Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
De ambitiösa planerna i Uppsala län genererar en hel del entreprenadberg och schaktmassor som måste
tas om hand. För att nå en mer hållbar materialförsörjning måste:
- transporterna minimeras. Då minskar inte bara miljöutsläpp, vägslitage och trafikrisker utan även kostnaderna
- användbart material återanvändas – "urban mining" måste gynnas.
Detta kräver terminaler eller täkter i närheten av marknaden, där man kan ta hand om materialet och bearbeta det. Tyvärr
gör dagens regler och samhällets brist på övergripande planering att det inte kommer till.
Samhällsplanering: Det borde göras en analys av hur och var massorna kan hanteras - t ex i bullerstörda lägen nära
större vägar där hanteringen kan ske.
Företagens logistikplanering: Med god planering kan fler av de lastbilar som kör bergmaterial ut ur terminalen/ täkten, ta
med returlass av berg och schaktmassor in i täkten.
Regelverk: Utan en ändamålsenlig lagstiftning och tillståndsprocess riskerar dumpning av berg- och schaktmassor att fortsätta, till förfång för en rationell hantering av prima naturmaterial.
Rena naturmaterial borde inte klassas som avfall. Avfallsdirektivet ses nu över och Sverige bör verka för att begreppet avfall inskränks till att omfatta sådana material som människan har skapat eller förorenat, inte rena naturmaterial.
SBMI uppvaktar i oktober miljödepartementet om detta.
Om bara viljan finns, så kan de flesta problem lösas
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Björn Sundin
På förmiddagen presenterade vi i kommunledningen planerna för att göra om Trädgårdsgatan till stadsgata, med mer plats för handel och restauranger och med tryggare trafikmiljö för gående och cyklister.
Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
De ambitiösa planerna i Uppsala län genererar en hel del entreprenadberg och schaktmassor som måste
tas om hand. För att nå en mer hållbar materialförsörjning måste:
- transporterna minimeras. Då minskar inte bara miljöutsläpp, vägslitage och trafikrisker utan även kostnaderna
- användbart material återanvändas – "urban mining" måste gynnas.
Detta kräver terminaler eller täkter i närheten av marknaden, där man kan ta hand om materialet och bearbeta det. Tyvärr
gör dagens regler och samhällets brist på övergripande planering att det inte kommer till.
Samhällsplanering: Det borde göras en analys av hur och var massorna kan hanteras - t ex i bullerstörda lägen nära
större vägar där hanteringen kan ske.
Företagens logistikplanering: Med god planering kan fler av de lastbilar som kör bergmaterial ut ur terminalen/ täkten, ta
med returlass av berg och schaktmassor in i täkten.
Regelverk: Utan en ändamålsenlig lagstiftning och tillståndsprocess riskerar dumpning av berg- och schaktmassor att fortsätta, till förfång för en rationell hantering av prima naturmaterial.
Rena naturmaterial borde inte klassas som avfall. Avfallsdirektivet ses nu över och Sverige bör verka för att begreppet avfall inskränks till att omfatta sådana material som människan har skapat eller förorenat, inte rena naturmaterial.
SBMI uppvaktar i oktober miljödepartementet om detta.
Om bara viljan finns, så kan de flesta problem lösas
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Björn Sundin
På förmiddagen presenterade vi i kommunledningen planerna för att göra om Trädgårdsgatan till stadsgata, med mer plats för handel och restauranger och med tryggare trafikmiljö för gående och cyklister.
Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten, Tommy HalénSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten. Trelleborgs Hamn. Södra Sveriges största hamnsatsning. Hur klarar hamnen Fehmarn-Bält? Trelleborgs Hamn AB:s Vd Tommy Halén
Näringslivets syn på järnvägens roll i framtiden - presentation om järnväg och godstransporter. En presentation för Riksdagens järnvägsgrupp om industrins beroende av fungerande järnväg.
Europeisk infrastruktur, möjligheter och utmaningar, Olle Ludvigsson 130111Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur. Programpunkten: En bild av infrastrukturen i Europa – med bäring på oss i Norden, EU-parlamentariker Olle Ludvigsson (S)
Using the Internet for enhancing parental self-efficacy in infant care. A quasi-experimental study among attendees of maternal education in the district of Granada, Spain.
Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten, Tommy HalénSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten. Trelleborgs Hamn. Södra Sveriges största hamnsatsning. Hur klarar hamnen Fehmarn-Bält? Trelleborgs Hamn AB:s Vd Tommy Halén
Näringslivets syn på järnvägens roll i framtiden - presentation om järnväg och godstransporter. En presentation för Riksdagens järnvägsgrupp om industrins beroende av fungerande järnväg.
Europeisk infrastruktur, möjligheter och utmaningar, Olle Ludvigsson 130111Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur. Programpunkten: En bild av infrastrukturen i Europa – med bäring på oss i Norden, EU-parlamentariker Olle Ludvigsson (S)
Using the Internet for enhancing parental self-efficacy in infant care. A quasi-experimental study among attendees of maternal education in the district of Granada, Spain.
Port of Södertälje Presentation (English)Erik Froste
An updated presentation from Port of Södertälje up to 31 December 2010, including some slides regarding the Lean Production philosophy and what results the port have managed to achieve thanks to that.
