Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller åttans biologi.
Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller nians biologi.
Innehåll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller nians biologi.
Innehåll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och Hållbar utveckling
En keynote om blodomloppet, hur det stora och lilla kretsloppet fungerar samt hur hjärtat fungerar som pump. Presentationen tar även upp blodets gasutbyte.
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i fysik.
Presentation som innehåller åttans fysik.
Innehåll: Kraft och tryck, Rörelse och fritt fall, Elektricitet, Magnetism, Energi, Arbete
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i fysik.
Presentation som innehåller sjuans fysik.
Innehåll: Solsystemet & Mått och materia & Värme & Ljud
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller sjuans kemi.
Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
4. Celler och vävnad
• I din kropp finns flera miljarder celler.
• I cellerna pågår det hela tiden cellandning.
• Celler som är lika bildar tillsammans en vävnad.
• Det finns olika sorters vävnad:
– Täckande vävnad (t.ex. i hud)
– Flytande vävnad, (t.ex. blod)
– Muskelvävnad
5. Organ
• Olika sorters vävnad bygger upp
organ.
• Kroppens största organ är huden.
• Exempel på organ:
– Hjärna
– Hjärta
– Njurar
– Lungor
– Skelettmuskel (armmuskel, mm).
6. Organsystem
• Organen samarbetar i olika organsystem.
• Exempel på organsystem:
– Rörelsesystemet (gör så att vi kan röra på oss)
– Matspjälkningssystemet (smälter maten)
– Andningssystemet
– Blodomloppet
– Fortplantningssystemet
7. Skelett, leder och muskler
• Skelett, leder och muskler samarbetar.
• Skelettet ger kroppen stadga.
• Leder mellan benen gör att du kan böja på
fingrar, ben och andra kroppsdelar.
• Muskler kan dra ihop sig.
• Vissa muskler (t.ex. armmuskeln) styr du med
din vilja medan andra muskler (t.ex.
hjärtmuskeln) styrs av kroppen.
8. Föda
• I maten så finns det som behövs för att kroppen ska
kunna bygga upp celler och vävnader.
• Du bör äta regelbundet och ha en varierad kost.
• Du behöver få i dig:
– Vatten
– Kolhydrater (energikälla, finns i bl.a. pasta, potatis och
bröd)
– Fett (energiförråd)
– Proteiner (kroppens byggstenar, finns i bl.a. kött och ägg)
– Vitaminer
– Mineraler
9. Matens väg genom kroppen
1. Munnen
2. Matstrupen
3. Magsäcken
4. Tarmar
5. Ändtarmen
10. Matspjälkningskanalen
• Tänderna tuggar sönder maten.
• Magsaft i magsäcken bryter ner maten.
• I tarmarna tas näring från maten upp. Näringen
överförs till blodet och transporteras vidare till
kroppens celler.
• I tarmarna bryts maten också ner till mindre
delar.
• I tjocktarmen så finns det nyttiga bakterier som
hjälper till med nedbrytningen av maten.
• I ändtarmen samlas resterna som sedan bajsas
ut.
11. Enzymer
• I nästan hela matspjälkningskanalen (vägen
maten tar i kroppen) så finns det enzymer som
hjälper till med att bryta ner maten.
• Enzymer finns på olika ställen i kroppen. De
fungerar som katalysatorer och snabbar på
processer.
12. Andningsorganen består av
• Mun- och näshåla
• Luftstrupe
• Luftrör
• Lungor
• På luftvägarnas insida
sitter flimmerhår som
stoppar damm så att
det inte kommer ner i
lungorna.
13. Andningsorganen
• Andningsorganen tar upp syre från luften och
släpper ut koldioxid från kroppen.
• Dina två lungor har mängder med lungblåsor.
• På utsidan av lungblåsorna sitter tunna blodkärl.
Syre och koldioxid kan ta sig genom blodkärlens
tunna väggar och på så sätt transporteras syre
och koldioxid mellan kroppens blod och luften i
lungorna.
14. Blodomlopp
• Blodomloppet kallas också cirkulationssystemet.
• Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen.
• Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut i kroppen (genom
artärerna).
• Ute i kroppen används syre i cellandningen.
I cellandningen skapas koldioxid.
• Blodet som leds tillbaka till hjärtat (genom venerna)
innehåller koldioxid och är syrefattigt.
15. Hjärtats uppbyggnad
• Hjärtat är indelat i en högerdel och en vänsterdel.
