1. En planeringsprocess för innovation
och förnyelse i transportsystemet
Inlägg av Henrik Swahn,
Transportforum 2009, session 15

2. SIKA Rapport 2008:4
”En planeringsprocess för innovation och
förnyelse i transportsystemet”
Författare: Henrik Swahn
SIKA:s projektledare: P-O Hesselborn

3. Frågeställningar
• Kan planeringssystemet för
transportinfrastrukturen ges bättre förmåga
till innovation?
• Hur bör det i så fall ske?

4. Planera för innovation en
självmotsägelse?

5. Innovation - en definition
innovation (lat. innova_tio, av i_nnovo 'förnya', 'åstadkomma något
nytt', av ¤in- och no_vus 'ny'), förlopp genom vilket nya idéer,
beteenden, ting och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och
sedan sprids där. Ordet kan också avse nyheten i sig. Uppfinningar
brukar inte betecknas som innovationer förrän de tagits i bruk. Inom
det tekniska området skiljer man mellan basinnovationer och
sekundärinnovationer, vilka senare bygger vidare på de förras
grund. Ångmaskinen, dieselmotorn och transistorn är exempel på
basinnovationer med stor sekundär räckvidd (de utgjorde en
förutsättning för järnvägens, bilismens och datoriseringens
genombrott).

6. Innovationsbegreppet
• Innovation ≠ uppfinning
• Innovation innebär tillämpning av ny teknik
i produkter, processer
• Innovation är inte ”serendipity” dvs inte
gynnsamma upptäckter som gör tillfälligtvis
• Innovationsprocesser kan påverkas på ett
kontrollerat sätt (Jfr Vinnova
Innovationssystem)

7. Planeringssystemet
• Inriktningsplanering + infrastrukturproposition
• Åtgärdsplanering väg-, ban- och regional
infrastruktur; regeringen fastställer planer
• Viss koordinering med infrastruktur för sjöfart och
luftfart
Utveckling av transportinfrastrukturen för
etablerade transportlösningar! Löser primärt
problemet vid marknadslösning med otillräcklig
kapacitet och höga priser.

8. Senare tids utvidgning av
planeringssystemet
• ”Sektorsansvaret”
• Integrerad åtgärdsplanering
• Fyrstegsprincipen
– Påverka transportefterfrågan
– Utnyttja befintlig infrastruktur bättre
– Förbättra existerande infrastruktur
– Nybyggande
• Särskilda utredningar

9. Orealistiska förväntningar på dagens
planeringsprocess?
Reformerad bilism
Mera tåg, cykel och
kollektivtrafik
Transportsnål
fysisk planering
Minska flyg,
bil, MC mm Bra vägnät,
–bättre miljö järnvägsnät
och hälsa säkra, snabba
fordon ger
tillgänglighet,
transportkvali-
tet

10. Transportsystemets utveckling –
samspel mellan tre komponenter
Marknadens
efterfrågan på
transportlösningar
Styrmedel
Transporttek
nik som Infrastruktur
finns eller för olika
Innovationssystem kan bli trafikslag
tillgänglig
Planeringssystem Produktionssyste

11. Tre exempel belyser det nuvarande
systemets innovationsförmåga
• Utvecklingen av cyklingens roll i
transportsystemet
• Ett reformerat biltransportsystem
• GTS – ett generellt transportsystem
(”spårtaxisystem”)

12. Analysresultat i korthet
• Cyklingen har inte riktigt tagits på allvar förrän
möjligen på senare tid. Hamnat mellan stolarna.
• Biltransportsystemet dominerar. Innovation sker
och påverkas internationellt. Omöjligt att
reformera systemet inom planeringssystemet
• GTS/Spårtaxi – saknar företrädare och
institutionell struktur

13. Systematik för innovation (NE)
• innovationsteknik, tekniken att åstadkomma en
innovation, innefattar följande steg: att se och
kartlägga behov; att generera eller aktualisera
idéer för att möta behoven; att utveckla skydd för
idéer, t.ex. patent; att utföra tekniskt
utvecklingsarbete som resulterar i t.ex. en
prototyp; att etablera en produktionsprocess; att
lansera den nya idén. Den innefattar också att
bilda allianser, bl.a. med underleverantörer,
licenstagare eller pionjärkunder, som alla kan dela
risken med den första beställningen.

14. Hur åstadkomma ett bättre samspel
marknad, teknik, infrastruktur?
Två huvudalternativ:
1. Utveckla trafikmyndigheternas
planeringsuppdrag (sektorsansvar,
fyrstegsprincip, en planeringsmyndighet)
2. Renodla myndigheternas
planeringsuppdrag till infrastrukturen och
utveckla tydliga parallella mekanismer

15. Åtgärder för bättre förutsättningar
för innovation i transportsystemet
• Konsekvent internaliseringspolitik
• Utvecklad koordinering i regeringskansliet bättre än
utvecklat/bevarat sektorsansvar
• Samlat grepp på biltransportsystemets utveckling; kräver
kontinuerligt övergripande politiskt engagemang eftersom
flera samhällssektorer berörs
• Tydligare knytning av forskningsfinansieringen till
transportpolitiska frågor – ej primärt näringspolitik
• Löpande intern och extern uppföljning av
utvecklingsområden t ex cykling, kollektivtrafik
• Fristående funktion för analys, värdering och viss tidig
finansiering av innovativa mobilitetssystem