Elevarbete i ekologi av elever i 9-an. En lärobok för åk 3

1. Ekologi

2. Ekosystem
• Ett ekosystem är djur, växter, svampar, bakterier och nedbrytare(svampar,gråshuggor) som lever
inom ett område som tillsammans med miljön bildar ett ekosystem. För att ett ekosystem ska
fungera så behövs energi och den energin kommer ifrån solljuset.
• Ekosystem definieras som alla organismer och icke-levande delar av miljön inom ett specifikt
område. Djur och växter i samma ekosystem är beroende av varandra för näringsämnen. Växter är
den viktigaste delen av varje ekosystem, eftersom de omvandlar energin från solen till mat energi.
Utan växter skulle varje ekosystem dö, och livet på jorden skulle upphöra att existera

3. Ekologiska modeller
• Näringskedja: Man kan säga att en näringskedja beskriver hur energin förs vidare i naturen. En
näringskedja börjar ALLTID med en växt som får sin energi av solen.
• Näringsväv: En näringsväv visar vem som äter vem i ett ekosystem. Den innehåller många
näringskedjor. Ekosystemet har många näringskedjor som är sambundna med
varandra och tillsammans bildar de en näringsväv.
• Bilder från Flickr

4. • Näringspyramid: Den beskriver hur näring, energi och biomassa fördelas och överförs
mellan olika organismer i ett ekosystem. Längst ned finns tillexempel växtplankton, de
heter producenter.
• Toppkonsument fågel
• Konsument kanin
• Producenter växter

5. Hur jordarter påverkar växter och djur
• Växter påverkas av jordarter genom att tillexempel blåbär trivs i surt
• Tjockleken av marken kan påverka hur effektivt växtens rötter kan genomsyra underlaget. Om
jorden är för tjock och tät som en packad lera, kommer en växt har det svårare än det skulle i en
mjukare, mindre tät jord som en siltig jord.

6. Kretslopp i naturen
• Närsalternas kretslopp: Närsalterna kommer ursprungligen från berggrunden, då
har de löst sig i vatten. Och när de har löst sig i vatten kan växternas rötter då suga
upp salterna. Växterna kan bygga in de här salterna i sina celler. Närsalterna följer
ekosystemets näringskedjor och växtätarna det vill säga kaninen när han äter växterna
får han i säg närsalter. Lodjuret får i säg närsalt när han äter växtätarna det vill säga
kaninen. När lodjuret sen dör då kan nedbrytarna (svampar och bakterier) då görs
lodjurskroppen om till näringsrik jord som innehåller närsalter.
Alla växtätare äts inte upp. Dem kan dö utan att bli uppätna och om dem dör av sig
själva tar naturens nedbrytare upp deras närsalter.

7. Närsalternas kretslopp bild
• Berggrund
• Nedbrytare
• Mat med närsalt
• Växter
• Rötter

8. Vattnets kretslopp
• Vattnets kretslopp: Solen driver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet
i haven. Vatten avdunstar och bildar vattenånga, stigande luftströmmar tar med
ångan uppåt i atmosfären där svalare temperaturer får den att kondensera och bilda
moln. Luftströmmar skickar iväg molnen runt jorden, och in över land.

9. Koletskretslopp
• Kolets kretslopp: I naturen ingår kol i ett kretslopp mellan levande organismer
och oorganiska föreningar. Växterna tar kolet som finns i koldioxiden i luften för att
bygga upp sina celler. Växterna äts av djur och människor som sedan andas ut det kol
som inte använts till celluppbyggnad. En del växter bränns och då kommer koldioxid
ut i luften. I de fossila bränslena finns stora mängder kol lagrade. Detta kol står
utanför det naturliga kretsloppet tills det används som bränsle i någon form.
Människan påverkar kolets kretslopp genom att förbränna fossila bränslen. Detta
ökar mängden koldioxid i atmosfären.

10. Skogen
• Tallar har djupa rötter som når till grundvattnet och och på så sätt kan
tallar växa på torra sandmarker och grusmarker. Tallar kan nå en höjd
av 40 meter. Den äldsta tallen som har inträffat i Sverige blev757 år
gammal
• Granens är den vanligaste trädet i sverige.
Granens rötter växer ut längst sidorna och når därför inte lika djup som
tallens rötter gör. Granar trivs bäst där det finns fuktig mark.
Ungefär 3 miljoner granar säljs per år.

11. Bergarter
• Bergarter kan bildas av material som sjunker och samlas på havets
botten. Det kan tillexempel vara sand som floder har spolat ut i havet
eller kalkrika skal och skelett från musslor, kräftdjur och andra djur
som ligger vid botten. Under jätte många många år kan det samlas så
mycket material på en havsbotten att det som ligger underst pressas
ihop till en bergart.

12. Klimatet påverkar ekosystemet
• Ekosystemen påverkas av klimatet när det blir varmare och kallare.
Djur som inte kunde leva på en plats för att det var för kallt kan
plötsligt ta över den från de arter som redan finns där. Andra djur
är kanske vana och anpassade till att bo vid snö och is men den kan
smälta bort. Om isen smälter bort i Antarktis kommer isbjörnarna
bli utrotade på grund av att de är anpassade till den miljön de lever
i.
För att minska vår klimatpåverkan måste vi bl.a. tänka på vår
energianvändning, vad vi handlar, vad vi äter och hur vi reser.

13. Människan påverkan i ekosystemet
• Nästan varje sekund påverkar människan ekosystemet, antingen
positivt eller negativt. Storleken av dessa effekter kan variera
beroende på vilken typ av ekosystem en person bor i eller om de vid
en given tidpunkt. Ökade utsläpp från fossila bränslen är det
vanligaste.

