1. Var källkritisk!
Vad kan detta källmaterial berätta om det jag vill veta?
Hur funkar källan i förhållande till min vetenskapliga fråga?
Vilka kritiska invändningar måste jag rikta mot källan innan
jag använder den?
Vem står bakom källan, i vilket syfte har källan skapats/skrivits?
Tumregel
Vem säger vad, hur, när och varför och med vilken
avsikt? Från vilket sammanhang kommer
materialet/källan?
2. ”Trögheten, som är en viktig historisk kraft, berör
anden i högre grad än materian, ty den senare är
ofta snabbare än den förra. Människan använder
de maskiner hon skapat, samtidigt som hon
bibehåller den mentalitet hon hade före dessa
maskiner. Bilisten har ryttarens ordförråd och
1800-talets fabriksarbetare har sina fäders och
förfäders bondementalitet. Mentaliteternas
historia är historien om historiens långsamhet.”
(Jacques Le Goff, fransk historiker, Annalesskolan)
3. Varför måste vi kunna se
de långa linjerna genom historien?
Vi kan då se förändringar, vad som är kontinuitet i
historien. Det är lättare att se dramatiska förändringar
än det som är varaktigt över tid och rum.
Vi kan jämföra vår civilisation med kulturer från andra
tider. Vi kan lära av det förflutna, vi kan undvika misstag
i framtiden.
5. FORNTIDEN
Hur gammal är människan?
Afrika är människans ursprung.
Lucy, ca 3 miljoner år gammal, apa. Gick upprätt, ca 1,15 m.
2 miljoner år sedan. Homo Habilis, den händiga människan.
Kunde använda enkla stenredskap.
1,3 miljoner år sedan. Homo Erectus, den upprätta människan.
Kände till elden. Spred sig troligen utanför Afrika, till Asien och
Europa.
100 000 år sedan. Homo Sapiens Neanderthalensis, den vetande
människan. Större hjärnvolym, utvecklade redskapen, hade
ritualer. Inte utvecklad talförmåga pga strupen.
Eber
NV3A
6. FORNTIDEN
Hur gammal är människan?
Ca 50 000 år. Homo Sapiens Sapiens, den moderna människan.
Konkurrerade ut Neandertalarna; effektivare redskap och
därmed lyckades bättre i jakt. För ca 30 000 år sedan tycks
neandertalarna ha ”försvunnit”.
De sista 5000 åren har vi kunnat förmedla oss i skrift och
lämnat spår till eftervärlden.
Ca 10 000 f.kr övergår människan från jägar-samlarsamhällen
till jordbruksamhälle
Ca 5 000 f.kr utvecklas de första städerna.
3 000 f.kr ansatser till skriftspråk. Metall började användas till
redskap och vapen.
Eber
NV3A
7. FORNTIDEN
Jägare och samlare
Spreds över jordklotet i sökandet efter föda.
Utrotade de största däggdjuren.
Klimatförändringarna kan ha påverkat.
Överlevnad: samla annan föda.
Männskan i Afrika blev samlare för ca 50 000 år sedan. För
övriga världen ca 10 000 f.kr.
Bofasta samlare fick skapa lösningar vid översvämningar,
befolkningsökning etc.
Eber
NV3A
8. FORNTIDEN
De första jordbrukarna
En långsam process, tvingades att odla för överlevnad. Bofasta.
Främre Orienten (korn, vete),
Sydöstasien (ris), Kina (hirs, sojaböor),
delar av Afrika (hirs, durra) och
Mellanamerika (pumpa, majs).
Började tämja djur. I vissa regioner boskapsuppfödning viktig.
Blev nomader, flyttade djuren efter betesmöjligheterna.
Svedjebruk = bränna vegetation för att röja och ge näring åt
jorden. Utarmas snabbt. Lägga jorden i träda efter ca 5 år igen.
Träda i 20-30 år. Inte så effektivt.
Floderna bra odlingsmöjligheter, slam från vårfloden gav
gödning. Leda vattnet via kanaler, konstbevattning.
En av människans viktigaste uppfinningar.
15-30 ggr fler människor kunde födas än via svedjebruk.
Eber Två skördar per år.
NV3A
9. FORNTIDEN
De första européerna
Europa bosätts efter inlandsisens tillbakadragande. Sverige ca
10 000 f.kr.
Ca 4000 f.kr-2800 f.kr restes megaliter (stora stenar), för
begravningar och kult, t ex Stonehenge. I Sverige kallas
megaliterna dösar och gånggrifter.
Eber
NV3A
10. FORNTIDEN
Människan lär sig skriva
Före skriften fanns symboler, lerfigurer för kommunikation,
särskilda budskap.
Skriften utvecklades ca 3000-1000 f.kr.
Sumererna i Mesopotamien/kilskrift,
Egypten/hieroglyfer (”heliga tecken”)
Kina ca 1500 f.kr, Mexico ca 1000 f.kr.
Senare skriftsystem vid Indus och på Kreta.
Man använde material som fanns; papyrus, lera, grönsten.
Alfabet, serie tecken för konsonantljud.
Skapat av Fenicierna, handelsmän, i dagens Libanon.
Grekerna utvecklade alfabetet, som lade till vokaler. Alfa, Beta.
Romarna utvecklade grekernas alfabet till latinska bokstäver.
I Kina teckensystem,
symboler för idéer och händelser.
Eber + alla kan förstå varandra
NV3A - lära sig 10 000-tals tecken.
11. FORNTIDEN
Börjar använda metaller
Började användas för de var vackra. Smycken kom före
redskap och vapen. Blev en statussymbol.
Koppar ca 9 500 f.kr. Ev. guld tidigare än så.
3 000 f.kr. tillverkade man brons (fe,Cu) mer lämpat för
redskap. Även det för ”rika”.
Järnbearbetning ca 2000 f.kr. i Främre Orienten och Egypten.
Gott om järnmalm, mer tillgänglig för alla.
Eber
NV3A
12. FORNTIDEN
De första civilisationerna
Jordbrukare samman i större byar, några tusen invånare.
Jeriko i Jordandalen (ca 8 350 f.kr.), Çatal Hüyük i Mindre Asien (ca 6 250 f.kr).
Specialisering av samhället; hantverkare, ämbetsmän,
präster. Möjligt tack vare överskott från jordbruket.
Konstbevattning krävde central ledning och kontroll.
Leder till mäktigare politisk ledning.
Spannmålslager, tempel, palats. Nära knutet till
prästerskapet.
Byggnationer och idéer ledde till teknologisk utveckling.
Man uppfann hjulet, drejskivan, plogen.
Eber De fyra första stora civilisationerna var flodkulturer:
NV3A Nilen, Tigris & Eufrat, Indus och Huang He (Gula floden).
