Jessica Carlsson, doktorand, Margaretha Engvall och Cecilia Sveider, universitetsadjunkter, alla på Linköpings universitet, presenterade forskning om skolutveckling, utvärdering av matematiksatsning med fokus på lesson study och Learning study samt erfarenheter av att vara handledare av Learning study.
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLärarrummet
Under rubriken Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus beskrev Laila Gustavsson, lärare och forskare i pedagogik Högskolan i Kristianstad, vad Learning studies och variationsteorin är och hur man kan arbeta med dem som kompetensutvecklingsmodell och forskningsmetod .
Jessica Carlsson, doktorand, Margaretha Engvall och Cecilia Sveider, universitetsadjunkter, alla på Linköpings universitet, presenterade forskning om skolutveckling, utvärdering av matematiksatsning med fokus på lesson study och Learning study samt erfarenheter av att vara handledare av Learning study.
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLärarrummet
Under rubriken Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus beskrev Laila Gustavsson, lärare och forskare i pedagogik Högskolan i Kristianstad, vad Learning studies och variationsteorin är och hur man kan arbeta med dem som kompetensutvecklingsmodell och forskningsmetod .
Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...Skolverket
Den här presentationen används under kursplanekonferenserna som Skolverket anordnar under perioden 10 jan- 24 mars. Konferenserna behandlar reformerna inom grundskolan, sameskolan och specialskolan och riktar sig till de nyckelpersoner som blivit utvalda att ansvara för implementeringen på respektive skola.
Presentation från grundskolan, sameskolan och specialskolans kursplanekonfere...Skolverket
Den här presentationen används under kursplanekonferenserna som Skolverket anordnar under perioden 10 jan- 24 mars. Konferenserna behandlar reformerna inom grundskolan, sameskolan och specialskolan och riktar sig till de nyckelpersoner som blivit utvalda att ansvara för implementeringen på respektive skola.
3. MATEMATIKLYFTET
Matematiklyftet är en fortbildning för lärare i
matematik. Den fokuserar på undervisningen och
hur lärarna kan utveckla sina ämnesdidaktiska
kunskaper.
Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande, med
lärare som med externt stöd lär av varandra.
Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik
genom att stärka undervisningen.
4. FORTBILDNINGEN
drivs av huvudmännen (kommunerna eller
friskolorna)
bygger på kollegialt lärande mellan matematiklärare
med stöd av matematikhandledare
innefattar utbildning av matematikhandledare och
av rektorer vars lärare deltar i fortbildningen
sker med hjälp av en lärportal som innehåller
matematikdidaktiskt stödmaterial anpassat till olika
skolformer
innebär att det som diskuteras och läses även
prövas i den egna undervisningen.
5. KOLLEGIALT LÄRANDE
Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former
av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat
samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.
Ett antal olika metoder kan samlas under termen kollegialt
lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation
med återkoppling, och kollegial handledning.
Forskare har sett att en av de viktigaste
framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen, är när
lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning.
Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att
kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.
Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i
undervisningen.
Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt
samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet.
6. UNDERVISNINGSKULTUR
På de skolor som deltagit i Matematiklyftet kännetecknas
undervisningskulturen av att kollegialt lärande används,
lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin
egen undervisning utifrån det kollegiala lärandet,
matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov,
undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever
att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner
för matematik,
kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från
forskning och beprövad erfarenhet,
rektor synliggör och följer upp matematikundervisningens
kvalitet samt
rektor och lärare fortsätter utveckla matematikundervisningen
utifrån lokala behov.
7. FORTBILDNINGSKULTUR
På de skolor som deltagit i Matematiklyftet kännetecknas
fortbildningskulturen av att:
en konstruktiv, tillitsfull och dynamisk lärandemiljö är ett
strategiskt mål för skolans verksamhet,
kollegialt lärande används,
externt stöd bidrar till det kollegiala och individuella
lärandet hos lärare utmanas, fördjupas och befästs,
rektor ger förutsättningar för, synliggör och följer upp
lärares lärande samt
huvudman, rektor och lärare fortsätter att utveckla
former och innehåll för fortbildning utifrån lokala behov.
8. MATEMATIKHANDLEDAREN
Matematikhandledarna är lärare i matematik och
också utbildade som handledare inom
Matematiklyftet.
De handleder grupper med lärare från en eller flera
skolor men är själva inte knutna till någon skola.
Det är huvudmännen som utser
matematikhandledarna.
Statsbidrag för 20% av heltidstjänst.
9. STATSBIDRAG FÖR LÄRARE SOM DELTAR
Året 2013/2014 motsvarar statsbidraget för
matematiklärare 4000 kronor/lärare.
Bidraget ska användas till att:
underlätta eller stärka lärarnas deltagande i
fortbildningen inom Matematiklyftet, eller
på annat sätt stärka huvudmannens arbete med att
utveckla matematikundervisningen i sin verksamhet
10. LÄRPORTAL FÖR MATEMATIK
Skolverket har utvecklat en särskild webbplats där det
didaktiska stödmaterialet presenteras i form av moduler.
Innehållet i stödmaterialet utgår från läroplanerna samt
kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda
skolformerna.
Stödmaterialet tar sin utgångspunkt i aktuell och
relevant forskning om lärande i matematik samt
analyser av de svenska elevernas resultat i de senaste
nationella och internationella undersökningarna.
Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt på
lärportalen för samtliga skolformer utom fritidshemmet
Inloggning till deltagande lärare
http://matematiklyftet.skolverket.se
11. MODULERNA
Modulerna är konstruerade av 20 universitet och
högskolor.
Olika perspektiv finns med i alla moduler
(normer, interaktion, bedömning, förmågor)
2 moduler per läsår. Väljs av rektor och lärare.
Varje modul består av 8 delar
Varje del är indelad i 4 moment (A, B, C, D)
12. TIDSÅTGÅNG
1 modul per termin
8 delar per termin = ca 2 veckor per del
1 del = 4 moment (A, B, C, D)
Moment A: inläsning av text, titta på film, lösa
matematikproblem eller liknande (45-60 min)
Moment B: diskussion i lärarlaget, göra planering
(ca 90-120 min)
Moment C: genomförande under ordinarie
lektionstid
Moment D: reflektion/ utvärdering (45-60 min)
13. TIDSPLANERING HT 2013
VECKA DEL MOMENT
33 Del 1 A1
34 Del 1 B1, C1
35 Del 1 D1, A2
36 Del 2 B2, C2
37 Del 2 D2, A3
38 Del 3 B3, C3
39 Del 3 D3, A4
40 Del 4 B4, C4
41 Del 4 D4, A5
42 Del 5 B5, C5
43 Del 5 D5, A6
45 Del 6 B6, C6
46 Del 6 D6, A7
47 Del 7 B7, C7
48 Del7 D7, A8
49 Del 8 B8, C8
50 Del 8 D8
14. ARBETET I LÄRGRUPPERNA
Gemensam målsättning
90 minuter schemalagd tid per vecka
Yrkesdagbok- ”fånga guldstunderna”
”Lärgruppskontrakt”
Mötesstruktur/dagordning
Positiv feedback (konstruktivt ros och råd)
Sakdiskussioner