Historiesyner pp

5,975 views

Published on

Published in: Education
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
5,975
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1,295
Actions
Shares
0
Downloads
26
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Historiesyner pp

    1. 1. HISTORIESYNEROlika sätt att hantera det förgångna
    2. 2. Josua - erövring av JerichoNu höjde folket härskri, och man stötte i hornen. När folket hörde hornstöten höjde deett väldigt härskri, och murarna störtade samman så att var och en kunde gå rakt in. Såintog de staden. Allt i staden, man och kvinna, ung och gammal, oxe, får och åsna,vigde de åt förintelse och högg ner. Till de två männen som spionerat i landet sadeJosua: "Gå in i skökans hus och för ut henne själv och alla hennes anhöriga, så som nilovat henne med ed." De båda männen gick in och förde ut Rachav, hennes far och moroch bröder och alla hennes anhöriga. Hela hennes släkt fick slå sig ner utanför Israelsläger. Staden och allt som fanns i den brändes; bara silvret och guldet och föremålen avkoppar och järn lades i skattkammaren i Herrens hus. Men skökan Rachav och hennesfamilj och alla hennes anhöriga skonades av Josua. Hon fick slå sig ner blandisraeliterna, där hennes ättlingar bor än i dag, eftersom hon hade gömt de män Josuasänt som spejare till Jeriko.Josua förestavade nu denna ed: "Förbannad av Herren är den som tar sig för att byggaupp denna stad, Jeriko. Hans förstfödde son är priset om han lägger grunden, hansyngste om han reser porten."
    3. 3. Religiös historiesyn
    4. 4. Religiös historiesynHuvudsyftet är inte att söka sanningen.
    5. 5. Religiös historiesynHuvudsyftet är inte att söka sanningen.Den används för att legitimera makt.
    6. 6. Religiös historiesynHuvudsyftet är inte att söka sanningen.Den används för att legitimera makt.Den förmedlar religiösa budskap.
    7. 7. Religiös historiesynHuvudsyftet är inte att söka sanningen.Den används för att legitimera makt.Den förmedlar religiösa budskap.Den visar att de som följer Gud belönas.
    8. 8. Tacitus - Annalerden svåraste och fasligaste af alla som genom vådeld drabbat denna stad. Början skedde i den delaf circus som stöter intill palatinska och celiska kullarna; der utbröt elden i några bodar, i hvilkavaror funnos som gåfvo näring deråt, och den vann ögonblickligen styrka; drifven af vinden,fattade den i circus i hela dess längd. Ty der lågo inga med brandmurar försedda hus, eller afmurar omgifna tempel, eller något annat hinder. Först for elden med våldsam fart öfver de lägreqvarteren, steg sedan till de högre delarna och förhärjade så åter de nedre, samt tillintetgjordegenom sin olycksbringande snabbhet alla släckningsförsök. Med sina trånga och åt alla håll sigbugtande gator och oregelbundna qvarter, sådant det gamla Rom såg ut, var staden till spillogifven. Dertill kommo nu klagorop af de förskräckta, af qvinnor, af orkeslösa gubbar ochhjelplösa barn; de personer som ville rädda sig sjelfva och andra, och som, under det de släpademed de orkeslösa eller väntade på dem, än stadnade, än ilade framåt, åstadkommo fullkomligvillervalla. Under det de sågo bakom sig, blefvo de ofta instängda från sidan eller framifrån; ellerom de kommit undan till närmaste granskap, fattade elden äfven i detta, och de ställen, som detrodde vara långt aflägsna, funno de i samma sorgliga läge. Slutligen ovissa hvad de skulleundvika, hvart de skulle vända sig, stodo de packade på gatorna, eller utbredde sig pålandsbygden; några hade förlorat all sin egendom, äfven maten för dagen, andra hade af kärlektill sina anhöriga, som de icke kunnat rädda, omkommit, oaktadt flykten stod dem öppen.
