More Related Content
Similar to Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
- 1. Biologi för årskurs7-9 Samspel Lena Koinberg
- 2. Denna presentation innehåller •Fotosyntes och cellandning • Äta och ätas • Konkurrens och samarbete
- 3. Fotosyntes och cellandning LenaKoinberg
- 4. Fotosyntes • Fotosyntesen skeri växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. Energin använder växterna i fotosyntesen. I fotosyntesen tillverkar växterna socker (kallat glukos). • I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och vatten till energirikt socker och syre. • koldioxid + vatten + energi socker + syre • Sockret kan sedan omvandlas till andra ämnen som växten behöver.
- 5. Cellandningen • Alla organismerhar cellandning. • När djur äter växter så får de tillgång till energin i växternas kolhydrater. • Energin använder djuren till rörelse, värme och för att bygga nya celler och växa. • Svampar får också sin energi från växterna. • I kroppens celler sker sedan cellandning. Då förbränns sockret med hjälp av syre från inandningsluften. • När solen inte skiner så får växter sin energi via cellandning. • socker + syre koldioxid + vatten + energi
- 6. Fotosyntes och cellandningsamspelar • Cellandning är fotosyntes baklänges. • Djur andas in syre, äter växter och har cellandning. • Gröna växter, alger och vissa bakterier har fotosyntes när solen skiner. De får energi genom cellandning när solen inte skiner. • Cellandning: – Socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntes: – koldioxid + vatten + energi socker + syre
- 7. Fotosyntes (när solenskiner) koldioxid + vatten + energi socker + syre Solljus Vatten Koldioxid Syre Socker
- 8. Cellandning (dag ochnatt) socker + syre koldioxid + vatten + energi Vatten Koldioxid Syre Socker
- 9. Cellandning socker + syrekoldioxid + vatten + energi Syre Socker Vatten Koldioxid
- 10. Äta och ätas LenaKoinberg
- 11. Producenter • Växter ochalger har fotosyntes. De kan använda energin i solljuset för att producera energirikt socker. • Växter och alger kallas för producenter.
- 12. Konsumenter • Djur, svamparoch bakterier får i sig energirika ämnen genom att äta växter, alger eller andra djur. • Att äta är att konsumera. • Djur och svampar är konsumenter.
- 13. Näringskedja • I ennäringskedja så studerar man vem som äter vem. • De gröna växterna producerar mat genom sin fotosyntes. De är producenter i näringskedjan. • Djur äter växter eller andra djur. Djuren är konsumenter i näringskedjan. • Toppkonsumenten är sist i näringskedjan. Den äts inte upp av någon. • Människan är toppkonsument.
- 14. Näringsväv • Djur kanäta flera olika organismer. Näringskedjan är därför en förenklad bild. En näringsväv ger en bättre bild av verkligheten. • Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. Blad Mask Igelkott Ekollon ÖrnOrm Mus
- 15. Näringspyramid • Det ärstora energiförluster i näringskedjan. Det blir därför färre och färre djur uppåt i kedjan. • Bara 10% av energin går vidare till nästa nivå. • Energiförlusterna beror på att organismerna i varje steg använder energi för att leva och växa.
- 16. Nedbrytare • Nedbrytare äterdöda djur och växter. • Nedbrytarna bryter ned och sprider ämnena som finns i de döda organismerna. • Nedbrytarna är mycket viktiga för naturens kretslopp. • Bakterier och svampar är de viktigaste nedbrytarna. • Bilden visar en daggmask. Daggmaskar är nedbrytare.
- 17. Parasiter • Parasiter leverpå andra organismer. • Värddjuret som parasiten lever på blir ofta sjuk och svag.
- 18. Försvar för attöverleva • För att överleva så är det viktigt att skydda sig från att bli uppäten. • Det finns olika sätt att försvara sig: – att slåss – att fly – att gömma sig – att samarbeta i grupp – att luras • Växter kan skydda sig genom att ha taggar eller innehålla gifter. • Växter och djur signalerar ofta att de är giftiga genom att ha starka färger.
- 19. Djurs försvar • Endel djur kamouflerar sig och har samma kroppsfärg som bakgrundens färg. • Igelkottens försvar består av taggar. • Blomflugans försvar är att den luras och ser ut som en geting.
- 20. Konkurrens och samarbete LenaKoinberg
- 21. Växters konkurrens • Organismernatävlar med varandra om naturens resurser. • Växter konkurrerar med varandra om solljus, vatten och mineralämnen i marken.
- 22. Djurs konkurrens • Djurkonkurrerar om mat, vatten, boplatser och en partner att få ungar med. • Allätare kan äta många sorters mat och har ofta lätt att hitta mat. • Många djur skaffar sig ett revir som de kontrollerar och försvarar. • Djur kan flytta för att hitta ett bättre ställe att bo på. • Flyttfåglar flyttar varje år. På sommaren så bor de i Sverige och på vintern så bor de i varmare länder.
- 23. Samarbete • Många djursamarbetar genom att leva i flock. • En del flockar har en ledare som bestämmer. • Andra flockar samarbetar utan ledare.
- 24. Symbios • Symbios ärett nära samarbete mellan arter. • Svampar samarbetar ofta med växter. Svamphyferna växer samman med växternas rötter. Svampen får socker från trädet. Svampen hjälper växten att suga upp mineraler och vatten ur marken. • Små fiskar putsar på stora fiskar. De små fiskarna äter då små bakterier. I utbyte så får de skydd av de stora fiskarna. • Människan har nyttiga bakterier i tjocktarmen.