• Högerdelen pumpar blod till lungorna (lilla kretsloppet)
• Vänsterdelen pumpar ut blod i kroppen (stora
kretsloppet)
16. Blodets två kretslopp
• Lilla kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat till
lungorna och tillbaka till hjärtat. I lungorna
hämtar blodet syre och lämnar ifrån sig
koldioxid.
• Stora kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat
och ut till kroppens alla organ och tillbaka till
hjärtat igen. På väg ut i kroppen så hämtar
blodet näring i tarmarna.
17. Blodgrupper
• Människan har fyra blodgrupper: A, B, AB och
0 (noll).
• Vilken blodgrupp du har beror på vilka
blodgrupper dina föräldrar har.
• Vid blodtransfusion så måste du få blod av rätt
blodgrupp.
18. Rening av blodet
• Levern, lungorna och njurarna renar blodet.
• Levern bryter ner giftiga ämnen.
• Med lungorna andas du ut koldioxid.
• Njurarna renar blodet från avfallsämnen från
cellerna. Njurarna tillverkar också urin som
transporterar bort avfallet från kroppen.
19. Försvar
• Huden är ditt yttre försvar mot bakterier och
virus.
• Kroppens andra försvarslinje är en
inflammation.
• Vid en inflammation så kommer det mer blod
och vita blodkroppar till den skadade huden.
De vita blodkropparna kan döda bakterier.
• Kroppens tredje försvar är hela
immunförsvaret.
20. Immunförsvaret
• Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och
virus.
• Immunförsvaret består av flera olika sorters vita
blodkroppar och antikroppar.
• Om man haft en sjukdom så kan man bli immun
mot att få den igen. Det beror på att
immunförsvaret minns sjukdomen och snabbt kan
bekämpa den.
• När man vaccineras så injiceras ett svagt
smittämne i kroppen. Immunförsvaret lär sig då
hur det ska försvara sig mot smittämnet.
21. Våra sinnen
• Våra fem sinnen:
– Syn
– Hörsel
– Smak
– Lukt
– Känsel
• Sinnena skickar signaler till hjärnan. Hjärnan
tolkar signalerna och du förstår vad som
händer.
22. Syn
• Ljus går in i ögat genom pupillen. Pupillen är en
öppning i regnbågshinnan. Pupillen kan variera i storlek
och släppa igenom olika mycket ljus.
• Ljuset bryts i linsen och hamnar sen på näthinnan
längst bak i ögat.
• På näthinnan finns det sinnesceller.
• Sinnescellerna skickar signaler vidare till hjärnan via
synnerven.
• Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad du ser.
23. Örat
• Ljudvågor fångas upp av ytterörat och leds till
innerörat.
• Ljudvågor får trumhinnan i örat att börja vibrera.
• I innerörat omvandlar sinnesceller vibrationerna till
signaler som skickas med hörselnerven till hjärnans
hörselcentrum.
• Innerörat innehåller också organen som styr din balans.
24. Smaksinnet
• I munnen finns det tusentals smaklökar.
• De flesta smaklökarna sitter på tungan.
• Du kan känna 5 smaker:
– Sött
– Salt
– Surt
– Beskt
– Umami (ungefär buljongsmak)
25. Luktsinnet
• I slemhinnan högst upp i näshålan så finns det
luktsinnesceller. Dessa celler känner dofter.
• Från sinnescellerna går nervsignaler till
hjärnans luktcentrum. När signalerna när
luktcentrum så känner du doften.
26. Känsel
• Känselkroppar i huden kan känna tryck, beröring,
kyla, värme och smärta.
• Känselkropparna skickar signaler till
känselcentrum i hjärnan. När signalerna når
känselcentrum så blir vi medvetna om känslan.
• Smärta är till för att varna så att du kan undvika
faror.
27. Nervsystemet
• Nervsystemet skickar elektriska signaler genom
kroppen.
• Det är nervsystemet som tar emot signaler från
dina sinnen och skickar dom vidare till hjärnan.
• Det är nervsystemet som styr kroppens muskler.
• Vissa delar av nervsystemet är viljestyrda (t.ex att
medvetet spänna en muskel) och andra är inte
viljestyrda (t.ex. att de inre organen fungerar).
• Nervsystemet består av nervceller.
• Hjärnan är en del av kroppens nervsystem.
28. Hjärna
• Hjärnan består av många miljarder nervceller.
• Hjärnan är alltid aktiv.
• Vänster hjärnhalva kan tala, läsa, skriva, räkna
och minnas detaljer i en bild.