    9. 9. HerodotosThe Arabians wore the zeira, or long cloak, fastened about them with a girdle; and carried attheir right side long bows, which when unstrung bent backwards.The Ethiopians were clothed in the skins of leopards and lions, and had long bows made ofthe stem of the palm-leaf, not less than four cubits in length. On these they laid short arrowsmade of reed, and armed at the tip, not with iron, but with a piece of stone, sharpened to apoint, of the kind used in engraving seals. They carried likewise spears, the head of whichwas the sharpened horn of an antelope; and in addition they had knotted clubs. When theywent into battle they painted their bodies, half with chalk, and half with vermilion. TheArabians, and the Ethiopians who came from the region above Egypt, were commanded byArsames, the son of Darius and of Artystone daughter of Cyrus. This Artystone was thebest-beloved of all the wives of Darius; and it was she whose statue he caused to be made ofgold wrought with the hammer. Her son Arsames commanded these two nations.
    10. 10. Moralisk historiesyn
    11. 11. Moralisk historiesynMålet är att söka sanning
    12. 12. Moralisk historiesynMålet är att söka sanningKonstnärligt skriven
    13. 13. Moralisk historiesynMålet är att söka sanningKonstnärligt skrivenTillåtet att ändra och överdriva detaljer
    14. 14. Moralisk historiesynMålet är att söka sanningKonstnärligt skrivenTillåtet att ändra och överdriva detaljerBristande källkritik
    15. 15. Peder Svarts krönika - SveaDalekaraner befruchtade nu storlige att Götstaff redo skullewara dragen öffuer fiellet till Nöriges, giorde effter LasseOlsons och Jnge Michelsons rådh, och sände en åstadhbenembd Engelbrecht medh nogre andre skidekarar the thergenom natt och dagh droge genom skogen medh sammawärff, och funne Götstaff öffuerst vppe j Lima. The vptäcktestrax sitt wärff bediandes honom för Gudz skuld, att han nuwille wända om igen, komma them till hielp ochvndsättning, the wille nu gierna endrächtelige icke alenasttilsäia honom huldskap, troskap mandskap och lydno, vtanoch wåga och vpsättia medh honom liff och blodh. Så folgdehan them tilbake igen till Moora.
    16. 16. Medeltidens historiesynEn blandning av religiös och moralisk historiesynKristendomen hade ett stort inflytandeHistoria fungerade ofta som propaganda åtkungar och furstar
    17. 17. DEN MODERNA TIDEN
    18. 18. 1600-talet
    19. 19. 1600-taletRenässansens humanism och naturvetenskapernapåverkar historieskrivningen
    20. 20. 1600-taletRenässansens humanism och naturvetenskapernapåverkar historieskrivningenRationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysikenoch Isaac Newton.
    21. 21. 1600-taletRenässansens humanism och naturvetenskapernapåverkar historieskrivningenRationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysikenoch Isaac Newton.En viss rationalism
    22. 22. 1600-taletRenässansens humanism och naturvetenskapernapåverkar historieskrivningenRationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysikenoch Isaac Newton.En viss rationalismMan började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkan
    23. 23. 1600-taletRenässansens humanism och naturvetenskapernapåverkar historieskrivningenRationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysikenoch Isaac Newton.En viss rationalismMan började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkanBättre källkritik
    24. 24. Voltaire - Charles XIIKonungen, som för första gången hörde musköter skjuta medskarpa skott, frågade generalmajor Stuart bredvid sig vad desvaga visslingarna betydde. - Det är ljudet av de kulor man skjuter på Ers Majestät,svarade generalmajoren. - Bra, sade konungen, detta skall hädanefter bliva min musik!I samma ögonblick fick den officer som hade förklarat ljudetsursprung ett skott i axeln, och en löjtnant föll död ner påkonungens andra sida.
    25. 25. Upplysningen
    26. 26. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)
    27. 27. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)Rationalitet och förnuft var styrande
    28. 28. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)Rationalitet och förnuft var styrandeBristande källkritik
    29. 29. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)Rationalitet och förnuft var styrandeBristande källkritikFortfarande moraliserande
    30. 30. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)Rationalitet och förnuft var styrandeBristande källkritikFortfarande moraliserandeUniversalism - innebar i det här fallet att man granskadefrämmande tider och länder med europeiska normer.
    31. 31. UpplysningenI historieskrivningen infördes tron på att allting blevbättre (utvecklingen)Rationalitet och förnuft var styrandeBristande källkritikFortfarande moraliserandeUniversalism - innebar i det här fallet att man granskadefrämmande tider och länder med europeiska normer.Voltaires biografi om Karl XII och Muhammed
    32. 32. 1800-talet
    33. 33. 1800-taletLeopold von Ranke, denmoderna historieskrivningensfader.
