MATEMATIKLYFTET
2013/2014
MATEMATIKLYFTET 2013/2014
290 huvudmän
750 matematikhandledare
13970 matematiklärare
Film:
http://www.youtube.com/watch?v=K0
vNMu0tkxo
MATEMATIKLYFTET
 Matematiklyftet är en fortbildning för lärare i
matematik. Den fokuserar på undervisningen och
hur lärarna kan utveckla sina ämnesdidaktiska
kunskaper.
 Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande, med
lärare som med externt stöd lär av varandra.
 Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik
genom att stärka undervisningen.
FORTBILDNINGEN
 drivs av huvudmännen (kommunerna eller
friskolorna)
 bygger på kollegialt lärande mellan matematiklärare
med stöd av matematikhandledare
 innefattar utbildning av matematikhandledare och
av rektorer vars lärare deltar i fortbildningen
 sker med hjälp av en lärportal som innehåller
matematikdidaktiskt stödmaterial anpassat till olika
skolformer
 innebär att det som diskuteras och läses även
prövas i den egna undervisningen.
KOLLEGIALT LÄRANDE
 Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former
av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat
samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.
 Ett antal olika metoder kan samlas under termen kollegialt
lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation
med återkoppling, och kollegial handledning.
 Forskare har sett att en av de viktigaste
framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen, är när
lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning.
Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att
kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.
Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i
undervisningen.
 Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt
samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet.
UNDERVISNINGSKULTUR
På de skolor som deltagit i Matematiklyftet kännetecknas
undervisningskulturen av att kollegialt lärande används,
 lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin
egen undervisning utifrån det kollegiala lärandet,
 matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov,
 undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever
att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner
för matematik,
 kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från
forskning och beprövad erfarenhet,
 rektor synliggör och följer upp matematikundervisningens
kvalitet samt
 rektor och lärare fortsätter utveckla matematikundervisningen
utifrån lokala behov.
FORTBILDNINGSKULTUR
På de skolor som deltagit i Matematiklyftet kännetecknas
fortbildningskulturen av att:
 en konstruktiv, tillitsfull och dynamisk lärandemiljö är ett
strategiskt mål för skolans verksamhet,
 kollegialt lärande används,
 externt stöd bidrar till det kollegiala och individuella
lärandet hos lärare utmanas, fördjupas och befästs,
 rektor ger förutsättningar för, synliggör och följer upp
lärares lärande samt
 huvudman, rektor och lärare fortsätter att utveckla
former och innehåll för fortbildning utifrån lokala behov.
MATEMATIKHANDLEDAREN
 Matematikhandledarna är lärare i matematik och
också utbildade som handledare inom
Matematiklyftet.
 De handleder grupper med lärare från en eller flera
skolor men är själva inte knutna till någon skola.
 Det är huvudmännen som utser
matematikhandledarna.
 Statsbidrag för 20% av heltidstjänst.
STATSBIDRAG FÖR LÄRARE SOM DELTAR
Året 2013/2014 motsvarar statsbidraget för
matematiklärare 4000 kronor/lärare.
Bidraget ska användas till att:
 underlätta eller stärka lärarnas deltagande i
fortbildningen inom Matematiklyftet, eller
 på annat sätt stärka huvudmannens arbete med att
utveckla matematikundervisningen i sin verksamhet
LÄRPORTAL FÖR MATEMATIK
 Skolverket har utvecklat en särskild webbplats där det
didaktiska stödmaterialet presenteras i form av moduler.
 Innehållet i stödmaterialet utgår från läroplanerna samt
kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda
skolformerna.
 Stödmaterialet tar sin utgångspunkt i aktuell och
relevant forskning om lärande i matematik samt
analyser av de svenska elevernas resultat i de senaste
nationella och internationella undersökningarna.
 Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt på
lärportalen för samtliga skolformer utom fritidshemmet
 Inloggning till deltagande lärare
 http://matematiklyftet.skolverket.se
MODULERNA
 Modulerna är konstruerade av 20 universitet och
högskolor.
 Olika perspektiv finns med i alla moduler
(normer, interaktion, bedömning, förmågor)
 2 moduler per läsår. Väljs av rektor och lärare.
 Varje modul består av 8 delar
 Varje del är indelad i 4 moment (A, B, C, D)
TIDSÅTGÅNG
 1 modul per termin
 8 delar per termin = ca 2 veckor per del
 1 del = 4 moment (A, B, C, D)
 Moment A: inläsning av text, titta på film, lösa
matematikproblem eller liknande (45-60 min)
 Moment B: diskussion i lärarlaget, göra planering
(ca 90-120 min)
 Moment C: genomförande under ordinarie
lektionstid
 Moment D: reflektion/ utvärdering (45-60 min)
TIDSPLANERING HT 2013
VECKA DEL MOMENT
33 Del 1 A1
34 Del 1 B1, C1
35 Del 1 D1, A2
36 Del 2 B2, C2
37 Del 2 D2, A3
38 Del 3 B3, C3
39 Del 3 D3, A4
40 Del 4 B4, C4
41 Del 4 D4, A5
42 Del 5 B5, C5
43 Del 5 D5, A6
45 Del 6 B6, C6
46 Del 6 D6, A7
47 Del 7 B7, C7
48 Del7 D7, A8
49 Del 8 B8, C8
50 Del 8 D8
ARBETET I LÄRGRUPPERNA
 Gemensam målsättning
 90 minuter schemalagd tid per vecka
 Yrkesdagbok- ”fånga guldstunderna”
 ”Lärgruppskontrakt”
 Mötesstruktur/dagordning
 Positiv feedback (konstruktivt ros och råd)
 Sakdiskussioner

Matematiklyftet presentation

  • 1.
