en lärobok i ekologi för årskurs 3, elevarbete av årskurs 9:e

1. Ekologi
En bok om samspel i naturen
Vatten och mark
djurväxter
klimat
Av: Hannah Schmid

2. Innehållsförteckning:1.
1. Innehållsförteckning
2. Ekologi
3. Ekosystem
4. Näringskedja
5. Näringsväv
6. Din egna näringsväv (en labb)
7. Näringspyramid
8. Bild näringspyramid
9. Bild: olika kretslopp
10. Närsalternas kretslopp
11. Vattnets kretslopp
12. Kolets kretslopp
13. Hur påverkar bergarter, jordarter och klimat växter och djur?
14. Hur vi människor påverkar ekosystemet
15. Hav som ekosystem
16. Skog som ekosystem
17. Sjö som ekosystem
18. Vad en population är och vad som påverkar den
19. Vad är en försurning och hur påverkar den ekosystemet?
20. Växthuseffekten
21. Hur växthuseffekten påverkar vårat ekosystem
22. Ozon
23. Hur påverkar ozonskiktet vårat ekosystem
24. Källor/källförteckning

3. Ekologi
Alla levande varelser har en stor betydelse för varandra. De påverkas
även av miljön. Tillexempel påverkar ljus, ljud, vindar och temperatur.
Det kallar vi kallar ekologi handlar både om hur levande varelser
påverkar varandra och samspelet mellan levande varelser och miljön.
2.

4. Ekosystem:
• När biologer ska studera samspelet mellan levande
varelser och hur dessa varelser påverkas av miljön eller
påverkar miljön brukar de välja ut bestämda områden.
Ett sådant område kallas ekosystem.
• Det kan t.ex. vara en skog, en äng, en havsstrand, ett
korallrev eller en sjö. Ett ekosystem kan vara väldigt litet.
Man kan t.ex. begränsa undersökningen av livet och
miljön till en stubbe eller ett akvarium. Det går även att
se hela jorden som ett enda ekosystem.
• Ekosystem är alltså ett avgränsat område i naturen som vi
människor valt att kalla ett system.
3.

5. Näringskedja
En trädgård är ett exempel på ett litet ekosystem. Nedan kan du se en
näringskedja från en trädgård. Bilden nedan visar en näringskedja från
en trädgård som visar näringens väg från björkblad (växt) till sparvhök
(fågel).
Foto: Phylloscopus
trochilus
Björkblad
Larv Bladsångare Sparvhök
Näringskedjor börjar alltid med växter. Det är växterna som ger energin till djur, djuren behöver växternas
näring. Och en del tar upp näringen ur växterna genom att äta dem, som t.ex. larven. Andra djur äter djur som
har ätit växter. Tillslut hamnar näringen som djuren har ätit hos rovdjuren som kommer sist i näringskedjan.
Dessa rovdjur kallas toppkonsumenter.
I näringskedjorna sker en stor energiförlust mellan varje led. När ett djur äter lagras endast ca 10% av födans
energi i kroppen. Det sker alltså en energiförlust på ca 90%.
Toppkonsument
4.

6. Flera näringskedjor bildar en näringsväv tillsammans. Djur kan äta olika saker
(organismer = djur, växter). Alltså är en näringsväv flera näringskedjor
sammansatta. Eftersom att alla äter olika saker och ibland samma saker. Bilden
nedan visar vilka djur som äter vad, och du kan t.ex. se att vissa djur äter
samma sak och du kan även följa djurens näringskedja
Detta är en näringsväv från savannen i t.ex.
Afrika
5.
Extra rolig information:
https://urskola.se/Produkter/199905-Ata-lov-och-
bajsa-jord-Hur-blir-det-jord = hur blir det jord?

7. En labb du kan göra en näringsväv:
Räv
Rådjur
Människa
Skogshare
Skogsödla
Nässelfjäril
Växter
Lövdaggmask
Vanlig groda
Instruktion:
Här ser du några olika
organismer (levande varelser)
som kan finnas i en skog. Rita
pilar så att bilden blir en
näringsväv.
Material: Lärobok om näringsväv.
6.

