter vänt (figur 6). 2010 var soliditeten åter på samma nivå som
2006 och där låg den kvar under 2011. Även tjänstebolagens soliditet sjönk 2006-2008,
stärktes därefter något under 2009-10 för att 2011 åter minska till de 45 procent som var fallet
2008 (figur 7).4
Soliditeten i de två sektorerna på Stockholmsbörsen – när finans och försäkring exkluderats –
rörde sig alltså 2011 i samma härad mellan 40 och 45 procent.
Figur 5 Figur 6
Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, totalt Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, varuproducenter &
80% tillverkningsindustri
80%
70% 70%
60% 60%
50% 50%
Procent
Procent
40% 40%
30%
30%
20%
20%
10%
10%
0%
0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Utdelningar vs rörelseresultat varusektor Soliditet varusektor
Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet Utdelningar vs rörelseresultat tillverkningsindustri Soliditet tillverkningsindustri
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
3
Observera att delsektorn finans och försäkring är inkluderad när soliditeten och utdelningarna/rörelseresultatet
analyseras på total-nivån.
4
Även i denna analys har finans och försäkring exkluderats ur tjänstesektorn. Den branschens säregna
betingelser yttrar sig exempelvis i detta nyckeltal, som under åren 2005-2011 legat på ca 5-7 procent.
7

9. Figur 7
Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, tjänstesektor
80%
70%
60%
50%
Procent
40%
30%
20%
10%
0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet
Källa: Thomson Reuters
För tillverkningsindustrin och övriga inom varuproduktionen var utvecklingen för soliditeten
och utdelningarnas andel av rörelseresultatet mycket snarlika under perioden 2005-10. Den
sjunkande soliditeten 2006-08 sammanföll med att bolagens lönsamhet sjönk. Trots att även
utdelningarna storlek i förhållande till rörelseresultatet sjönk under dessa år var denna
minskning inte stor nog för att hålla soliditeten oförändrad. Efter 2009 har utdelningarna åter
ökat i relation till rörelseresultatet för varuproducenterna, men eftersom även lönsamheten
under dessa år kraftigt stigit har detta kunnat göras parallellt med en stärkt soliditet.
Tjänstebolagens utdelningar bjuder under de granskade åren genomgående på mer tvära kast
än vad varuproducenternas och tillverkningsindustrins gör. Genomgående delar dock
tjänstebolagen ut en större andel av sitt rörelseresultat till ägarna än vad varuproducenterna
gör.
8

10. Investeringarna lyfte under 2011
Grovt kan sägas att en företagsledning väljer att använda överskottet i verksamheten till att
antingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar till
ägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa alternativ kan vara en svår balansgång. Att
minska skulderna stärker soliditeten, men att ge ägarna avkastning på satsat kapital är i
mångas ögon själva essensen av ett bolags existensberättigande.
För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande.
Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvoten
ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen.
Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är en
förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt en
förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid
– om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta.
Detta förutsätter dock att strukturen på bolagets verksamhet är oförändrad. Om ett bolag
outsourcar delar av sin verksamhet kommer bolagets egna investeringsbehov eventuellt att
kunna sjunka trots en oförändrad eller ökad försäljning utan att detta behöver vara en
varningssignal. Ett annat sätt att undersöka investeringsnivån är därför att jämföra
investeringarna med det värde som bolaget genom sin egen verksamhet tillför de produkter
som det säljer – förädlingsvärdet5.
När en del av en verksamhet outsourcas blir en följd att investeringsbehovet som är kopplat
till den delen också outsourcas. Men samtidigt försvinner även värdet av det som
producerades av den verksamheten från bolaget och måste hädanefter köpas in från
leverantören. Om ett bolags investeringar sjunker i relation till dess förädlingsvärde är det
därför mer otvetydigt ett skäl till oro och en signal om att bolagets långsiktiga
utvecklingskraft kan vara hotad.
Figur 8
Investeringar, totalt
120% 18%
100% 15%
80% 12%
Index basår 2005
Procent
60% 9%
40% 6%
20% 3%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, hö
Källa: Thomson Reuters
Utvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel av
förädlingsvärdet visas ovan för de börsnoterade bolagen (figur 8). Utvecklingen för alla tre
måtten är samstämmigt negativ sett till hela perioden 2005-10. År 2010 hade investeringarna
5
Här använd definition: förädlingsvärde = [försäljning] – ([kostnad för sålda varor] – [personalkostnad])
9