Inlandssjöfart på Sveriges inre vattenvägar
Presentation VTI 2011-01-11
Session 1, dag ett
Bertil Arvidsson
BACAB
www.bacab.se
www.maritimtforum.se
I övriga EU utvecklas inlandssjöfarten med för detta ändamål specialbyggda fartyg s.k. Barges (Pråmar). Dessa fartyg är betydligt billigare och miljövänligare än havsgående s.k. IMO- fartyg och är därför ett intressant alternativ för godstransporter. I alla länder som har inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar transporterna. I dag finns 15000 självgående Barges i drift. Trafiken får en alltmer tydlig koppling till konceptet ”hållbar stad” och medeltransportsträckorna sjunker. I dag är 30 % av transporterna under 5 mil.
I Sverige betraktas de inre vattenvägarna som en del av havet vilket innebär att dessa inlandsfartyg inte får användas i Sverige utan endast havsgående fartyg (IMO- fartyg) får trafikera Sveriges inre vattenvägar . Detta gäller även t.ex. Göta Älv och sträckan Göteborg-Trollhättan, en vattenväg som enligt flera studier skulle kunna avlasta det hårt ansträngda väg- och järnvägs- och systemet i regionen.
I Statens Offentliga Utredning om inre vattenvägar i Sverige (SOU 2011:4) konstateras att Sverige har utmärkta inre vattenvägar både i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen (Göta Älv, Vänern). Inräknat de skyddade kustfarvattnen i dessa regioner kan inlandsfartyg, på kommersiella villkor och utan subventioner, konkurrera om godset i regionen och därmed avlasta väg och järnväg stora mängder gods på samma sätt som man idag gör på kontinenten.
Den statliga utredningen, liksom Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket i sina remissyttranden, anser att Sverige skall öppna upp för denna trafik i Sverige .
Förutsättningen för att redare, industri och hamnar skall kunna starta denna verksamhet är att Sverige införlivar det direktiv som reglerar denna trafik i svensk lag. Direktivet, 2006/87, innehåller dels ett komplett tekniskt regelverk som gäller för alla EU:s inlandsfartyg, dels en klassificering av de inre vattenvägarna i fyra zoner. Klassificeringen är gemensam för alla EU-länder och bygger på områdets signifikanta våghöjd.
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och ...Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och järnvägsprojekt i syd, både på kort och lång sikt. Lennart Andersson, regionchef samhälle, Trafikverket
Dragning för Chalmers studenter på Lindholmen.
Port Management - hur är ni organiserade och vad innebär det?
Strategy & Planning - hur ser strategin och planeringen ut för de närmsta 3 åren
Infrastrukturen - underhåll & utveckling
Konkurrenssituationen - varifrån kommer hoten
Marketing - hur utvecklar ni Port Community konceptet
Sales - vem säljer vad
2. Transporter sker på väg, med
flygplan och på järnväg.
• Det är trångt på vägar och järnvägar
• Dagens transportpolitik styr
godstransporterna till väg och järnväg
• Ökade utsläpp av växthusgaser och
ökad trängsel
• Investeringar och underhåll i vägar och
järnvägar subventioneras
• Trafiken ökar. Men inte antalet idéer
för en effektiv trafikpolitik!
• Landtransporter är störningskänsliga
6. Sjöfarten
• Ett medelstort lastfartyg motsvarar 500 lastbilar
• Minst koldioxid räknat per ton gods och kilometer
• Hamnar som med små medel kan ta emot tre gånger så
många fartyg som idag.
• Samhällets kostnader är klart lägst för sjöfarten
• Pålitliga och billiga transporter
• Bär sina egna kostnader bäst
X 500 =
Regeringens lösning: belägg sjöfarten med avgifter
7. Överför transporter till sjöss och
hantera trängseln på land.
Fem steg till en framtidssäkrad transportpolitik
UTAN FLASKHALSAR
9. FRAMTIDENS
TRANSPORTUTMANINGAR
Den största och snabbaste möjligheten att
öka kapaciteten finns i vårt befintliga system.
Systemet behöver användas på ett
smartare, effektivare och mer hållbart sätt.”
Det ökade transportbehovet går inte att bygga bort.
Kapacitetsproblem: det trånga inlandet
Väg- och järnvägsnätets känslighet
11. FRAMTIDENS
TRANSPORTUTMANINGAR
Östersjöregionen växer och nya
marknader expanderar. Sverige är
beroende av export och import.
Svensk industri måste blomstra.
Östersjöregionen växer och nya marknader expanderar
Svensk industri måste blomstra
14. PROBLEMEN ÄR
VATTENLÖSLIGA
#1 Ledig kapacitet
- Ingen trängsel till sjöss
- hamnarna har ledig kapacitet
#2 Billig infrastruktur
- Hamnarna finns
- Vattenvägarna finns
#3 Ett Robust system
- Varorna kommer fram i tid
- Relativt okänsligt för störning
- Till sjöss finns ingen lövhalka eller vägarbeten
- God återställningsförmåga vid störningar.
17. Fredrik Svanbom
Verkställande direktör
Gävle Hamn AB
Curt Nilsson
Verkställande direktör
Hargs Hamn AB
Patrik Åman
Verkställande direktör
Norrköpings Hamn och Stuveri AB
Väg
Carola Alzén
Verkställande direktör
Mälarhamnar AB
Järnväg
Flyg
Erik Froste
Verkställande Direktör
Södertälje Hamn AB
Erik Zetterlund
Verkställande direktör
Oxelösunds Hamn AB