Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten, Tommy HalénSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten. Trelleborgs Hamn. Södra Sveriges största hamnsatsning. Hur klarar hamnen Fehmarn-Bält? Trelleborgs Hamn AB:s Vd Tommy Halén
Inlandssjöfart på Sveriges inre vattenvägar
Presentation VTI 2011-01-11
Session 1, dag ett
Bertil Arvidsson
BACAB
www.bacab.se
www.maritimtforum.se
I övriga EU utvecklas inlandssjöfarten med för detta ändamål specialbyggda fartyg s.k. Barges (Pråmar). Dessa fartyg är betydligt billigare och miljövänligare än havsgående s.k. IMO- fartyg och är därför ett intressant alternativ för godstransporter. I alla länder som har inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar transporterna. I dag finns 15000 självgående Barges i drift. Trafiken får en alltmer tydlig koppling till konceptet ”hållbar stad” och medeltransportsträckorna sjunker. I dag är 30 % av transporterna under 5 mil.
I Sverige betraktas de inre vattenvägarna som en del av havet vilket innebär att dessa inlandsfartyg inte får användas i Sverige utan endast havsgående fartyg (IMO- fartyg) får trafikera Sveriges inre vattenvägar . Detta gäller även t.ex. Göta Älv och sträckan Göteborg-Trollhättan, en vattenväg som enligt flera studier skulle kunna avlasta det hårt ansträngda väg- och järnvägs- och systemet i regionen.
I Statens Offentliga Utredning om inre vattenvägar i Sverige (SOU 2011:4) konstateras att Sverige har utmärkta inre vattenvägar både i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen (Göta Älv, Vänern). Inräknat de skyddade kustfarvattnen i dessa regioner kan inlandsfartyg, på kommersiella villkor och utan subventioner, konkurrera om godset i regionen och därmed avlasta väg och järnväg stora mängder gods på samma sätt som man idag gör på kontinenten.
Den statliga utredningen, liksom Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket i sina remissyttranden, anser att Sverige skall öppna upp för denna trafik i Sverige .
Förutsättningen för att redare, industri och hamnar skall kunna starta denna verksamhet är att Sverige införlivar det direktiv som reglerar denna trafik i svensk lag. Direktivet, 2006/87, innehåller dels ett komplett tekniskt regelverk som gäller för alla EU:s inlandsfartyg, dels en klassificering av de inre vattenvägarna i fyra zoner. Klassificeringen är gemensam för alla EU-länder och bygger på områdets signifikanta våghöjd.
Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten, Tommy HalénSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Byggande och brukande av infrastrukturen mot kontinenten. Trelleborgs Hamn. Södra Sveriges största hamnsatsning. Hur klarar hamnen Fehmarn-Bält? Trelleborgs Hamn AB:s Vd Tommy Halén
Inlandssjöfart på Sveriges inre vattenvägar
Presentation VTI 2011-01-11
Session 1, dag ett
Bertil Arvidsson
BACAB
www.bacab.se
www.maritimtforum.se
I övriga EU utvecklas inlandssjöfarten med för detta ändamål specialbyggda fartyg s.k. Barges (Pråmar). Dessa fartyg är betydligt billigare och miljövänligare än havsgående s.k. IMO- fartyg och är därför ett intressant alternativ för godstransporter. I alla länder som har inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar transporterna. I dag finns 15000 självgående Barges i drift. Trafiken får en alltmer tydlig koppling till konceptet ”hållbar stad” och medeltransportsträckorna sjunker. I dag är 30 % av transporterna under 5 mil.
I Sverige betraktas de inre vattenvägarna som en del av havet vilket innebär att dessa inlandsfartyg inte får användas i Sverige utan endast havsgående fartyg (IMO- fartyg) får trafikera Sveriges inre vattenvägar . Detta gäller även t.ex. Göta Älv och sträckan Göteborg-Trollhättan, en vattenväg som enligt flera studier skulle kunna avlasta det hårt ansträngda väg- och järnvägs- och systemet i regionen.
I Statens Offentliga Utredning om inre vattenvägar i Sverige (SOU 2011:4) konstateras att Sverige har utmärkta inre vattenvägar både i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen (Göta Älv, Vänern). Inräknat de skyddade kustfarvattnen i dessa regioner kan inlandsfartyg, på kommersiella villkor och utan subventioner, konkurrera om godset i regionen och därmed avlasta väg och järnväg stora mängder gods på samma sätt som man idag gör på kontinenten.