11. sjunkit till 67 procent av 2005 års nivå. Under samma period sjönk investeringskvoten från
5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2
procent.
2011 innebar dock ett anmärkningsvärt kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Från att
2010 ha sjunkit till 2/3 av den nivå som investeringarna låg på 2005 var bolagens
sammanlagda investeringar under 2011 nästan i paritet med 2005. Även investeringskvoten
och investeringarna i relation till förädlingsvärdet steg under 2011, men ligger trots denna
ökning på lägre nivåer än 2005.
Investeringsökningen under 2011 till trots; den långsiktiga trenden med en fallande
investeringskvot väntas fortsätta under 2012-13. Detta är oroande. Den långsiktiga
utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb är beroende av investeringarna.
Bolagen väntas under perioden 2012-2013 ha god lönsamhet, samtidigt som
investeringsmåtten pekar nedåt. En möjlighet som dock inte ska uteslutas – och som i sådant
fall är en anledning till optimism – är att investeringarna sjunker i statistiken som en följd av
att bolagen skiftar från materiella till immateriella investeringar. De sistnämnda fångas i
dagsläget inte upp i officiell statistik och redovisning, men kan vara nog så viktiga för
bolagens livskraft.
10

12. Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 2011
2011 var ett år präglat av krisen i eurozonen. En farhåga som i allra högsta grad fortfarande är
levande är att de höga skuldnivåerna, de låga – i vissa fall negativa – tillväxttalen och de
vidtagna åtstramningarna i euroländer ska innebära att en mycket viktig marknad för de
svenska bolagen kraftigt försvagas.
Denna oro har förstärkts av att även den amerikanska ekonomin under en lång tid – inte minst
sedan finanskrisens utbrott 2008 – har präglats av stora budgetunderskott, snabbt växande
statsskuld, negativ bytesbalans och de senaste åren även av låg eller negativ BNP-tillväxt. Hur
har de stora svenska bolagens försäljning under det senaste året påverkats av dessa kriser?
Diagrammen nedan ger tillsammans en del svar. Figur 9 visar hur 25 svenska storbolags
försäljning under 2011 andelsmässigt fördelade sig mellan geografiskt indelade marknader.6
Figur 10 visar hur försäljningen på respektive marknad i absoluta tal (miljoner kronor)
utvecklades under 2011 (streckade staplar) jämfört med 2010 (helfärgade staplar).7
Figur 9
25 storbolags försäljning 2011, geografiskt fördelad
Ospecificerad
försäljning, ej Europa el.
Nordamerika; 3%
Mellanöstern & Afrika;
3%
Asien & Oceanien; 16%
Ospec. Amerika; 3%
Latinamerika; 5% Europa; 55%
Nordamerika; 15%
Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar
6
Unionen granskar regelbundet 25 svenska storbolag med avseende på deras lönsamhet, tillväxt, investeringar,
utdelning etc. Bolagen är utvalda efter tre kriterier: Unionen har medlemmar som arbetar i dem, sammantaget
representerar de en god bredd av branscher i näringslivet och sett till omsättning och antalet anställda tillhör de
utvalda bolagen de största i Sverige.
7
Notera att den landsindelade statistik över svensk export som SCB publicerar endast täcker in den svenska
varuexporten. Exporten av tjänster utgör en stor och växande andel av den totala exporten, en andel som alltså
inte täcks in av dagens statistik. Notera även att de svenska bolagens försäljning utanför Sverige inte alltid är
liktydig med att hela eller ens delar av försäljningens värde räknas som export av varor eller tjänster från Sverige
till utlandet.
11