8. Näringspyramid
Rovdjur = t.ex. ett lodjur
Foto av: Jacob W. Frank
Växtätare = kanin
Växter
7.

9. Näringspyramid
En näringspyramid är när t.ex. tre olika djurarter är beroende av
varandra, längst ner i pyramiden kan det vara en viss mängd växter som
mättar t.ex. tre kaniner som finns i mitten av pyramiden. Högst upp i
pyramiden befinner sig ofta en sorts rovdjur, i det här fallet ett lodjur,
som äter kaninerna.
8.

10. Olika naturliga
kretslopp
NÄSTA SIDA
9.

11. Här kan du se en film av samma bild som förklarar:
https://www.youtube.com/watch?v=Vt6pY4clHVU
Bild och film från:
1. Närsalterna finns i marken från
berggrunden.
2. Växterna suger upp
näringssaltet från
marken/berggrunden.
3. Växtätarna äter upp växterna, i
detta fall äter kaninen från
växten. Vilket gör att kaninen
får närsalter av växten.
4. Lodjuret alltså rovdjuret äter
upp växtätaren i detta fall
kaninen, så lodjuret får i sig
närsalter från kaninen.
5. Därefter dör djuren och
förmultnas och blir nedbrytare.
Eftersom att djuren fortfarande
innehåller näringssalter när de
dör så får marken tillbaka dess
näringssalter som de hade från
början.
6. Så håller det på om och om
igen, därför kallas det kretslopp.
10.

12. Vattnets kretslopp
.
1. Värme från solen får vattnet att bli varmt och då
avdunsta (då blir vattnet i gas, vattenånga, som
blandar sig med luften.
2. Därefter flyttar vindarna vattenångan uppåt i
luften så att det blir så kallt att vattenångan blir
till vattendroppar. Man säger att ångan
kondenseras och kyls ner och blir till vätska.
3. Om dropparna i molnet blir tillräckligt tunga så
bildas regn, snö eller hagel som faller ner.
4. Vattnet rinner sedan tillbaka till floder, bäckar
och till havet.
5. Därefter kan även vatten tränga ner i marken.
6. Och sedan sugs vattnet upp av växterna genom
deras rötter.
7. Vatten avdunstar sedan från mark och växter.
Och dessutom avger både växter och djur
vattenånga från sin cellandning.
Bild: ritat av mig, Hannah.
11.

13. Kolets kretslopp
I naturen ingår kol i ett kretslopp mellan
levande organismer och oorganiska
föreningar. Växterna tar kolet som finns i
koldioxiden i luften för att bygga upp sina
celler. Växterna äts av djur och människor
som sedan andas ut det kol som inte
använts till celluppbyggnad. En del växter
bränns varvid koldioxid kommer ut i
luften.
I de fossila bränslena finns stora mängder
kol lagrade. Detta kol står utanför det
naturliga kretsloppet tills det används
som bränsle i någon form.
12.