    34. 34. 1800-taletLeopold von Ranke, denmoderna historieskrivningensfader.Han ville ta reda på: - Hurdet egentligen var!
    35. 35. 1800-taletLeopold von Ranke, denmoderna historieskrivningensfader.Han ville ta reda på: - Hurdet egentligen var!Bättre källkritik, det somhistorikern säger måstebevisas.
    36. 36. 1800-talet
    37. 37. 1800-taletFriedrich Hegel, händelser kanförutsägas - determinism.
    38. 38. 1800-taletFriedrich Hegel, händelser kanförutsägas - determinism.Menade att det finns mönster ihistorien som kan uttydas om manser bortom ytan.
    39. 39. 1800-taletFriedrich Hegel, händelser kanförutsägas - determinism.Menade att det finns mönster ihistorien som kan uttydas om manser bortom ytan.Människan styr historien framåt medutvecklande av tankar och idéer.
    40. 40. 1800-taletFriedrich Hegel, händelser kanförutsägas - determinism.Menade att det finns mönster ihistorien som kan uttydas om manser bortom ytan.Människan styr historien framåt medutvecklande av tankar och idéer.Människans historia är en utvecklingdär allt går mot det bättre.
    41. 41. Hegels grundtanke om utveckling
    42. 42. Hegels grundtanke om utveckling Tes
    43. 43. Hegels grundtanke om utveckling Tes
    44. 44. Hegels grundtanke om utveckling Tes
    45. 45. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
    46. 46. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
    47. 47. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
    48. 48. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes
    49. 49. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes
    50. 50. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites SyntesUpplysningsidéerna
    51. 51. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites SyntesUpplysningsidéerna Franska revolutionen
    52. 52. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites SyntesUpplysningsidéerna Franska revolutionen Ett rättvisare samhälle
    53. 53. 1800-taletOsvald Spengler, menadeatt civilisationer är somvarelser.Västerlandets undergång
    54. 54. Spengler och de stora imperierna
    55. 55. Spengler och de stora imperierna
    56. 56. Spengler och de stora imperierna
    57. 57. Spengler och de stora imperierna
    58. 58. Spengler och de stora imperierna
    59. 59. Spengler och de stora imperierna
    60. 60. Spengler och de stora imperierna Romarriket uppstårMuhammed enar araberna
    61. 61. Spengler och de stora imperierna Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus Arabernas stora enhetliga kalifat Romarriket uppstårMuhammed enar araberna
    62. 62. Spengler och de stora imperierna Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus Arabernas stora enhetliga kalifat Romarriket uppstår Romarrikets nedgång och fallMuhammed enar araberna Arabiska riket splittras
    63. 63. 1800-talet
    64. 64. 1800-taletKarl Marx menar att det somskapar historien är kampen omproduktionsmedlen.
    65. 65. 1800-taletKarl Marx menar att det somskapar historien är kampen omproduktionsmedlen.De enskilda människorna kan intepåverka historien varken genomhandlingar eller idéer.
    66. 66. 1800-taletKarl Marx menar att det somskapar historien är kampen omproduktionsmedlen.De enskilda människorna kan intepåverka historien varken genomhandlingar eller idéer.Det är människans livssituation(materiella) som skaparförutsättningar för det som skahända.
    67. 67. 1800-taletKarl Marx menar att det somskapar historien är kampen omproduktionsmedlen.De enskilda människorna kan intepåverka historien varken genomhandlingar eller idéer.Det är människans livssituation(materiella) som skaparförutsättningar för det som skahända.Historien är cyklisk. Det finns ingenutveckling.
