Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Björn Sundin
På förmiddagen presenterade vi i kommunledningen planerna för att göra om Trädgårdsgatan till stadsgata, med mer plats för handel och restauranger och med tryggare trafikmiljö för gående och cyklister.
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Björn Sundin
På förmiddagen presenterade vi i kommunledningen planerna för att göra om Trädgårdsgatan till stadsgata, med mer plats för handel och restauranger och med tryggare trafikmiljö för gående och cyklister.
Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
Europeisk infrastruktur, möjligheter och utmaningar, Olle Ludvigsson 130111Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur. Programpunkten: En bild av infrastrukturen i Europa – med bäring på oss i Norden, EU-parlamentariker Olle Ludvigsson (S)
Näringslivets syn på järnvägens roll i framtiden - presentation om järnväg och godstransporter. En presentation för Riksdagens järnvägsgrupp om industrins beroende av fungerande järnväg.
Väg 850 Falun - Svärdsjö, en typisk svensk medelvägRune Fredriksson
Vägen Falun - Svärdsjö är en typisk svensk medelväg där det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som gör att människor kan åka till jobbet eller skolan, handla och besöka doktorn, hälsa på vänner eller gå på bio.
Totalt är det svenska vägnätet 42 000 mil långt. Den här vägstumpen är inte ens tre mil.
Men det är fullt tillräckligt ur statistisk synvinkel. Både när Svärdsjöborna ska åka till stan. Och för att visa hur klokt det är att vi sköter våra vägar.
Alla transporter mellan Svärdsjö och Falun går på landsväg. Här finns det nämligen ingenting annat att välja på. Så är det faktiskt nästan överallt i vårt land – och trots att vi har både järnvägar, flyg och båtar sker nio av tio persontransporter i Sverige på väg. Och över 80 procent av allt gods fraktas med lastbil.
Därför år det självklart att vi har vägar. Och att vi har bra vägar.
Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Björn AlvengripSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggndustriers dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Vad betyder Hamnarna för infrastrukturen i Södra Sverige? Sveriges Hamnars ordförande Björn Alvengrip
Europeisk infrastruktur, möjligheter och utmaningar, Olle Ludvigsson 130111Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur. Programpunkten: En bild av infrastrukturen i Europa – med bäring på oss i Norden, EU-parlamentariker Olle Ludvigsson (S)
Näringslivets syn på järnvägens roll i framtiden - presentation om järnväg och godstransporter. En presentation för Riksdagens järnvägsgrupp om industrins beroende av fungerande järnväg.
Väg 850 Falun - Svärdsjö, en typisk svensk medelvägRune Fredriksson
Vägen Falun - Svärdsjö är en typisk svensk medelväg där det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som gör att människor kan åka till jobbet eller skolan, handla och besöka doktorn, hälsa på vänner eller gå på bio.
Totalt är det svenska vägnätet 42 000 mil långt. Den här vägstumpen är inte ens tre mil.
Men det är fullt tillräckligt ur statistisk synvinkel. Både när Svärdsjöborna ska åka till stan. Och för att visa hur klokt det är att vi sköter våra vägar.
Alla transporter mellan Svärdsjö och Falun går på landsväg. Här finns det nämligen ingenting annat att välja på. Så är det faktiskt nästan överallt i vårt land – och trots att vi har både järnvägar, flyg och båtar sker nio av tio persontransporter i Sverige på väg. Och över 80 procent av allt gods fraktas med lastbil.
Därför år det självklart att vi har vägar. Och att vi har bra vägar.
Imprint Feature : Ramco - A Software for all SeasonsSome key challenges faced by the logistics & transportation
industry include:
1. Restricted IT spend, due to thin margins
2. Varying business processes from one organization to another
3. Lack of structured business practices
4. Delayed decision making
I Centerpartiets Stockholm ska det vara roligt och lönsamt att vara miljövänlig också med bil. Centerpartiet därför storsatsa på framtidens miljöbilar. Fördelarna är flera. Elbilar släpper inte ut klimatskadliga eller andra miljöskadliga utsläpp. De är tysta vilket kraftigt minskar bullerproblemen. Vår vision är att elbilar helt dominerar nybilsförsäljningen efter 2020 och att Stockholms citykärna är fossilbilsfri år 2030.
I Centerpartiets Stockholm ska det vara roligt och lönsamt att vara miljövänlig också med bil. Inom några år kommer elbilarna att slå igenom på allvar. I perspektivet att Sveriges fordonspark ska vara fossiloberoende år 2030 vill Centerpartiet därför storsatsa på framtidens miljöbilar. Det är dessa som ska rulla på Förbifart Stockholm.
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
1. Trafikförseningar för de som pendlar till arbetet i
storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö
kostar samhället årligen cirka 8,5 miljarder kronor.
Inkluderas miljökonsekvenser till följd av de
färdmedelsval som görs stiger kostnaderna till elva
miljarder. Det framgår av en rapport som Trafikanalys
överlämnade till regeringen 31 maj 2011.
Om det inte genomförs omfattande satsningar bland annat för att förbättra framkomligheten
för kollektivtrafiken kommer kostnaderna för arbetspendlingen att öka väsentligt under
kommande år. I förlängningen kan det begränsa de regionala och nationella
tillväxtmöjligheterna.
Rapporten visar att de totala samhällsekonomiska kostnaderna för arbetspendlarnas
förseningar och miljöpåverkande utsläpp i storstadsregionerna uppgår till cirka 11,5 miljarder
kronor om året, varav tre miljarder utgörs av miljökostnaderna för utsläpp, till följd av
resenärernas färdmedelsval. Den största andelen arbetsresor görs med personbil. De flesta
arbetsresorna genomförs av män, som i högre grad åker bil medan kvinnor åker mer
kollektivtrafik till och från jobbet, säger Krister Sandberg.
Trafikanalys presenterar en omfattande lista över bristerna vid arbetspendlingen i de tre
storstadsregionerna. Järnvägsnätets belastning är hög både in till och inom respektive region.
Trängseln är stor vid bytespunkter och också vägnätet är högt belastat.
Stockholmsregionen är hårdast drabbad och kommer, trots stora investeringar, att vara hårt
belastad med fler flaskhalsar år 2030 än idag, både på vägar och spår. Eftersom trängsel inte i
längden kan byggas bort med väginvesteringar krävs betydande insatser för en utökad
kollektivtrafik.
Göteborgsregionen står inför införande av trängselavgifter. Det bör minska trängseln för
bilister, spårvagnar och bussar vilka är hårt drabbade i regionen. Regionen kännetecknas av en
för sin storlek och sina förutsättningar hög biltrafikandel.
Kollektivtrafikanvändningen i Malmöregionen har fördubblats sedan 2005 och regionen har
fått förändrade förutsättningar för spårtrafiken i och med öppnandet av Citytunneln. Trots
detta har regionen kapacitetsproblem för spårtrafiken, med förseningskostnader som är i
paritet med kostnaderna i den betydligt större Göteborgsregionen.