Medeltiden En dynamisk tid!
Romerska riket Geografisk placering Klientsystemet Den romerska republiken Bra handelsläge Längs Tibern - Öst - Väst Vadst...
<ul><li>Efter kejsar Marcus Aurelius (121 -180 e.kr) bryter inbördeskriget ut igen under den sk. militäranarkin. Detta til...
Äldre medeltid Sjukdomar Ekonomisk nedgång Minskad handel efter Romarrikets fall Kulturell nedgång Ökad analfabetism Folkv...
Tidsaxel: Tidig medeltid Högmedeltid Senmedeltid 500 1000 1300 1500 Samhällsutvecklingen under perioden kan beskrivas på f...
Folkvandringarna 370-600 e.kr. <ul><li>Dominoeffekt bildas då Hunnerna erövrar områden kring Svarta Havet. </li></ul><ul><...
 
Kyrkan <ul><li>Kyrkan kom att växa sig stark då de bevarade skriften och det latinska språket. </li></ul><ul><li>De gotisk...
Frankerriket 500-870 e.kr. <ul><li>Karl den store kröntes av påven till romersk kejsare  år 800. </li></ul><ul><li>Han lov...
 
Feodalism <ul><li>Ett system där soldater erbjuder sina tjänster till kungen i utbyte för län. </li></ul><ul><li>Länsherra...
Islams framväxt <ul><li>Kalifat: Riken som skapades efter Mohammeds död. </li></ul><ul><li>Islam spred sig snabbt under de...
Islamiska expansionen (661–750 e.Kr.) █▌  Expansion under Profeten Mohammed,622–632 e.Kr. █▌  Expansion under de fyra rätt...
Det bysantiska riket <ul><li>Romarriket delades i en västlig och östlig del år 395.  </li></ul><ul><li>Konstantinopel blev...
HÖGMEDELTIDEN 1000-1300
Treståndsläran <ul><li>De som bad, de som krigade och de som arbetade. </li></ul><ul><li>Borgarna var en ny grupp som kom ...
Jordbruket <ul><li>Nya uppfinningar och nya sätt att bruka jorden gav ett överskott och befolkningen växer. </li></ul><ul>...
 
Handeln <ul><li>Den internationella handeln expanderar mellan 1000-1200 talet. </li></ul><ul><li>Italienska städer får ett...
Urbaniseringen 1000-1300 <ul><li>Städerna växte fram vid hamnar och stategiska handelsleder. </li></ul><ul><li>Europas stö...
Den medeltida staden <ul><li>Självständiga politiska enheter som styrde sig själva. </li></ul><ul><li>Staden bestod i huvu...
Ö kad handel Politisk stabilitet Befolkningsökning Penningekonomins återinförande <ul><li>Utvecklingen av handelsförbund <...
Kyrkan <ul><li>Kyrkan:  reglerade äktenskap och människors själar. </li></ul><ul><li>De världsliga lagarna: Reglerade brot...
Klosterväsendet <ul><li>Klosterväsendet var vanligare i det bysantiska riket än i väst. </li></ul><ul><li>Många reformer k...
Munkordnar <ul><li>Munkarna hade kunskap om läkemedel och kom att driva hospital.  </li></ul><ul><li>Dominikanorden: Grund...
Korstågen <ul><li>Muslimerna hade erövrat det hela landet och de kristna pilgrimerna kunde inte bege sig dit. </li></ul><u...
<ul><li>Normalt pratar man om nio numrerade korståg, inriktade på att ta över eller stärka kontrollen över det Heliga land...
Första korståget  1095-99 <ul><li>Det egentliga korståget startade planenligt hösten år 1096. Efter att ha gått över Mindr...
 
Korsfararstaterna  <ul><li>Korsfararna organiserade sig snart i flera stater.  </li></ul><ul><li>Viktigast var det kungari...
 
Riddarordnarna <ul><li>  En riddarorden bestod av riddare som var både krigare och munkar.  </li></ul><ul><li>Tempelherreo...
Det andra kortåget 1144-1186 <ul><li>Ett andra korståg utlystes och man vandrade för att inta Damaskus.  </li></ul><ul><li...