13. Figur 10
25 storbolags försäljning 2010-2011, geografiskt fördelad
3 000 000
2 500 000
2 000 000
Milj. sek
1 500 000
1 000 000
500 000
0
försäljning
Mellanöstern
Nordamerika
Latinamerika
Nordamerika
Europa
Amerika
Oceanien
Ospec.
Asien &
Europa el.
Ospec., ej
& Afrika
Total
Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar
Till att börja med kan konstateras att de granskade bolagens sammanlagda försäljning ökade
med 5 procent under 2011 jämfört med 2010. Den europeiska marknaden stod 2011 för 55
procent av storbolagens försäljning – mer än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en
ökning av försäljningen på denna marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med
föregående år. Det innebar även att den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av
bolagens försäljning med 0,7 procent under det år som eurokrisen stod i fokus.
Sverige och övriga nordiska länder stod 2011 sammanlagt för över 16 procent av bolagens
totala försäljning och utgjorde därmed den enskilt viktigaste regionen. Detta innebar dock
trots allt en tillbakagång med 2 procent och mer än 20 miljarder kr på den nordiska
marknaden för bolagen jämfört med 2010.
Den nordamerikanska marknaden är till stor del liktydig med USA och stod 2011 för 15
procent av försäljningen. Denna andel stod i stort sett still jämfört med 2010. År 2011 stod
alltså den europeiska och den nordamerikanska marknaden sammanlagt för minst 70 procent
av bolagens försäljning.8 Givet den uppmärksamhet som Kinas och andra tillväxtländers
8
Kategorin ”Ospec. Amerika” tillhör sannolikt till största delen den nordamerikanska marknaden, därav
formuleringen ”minst 70 procent”. Till denna andel ska förstås även försäljning i enstaka länder utanför
Nordamerika och Europa läggas, men denna statistik är ofta inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara
meningsfullt att göra.
12

14. starka utveckling får kan detta vara värt att stryka under. Mer än sju tiondelar av storbolagens
försäljning – bolag som i egen regi sysselsätter knappt 200 000 personer i Sverige – går till
”den redan utvecklade” världen.
Även om Nordamerika och Europa väger tyngre är försäljningen till Asien och Oceanien av
stor betydelse för bolagen. Kina är det land på denna marknad som står för den största andelen
av försäljningen, följt av Japan och Australien. På grund av bolagens varierande metoder för
att redovisa sin marknadsuppdelade försäljning och hur dessa metoder även kan skifta år från
år går det inte utifrån dessa data att avgöra om Asien och Oceanien ökade eller minskade sin
andel av försäljningen 2011 jämfört med 2010. Troligen utgörs större delen av den i
diagrammen blåfärgade ospecificerade restposten av försäljning på denna marknad. Detta
tyder på att Asiens och Oceaniens andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procent
under båda åren.
Minst andel av storbolagens försäljning gick under 2011 till Mellanöstern och Afrika, en
marknad som endast stod för 3 procent av den totala försäljningen. Även denna marknad –
eller i alla fall delar av den – präglades av stor instabilitet 2011, under rubriken ”den arabiska
våren”. Trots att underlaget även för denna marknad bär på en större osäkerhet än den
gällande de europeiska och de nordamerikanska marknaderna, så pekar inte data på att
försäljningsandelarna i Mellanöstern och Afrika minskade under 2011. Om något lutar snarare
siffrorna i bolagens årsredovisningar åt att denna marknads betydelse svagt ökade under året.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de 25 svenska storbolagen som här granskats under
2011 faktiskt ökade sin försäljning, både totalt och på den europeiska marknaden. Detta ger
inte ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenska
exportnäringen och betyder heller inte att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot mot sin
försäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en motvikt till och
nyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till en fortsatt svag
ekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden.
13