14. Hur påverkar bergarter, jordarter och klimat växter och djur?
Innehållet i marken har stor betydelse för ekosystemet. Markens egenskaper påverkar tillexempel djur och växter och
hur de trivs i just ett visst område.
• Bergarter:
Jordskorpan består av olika bergarter. De två vanligaste i Sverige heter granit och gnejs. Ovanför berggrunderna bildas
jordarter, och beroende vilken berggrund det är så påverkas vilken jordart som bildas över. Beroende på vilken slags
berggrund det är, så anpassas den för olika saker. En viss bergart kanske gör så att det blir en viss jordart och på denna
jordart kanske djuren trivs, eller växterna växer och gror extra bra. Så beroende på vilken bergart det är så påverkas
växtligheten och trivseln för djur. Om den t.ex. består av kalksten blir både jordarten och jordmånen rika på kalk. Då trivs
bl.a. blåsippor och orkidéer.
• Jordarter:
Jordarternas sammansättning påverkar vilka växter och djur som kan leva på en plats. De olika jordarterna påverkar också
hur vi människor kan använda ytan. I vissa områden passar jordarter att bygga t.ex. hus till oss människor, oftast på
jordarter som är stabila och inte råkar ut för ras osv. och vissa jordarter är bäst för t.ex. odling, och andra kanske är bra för
djur, t.ex. en jordart där extra mycket gräs växer kanske är bäst för kossorna så de får mat.
• Klimat:
Sverige är ett långt land med olika klimat i norr och söder. Där det finns berg varierar klimatet dessutom med höjden över
havet. Eftersom klimatet påverkar växtligheten, kan vi dela in Sverige i olika växtområden. I Sverige finns det fem olika
växtområden och i varje olika växer olika växter och trivs olika djur olika bra. De fem olika heter: Kalfjället,
fjällbjörkskogen, norra barkskogsområdet, södra barkskogsområdet och södra lövskogsområdet. I alla dessa olika
områden växer och bor olika organismer. Även skogen påverkar ekosystemet. Eftersom olika djur är anpassade till olika
sorters växtlighet, förstår vi att skogar med alla fyra växtskikten har plats för många djurarter. En skog med få buskar eller
nästan inget fältskikt kan däremot vara ganska fattig på djurarter.
13.

15. Hur påverkar vi människor ekosystem?
Vi människor påverkar ekosystemet mer än vad vi tror. Saker vi använder innehåller ibland miljöfarliga ämnen som vi
inte vet om förstör. Vi människor sprider dessa ämnen. Miljöfarliga ämnen är = ämnen som är giftiga för alla levande
varelser och som finns kvar i naturen under en lång tid. Exempel på miljöfarliga ämnen är: DDT och tungmetaller. DDT
är ett bekämpningsmedel mot en slags mygg art som kallas malariamyggan, detta bekämpningsmedlet använde man
länge utan att veta att det var giftigt. Det var så farligt att nästan pilgrimsfalkar (en slags fågel) höll på att utrotas (dö
ut).
Tungmetall innehåller också ett slags miljöfarligt ämne. Kadmium, bly och kvicksilver är exempel på tungmetaller som
är giftiga. De ingår naturligt i berggrunden och där gör de ingen skada. Genom att människan utvinner och använder
dessa metaller får de ökad spridning i naturen. De kan hamna i växter, djur och människor. Detta påverkar då
ekosystemet, då specifikt djur och växter kan dö. Detta påverkar då näringskedjan. Om ett djur utrotas (dör ut) och inte
längre finns, så påverkar det djuret som åt detta djur. Alltså om ett djur i en näringskedja dör kan nästa djur dö då den
inte har något att äta, och då dör nästa djur osv. Så dessa miljögifter påverkar ekosystem och i sin tur näringskedjan.
Även läkemedel som många människor använder är farliga för ekosystemet. Vi kan kissa ut ämnen från läkemedel som
inte bryts ner i kroppen. Forskare har t.ex. hittat ämnen från p-piller i avloppsvatten som töms ut i havet. Det finns ett
samband mellan dessa utsläpp av medicin och att fiskar i samma områden har haft dålig förmåga att kunna fortplanta
sig (para sig). Med tanke på hur mycket läkemedel som används är det viktigt att vi lär oss mer om hur dessa påverkar
miljön.
Det är inte alltid lätt att vara miljövänlig. Nästan alla varor vi köper kan innehålla ämnen som påverkar miljön.
14.

16. Hav som ekosystem Havet som helhet kan ses som ett enda
ekosystem, på samma sätt som skog- och
sjöekosystem har något gemensamt. Men
oftast delar man in havet i flera olika
ekosystem. Det kan göras på olika sätt. Det
finns många olika sätt. Men allt i havet styr
varandra, de är alla funktioner till någon
annans levnad. Ett exempel på en näringsväv
i havet, hämtad från Egentliga Östersjön, kan
se ut så här:
- Växtplankton och tång fångar solenergin
- Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vatten
(rengör)
- Snäckor, gös och änder betar av växter
- Strömming, ejder och säl är
rovdjur (toppkonsumenter)
- Bottenlevande musslor och olika
bakterier äter döda växt- och djurdelar.
(nedbrytare)
Det finns många olika sätt att dela in havet i
olika ekosystem men ovan är ett förslag hur
det kan vara.
15.
Följ med vattenmannen och Speed när de tittar på havets botten genom
farkosten och alla fiskar är borta: https://urskola.se/Produkter/162287-
Vattenmannen-och-Speed-Utfiskning