    68. 68. Cyklisk historia Historisk upprepning
    69. 69. Cyklisk historiaAntiken: bondesamhälle Historisk upprepning
    70. 70. Cyklisk historia Historisk upprepning
    71. 71. Cyklisk historia Historisk upprepning Antiken: slavsamhälle
    72. 72. Cyklisk historia Historisk upprepning
    73. 73. Cyklisk historia Historisk upprepningAntiken: kollaps och slavuppror
    74. 74. Cyklisk historia Historisk upprepning
    75. 75. Cyklisk historiaMedeltiden: bondesamhälle Historisk upprepning
    76. 76. Cyklisk historia Historisk upprepning
    77. 77. Cyklisk historia Historisk upprepning Medeltiden: bönderna livegna
    78. 78. Cyklisk historia Historisk upprepning
    79. 79. Cyklisk historia Historisk upprepningMedeltiden: kollaps och bondeuppror
    80. 80. Cyklisk historia Historisk upprepning
    81. 81. Hegel enligt Marx
    82. 82. Hegel enligt MarxProduktionsmedlen jämnt fördelade
    83. 83. Hegel enligt MarxProduktionsmedlen jämnt fördelade
    84. 84. Hegel enligt MarxProduktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fördelade koncentrerade till ett fåtal
    85. 85. Hegel enligt MarxProduktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fördelade koncentrerade till ett fåtal
    86. 86. Hegel enligt Marx Samhället kollapsar eftersomProduktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fåtalet inte kan kontrollera fördelade koncentrerade till ett fåtal samhället
    87. 87. Hegel enligt Marx Samhället kollapsar eftersomProduktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fåtalet inte kan kontrollera fördelade koncentrerade till ett fåtal samhället
    88. 88. 1800-talet
    89. 89. 1800-taletHermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien.För att förstå en historisk händelse måste historikern sättasig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historisktredskap.
    90. 90. 1800-taletHermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien.För att förstå en historisk händelse måste historikern sättasig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historisktredskap.Positivism, historia ska studeras på samma sätt somnaturvetenskaperna. Historikern ska leta upp historiskfakta, analysera den och sedan lägga fram en slutsats.Hermeneutiker är flummiga.
    91. 91. 1800-talet
    92. 92. 1800-taletNationalistisk historieskrivning
    93. 93. 1800-taletNationalistisk historieskrivningDet egna folkets historia är den man ska söka.
    94. 94. 1800-taletNationalistisk historieskrivningDet egna folkets historia är den man ska söka.De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.
    95. 95. 1800-taletNationalistisk historieskrivningDet egna folkets historia är den man ska söka.De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
    96. 96. 1800-taletNationalistisk historieskrivningDet egna folkets historia är den man ska söka.De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
    97. 97. Grimbergs historiaValet ägde rum medan Birger jarl höll på att omvända tavas-terna. Men hemkom han mörk 1 hågen över att han ej själv blivit vald. Herr Joar skall då hasagt till honom: »Vill du ej hava det, som det är, så veta vi nog, var vi kunnafinna en konung.» — »Vem viljen I då hava till konung?» sporde Birger. Dåsvarade herr Joar Blå: »Ur den kappa jag bär skulle jag väl ock kunna skakafram en konung.» Till dessa ord yttrade jarlen intet. Han var klok nog att tyst geefter. Det blev ju ändå han som fick regera, ty Valdemar var ännu helt ung. Ochdet var, som om han aldrig blev fullvuxen. Därför fortfor Birger att regeraSverige hela sin livstid, även sedan konungen blivit myndig.
    98. 98. Gustaf Cederström - Karl XIIs likfärd
    99. 99. 1900-talet
    100. 100. 1900-taletDen kritiska historiesynen
    101. 101. 1900-taletDen kritiska historiesynenEn motrörelse mot den nationalistiska, kritikernamenade att nationalistisk historia bara varpolitisk propaganda.
    102. 102. 1900-taletDen kritiska historiesynenEn motrörelse mot den nationalistiska, kritikernamenade att nationalistisk historia bara varpolitisk propaganda.Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskrivadet som helt kan bevisas med hjälp av historiskakällor.
    103. 103. 1900-taletDen kritiska historiesynenEn motrörelse mot den nationalistiska, kritikernamenade att nationalistisk historia bara varpolitisk propaganda.Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskrivadet som helt kan bevisas med hjälp av historiskakällor.Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier,generalisera och ägna sig åt inlevelse.
    104. 104. 1900-taletDen kritiska historiesynenEn motrörelse mot den nationalistiska, kritikernamenade att nationalistisk historia bara varpolitisk propaganda.Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskrivadet som helt kan bevisas med hjälp av historiskakällor.Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier,generalisera och ägna sig åt inlevelse.Det förgångna kan bara betraktas utifrånkällorna.
    105. 105. 1900-talet
    106. 106. 1900-taletAnnalesskolan - franska historiker som menade att detvar historiens långa linjer - strukturer under lång tid -som var intressanta.