Det tredje korståget 1189-1192 <ul><li>Den västliga kristna världen chockades av Saladins framgångar.  </li></ul><ul><li>P...
Richard Lejonhjärta <ul><li>Lejonhjärta ville gå emot Egypten men lyckades inte utan man kom att försöka inta Jerusalem.  ...
Det fjärde korståget  1202-1204 <ul><li>Det fjärde korståget var avsatt att riktas emot egypten. </li></ul><ul><li>Man sta...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Medeltiden

7,202 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
7,202
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
39
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Medeltiden

  1. 1. Medeltiden En dynamisk tid!
  2. 2. Romerska riket Geografisk placering Klientsystemet Den romerska republiken Bra handelsläge Längs Tibern - Öst - Väst Vadställe – Nord – syd Etrusker i norr Greker i söder Bra jordbruksomr. Torra kullar Fuktiga ängar Lätt att försvara! Klassamhälle: Patricier - Överklass Plebejer – Småbönder och hantverkare Senaten Adelsråd Formellt rådgivande, men i realiteten med stor makt. Konsuler (2 st.) Högsta ämbetsmän med civil och militär makt. Diktator Kunde utses på 6 mån vid kris. Folkförsamling(ar) Godkände lagar Beslutade om krig Ingen debatt förekom! Patronus Huvudman för de ledande klanerna Klient Folket knöts till olika klaner Röster Beskydd
  3. 3. <ul><li>Efter kejsar Marcus Aurelius (121 -180 e.kr) bryter inbördeskriget ut igen under den sk. militäranarkin. Detta tillsammans med invasioner av barbarer gör att riket försvagas. </li></ul><ul><li>Riket återhämtar sig dock igen under kejsarna Diocletianus och Konstantin (284-337 e.kr) </li></ul><ul><ul><li>Konstantin gynnade kristendomen som senare blev statsreligion </li></ul></ul><ul><ul><li>Ny huvudstad – Konstantinopel (Istanbul idag) </li></ul></ul><ul><li>Riket delas emellertid 395 i en östlig och en västlig del (Rom och Konstantinopel blir huvudstäder). Väst går under 476 e. kr. men Öst lever kvar till den 29 maj 1453. Det kallas emellertid ofta det ”Bysantinska riket” </li></ul>0 100 200 300 400 500 e.kr Pax Romana – 180 e.kr Oroligheter - Militäranarkin - Tidiga invasioner Återhämtning under Diocletianus och Konstantin 284-337 e.kr . Rom delas 395 e.kr Västrom faller 476 e.kr
  4. 4. Äldre medeltid Sjukdomar Ekonomisk nedgång Minskad handel efter Romarrikets fall Kulturell nedgång Ökad analfabetism Folkvandringar och invasioner - araber - vikingar Naturahushållning Feodalism Färre städer Äldre medeltid – En översikt
  5. 5. Tidsaxel: Tidig medeltid Högmedeltid Senmedeltid 500 1000 1300 1500 Samhällsutvecklingen under perioden kan beskrivas på följande sätt Det är viktigt att komma ihåg att begreppet ”medeltiden” är en efterhandskonstruktion. I olika länder kan den t.ex. sluta vid olika tidpunkter (ex):   Sverige 1521 (Gustav Vasa tar makten) England 1485 (Tudorätten kommer till makten) Skottland 1560 (Reformationen genomförs i landet) Reformationen 1517 Östroms fall 1453 Columbus upptäcker Amerika 1492   På olika sätt går historien dock in i en ny fas vilket gör att man kan tala om att en epok slutar.