15. Bolagen på Stockholmsbörsen
Börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivet
Rapporten analyserar de bolag som under våren 2012 varit noterade på Stockholmsbörsen,
vilka är 253 till antalet.9 Bolagen har sammantaget mer än 340 000 anställda i Sverige,10
vilket betyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 14 procent av det totala svenska
privata näringslivet.11 Det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag genom leden av
underleverantörer har på den svenska ekonomin i stort är mycket stort. Beräkningar visar att
varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda
i underleverantörsledet.12 Om även dessa indirekta effekter på sysselsättningen inkluderas
betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av den totala sysselsättningen i
Sveriges privata näringsliv.
Ytterligare ett mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storleken
på deras omsättning. År 2010 utgjorde den sammanlagda omsättningen i börsbolagens
svenska bolag knappt 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.13
Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivet
Beskrivningen i det föregående avsnittet motiverar varför börsbolagen är intressanta att
studera i egen rätt. Men det finns ytterligare skäl att granska deras resultat och
framtidsutsikter. Dessa bolag utgör nämligen sammantagna en god indikator på tillståndet för
näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagens
omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över hela det svenska privata
näringslivet under ett antal år.
Nivåerna på omsättning och i vissa fall även lönsamhet varierar mellan börsbolagen och olika
storlekssegment och sektorer av det totala näringslivet. Men en granskning av data för
börskoncernerna och för näringslivet som helhet visar att utvecklingens riktning ofta är den
samma. Ett år när börsbolagens omsättning ökar – ökar även omsättningen i övriga
näringslivet (figur 20). Ett år då näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet – har även
börsbolagens rörelsemarginaler pekat uppåt (figur 21).
Denna korrelation mellan börskoncernernas och det övriga näringslivets utveckling visar sig
även vid en jämförelse av lönsamheten och omsättningen i börskoncernerna och i deras
svenska bolag. De svenska dotterbolagen utgör en förhållandevis liten del av
börskoncernernas helhet, men en genomgång av åren 2005-2010 visar att de svenska
verksamheterna och koncernerna följts åt både gällande utvecklingen för omsättningen och
för lönsamheten (figur 22). När det gäller lönsamheten visar granskningen till och med –
9
Mer exakt: de bolag som var noterade på OMX Stockholm under första kvartalet 2012 och för vilka uppgifter
om branschtillhörighet enligt SCB:s kodning SNI finns tillgänglig. För följande nio noterade bolag saknas denna
uppgift: Alliance Oil Co, Black Earth Farming, Coastal Contacts Inc, Enquest Plc, Epicept Corporation, Etrion
corp., Luxonen S.a., SEMAFO Inc och Trigon Agri A/S. Ett antal utländska koncerner – ex. Nokia och Pfizer –
kan handlas i OMXS ordinarie handelssystem men är inte noterade på Stockholmsbörsen. Dessa bolag är inte
inkluderade i rapportens analyser.
10
Baserat på uppgifterna hämtade ur årsredovisningar samt uppgifter från PAR AB. Detta är en mycket försiktigt
hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.
11
Enligt SCB var 2,48 milj. anställda i det privata näringslivet 2010.
12
Bearbetning av statistik från SCB.
13
Enbart de svenska dotterbolagen till börskoncernerna redovisade 2010 en sammanlagd omsättning som
översteg 1 280 miljarder kr. SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 751 miljarder kr år 2010.
14

16. något förvånande – att rörelsemarginalen i de svenska bolagen och i koncernerna inte bara
trend- utan även nivåmässigt följt varandra nära.
Dessa samvariationer mellan börskoncernerna, deras svenska verksamheter och det svenska
näringslivet är alltså det som utnyttjas i Bolagsindikatorn. Genom att sammanställa den
mycket stora mängd prognoser som finansanalytiker med täta intervaller gör för börsbolagen
skapas en modell för att förutse en trolig utveckling för hela det svenska näringslivet de
närmaste åren.
Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mest
I rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i varu- eller tjänsteproducerande sektor, samt i
vissa fall med särskilt fokus på tillverkningsindustrin och kunskapsintensiva tjänsteföretag
(kallade ”KIS” efter den engelska beteckningen ”knowledge intensive services”).
Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem.14
Figurerna nedan visar hur bolagen till antal, omsättning och rörelseresultat fördelar sig på
olika de olika sektorerna och delsektorerna.15 Tjänsteföretagen utgör 65 procent av
börsbolagen men står bara för 46 procent av det sammanlagda rörelseresultatet och 33 procent
av omsättningen. Så som tidigare konstaterats i rapporten har alltså varuproducenterna i
genomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen, vilka i sin tur
dock har en avgjort högre rörelsemarginal än varuproducenterna.16
Figur 11 Figur 12
Andel bolag per sektor 2012 Omsättning per sektor 2012
(andel av total)
Tjänstes ektor
65%
Tjänstesektor
33%
Övriga Övriga
0% 1%
Varuproducenter
66%
Varuproducenter
35%
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
14
Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncerner
tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår
i koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade
bolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncern
kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenkling
som av praktiska skäl är svår att undvika.
15
Baserat på prognoserna för helåret 2012.
16
Notera att tjänstebolagen här inkluderar finans och försäkringbolagen, vilka kraftigt höjer rörelsemarginalen
för tjänstebolagen som helhet.
15

