1. Ekologi, Celler
Ekologi – Läran om hur naturen fungerar.
Vi delar in naturen i 5 områden:
1. Biosfär (där allt levande finns)
2. Ekosystem (Alla djur, växter och miljön bildar tillsammans ekosystem)
3. Samhälle (Alla djur inom samma ekosystem bildar ett djursamhälle och alla växter
inom samma område bildar ett växtsamhälle)
4. Population (Antalet djur av en speciell grupp, t.ex antalet harar.)
5. Organism (Ett djur inom ekosystemet, en specifik hare.)
Naturtyper
Vi har pratat om 7 st olika naturtyper: Tropisk regnskog, Savann, Öken, Stäpp, Lövskog och
barrskog, Tundra och Bergsområden.
 Tropisk regnskog – Våt och varm. Den naturtyp med flest djurarter. Jordens äldsta
naturtyp. Regnskogen är utrotningshotad.’
 Savann – Savannen ligger mellan den tropiska regnskogen och öknen. Detta medför
att savannen både är våt och torr. På savannen finns det många stora rovdjur
(predatorer)
 Öken – Torr, varm och
artfattig. Djur och växter är
speciellt anpassade för att
överleva ett liv i öknen.
 Tundra – Klimatet i tundran är
kallt, temperaturen under de
varmaste månaderna når sällan
över 10 grader C. Tundran är
den yngsta naturtypen och är
väldigt artfattig. Det växer
heller inga träd på tundran.
Tillsammans i ekosystemet
Djur och växter som lever i samma ekosystem konkurrerar om mat och utrymme. Men olika
arter kan ofta leva sida vid sida. Dessa djur har utvecklat en förmåga att äta av olika delar av
t.ex ett träd. Giraffen och antilopen tävlar inte om samma område av trädet beroende på deras
olika storlekar. Giraffen och antilopen använder sig då av olika ekologiska nischer.
Två arter med exakt samma ekologiska nisch kan inte leva inom samma område. Den ena
arten kommer så småningom att konkurrera ut den andra.

2. Näringskedja och näringsväv
Energi förs vidare i en näringskedja. De gröna växterna och vissa bakterier är de enda som
kan tillverka energirika ämnen i ett ekosystem. Därför kallas de för producenter (tillverkare).
Djur och människor måste få i sig energi genom att äta växter, de kallas för växtätare. Andra
djur är rovdjur, de äter andra djur. Dessa djur kallar man även för konsumenter. De djur som
är högst upp i en näringskedja kallas för topkonsumenter.
Oftast äter djur mer än en sorts mat. En del djur, till exempel bladlöss, är populär föda åt flera
olika rovdjur. Näringskedjorna flätas då in i varandra och bildar näringsvävar.
Pilarna i denna figur är alltså näringsvävar.
De rovdjur som sitter högst upp på sin näringskedja saknar ofta naturliga fiender. Hur styrs då
antalet toprovdjur? Toprovdjuren är väldigt beroende på de producenter och konsumenter de
har under sig. Är det en liten population och dessa blir det också en lite population av
topkonsumenter.

3. Kolets kretslopp
Bilden visar hur kolets kretslopp fungerar.
Fotosyntesen – en vinst för alla

4. Djurcell, växtcell och bakteriecell
Följande finns i de olika cellerna
Cellkärna – Styr cellen, chef. Innehåller DNA.
Cellmembran – Skyddar cellen samt tillåter molekyler att passera in och ut ur cellen.
Mitokondrie - cellens kraftverk. Socker och fett förbränns till vatten och koldioxid under
frigörande av energi.
Cellvägg – En stödjande vägg, som skyddar cellen.
Vakuol – Förvarar näring i växtcellen.
Kloroplast – Omvandlar solensenergi till kemiskenergi. Otroligt viktig vid fotosyntesen.
Vad är det för skillnad på de olika celltyperna?
 Bakteriecellen är mycket mindre än de två andra cellerna.
 Bakteriecellen innehåller enbart DNA och de andra två innehåller betydligt mer.
 Växtcell och djurcellen har en cellkärna.
 Mitokondrie finns endast i djurcell samt växtcell.
 Vakuol och kloroplast finns endast i växtcellen.
 Bakterie och växtcell har cellvägg.
 Samtliga celltyper har cellmembran.