  6. 6. Folkvandringarna 370-600 e.kr. <ul><li>Dominoeffekt bildas då Hunnerna erövrar områden kring Svarta Havet. </li></ul><ul><li>Slaver och Germaner förflyttar sig och får andra folk att förflytta sig. </li></ul>
  7. 8. Kyrkan <ul><li>Kyrkan kom att växa sig stark då de bevarade skriften och det latinska språket. </li></ul><ul><li>De gotiska kungarna såg upp till det romerska imperiet och förknippade kyrkan med det gamla rom. Beskydd! </li></ul><ul><li>Kyrkan kunde också erbjuda kungen en legitimitet från självaste Gud. </li></ul><ul><li>Förhållande Kung & Kyrka blir tongivande under hela Medeltiden </li></ul>
  8. 9. Frankerriket 500-870 e.kr. <ul><li>Karl den store kröntes av påven till romersk kejsare år 800. </li></ul><ul><li>Han lovade att beskydda kyrkan och kyrkan kom att bekräfta hans auktoritet. </li></ul><ul><li>Kulturell blomstring med bibliotek, skolor, kyrkor och kloster. </li></ul><ul><li>Riket delas efter Karls död i tre delar. </li></ul>
  9. 11. Feodalism <ul><li>Ett system där soldater erbjuder sina tjänster till kungen i utbyte för län. </li></ul><ul><li>Länsherrarna kunde i sin tur fördela länet till vasaller (undersåtar). </li></ul><ul><li>Kungen kunde genom sina alla vasaller kontrollera större riken. </li></ul><ul><li>Livegendom: Rätten att bruka jord och få beskydd i utbyte mot dagsverken och naturprodukter. </li></ul>
  10. 12. Islams framväxt <ul><li>Kalifat: Riken som skapades efter Mohammeds död. </li></ul><ul><li>Islam spred sig snabbt under de fyra första kalifernas tid. </li></ul><ul><li>Sharia började växa fram och Islams rättskipning tillämpades på de nya områdena. </li></ul><ul><li>Läran spreds på fredlig väg och genom erövringar. </li></ul>
  11. 13. Islamiska expansionen (661–750 e.Kr.) █▌  Expansion under Profeten Mohammed,622–632 e.Kr. █▌  Expansion under de fyra rättfärdiga kaliferna,632–661 e.Kr. █▌  Expansion under det umayyadiska kalifatet,661–750 e.Kr.
  12. 14. Det bysantiska riket <ul><li>Romarriket delades i en västlig och östlig del år 395. </li></ul><ul><li>Konstantinopel blev ny huvudstad i Östrom </li></ul><ul><li>Växte starkt och överlevde folkvandringarna. </li></ul><ul><li>Kallades det Bysantiska riket, efter 600 e.kr. </li></ul><ul><li>Kristendomen delas med påven som överhuvud för väst och den otrodoxa kyrkan i öst med en patriark som ledare. </li></ul>
  13. 15. HÖGMEDELTIDEN 1000-1300
  14. 16. Treståndsläran <ul><li>De som bad, de som krigade och de som arbetade. </li></ul><ul><li>Borgarna var en ny grupp som kom att stå utanför, de som handlade. </li></ul>
  15. 17. Jordbruket <ul><li>Nya uppfinningar och nya sätt att bruka jorden gav ett överskott och befolkningen växer. </li></ul><ul><li>Järnet blir billigare och nya redskap som harvar, hjulplogen och yxor förenklar bruket. </li></ul><ul><li>I byarna ägde eller arrenderade bönderna tegar. </li></ul><ul><li>Varje bonde hade en teg i varje åker, för att sprida riskerna för missväxt. </li></ul><ul><li>Man använde sig av två- och tresäde. </li></ul>
  16. 19. Handeln <ul><li>Den internationella handeln expanderar mellan 1000-1200 talet. </li></ul><ul><li>Italienska städer får ett uppsving som Venedig. </li></ul><ul><li>Flandern och England handlar med ull och manifaktur. </li></ul><ul><li>Köpmännen investerar vinsten och en marknadsekonomi växer fram. </li></ul><ul><li>Utveckling av: banker, krediter, valutor, bokföring. </li></ul>