17. Figur 13
Rörelseresultat per sektor 2012
(andel av total)
Tjänstesektor
46%
Övriga
2%
Varuproducenter
52%
Källa: Thomson Reuters
Den dominerande delsektorn bland varuproducenterna sett till omsättningen är
tillverkningsindustrin, som ensam under 2012 beräknas komma att stå för 87 procent av
sektorns sammanlagda omsättning och för 91 procent av rörelseresultatet. Den delsektor bland
varuproducenterna med avgjort högst lönsamhet är mineralutvinningen med en
rörelsemarginal på 22 procent.
Figur 14 Figur 15
Andel bolag per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012 Omsättning per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012
(andel av total)
Tillverkningsindustri
88%
Tillverkningsindustri
87%
Övriga Övriga
varuproducenter varuproducenter
7% 11%
Jordbruk, skog, fiske
0% Jordbruk, skog, fiske
0%
Mineralutvinning Mineralutvinning
5% 2%
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
Figur 16
Rörelseresultat per delsektor inom varuproducerande sektorn
2012 (andel av total)
Tillverkningsindustri
91%
Övriga
varuproducenter
4%
Jordbruk, skog, fiske
0%
Mineralutvinning
5%
Källa: Thomson Reuters
16

18. Bland de tjänsteproducerande bolagen utmärker sig finans och försäkring som en delsektor
med hög omsättning och mycket högt rörelseresultat i förhållande till övriga bolag.17 Störst
andel av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen tillhör den kunskapsintensiva delsektorn, en
delsektor som även när finans och försäkringsbolagen exkluderas står för en avsevärt större
del av den sammanlagda omsättningen och rörelseresultatet än vad övriga tjänstebolag (här
kallade ”ej kunskapsintensiva”) gör.
Figur 17 Figur 18
Andel bolag per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn Omsättning per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn
2012 2012 (andel av total)
Kunskapsintensiva
Ej kunskapsintensiva
tjänster (KIS) exkl.
tjänster
f inans och f örsäkring
24% 57%
Kunskapsintensiva
tjänster (KIS) exkl.
finans och försäkring Ej kunskapsintensiva
69% tjänster
Finans och försäkring 22%
7%
Finans och försäkring
21%
Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters
Figur 19
Rörelseresultat per delsektor inom tjänsteproducerande
sektorn 2012 (andel av total)
Kunskapsintensiva
tjänster (KIS) exkl.
finans och försäkring
47%
Ej kunskapsintensiva
tjänster
7%
Finans och försäkring
46%
Källa: Thomson Reuters
En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen med
motsvarande fördelning i hela det privata svenska näringslivet visar att varuproducenterna sett
till andelen bolag är starkt överrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt på
bekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas
helt på OMXS, samtidigt som deras sammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent av
landets BNP och de till antalet utgör ca 20 procent av Sveriges företag.18
17
I denna rapport kommer finans och försäkring ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – i
analyserna. Detta eftersom branschen avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis
extrema värden.
18
SCB
17