17. Skog som ekosystem
Skogen är en av landets viktigaste ekosystem. Det är viktigt av flera anledningar, bland annat för alla djur och växter som bor där,
även för vårat friluftsliv och också för våran ekonomi. Det är alltså viktigt att vi tar hand om skogen då det är en stor del av vår
natur. Skogen består av flera delar och det finns mycket olika organismer (varelser) alltså djur och växter även olika marker.
Skogens fyra skikt:
- Växterna i en skog bildar mer eller mindre tydliga skikt (olika nivåer). Det högsta av dessa består av träd och kallas ”trädskikt”.
Ett träd har normalt bara en enda hög stam.
- Skogens näst högsta skikt kallas ”buskskikt”. I regel finns det flera stammar i en buske. Dessa är hårda och ”träiga” precis som
på träd. Sådana stammar kallas vedartade. Alltså befinner sig alla buskar på detta skikt.
- Under buskskiktet finns ”fältskiktet”. Det består av ormbunkar och fröväxter som inte är högre än ca 0,5 meter (t.ex. stensöta,
gräs, vitsippa och blåbär).
- Närmast markytan finns ”bottenskiktet”. Det bildas av mossor, lavar och svampar. Detta skikt är längst ner.
Det finns också indelningar(skikt) i marken som man också kan dela in i fyra delar: förnan, jordmånen, jordarten och berggrunden.
Du kan läsa mer om olika jordskikt på denna hemsida:
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem/vadarenjordman.14681.html som är skriven av en biolog, så
hemsidan är trovärdig.
16.

18. Sjön som ekosystem
Det finns ca 100 000 sjöar i Sverige vårt dricksvatten kommer från många av dessa sjöar. Mycket
av det regnvatten som faller över land samlas upp i små bäckar. Dessa förenas i allt större
vattendrag som slutligen töms i någon sjö. På så sätt tar en sjö emot ämnen från skogar och åkrar
i sin omgivning.
Sjön kan delas in i tre olika delar: stranden, den djupa botten och det fria vattnet.
1. Stranden:
På grunt vatten nära land alltså stranden finns ofta ett rikt växt- och djurliv. Där kan växterna sitta
fast på botten och ändå få tillräckligt med ljus för att växa. Bland alla dessa växter kan fåglar,
insekter, kräftdjur, snäckor och fiskar söka skydd och hitta mat.
2. Den djupa botten:
På den djupa botten är det för mörkt för växterna, eftersom de kräver ljus för att växa. På botten
lever bara vissa djur och bakterier. De får näring av alla döda djur och växter som flutit längst ner
till botten. Bakterier och dessa djur som lever på botten fungerar ungefär som sjöns nedbrytare
som lever på död föda. I skogen är svamp nedbrytare.
3. Det fria vattnet:
De ända växterna som lever i det fria vattnet är små växtplankton, som är alger som svävar runt i
vattnet. Även dem är beroende av ljus och svävar därför ganska nära vattenytan, ungefär i mitten.
Det lever även djurplankton i det fria vattnet som äter växtplankton. Och såklart finns det olika
typer av fiskar i det fria vattnet.
17.