Den statliga utredningen, liksom Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket i sina remissyttranden, anser att Sverige skall öppna upp för denna trafik i Sverige .
Förutsättningen för att redare, industri och hamnar skall kunna starta denna verksamhet är att Sverige införlivar det direktiv som reglerar denna trafik i svensk lag. Direktivet, 2006/87, innehåller dels ett komplett tekniskt regelverk som gäller för alla EU:s inlandsfartyg, dels en klassificering av de inre vattenvägarna i fyra zoner. Klassificeringen är gemensam för alla EU-länder och bygger på områdets signifikanta våghöjd.
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ökad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, Näringsdepartementet
1. VTI Transportforum
Linköping 9-10 januari 2013
Näringslivstransporter
”Styrmedel för ökad sjöfart.”
Bertil Arvidsson
0705-141102
bertil.arvidsson@bacab.se
www.bacab.se
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 1
2. Vad är problemet ? (1)
Inrikes fartygstransporter uppseendeväckande få.
(mellan svenska orter)
Närsjöfart mycket ovanligt trots Europas längsta kust.
Totalt fraktas endast 7 % av inrikesgodset på
vattenvägarna. (mätt i tonkm)
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2
3. Vad är problemet ? (2)
Godstrafiken på väg omfattande, ökar snabbt;
CO2 utsläppen från vägtrafiken ökar pga.
lastbilstrafiken, miljömålen nås ej.
Höga PM och NOx- halter i Svenska Städer.
Trängsel på vägarna ökar, stora samhällskostnader pga.
olyckor och förseningar.
Vägarna körs sönder, mycket stora underhållskostnader.
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 3
4. Vad är problemet ? (3)
Trafiken på järnväg ökar snabbt;
Trängsel på järnvägarna, stora samhällskostnader pga.
trafikstörningar och förseningar.
Järnvägarna körs sönder av tung godstrafik, mycket stora
underhållskostnader. (Betalas av staten).
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 4
5. 30 % av vägtransporterna på mer än 300 km bör fram till
2030 flyttas över till andra transportmedel, exempelvis
järnväg eller sjötransporter, och mer än 50 % fram till 2050
Se till att alla viktiga hamnar har bra anslutningar till
järnvägstransportnätet och om möjligt till inre vattenvägar.
Göra framsteg mot en fullständig tillämpning av principerna
”användaren betalar” och ”förorenaren betalar” och åtaganden
från den privata sektorn att eliminera snedvridande faktorer.
Fram till 2050 uppnå ett mål med nästan inga dödsolyckor i
trafiken.
Kapacitetsutredningen; Öka användningen av våra
vattenvägar genom att använda ekonomiska
styrmedel.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 5
6. Havsgående IMO-klassad kustsjöfart mellan
svenska orter ;
Godsflödena styrs av de ekonomiska
förutsättningarna. Kustsjöfarten med
havsgående fartyg finns redan idag. Andelen
gods som tar sjövägen skulle vara mycket
större om infrastruktur
avgifterna var rättvisa
och godstransportslags-
neutrala.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 6
7. Ahlmarks rederi AB
Linjenät EU
Ingen trafik mellan de
svenska hamnarna på grund
av avgiftssystemet!
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 7
8. Hamnavgifterna idag (Infrastruktur) är
inte transportslagsneutrala.
Exempel 1. Hämtning av last i en hamn.
Alt 1; Ut med bil
Avgift 0 SEK
Hamn
4600 ton flis
Alt 2; Ut med båt
Avgift 129 000 SEK
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 8
9. M/S Kinne 4600
ton Byggd 2004.
Erik Thun AB
Motsvarar 115 lastbilar.
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 9
10. M/S Skagen. 3000
ton Ahlmarks Lines
Byggd 2000
Motsvarar 75 lastbilar
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 10
11. Rättvisa Hamnavgifter = samma
infrastrukturavgift per ton?
( Kostnadsneutralt för hamnen)
Alt 1. Ut med bil 1 120 SEK
Avgift tot. 129 000 SEK per lastbil
Hamn
4600 ton flis
Alt 2. Ut med båt 129 000SEK
Avgift tot. 129 000SEK per båt
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 11
12. Fartygstransporten debiteras i vardera hamn ca 29 kr per ton
flis (1,90 kr per GT + 27 kr) per ton lastat och lossat gods.