14. Sjön
• Signalkräftor lever på steniga bottnar i sjöar, dammar och
vattendrag. De kan gräva djupa hålor i branta
strandkanter där det finns gott om rötter och andra
gömställen. De är allätare och livnär sig på bland annat
insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och vattenväxter.
Näckrosor är en växtfamilj där plantorna växer i
stillastående eller långsamt strömmande sötvatten. Att de
flyter är genom att de har en rot enda ner till botten.
Bilder från Flickr

15. Havet
• Blå mussla trivs i bräckt vatten och kan då slippa tävla om
utrymme och mat för att det är få arter som faktiskt klarar
sig i bräckt vatten. De få arter som lever i östersjön kan
däremot bli vanliga.
Abborren är företrädesvis bottenlevande men stora
abborrar jagar ofta ytligt levande stimfiskar
som löja, stäm och även kräftdjur och insektslarver.
Abborren är framför allt en sötvatten fisk, men lever också
i Östersjöns brackvatten, och även i botten havet inte så
salta vatten.
Bilder från fickr

16. Population
• En population är alla växter eller djur som tillhör samma art i ett
ekosystem.
Om det tillexempel finns en gård med höns som är instängda i en
ladugård. Och bonden släpper in två rävar, då sänkts populationen vid
höns för att rävarna äter ju de. Sen när rävarna har fått ungar och så
och när dem också har ätit hönsen tar hönsen sen slut. Då kommer
rävarna dö ut också.

17. • I näringskedjorna sker en stor energiförlust mellan varje led. När ett
djur äter lagras ungefär bara 10% av födans energi i kroppen. Det sker
alltså en energiförlust på ungefär 90%.
Energi förlust i en näringskedja

18. Miljögifter
• Dem kändaste miljögifterna är DDT och tungmetaller.
Diklordifenyltriklormetylmetan eller DDT är ett klorerat kolväte som är
bekämpningsmedel mot malariamyggor och några andra insekter.
Det finns flera olika tungmetaller, några heter kadmium, bly och kvicksilver.
Genom att människan utvinner och använder dessa metaller får de ökad
spridning i naturen. De kan hamna i växter, djur.
Det finns också oljeutsläpp som rinner ut i sjöar och då förstör ekosystemet
genom att ankor simmar på ytan och då dränks dem.
Fiskmåsar brukar oftast dyka ner och hämta deras mat alltså fisk men om det
är olja på ytan kommer de inte att kunna se eller dyka för att hämta mat. Då
utrotas dem. Rovdjuren kommer ofta sist i näringskedjorna vilket innebär att
de samlar på sig miljögifter från en stor mängd växter och djur.
Bild från Fickr

19. Försurning
• Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i
högre takt än de bortförs och därmed höjer koncentrationen av
vätejoner. I Sverige är den största källan till detta orsakad av
människor genom förbränning av fossila bränslen.
• Försurning gör så att sjöar dör och skogar skadas. Försurningen orsakas
av utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Utsläppen av svaveldioxid
kommer mestadels från förbränning av kol och olja. Kväveoxid bildas av
förbränning det vill säga trafiken. Försurning kan orsaka brist på
närsalter i en skog.

20. Växthuseffekten och växthusgaser
• Växthuseffekten innebär att det finns en stor mängd värme i atmosfären, värme
som kommer från jorden. Denna värme strålar delvis tillbaka mot jordytan.
Den främsta orsaken till växthuseffektens förstärkning är utsläpp av växthusgasen
koldioxid. Ju mer koldioxid i atmosfären, desto varmare blir det. Koldioxid släpps när
vi använder fossila bränslen som naturgas, kol, olja, och bensin. Även skogshyggning
av skog påverkar atmosfärens halt av koldioxid eftersom växande skog normalt tar
upp koldioxid. Då påverkar det ekosystemet
• Växthusgaser är konstgjorda och naturliga gaser som är grunden till
växthuseffekten.
När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan.
Jordens naturliga växthuseffekt höjs, temperaturen stiger och klimatet förändras
med risk för allvarliga effekter runt om i världen. Det blir varm för vissa djur och då
påverkas dem.

21. ozon
• Ozon är en gas som finns i naturer i stora mängder i vår miljö.
• Det är mycket farligt för ekosystemet. Ozon på marknivå är ett stort
problem när det gäller luftkvalitet. Det påverkar människors hälsa,
växtligheten

22. • Om du vill göra en undersökning tycker jag att du ska gå till en sjö och
berättar vad du ser. Är det skog runt dig, är det klart vatten, ser du
några växter och ser du några djur?
Gå till några sjöar och se vem som har bäst ekosystem.

23. Läs mer
• https://www.naturskyddsforeningen.se/skola lär dig mer om djur
• https://urskola.se/biologi

24. Källor
• https://www.youtube.com/watch?v=-NELX4CG1Tc&t=54s
• https://www.youtube.com/watch?v=Slzn30py69Q&t=2s jag tog dem här
för att han förklarade väldigt bra och det var lätt att förstå
• https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/b3fa0d1b-81fe-
4553-9b6c-68e9ca7dfaa6 hela Gleerups läromedel om Ekologi. Jag tycker
gleerups lär ut bra och noggrant. Dem är väldigt pålitliga. Dem har
uppgifter som man kan göra och dem lär man sig mycket av.
• https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekologi jag läste allt om ekologi på wikipedia.
Den är nog världens största fakta webbsida och den är pålitlig.
• Alla bilder är från Fickr