19. • Vad en population är och vad som påverkar den
Population är inom biologi en grupp individer av samma art som finns inom ett visst område.
Hararna i en skog bildar en harpopulation, gäddorna i en sjö bildar en gäddpopulation osv.
Befolkningsökningen kan påverka flera ekosystem, ofta samtidigt. Till exempel, som kustområden
har blivit hem för fler och fler människor varje år, där har alltså bostäder och köpcentrum byggts,
och befintliga vägar breddas och nya vägar byggs. Bygget sker på bekostnad av skogar och vatten.
Även ökad trafik gör mer förbränning av fossila bränslen som är dåligt för naturen och mer
avloppsvatten är används vilket påverkar.
Alltså påverkar population = dit många t.ex. människor flyttar, naturen väldigt mycket, då man
bygger på naturen, använder den och kanske förstör djur och växters hem. Om man även åker
mycket bil så kommer det ut mycket farligt utsläpp som påverkar andra naturkatastrofer.
Alltså påverkar population av inflyttning och utflyttning.
18.

20. Vad är en försurning och hur påverkar den ekosystemet?
Försurning innebär att våra marker och vattendrag innehåller för mycket sura ämne som i sin tur leder till
att t.ex. sjöar och skogar dör eller skadas.
Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Utsläppen av svaveldioxid
kommer mestadels från förbränning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all form av förbränning, där
trafiken står för en stor del av utsläppen. Dessa utsläpp omvandlas i atmosfären till svavel- och salpetersyra
som sedan faller ner som surt regn.
Försurning sker både av människan orsakade och naturliga processer. Växter, i skogen, kan dessutom samla
upp betydande mängder sura partiklar och gaser med barr, blad och grenar
En försurad sjö är ett helt annat ekosystem än det ursprungliga. Försurningskänsliga arter minskar eller
försvinner helt, växt- och djurlivet är allmänt artfattigare, vattnet klarare och vitmossor och växtalger kan
växa långt ned på bottnarna tack vare till den förbättrade tillgängligheten av ljus. Nedbrytningen av löv och
annat dött organiskt material på botten går långsammare och materialet samlas på botten.
Alltså påverkar försurning en hel del, och bidrar till flera dåliga konsekvenser.
Läs mer om försurning: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rsurning
19.

21. Växthuseffekten
https://www.youtube.com/watch?v=S25LnVIKR8o
Creative Commons-licens – attribution (återanvändning tillåten)
Bild av: Claes Bernes
20.

22. Hur påverkar växthuseffekten ekosystemet?
Det pratas mycket om problem för ekosystemen när klimatet blir varmare. Ekosystemen
påverkas av själva värmen. Djur som inte kunde leva på en plats för att det var för kallt kan
plötsligt ta över den från de arter som redan finns där. Andra kanske är beroende av snö och is
som smälter bort.
Det kan också handla om att vattnet förflyttar sig. Floder kan torka ut, medan andra svämmar
över på grund av kraftiga regn som inte fanns tidigare. Floder som blir bredare och rinner
snabbare drar med sig en massa skit som förstör livet för djur och växter.
Klimatet på jorden har förändrats förut, men då har det tagit väldigt mycket längre tid. Då har
ekosystemen också kunnat förändra sig efter det nya. Trots att det gått långsamt har djur och
växter fått det svårt när temperaturen stigit väldigt mycket på jorden. Många arter kommer
helt enkelt att dö ut och man pratar om en massutrotning(många djur dör ut) i samband med
klimatförändringarna. Ekosystemen där alla arter påverkar varandra är så komplicerade att
ingen kan säga exakt vad som kommer att hända.
Men som sagt kommer ekosystemet att påverkas och förändras, djur som isbjörnar som
behöver is och kallt vatten kommer att dö ut när isen smälter, och djur som inte klarar av
värme kommer också att dö ut. Och om dessa djur dör påverkas andra djur, och hela naturen
påverkas.
21. Här är ett spel om
växthuseffekten
(greenhouse
effect engelska)
https://phet.colora
do.edu/en/simulati
on/greenhouse

23. Ozon
Ozon är ett ämne som finns naturligt och utspritt i atmosfären. Ozonet finns ca 2 mil över
havsytan. Vi säger att ozonet bildar ett ozonskikt, trots att det inte finns något riktigt skikt.
Ozonskiktet är mycket viktigt för naturen, alltså växter djur och oss människor. Det fungerar som
jorden ”solglasögon” som filtrerar (tar bort) alla farliga UV-strålningar som kommer från solen.
Utan detta skydd hade det troligtvis inte levt några växter eller djur på land, havet skyddar mot
UV-strålningen.
22.