Tågtransporten debiteras i vardera hamnen ca 3 kr per ton
flis per ton lastat och lossat gods.
Lastbilstransporten debiteras ingen infrastrukturavgift alls i
hamnarna.
Fartygstransporten har en stor kostnadsnackdel, 58 kronor
per ton relativt lastbilen, pga. infrastrukturavgiftssystemet.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 12
13. Totala fartygskostnad per år 110 Mkr
Varav
Kapitalkostnad 10 Mkr
Besättning/teknisk drift 12 Mkr
Hamnavgifter 22 Mkr 20 %
Stuveri 42 Mkr 38 %
Lots 4 Mkr
Farledsavgift 1 Mkr 1%
Bränsle 19 Mkr
¤ Ett 800 TEU-fartyg i en slinga mellan svenska hamnar och
en hamn på norra kontinenten.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 13
14. Infrastrukturavgifter Tankfartyg Tankbil
Kapacitet; 14000 ton 40 ton
Antal resor; En enkel resa 350 resor ToR på E6
Hamnavgift Göteborg; 141 000 0
Farledsavgift totalt; 24 000 0
Hamnavgift Helsingborg; 239 000 0
Dieselskatt/fordonskatt; 0 210 000
Summa 404 000 kr 210 000 kr
Källa; Erik Thun AB
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 14
15. Intermodala transporter måste ofta betala en
omlastningar mer jämfört med
direkttransport med lastbil.
Problemet för sjöfarten är inte
omlastningskostnaden (stuveriet) utan den
orättvisa infrastrukturkostnaden i hamnen.
Rättvisa infrastrukturavgifter i hamnen skulle
ge mer sjöfart och mindre lastbil i Sverige.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 15
17. 30 % av godsflödet väljer vattenvägen där
alternativet inre vattenväg finns.
30 % av godstransporterna på IWW i Europa
är idag under 5 mil, stark koppling till
uthållig stad - konceptet.
30 % billigare containertransport på IWW i
genomsnitt. Gäller för dörr till dörr-
transport dvs. inklusive lastbilstransporten.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 17
18. Avgiftssystem för pråmtrafik/IWW i Sverige
I dag finns det, av naturliga skäl, inget avgiftssystem
för infrastrukturavgifter för pråmar. (Hamn och farled)
Ett avgiftssystem måste tas fram, kravet på
avgiftssystemet skall rimligen vara konkurrensneutralt
mellan godstransportslagen (tåg, lastbil och pråm)
En extra kostnadsbelastning på runt 30 kronor för
pråmen i hamnen innebär att IWW inte kan
konkurrera om transporterna med lastbil och tåg.
Avgiftssystemet måste vara i drift mycket snart.
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 18
19. Ja, och det är enkelt och kostar inget.
Åtgärder:
1. Tranportslagsneutrala avgifter i hamnarna.
(Omfördelning: Kostnadsneutralt för hamnarna)
2. Transportslagsneutrala väg-, järnväg- och
farledsavgifter.
(Lönsamt för staten och kommunen)
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 19
21. Staten är ytterst ansvarig för att alla har tillgång till
en väl fungerande, kostnadseffektiv och rättvis
infrastruktur.
Infrastrukturavgifter för väg/järnväg/vattenväg råder staten
över. Konkurrensneutralitet kan åstadkommas genom att;
◦ Tågets avgiftssystemet tillämpas även på vattenvägarna.
◦ Stöd till närsjöfart. (Jmf Italien, Spanien etc)
För att skapa konkurrensneutralitet i hamnarna finns olika
alternativ;
◦ Hamnarna omfördelar kostnaderna mellan användarna.
◦ Staten skärper tillståndsprövningen. (Jmf. Rotterdam)
◦ Hamnlag. (Lagkrav på likabehandling)
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 21
22. Rättvisa infrastrukturavgifter ger ;
◦ Mindre trängseln på väg- och järnväg.
◦ Mycket stora samhällsvinster i form av
högre framkomlighet och minskad miljö-
och klimatpåverkan.
◦ Radikalt lägre kostnaderna för väg- och
järnvägsunderhållet.
VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 2013-01-10 22
23. Tack för uppmärksamheten
Några Frågor ?
Bertil Arvidsson
0705-141102
bertil.arvidsson@bacab.se
www.bacab.se
2013-01-10 VTI. Styrmedel för ökad sjöfart 23