19. Rapportens källor
Statistiken för börsbolagen hämtas från Thomson Reuters databas Worldscope. Till och med
räkenskapsåret 2011 utgörs datan av företagens faktiska utfall. För 80 procent av bolagen har
resultatet av det första kvartalet räknats in i prognoserna för helåret 2012. De återstående 20
procenten av bolagen har i skrivandets stund ännu inte offentliggjort sina rapporter för första
kvartalet 2012. Dessa drygt 50 bolag stod 2011 dock inte ens för tio procent av börsbolagens
sammanlagda omsättning, så avsaknaden av deras nya kvartalssiffror bör vara av liten vikt för
analysens kvalitet.
Åren 2012-2013 baseras helt eller delvis på de prognoser som görs av de analytiker på
finansmarknaden som bevakar bolagen.19 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa
analytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra olika analytikers prognoser historiskt har
varit. Prognoser som är äldre än tre månader lyfts ut ur genomsnittet.
Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga av
SCB registrerade företag exklusive företagen inom delsektorn finans och försäkring.
Indelningen av företagen är gjord enligt SNI 2007. Dessa data utgör alltså inte ett sampel,
utan en totalpopulation. Detta medför bland annat att statistiken publiceras med stor
eftersläpning och i skrivandets stund är informationen avseende räkenskapsåret 2010 den
nyaste som finns att tillgå.
Data från PAR AB är hämtad ur samma källa som används för SCB:s Företagens ekonomi
(FEK). I undersökningen ingår samtliga bolag med bokslut, oavsett bolagsform. Indelningen
av företagen är gjord enligt SNI 2007.
Informationen rörande bolagens geografiskt uppdelade försäljning är hämtad från bolagens
årsredovisningar och från Thomson Reuters.
19
Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto större
intresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medan
motsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem.
18

20. Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen och
näringslivet20
Figur 20 och figur 21 illustrerar hur omsättningen och lönsamheten har utvecklats under åren
2005-2010 för OMX-bolagens koncerner respektive för hela det privata näringslivet med
2005 som basår för index. För att kunna nyansera analysen har data för näringslivet delats in i
olika kategorier beroende på antalet anställda i företagen.
Jämförelsen visar att det finns stora likheter mellan börskoncernerna och näringslivet som
helhet gällande omsättningens utveckling åren 2005-10. I synnerhet när börskoncernerna
jämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fler anställda (vilka 2009 stod för 81
procent av näringslivets totala omsättning och i för 84 procent av alla anställningar). Under
fyra av de fem år som data har jämförts har omsättningen i börskoncernerna och i denna stora
del av näringslivet utvecklats åt samma håll jämfört med föregående år.
Även en motsvarande jämförelse gällande utvecklingen för koncernernas och näringslivets
rörelsemarginaler visar en samstämmighet. Kurvorna följer visserligen inte varandra lika tätt
som gällande omsättningen och skillnaden mellan de olika storleksklasserna är större. Men
utvecklingens riktning – det vill säga om rörelsemarginalen höjs eller sänks jämfört med
föregående år – är densamma under fyra av fem studerade år för de börsnoterade koncernerna
och för företagen med tio eller fler anställda. Undantaget är att börskoncernernas lönsamhet
bottnade 2008, vilket var ett år tidigare än vad som var fallet för den stora merparten av
näringslivet.
Figur 20 Figur 21
Omsättningens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen Lönsamhetens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen
och hela näringslivet och hela näringslivet
160% 160%
140% 140%
120% 120%
Index basår 2005
Index basår 2005
100% 100%
80% 80%
60% 60%
40% 40%
20% 20%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Omsättning OMX Omsättning totalt 10+ Omsättning totalt 10-49 Rörelsemarginal OMX Rörelsemarginal totalt 10+ Rörelsemarginal totalt 10-49
Källa: Thomson Reuters, SCB Källa: Thomson Reuters, SCB
Av börskoncernernas sammanlagda antal anställda återfinns endast ca 20 procent i svenska
bolag. Tidigare i denna rapport har också konstaterats att en ännu mindre andel än så av de
största koncernernas omsättning kommer från den nordiska marknaden. Verksamheterna i
Sverige och den svenska marknadens betydelse lämnar alltså enligt dessa mått mätt relativt
små avtryck på koncernerna som helhet. Den analys som illustreras av figur 22 visar dock att
de svenska dotterbolagen och de börsnoterade koncernerna både gällande omsättning och
20
I detta avsnitt används genomgående det något klumpiga uttrycket ”börskoncerner” eller ”börsbolagens
koncerner” som synonym till benämningen ”börsbolag” som används i övriga rapporten. Anledningen är att vara
extra tydlig med distinktionen mellan en koncern och de enskilda bolag som utgör koncernen, eftersom delar av
detta avsnitt handlar om att jämföra utvecklingen för koncerner med utvecklingen för deras svenska dotterbolag.
19