    107. 107. 1900-taletAnnalesskolan - franska historiker som menade att detvar historiens långa linjer - strukturer under lång tid -som var intressanta.Ämnesöverskridande för att få med så många aspektersom möjligt. Historikern ska använda flera vetenskapert.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.
    108. 108. 1900-taletAnnalesskolan - franska historiker som menade att detvar historiens långa linjer - strukturer under lång tid -som var intressanta.Ämnesöverskridande för att få med så många aspektersom möjligt. Historikern ska använda flera vetenskapert.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.Historikern börjar med att ställa upp ett problem somhan sedan ska lösa med hjälp av sitt material.
    109. 109. 1900-taletAnnalesskolan - franska historiker som menade att detvar historiens långa linjer - strukturer under lång tid -som var intressanta.Ämnesöverskridande för att få med så många aspektersom möjligt. Historikern ska använda flera vetenskapert.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.Historikern börjar med att ställa upp ett problem somhan sedan ska lösa med hjälp av sitt material.Historikern ska både använda positivism ochhermeneutik.
    110. 110. De långa linjernas historiesyn - La longue durées Medeltiden Conjuncture Conjuncture del av tid som högmedeltiden Event Event Event Event Event Event händelser som korstågen, digerdöden800 1400
    111. 111. Jacques le GoffMänniskokroppen var under lång tid bortglömd av historikerna,då den inte ansågs tillräckligt fin och kulturell för att studeras.Men "Kroppens historia under medeltiden" är inte bara enfysisk historia utan framförallt en historia om mentaliteter. Ochom motsättningarna: mellan fasta och karneval, mellankristendom och hedendom, mellan klädmode och portutövande,och mellan hövisk kärlek och sexuellt tabu.
    112. 112. Peter BurkeTrots det stora värde som teorin om "säkerhetsventilen"eller "den sociala kontrollen" har, räcker det inte atttolka karnevalerna och andra fester i nya tidens Europaenbart utifrån den. Kanske beror detta på att Europaunder denna period bestod av en grupp samhällen somvar mera stratifierade än Max Gluckmans och VictorTurners Afrika, kanske beror det på att antropologerända tills slutet av sextiotalet har intresserat sig förconsensus på konflikternas bekostnad. Under allaförhållanden fanns det i Europa mellan 1500 och 1800faktiskt revoltritualer jämsides med allvarligaifrågasättanden av den sociala, politiska och religiösaordningen, och det ena övergick ibland i det andra.Protester uttrycktes i ritualiserad form men ritualen varinte alltid tillräcklig för att rymma protesten. Iblandexploderade vinfatet.
    113. 113. Emancipatorisk historiesynVill beskriva de doldagrupperna i samhället somkvinnor, icke-européer,homosexuella, fattigaDen emancipatoriskahistorieskrivningen blevväldigt inriktad på kvinnorvarför man kan tala omkvinnohistoria som en egenforskningsinriktning.
    114. 114. Det var under början av 1800-talet, då bondesamhällets struktur drastiskt förändradesgenom industrialismen, som många människor valde att flytta från landet för att börjaarbeta inom industrin. Detta ledde till att hemmet inte längre kunde fungera somförsörjning, utan man vart nu tvungen att arbeta på annat håll för att kunna få ihop sinekonomi och sitt levebröd. Kvinnan, vars uppgifter i hemmet nu inte längre förknippasmed försörjning, fick lov att både arbeta utanför hemmet för familjens inkomst och ävense till att hushållet fungerade.Till en början var det bara ogifta kvinnor, samt kvinnor från underklassen som togarbete och då endast inom hantverk. Var man gift, eller tillhörde medel- och överklassansågs det skamligt att arbeta, eftersom det i regel var mannen som skulle försörja sitthushåll och det skulle vara ytterst pinsamt för familjen om han visade sig oduglig tilldetta. Förändringarna för kvinnor inom arbetslivet skedde gradvis och så småningomfick hon ta arbete inom ett antal enkla, men tunga, arbeten med låg lön.Att låta enkvinna ta arbete inom en en mer avancerad yrkeskategori eller bransch var det inte talom eftersom hon på denna tid inte hade rätt till någon högre utbildning.1842 behövdesdet billig och tålig arbetskraft inom läraryrket och staten såg då till att grunda den förstaobligatoriska folkskolan för kvinnor.

    ×