  17. 20. Urbaniseringen 1000-1300 <ul><li>Städerna växte fram vid hamnar och stategiska handelsleder. </li></ul><ul><li>Europas största städer fanns i Italien. Milano, Venedig, Genua och Florens. 100-200.000 invånare per stad. </li></ul><ul><li>Paris hade 80.000, London 40.000 och Stockholm 5-6000 invånare. </li></ul>
  18. 21. Den medeltida staden <ul><li>Självständiga politiska enheter som styrde sig själva. </li></ul><ul><li>Staden bestod i huvudsak av handelsmän och hantverkare. </li></ul><ul><li>Gillen för handelsmän och skrån för hantverkare. </li></ul><ul><li>Priset skulle vara rättvist! </li></ul>
  19. 22. Ö kad handel Politisk stabilitet Befolkningsökning Penningekonomins återinförande <ul><li>Utvecklingen av handelsförbund </li></ul><ul><li>Nordeuropa – Vardagsvaror </li></ul><ul><li>Norditalien – Lyx </li></ul><ul><li>Flandern – Textilier </li></ul><ul><li> Gillen i Städerna </li></ul><ul><li>Nya st ä der </li></ul><ul><li>(små 5 000-20 000 inv.) </li></ul><ul><li>Handelsplatser </li></ul><ul><li>Administrativa centra </li></ul><ul><li>Borgar </li></ul><ul><li> Egen lagstiftning </li></ul><ul><li>Hantverk  Skr å </li></ul><ul><li>L å ng l ä roperiod  Teknisk skicklighet </li></ul><ul><li>Liten kapitalmängd </li></ul><ul><li>Integrerad prod. och handel. </li></ul><ul><li>Moraliska ekonomin </li></ul><ul><li>Det rättvisa priset </li></ul><ul><li>Ränteförbud </li></ul>
  20. 23. Kyrkan <ul><li>Kyrkan: reglerade äktenskap och människors själar. </li></ul><ul><li>De världsliga lagarna: Reglerade brott. </li></ul><ul><li>I praktiken svårt att hålla och striden kom att stå om just detta, ”vem ska bestämma”. </li></ul><ul><li>De gregorianska reformerna: systematisering av den kristna läran. </li></ul><ul><li>Investiturstriden: En strid om vem som har rätt att inrätta kyrkliga ämbeten. </li></ul>
  21. 24. Klosterväsendet <ul><li>Klosterväsendet var vanligare i det bysantiska riket än i väst. </li></ul><ul><li>Många reformer kom att ske då klostren hade samlat på sig rikedomar och förfallit när det gäller det andliga livet. </li></ul><ul><li>Cistercienserorden: Grundades av Bernhard av Clairvaux 1090). Byggde nya kloster i öde marker och odlade upp ny jord. </li></ul>
  22. 25. Munkordnar <ul><li>Munkarna hade kunskap om läkemedel och kom att driva hospital. </li></ul><ul><li>Dominikanorden: Grundades 1216 och kallades svartbröder. Ville verka för tron. </li></ul><ul><li>Franciskanorden: Grundades 1223 och kallades gråbröder. Ville följa kristus i fattigdom. </li></ul><ul><li>De var båda tiggarordnar, de var tvungna att leva på gåvor och höll till i städerna. </li></ul>
  23. 26. Korstågen <ul><li>Muslimerna hade erövrat det hela landet och de kristna pilgrimerna kunde inte bege sig dit. </li></ul><ul><li>  Korstågsrörelsen hade sitt upphov i att påven Urban II vid kyrkomötet i Clermont den 27 november 1095 kallade till kombinerat pilgrims- och fälttåg till det heliga landet för att befria detta. </li></ul><ul><li>Gensvaret blev enormt; folkskaran som samlats, så stor att den inte fick plats i katedralen, avbröt påven med utrop av &quot;Deus le volt!&quot;, 'Gud vill det!' </li></ul>