21. gällande lönsamhet under åren 2005-2010 haft en mycket snarlik utveckling. Riktningen i
omsättningens tillväxt har varit den samma under fyra av fem år för dotterbolagen och för
koncernerna. Lönsamheten har inte bara samtliga fem år utvecklats i samma riktning för
dotterbolagen som för koncernerna. Minst lika anmärkningsvärt är att nivån på
rörelsemarginalen är mycket likartad under samtliga studerade år.
Figur 22
Omsättningens och lönsamhetens utveckling - en jämförelse
mellan börskoncernerna och deras svenska dotterbolag
160% 24%
140% 21%
120% 18%
Index basår 2005
100% 15%
Procent
80% 12%
60% 9%
40% 6%
20% 3%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Omsättning dotterbolag, vä Omsättning koncern, vä
Rörelsemarginal dotterbolag, hö Rörelsemarginal koncern, hö
Källa: Thomson Reuters, PAR
Slutsatsen av dessa jämförelser är att utvecklingen för OMX-bolagens koncerner väl fungerar
som indikator på vilken riktningen kommer att vara för såväl näringslivet som helhet som för
koncernernas svenska dotterbolag.
20

22. Bilaga 2: Mer om statistiken
Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser
mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna
har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.
Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernens
kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i
Sverige.
Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är
rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med
avseende på bolagens andel av den totala omsättningen.
Statistiken avseende börskoncernernas svenska dotterbolag baseras på data för de tio
dotterbolag med flest antal anställda inom varje koncern. I de fall som koncernen har färre än
tio svenska dotterbolag har data från samtliga svenska dotterbolag använts. Källan till denna
statistik är PAR AB.
De 25 storbolag vars försäljning har granskats i rapporten är följande: ABB, Assa Abloy,
AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Boliden, Electrolux, Ericsson, Hennes & Mauritz,
Holmen, ICA, NCC, Sandvik, SAS, SCA, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tele2,
TeliaSonera, Trelleborg, Vattenfall och Ab Volvo. 16 av de utvalda bolagen tillhör de 25
bolag med störst omsättning i Sverige, 18 av dem hör till de 25 bolag i Sverige som har flest
anställda.
21

23. Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012
AarhusKarlshamn Ab Electrolux Ab Millicom Internatio Swedish Match Ab
Abb Ltd Elekta Ab Moberg Derma AB Swedish Orphan
Acando Ab Elos Ab Modern Times Grp Mtg Swedol Ab
Acap Invest Ab Enea Ab Morphic Tech Svolder Ab
A-com Ab Eniro Ab MQ Holding Systemair Ab
Active Biotech Ab Enquest Plc Msc Konsult Ab Tele2 Ab
Addnode Ab Epicept Corporation Multiq Intl Ab Teliasonera Ab
Addtech Ab Lm Ericsson Tele Naxs Nordic Access Tieto Oyj
Aerocrine Ab Etrion corp. Ncc Ab Traction Ab
Alfa Laval Ab Ework Scandinavia Nederman Holding Ab Tradedoubler Ab
Allenex Ab Fabege Ab Net Entertainment Rederi Ab TransAtlantic
Alliance Oil Co Fagerhult Ab Net Insight Ab Transcom Worldwide
Alltele Fastpartner Ab New Wave Group Ab Transmode Holding AB
Anoto Group Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Trelleborg Ab
Arise Windpower Ab Fenix Outdoor Ab Nobia Ab Trigon Agri A/S
Artimplant Fingerprint Cards Ab Nolato Ab Unibet Group Plc
Aspiro Ab FinnvedenBulten AB Nordea Bank Uniflex Ab
Assa Abloy Ab Formpipe Software Nordic Mines Ab Vbg Group Ab
Astrazeneca Plc Getinge Ab Nordnet Securities Venue Retail Group
Atlas Copco Ab Ab Geveko Note Ab Vitec Software Group AB
Atrium Ljungberg Ab Global Health Part Ab Novestra Vitrolife Ab
Autoliv, Inc. Gunnebo Ab Novotek Ab Ab Volvo
Avanza Ab Hakon Invest Ab Nordic Service Vostok Nafta Invest
Avega Group AB Haldex Ab Oasmia Pharmaceutical Wallenstam Ab
Axfood Ab Sv. Handelsbanken Ab Odd Molly Interna Wihlborg Fastigheter
Axis Ab Ab Havsfrun Oem-international Ab Xano Industri Ab
B&b Tools Ab Heba Fastighets Ab Opcon Ab Åf Ab
Fastighets Ab Balder Hemtex Ab Orexo Ab Öresund Investment
Be Group Ab Hennes & Mauritz Ab Oriflame Cosmetics
Beijer Alma Ab Hexagon Ab Ortivus Ab
G & L Beijer Ab Hexpol Ab Pa Resources Ab
Beijer Electronics Hiq International Ab Partnertech Ab
Bergs Timber Ab Hms Networks Ab. Peab Ab
Betsson Ab Holmen Ab Phonera Ab
Bilia Ab Hufvudstaden Ab Poolia Ab
Billerud Ab Husqvarna Precise Biometrics
Biogaia Ab Hoganas Ab Prevas Ab
Bioinvent Intl I.A.R Systems Group AB Pricer Ab
Biotage Ab Ind & Fin Systems Proact It Group Ab
Bjorn Borg Ab Industrivarden Ab Probi Ab
Black Earth Farming Indutrade Ab Proffice Ab
Boliden Ab Intellecta Ab Profilgruppen Ab
Bong Ljungdahl Ab Image Systems Ab Ratos Ab
Boule Diagnostics AB Intrum Justitia Ab Raysearch Lab
Brinova Fastigheter Investor Ab Readsoft Ab
Bts Group Ab Itab Shop Concept Rejlerkoncernen Ab
Bure Equity Ab Jeeves Information Rnb Retail
Byggmax Group Ab Jm Ab Rezidor Hotel Group
Castellum Ab Kabe Husvagnar Ab Rottneros Ab
Catena Ab Kappahl Ab Rorvik Timber Ab
Cavotec SA Karo Bio Ab Saab Ab
CDON Group AB Karolinska Development AB Sagax Ab
Cellavision Ab Invest Ab Kinnevik Sandvik Ab
Cision Ab Klovern Ab Sas Sverige Ab
Clas Ohlson Ab Know It Ab SCA
Cloetta Ab Kungsleden Ab Scania Ab
Coastal Contacts Inc Lagercrantz Group Ab Skandinaviska Ensk
Concentric AB Lammhults Sectra Ab
Concordia Maritime Investment Ab Latour Securitas Ab
Connecta Ab Lindab Inter SEMAFO Inc.
Consilium Ab Loomis Ab Semcon Ab
Corem Property Lundbergforetagen Ab Sensys Traffic Ab
Ctt Systems Ab Lundin Mining Corp Sigma Ab
Cybercom Group Ab Lundin Petroleum Ab Sintercast Ab
Dagon Ab Luxonen S.a. Skanska Ab
Dedicare AB Malmbergs Elektriska Skf Ab
Dgc One Ab Meda Ab Skistar Ab
Diamyd Medical Ab Medivir Ab Softronic Ab
Dios Fastigheter Mekonomen Ab Ssab Svenskt Stål Ab
Doro Ab Melker Schorling Ab StjärnaFyrkant AB
Duni Ab Metro Intl Sa Stora Enso Oyj
Duroc Ab Micro Systemation AB Studsvik Ab
East Capital Micronic Mydata Ab Sweco Ab
Elanders Ab Midsona AB Swedbank Ab
Electra Gruppen Ab Midway Holding Ab Svedbergs i Dalstorp
22

24. 08-504 15 000
www.unionen.se
105 32 Stockholm
Olof Palmes gata 17
Tnr: 1738-1 ISBN: 978-91-7391-333-1Upplaga:300 Tryck: Unionen Maj 2012