• Höger hjärnhalva kan sjunga, teckna, känna
igen melodier och ser helheter i en bild.
29. Hjärnan har olika centra
• Olika delar av hjärnan olika uppgifter.
• En hjärnskada kan ge förlamning och en annan
hjärnskada minskad känsel. Det beror på vilket centra
som har skadats.
• Exempel på uppgifter:
– Tal
– Lukt
– Hörsel
– Rörelse
– Känsel
– Syn
– Balans
30. Hormoner
• Många av kroppens funktioner styrs av hormoner.
Exempelvis så styr hormoner följande:
– tillväxt
– matsmältning
– Sexualitet (testosteron och östrogen)
– pubertetsutveckling
– blodsockerbalans
• Körtlar i kroppen tillverkar hormoner. Hormonet släpps
ut i kroppen och transporteras med blodet. Hormonet
påverkar sedan cellerna i ett helt annat organ.
• Exempel: Testiklarna är körtlar som tillverkar
könshormonet testosteron. Testosteron i blodet
påverkar bl.a. skäggväxten.
32. Kvinnans könsorgan
• Kvinnans yttre könsorgan
består av inre blygdläppar,
yttre blygdläppar och
klitoris.
• Klitoris är känslig för sexuell
beröring.
33. Kvinnans inre könsorgan
• En gång i månaden släpper en av kvinnans
äggstockar ett ägg.
• Ägget kan befruktas och bli ett foster. Om ägget
inte befruktas så får kvinnan en mensblödning.
• Ägget transporteras från äggstocken, genom
äggledaren och till livmodern.
34. Mannens könsorgan
• Mannens yttre könsorgan består av penis och
pung.
• I pungen finns 2 testiklar.
• Pungen ligger utanför kroppen för att testiklarna
inte ska bli för varma.
• Längst ut på penis sitter ollonet. Ollonet är
känsligt för sexuell beröring.
35. Mannens inre könsorgan
• I testiklarna bildas varje dag miljontals
spermier.
• När mannen får utlösning så trycks spermier
ut genom sädesledarna. Sperma kommer ut ur
penis.
36. Puberteten
• Puberteten är när du blir könsmogen,
vanligtvis sker det när man är mellan 9 och 16
år.
• Det börjar växa hår runt könsorganen.
• Killar får skäggväxt, testiklarna växer och
produktionen av testosteron ökar.
• Tjejer får mens, större bröst och produktionen
av östrogen ökar.
37. Mens
• Tjejer har mens ungefär en gång i månaden.
• Om ägget inte befruktas så får man en
mensblödning.
• Tampong, binda och menskopp är olika
exempel på mensskydd.
38. Upphetsning och sex
• När en kille är sexuellt upphetsad så blir penis stor och
stel. Mannen har fått stånd. Stånd kallas även för
erektion.
• När en tjej är sexuellt upphetsad så svullnar
blygdläppar och klitoris. Samtidigt så blir slidan fuktig.
• När en man får orgasm så får han samtidigt utlösning.
• När en kvinna får orgasm så sker sammandragningar i
slidan.
• Onani är när man smeker sig själv.
• Petting är när man smeker varandras könsorgan.
• Vid samlag så för mannen in sin penis i kvinnans slida.
39. HBT
• Heterosexuella: dras till personer av motsatta
könet.
• HBT står för homosexuella, bisexuella och
transsexuella personer.
• Homosexuella: dras till personer av samma kön.
• Bisexuella: dras till personer av bägge könen.
• Transexuella: upplever att deras biologiska kön
inte stämmer med deras självbild. En del
personer genomgår könsbytesoperationer för att
byta kön.
40. Befruktning
• När mannen får orgasm så skjuter han in spermier i
slidan.
• Om en spermie tränger in i ett ägg så blir ägget
befruktat.
• Vid befruktningen så bildas en cell med arvsanlag från
mammans ägg och pappans spermie.
• Den nya cellen växer genom att dela sig.
• Det befruktade ägget växer sedan till sig i kvinnans
livmoder.
41. Graviditet
• En normal graviditet är nio månader.
• Tidiga tecken på graviditet är utebliven mens och
illamående.
• Fostret får syre och näring från mamman via
navelsträngen. Navelsträngen sitter fast i
moderkakan.
• Vid missfall så avbryts graviditeten av sig själv.
42. Förlossning
• Vid förlossningen kommer babyn
ut genom kvinnans slida.
• Vid kejsarsnitt tas babyn ut
genom ett snitt i buken.
• Vid amning så dricker babyn
mammans näringsrika
bröstmjölk.