  • 2.
    MATEMATIKLYFTET 2013/2014 290 huvudmän 750matematikhandledare 13970 matematiklärare Film: http://www.youtube.com/watch?v=K0 vNMu0tkxo
  • 3.
    MATEMATIKLYFTET  Matematiklyftet ären fortbildning för lärare i matematik. Den fokuserar på undervisningen och hur lärarna kan utveckla sina ämnesdidaktiska kunskaper.  Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande, med lärare som med externt stöd lär av varandra.  Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka undervisningen.
  • 4.
    FORTBILDNINGEN  drivs avhuvudmännen (kommunerna eller friskolorna)  bygger på kollegialt lärande mellan matematiklärare med stöd av matematikhandledare  innefattar utbildning av matematikhandledare och av rektorer vars lärare deltar i fortbildningen  sker med hjälp av en lärportal som innehåller matematikdidaktiskt stödmaterial anpassat till olika skolformer  innebär att det som diskuteras och läses även prövas i den egna undervisningen.
  • 5.
    KOLLEGIALT LÄRANDE  Kollegialtlärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.  Ett antal olika metoder kan samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling, och kollegial handledning.  Forskare har sett att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen, är när lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i undervisningen.  Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet.
  • 6.
    UNDERVISNINGSKULTUR På de skolorsom deltagit i Matematiklyftet kännetecknas undervisningskulturen av att kollegialt lärande används,  lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin egen undervisning utifrån det kollegiala lärandet,  matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov,  undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner för matematik,  kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från forskning och beprövad erfarenhet,  rektor synliggör och följer upp matematikundervisningens kvalitet samt  rektor och lärare fortsätter utveckla matematikundervisningen utifrån lokala behov.
  • 7.
    FORTBILDNINGSKULTUR På de skolorsom deltagit i Matematiklyftet kännetecknas fortbildningskulturen av att:  en konstruktiv, tillitsfull och dynamisk lärandemiljö är ett strategiskt mål för skolans verksamhet,  kollegialt lärande används,  externt stöd bidrar till det kollegiala och individuella lärandet hos lärare utmanas, fördjupas och befästs,  rektor ger förutsättningar för, synliggör och följer upp lärares lärande samt  huvudman, rektor och lärare fortsätter att utveckla former och innehåll för fortbildning utifrån lokala behov.
  • 8.
    MATEMATIKHANDLEDAREN  Matematikhandledarna ärlärare i matematik och också utbildade som handledare inom Matematiklyftet.  De handleder grupper med lärare från en eller flera skolor men är själva inte knutna till någon skola.  Det är huvudmännen som utser matematikhandledarna.  Statsbidrag för 20% av heltidstjänst.
  • 9.
    STATSBIDRAG FÖR LÄRARESOM DELTAR Året 2013/2014 motsvarar statsbidraget för matematiklärare 4000 kronor/lärare. Bidraget ska användas till att:  underlätta eller stärka lärarnas deltagande i fortbildningen inom Matematiklyftet, eller  på annat sätt stärka huvudmannens arbete med att utveckla matematikundervisningen i sin verksamhet
  • 10.
    LÄRPORTAL FÖR MATEMATIK Skolverket har utvecklat en särskild webbplats där det didaktiska stödmaterialet presenteras i form av moduler.  Innehållet i stödmaterialet utgår från läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda skolformerna.  Stödmaterialet tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning om lärande i matematik samt analyser av de svenska elevernas resultat i de senaste nationella och internationella undersökningarna.  Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt på lärportalen för samtliga skolformer utom fritidshemmet  Inloggning till deltagande lärare  http://matematiklyftet.skolverket.se
  • 11.
    MODULERNA  Modulerna ärkonstruerade av 20 universitet och högskolor.  Olika perspektiv finns med i alla moduler (normer, interaktion, bedömning, förmågor)  2 moduler per läsår. Väljs av rektor och lärare.  Varje modul består av 8 delar  Varje del är indelad i 4 moment (A, B, C, D)
  • 12.
    TIDSÅTGÅNG  1 modulper termin  8 delar per termin = ca 2 veckor per del  1 del = 4 moment (A, B, C, D)  Moment A: inläsning av text, titta på film, lösa matematikproblem eller liknande (45-60 min)  Moment B: diskussion i lärarlaget, göra planering (ca 90-120 min)  Moment C: genomförande under ordinarie lektionstid  Moment D: reflektion/ utvärdering (45-60 min)
  • 13.
    TIDSPLANERING HT 2013 VECKADEL MOMENT 33 Del 1 A1 34 Del 1 B1, C1 35 Del 1 D1, A2 36 Del 2 B2, C2 37 Del 2 D2, A3 38 Del 3 B3, C3 39 Del 3 D3, A4 40 Del 4 B4, C4 41 Del 4 D4, A5 42 Del 5 B5, C5 43 Del 5 D5, A6 45 Del 6 B6, C6 46 Del 6 D6, A7 47 Del 7 B7, C7 48 Del7 D7, A8 49 Del 8 B8, C8 50 Del 8 D8
  • 14.
    ARBETET I LÄRGRUPPERNA Gemensam målsättning  90 minuter schemalagd tid per vecka  Yrkesdagbok- ”fånga guldstunderna”  ”Lärgruppskontrakt”  Mötesstruktur/dagordning  Positiv feedback (konstruktivt ros och råd)  Sakdiskussioner