  24. 27. <ul><li>Normalt pratar man om nio numrerade korståg, inriktade på att ta över eller stärka kontrollen över det Heliga landet, och i synnerhet Jerusalem </li></ul><ul><li>För korsfararna gällde följande: [ </li></ul><ul><li>De skulle avlägga ett löfte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt på kläderna, och var tvungna att resa till Jerusalem. För de som inte gjorde detta väntade exkommunicering. Ingen fick delta utan att ha pratat med sin andlige rådgivare. </li></ul><ul><li>Korståget var botgörande och gav förlåtelse för världsliga synder. </li></ul><ul><li>Den som dog blev martyr. </li></ul><ul><li>Den som avlade löftet blev kyrkans tjänare och ställd under dess domvärjo. </li></ul><ul><li>Var och en fick finansiera sin egen resa. Korstågen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra årsinkomster för de flesta riddare. </li></ul><ul><li>Deltagarnas världsliga ägodelar stod – i teorin – under kyrkans skydd under frånvaron. </li></ul><ul><li>Korstågen var inte ren erövring; österns kyrkor skulle återlämnas till de som hade rätt till dem i alla intagna städer. </li></ul>
  25. 28. Första korståget  1095-99 <ul><li>Det egentliga korståget startade planenligt hösten år 1096. Efter att ha gått över Mindre Asien och intagit Antiochia samt med fredliga medel tagit kontroll över Edessa inledde man den 7 juni 1099 belägringen av Jerusalem. </li></ul><ul><li>Den 14 juli lyckades man ta sig in i staden. Efter slaget inleddes en grym massaker på alla stadens invånare, förutom de kristna som innan belägringen tvingats lämna staden.  </li></ul>
  26. 30. Korsfararstaterna  <ul><li>Korsfararna organiserade sig snart i flera stater. </li></ul><ul><li>Viktigast var det kungarike med Jerusalem som huvudstad som leddes av Balduin av Boulogne. </li></ul><ul><li>Man utvidgade till en början sin maktbas med hjälp av de italienska stadsstaterna i utbyte mot handelsprivilegier och tillfälliga förstärkningar. </li></ul>
  27. 32. Riddarordnarna <ul><li>  En riddarorden bestod av riddare som var både krigare och munkar.  </li></ul><ul><li>Tempelherreorden var föregångaren, bildad för att försvara pilgrimer i det Heliga landet från banditer. </li></ul>  Bernhard av Clairvaux författade Tempelherreordens regler, och såg till att stilla de tvivel många hade inför en våldsbrukande munkorden
  28. 33. Det andra kortåget 1144-1186 <ul><li>Ett andra korståg utlystes och man vandrade för att inta Damaskus. </li></ul><ul><li>Man placerade sig utan vatten och efter fyra dagar fick man ge upp. </li></ul><ul><li>Saladin intar mycket av kungariket Jerusalem. </li></ul><ul><li>Saladin stoppas tillfälligt i slaget vis Motgisard </li></ul><ul><li>Saladin slår ut i princip hela den kristna hären vid Hattin. </li></ul>
  29. 34. Det tredje korståget 1189-1192 <ul><li>Den västliga kristna världen chockades av Saladins framgångar. </li></ul><ul><li>Påven Gregorius VIII utfärdade en bulla som skyllde nederlaget på de kristnas inbördes strider och synder, och uppmanade till ett nytt korståg. </li></ul><ul><li>Det tredje korståget blev det största någonsin, och de tre mäktigaste världsliga ledarna i väst deltog: den tysk-romerske kejsaren Fredrik Barbarossa, Filip II August av Frankrike och Rikard I Lejonhjärta av England. </li></ul>
  30. 35. Richard Lejonhjärta <ul><li>Lejonhjärta ville gå emot Egypten men lyckades inte utan man kom att försöka inta Jerusalem. </li></ul><ul><li>Man misslyckades ett par gånger att hålla staden och en treårig vapenvila kom till stånd. </li></ul><ul><li>Man vann lite landsområden och Lejonhjärta återvände hem. </li></ul>
  31. 36. Det fjärde korståget 1202-1204 <ul><li>Det fjärde korståget var avsatt att riktas emot egypten. </li></ul><ul><li>Man stannade till i Konstantinopel för att hjälpa en avsatt prins att få tillbaks tronen. </li></ul><ul><li>Konstantinopel intogs och plundrades. </li></ul><ul><li>Hundratals reliker fördes tillbaks till Europa. </li></ul><ul><li>Man kom aldrig till Egypten. </li></ul>

×