Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från Plattform 11
Vietnam has a traditional meal consisting of rice, vegetables, and fish. Rice is the most important part of the Vietnamese diet and is present at every meal. Vegetables are usually boiled simply without oil or fat for health. Fish is eaten frequently because Vietnam has many water sources like rivers that provide freshwater fish which are high in protein but low in fat unlike meat. The traditional Vietnamese meal focuses on simple, light dishes that are well-suited to the tropical climate. Today's Vietnamese cuisine still resembles these traditional meals.
ventajas y deventajas de las topologias en estrella y en busBryan_Bratt
Este documento describe y compara las topologías en estrella y en bus. La topología en estrella tiene un nodo central que reenvía todas las transmisiones y reduce la posibilidad de fallos, pero puede sobrecargarse y dejar inoperante toda la red si falla. La topología en bus requiere menos cable pero toda la red falla si se rompe el cable principal y es difícil detectar problemas.
Vietnam has a traditional meal consisting of rice, vegetables, and fish. Rice is the most important part of the Vietnamese diet and is present at every meal. Vegetables are usually boiled simply without oil or fat for health. Fish is eaten frequently because Vietnam has many water sources like rivers that provide freshwater fish which are high in protein but low in fat unlike meat. The traditional Vietnamese meal focuses on simple, light dishes that are well-suited to the tropical climate. Today's Vietnamese cuisine still resembles these traditional meals.
ventajas y deventajas de las topologias en estrella y en busBryan_Bratt
Este documento describe y compara las topologías en estrella y en bus. La topología en estrella tiene un nodo central que reenvía todas las transmisiones y reduce la posibilidad de fallos, pero puede sobrecargarse y dejar inoperante toda la red si falla. La topología en bus requiere menos cable pero toda la red falla si se rompe el cable principal y es difícil detectar problemas.
Presentation skolforum 2009 UngMods forskningsprojekt
Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på
Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.
Digitalt berättande - vägar fram, fallgropar och återuppfunna hjulDavid Haskiya
Bildspel till stöd för en presentation på seminariet "Kulturarv med innovativt perspektiv - en inspirationsdag om digitalt berättande och nya verktyg".
Tanken var väl att vara lite provokativ för att trigga lite diskussion och motverka en viss teknikcentricitet jag kände att talarna uppvisade.
Presentation skolforum 2009 UngMods forskningsprojekt
Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på
Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.
Digitalt berättande - vägar fram, fallgropar och återuppfunna hjulDavid Haskiya
Bildspel till stöd för en presentation på seminariet "Kulturarv med innovativt perspektiv - en inspirationsdag om digitalt berättande och nya verktyg".
Tanken var väl att vara lite provokativ för att trigga lite diskussion och motverka en viss teknikcentricitet jag kände att talarna uppvisade.
Digitala medier och ungas multimodala uttryck - nya möjligheter att skapa tex...patrik hernwall
Keynote vid konferensen "Språket, kroppen och rummet. Multimodala och digitala perspektiv på lärande", den Åttonde konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Södertörns Högskola, 25-26 november 2010.
1. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009,
på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11
Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com
slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
2. http://mt.sh.se/gto
the.GTO.project
gender · tweens · online
•
Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden
hur uttrycks och normaliseras genus online
bland unga?
• vilken betydelse har konstruktionen av genus
online bland unga i deras vardag?
• hur använder unga medietekniska redskap vid
gestaltning av den egna personen?
4. ungas
multimodala
http://mt.sh.se/ungmods
gestaltning
• vilka medier använder unga på
Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad?
Broängsskolan
(Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i
skolan, samt till vad?
Rektorsakademien • hur kan digitala medier
användas för att komplettera
verbala och skriftliga
berättelser?
5. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009,
på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11
Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com
slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
14. Pedagogikens essens?
• Att via erövrandet av nya redskap
erbjuda individen nya villkor för
deltagande
• Redskapens frigörande
(emancipatoriska) potential
23. Redskap
• mentala (psykologiska)
• konkreta (fysiska)
• resurser för människan -
”utbyggnader av våra
sinnen” (McLuhan)
• alltmer komplexa redskap
- med en ökad grad av plasticitet
24. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009
Kommunikation på modersmålet.
Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och
grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
Digital kompetens.
"Lära att lära” (inlärning)
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda.
Kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer.
25. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009
• handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet.
Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och
grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
Digital kompetens.
"Lära att lära” (inlärning)
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda.
Kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer.
26. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009
• handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet.
• reflektion (humanistisk/social nivå) Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och
grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
Digital kompetens.
"Lära att lära” (inlärning)
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda.
Kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer.
30. Tre mediekulturer
• Typografisk mediekultur (ung 1450)
• Elektronisk mediekultur (ung 1950)
• Digital mediekultur (ung 1995)
31. Tre mediekulturer
• Typografisk mediekultur (ung 1450)
• Elektronisk mediekultur (ung 1950)
• Digital mediekultur (ung 1995)
32. Tre mediekulturer
• Typografisk mediekultur (ung 1450)
• Elektronisk mediekultur (ung 1950)
• Digital mediekultur (ung 1995)
olika sätt att processa,
lagra, presentera och
distribuera information
33. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
simulacra - jfr Lévy
(Castells) real & virtual
dualism
--> är också hierarkiska
relationer; vilka fler ser
du i Din vardag?
34. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
• Sändare, producent, mottagare
rörliga positioner
simulacra - jfr Lévy
(Castells) real & virtual
dualism
--> är också hierarkiska
relationer; vilka fler ser
du i Din vardag?
35. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
• Sändare, producent, mottagare
rörliga positioner
simulacra - jfr Lévy
• Ingen skillnad mellan kopia och
(Castells) real & virtual
original dualism
--> är också hierarkiska
relationer; vilka fler ser
du i Din vardag?
36. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
• Sändare, producent, mottagare
rörliga positioner
simulacra - jfr Lévy
• Ingen skillnad mellan kopia och
(Castells) real & virtual
original dualism
--> är också hierarkiska
• Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser
du i Din vardag?
37. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
• Sändare, producent, mottagare
rörliga positioner
simulacra - jfr Lévy
• Ingen skillnad mellan kopia och
(Castells) real & virtual
original dualism
--> är också hierarkiska
• Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser
du i Din vardag?
• Web 2.0
38. Andra medieåldern Mark Poster, 1995
• Sändare, producent, mottagare
rörliga positioner
• Ingen skillnad mellan kopia och
original
• Det är möjligt att agera i mediet
• Web 2.0
40. Digital kompetens?
”Digital literacy is skills, knowledge
and attitudes in using digital media to
master living in the learning society.”
(Erstad 2005)
41. Digital kompetens?
”Digital literacy is skills, knowledge
and attitudes in using digital media to
master living in the learning society.”
(Erstad 2005)
59. Lärandets nya tid-rum
• Individen konsument OCH producent
• Unga uttrycker sig i många olika
medier
60. Lärandets nya tid-rum
• Individen konsument OCH producent
• Unga uttrycker sig i många olika
medier
• Nya redskap för memorering,
dokumentation och kommunikation,
med nya funktioner - och därmed
andra betydelser
61. Lärandets nya tid-rum
• Individen konsument OCH producent
• Unga uttrycker sig i många olika
medier
• Nya redskap för memorering,
dokumentation och kommunikation,
med nya funktioner - och därmed
andra betydelser
• Att INTE ha tillgång (i begreppets
dubbla betydelse) är
marginaliserande
65. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
66. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
67. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
• hur relevansgöra skolan?
68. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
• hur relevansgöra skolan?
• hur mäter man (adekvata)
kunskaper?
69. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
• hur relevansgöra skolan?
• hur mäter man (adekvata)
kunskaper?
• hur visar man att man kan något?
hur kan man examinera?
70. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
• hur relevansgöra skolan?
• hur mäter man (adekvata)
kunskaper?
• hur visar man att man kan något?
hur kan man examinera?
• vad är det att lära?
71. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
• vad säger du?
• vilka kunskaper och kompetenser
behövs i det 21.a århundradet?
• hur relevansgöra skolan?
• hur mäter man (adekvata)
kunskaper?
• hur visar man att man kan något?
hur kan man examinera?
• vad är det att lära?
• var finns kunskap?
72. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009,
på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11
Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com
slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
73. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009,
på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11
Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com
slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
Editor's Notes
Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.
--> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är
forskarens ”rätt”; att ställa frågor ...
Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.
--> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är
forskarens ”rätt”; att ställa frågor ...
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Pedró
Hur påverkar digital media:
- utvecklandet av kognitiva färdigheter?
- sociala värderingar och livsstil?
- förväntningar på lärande (learning expectations)?