24. Ozonskiktet påverkar ekosystemet
Ozonskiktet har blivit mycket tunnare än vad det var förr och än vad det borde vara.
Allra tunnast har det blivit längst sydpolen. Det är utsläpp av vissa gaser som har
förstört ozonet. Om alla länder i världen förbjuder ämnen som förstör ozon, kan
ozonskiktet bli normalt igen. Det har faktiskt redan börjat återhämta sig, vilket visar att
insatser för miljön hjälper.
Avgaser från bilar kan medverka till att det bildas ozon nära jordytan. Det är inte bra
eftersom ozon lätt skadar både växter, djur och människor. Redan små mängder ozon
irriterar våra ögon och slemhinnor. Ozon är alltså bara bra för oss om det håller sig på
hög höjd i atmosfären.
Utan ozonskiktet skulle inget biologiskt liv kunna förekomma på jorden. Därför är det
oroande att ozonskiktet i atmosfären de senaste åren har tunnats ut. I normala fall
finns det en naturlig balans mellan produktion och nedbrytning av ozonmolekyler i
atmosfären. Vid utsläpp av ozonnedbrytande ämnen påverkas balansen i atmosfären,
ozonlagret tunnas ut och mängden UV-strålning som når jordytan ökar.
Alltså får inte ozonskiktet bli för tunt för då kommer alla växter och djur på land dö ut,
då de inte klarar UV-strålningen.
23.

25. Källor24.
Alla källor jag har använt mig av är pålitliga av flera olika slag. Jag har använt mig av bland annat Gleerups.se som jag har
använt mest, en artikel från Sveriges radio, och lite av wikipedia.se. Alla dessa olika hemsidor är skrivna av t.ex. kunniga
författare, lärare och olika forskare, alla dessa människor har en utbildning och är alla specialister på olika sätt. Gleerups.se
har publicerats på nätet av anledningen att barn och ungdomar ska lära sig, inte för att tillexempel övertala någon genom
att ljuga utan de som skrivit på denna hemsida har skrivit det så att människor som går i skolan ska lära sig så lätt och
mycket som möjligt. Alla hemsidorna som jag har använt mig av blir granskade av andra specialister innan hemsidorna
släpper mer information. Många hemsidor som skolor köper har också kontakt med barnen och lärarna i skolorna som
använder dessa hemsidorna och då får barnen och lärarna vara med och tycka till, säga vad som är bra och vad som kan
förbättras, vilket gleerups.se är. Alla dessa hemsidorna är nära i tid, nära till händelsen. Vilket betyder att de som skriver
information till hemsidan skriver alltid mer ifall de kommer på något mera eller om någon forskare märker att någonting
nytt med tillexempel om människorna i samhället påverkar ekosystemet på något nytt sätt, de publicerar alltid den nyaste
informationen. Tillexempel Gleerups.se och andra flera hemsidor är förstahandkällor, det betyder att författaren som
skriver hemsidan inte tar information från andra olika källor. Många tror att tillexempel wikipedia.se är en opålitlig källa på
grund av att andra kan gå in och skriva information på hemsidan, men innan denna information släpps ut så andra kan se
den så granskas den alltid av en utbildad människa. Flera olika forskare och lärare kan också gå in och skriva till andra bra
saker som inte redan står där, vilket gör att hemsidan blir full av massor av information från flera vinklar. Jag har använt mig
av en lärobok som har köpts av skolan, det är gleerups.se. Den hemsidan är köpt av björknässkolan. Den är köpt på grund av
att skolan vet att den är pålitlig och trovärdig källa eftersom att det är läromedel. Sveriges radio är godkända av staten och
är därför en trovärdig källa. Informationen jag tog från Sveriges radio var en artikel, om ett radioprogram. I själva
radioprogrammet så kan det förekomma saker som inte är trovärdiga, men eftersom att programmen granskas så släpps
inget trovärdigt.