43. Preventivmedel
• Preventivmedel förhindrar en graviditet.
• Exempel på preventivmedel är kondom, p-piller,
minipiller, P-spruta, P-stav, pessar och spiral.
• Det enda preventivmedlet som skyddar mot
könssjukdomar är kondom.
• Om man haft ett oskyddat samlag så kan man dagen
efter samlaget köpa ett akut p-piller på apoteket. Akut
p-piller kallas även dagen efter piller.
44. Kondom
• En kondom är en ”gummistrumpa” som sitter
på penisen under samlaget.
• Kondom är det enda preventivmedlet som
skyddar mot både graviditeter och
könssjukdomar.
45. P-piller
• P-piller är tabletter som innehåller kvinnliga
könshormoner.
• Om man äter ett p-piller varje dag så
förhindras graviditeter.
46. Abort
• I Sverige har vi fri abort fram till vecka 18.
• Abort sker på sjukhus och innebär att ett
foster tas ut ur kvinnans kropp.
• Tidigt i graviditeten så skriver läkaren ut ett
abortpiller.
• Senare i graviditeten så framkallas ett missfall
och fostret skrapas eller sugs ut.
47. Könssjukdomar
• När man har sex så kan könsjukdomar överföras
från den ena personen till den andra personen.
• Kondom skyddar mot könssjukdomar.
• Klamydia och gonorré orsakas av bakterier och
kan botas med antibiotika.
• Om man inte behandlar klamydia och gonorré så
kan man bli steril.
48. Könssjukdomar orsakade av virus
• Könsherpes ger små blåsor runt könsorganen.
Herpes kan inte botas.
• Kondylom är vårtor runt könsorganen.
Vårtorna kan behandlas.
• HIV-virus ger upphov till sjukdomen aids.
• Man kan få HIV på tre olika sätt:
– oskyddat sex
– blodöverföring
– från mamma till foster
49. Prostitution och sexuellt våld
• Prostitution är sex mot betalning.
• Våldtäkt är någon tvingas till sex.
• En pedofil har sex med en person som är under
15 år.
• Incest är sexuella handlingar mellan
familjemedlemmar och nära släktingar.
• I Sverige så är våldtäkt, pedofili och incest
förbjudet.
50. Omskärelse och könsstympning
• Vid manlig omskärelse tas en del av förhuden
bort.
• Kvinnlig könsstympning innebär att man skär
bort hela eller delar av de yttre könsorganen.
Ibland sys också slidöppningen nästan helt
ihop.
• I Sverige så är kvinnlig könsstympning
förbjudet.
51. Ätstörningar
• Anorexi och bulimi är ätstörningar.
• Anorexi är självsvält. En del personer svälter
sig själva till döds.
• Bulimi är hetsätning följd av att man kräks upp
maten.
52. Dopning
• Folk dopar sig för att bli starkare.
• Anabola steroider är ett vanligt
dopningsmedel.
• Anabola steroider har många biverkningar.
• Exempel på biverkningar:
– Sterilitet
– Krympta testiklar
– Impotens
– Våldsamhet
53. Droger
• Droger är beroendeframkallande.
• Alla droger är farliga. Det finns inga ofarliga
droger.
• Exempel på droger:
– Tobak
– Alkohol
– Narkotika
54. Tobak
• Cigaretter och snus innehåller tobak.
• Hela kroppen skadas av rökning:
– Huden blir gråaktig
– Håret blir matt och livlöst
– Cancerrisken ökar
– Det är svårare att bli gravid
– Risken för impotens och sterilitet ökar.
• Rökare dör i snitt 10 år tidigare än icke-rökare
55. Alkohol
• Alkohol skadar hela kroppen, mest skadas hjärna och
lever.
• Ungas hjärna tar extra stor skada av alkohol. Det beror
på att deras hjärna fortfarande växer och utvecklas.
• Alkohol ligger bakom många dödsolyckor i trafiken.
• Om en gravid person dricker alkohol så får fostret
samma alkoholhalt som mamman. Alkoholen kan ge
barnet hjärnskador.
56. Narkotika
• Narkotika kallas även knark.
• Narkotika är förbjudet i Sverige.
• Narkotika är skadligt och starkt beroendeframkallande.
• En del narkotika gör att man känner sig lugn och
bekymmerslös, annan narkotika gör en upprymd och
aktiv.
• Exempel på narkotika: hasch, marijuana, morfin,
heroin, amfetamin, kokain, LSD, ecstasy.