- läromål? /educational achievements
McFarlane:
Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
--> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund)
--> examinationsformerna viktiga
Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus
JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se
Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan.
Skolan ≠ inte en plats för funktioner
Skolan = plats för relationer
RUDD/futurelab:
Skolans arkitektur ≈ fängelse
Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!)
McFarlane
skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]
Kartan: något som måste erövras!
--> vad är då redskap?
Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!
Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg
ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]
Kartan: något som måste erövras!
--> vad är då redskap?
Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!
Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg
ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
--> sätt att kommunicera, förmedla
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
--> sätt att kommunicera, förmedla
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc.
--> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
plasticitet:
* hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]
* anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]
* i utveckling; kan inte förutsägas
* allt fler områden, allt fler tjänster
* ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]
Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?
med det: digital kompetens ..
EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:
Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
Hur har vi kommit hit??
--> tre mediekulturer ---> olika förutsättningar
EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:
Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
Hur har vi kommit hit??
--> tre mediekulturer ---> olika förutsättningar
jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...
Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...
Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...
TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc.
Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)
Från TV-tittare, till dator-användare
jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...
Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
--> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...
MEN; hur gå från att se nya möjligheter???
Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...
Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
--> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...
MEN; hur gå från att se nya möjligheter???
Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? -->
2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå]
Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt!
SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer?
But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372).
And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000).
CYBORG
(a) sammanflätning av biologi och teknik
(b) utmanar ett dualistiskt tänkande
andra begrepp:
* remediation
* multimodalitet
* skvader-teknik ...
Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? -->
2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå]
Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt!
SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer?
But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372).
And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000).
CYBORG
(a) sammanflätning av biologi och teknik
(b) utmanar ett dualistiskt tänkande
andra begrepp:
* remediation
* multimodalitet
* skvader-teknik ...
Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? -->
2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå]
Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt!
SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer?
But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372).
And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000).
CYBORG
(a) sammanflätning av biologi och teknik
(b) utmanar ett dualistiskt tänkande
andra begrepp:
* remediation
* multimodalitet
* skvader-teknik ...
Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? -->
2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå]
Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt!
SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer?
But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372).
And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000).
CYBORG
(a) sammanflätning av biologi och teknik
(b) utmanar ett dualistiskt tänkande
andra begrepp:
* remediation
* multimodalitet
* skvader-teknik ...
2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå]
Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt!
SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer?
andra begrepp:
* remediation
* multimodalitet
* skvader-teknik ...
inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal
inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar
”skola” -- lärande sker överallt
inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal
inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar
”skola” -- lärande sker överallt
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?
Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...
lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
Clark - ”Natural-born cyborgs”
Vad är vi ”lämpade” att göra?
Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)
-> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
Clark - ”Natural-born cyborgs”
Vad är vi ”lämpade” att göra?
Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)
-> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
många olika medier --> vidgat textbegrepp
lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)
Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
--> analfabetism + digitala klyftor ...
Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
många olika medier --> vidgat textbegrepp
lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)
Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
--> analfabetism + digitala klyftor ...
Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
många olika medier --> vidgat textbegrepp
lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)
Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
--> analfabetism + digitala klyftor ...
Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
många olika medier --> vidgat textbegrepp
lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)
Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
--> analfabetism + digitala klyftor ...
Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
många olika medier --> vidgat textbegrepp
lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)
Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
--> analfabetism + digitala klyftor ...
Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
= Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)
--> tre begrepp som behöver diskuteras
börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.
--> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är
* vem jag är [vilken IDENTITET skall jag konstruera? vem vill jag framstå SOM? hur gör jag för att skapa INTRESSE och LEGITIMITET/TROVÄRDIGHET kring det jag säger?]
OBS: Slideshare
* varför fältet intresserar mig
* och vad jag gör idag:
jfr Friends: mobbing finns inte - kränkande behandling
--> e-mobbing demoniserar
“Virtuell mobbing” --> finns på riktigt
being - becoming -> hur positionerar vi barn?
intersektionell analys
om denna presentation:
Mobbning (etc.) kan ni. Dunkels bra problematisering av s.k. e-mobbning (virtuell? finns inte?). Jag; skapa perspektiv på ungas bruk av digitala medier - dels teori, dels empiri (där det förra bygger på det senare). Där jag kommer att problematisera frågan om tillträde, om diskriminering - inte minst via genus.inspirerade kritiska analyser.
Jag vill skapa grund för reflektion. Med fokus på barns villkor, utifrån en respekt för barns/ungas världar/erfarenheter/handlande.