SlideShare a Scribd company logo
1 of 115
HISTORIESYNER
Olika sätt att hantera det förgångna
Josua - erövring av Jericho
Nu höjde folket härskri, och man stötte i hornen. När folket hörde hornstöten höjde de
ett väldigt härskri, och murarna störtade samman så att var och en kunde gå rakt in. Så
intog de staden. Allt i staden, man och kvinna, ung och gammal, oxe, får och åsna,
vigde de åt förintelse och högg ner. Till de två männen som spionerat i landet sade
Josua: "Gå in i skökans hus och för ut henne själv och alla hennes anhöriga, så som ni
lovat henne med ed." De båda männen gick in och förde ut Rachav, hennes far och mor
och bröder och alla hennes anhöriga. Hela hennes släkt fick slå sig ner utanför Israels
läger. Staden och allt som fanns i den brändes; bara silvret och guldet och föremålen av
koppar och järn lades i skattkammaren i Herrens hus. Men skökan Rachav och hennes
familj och alla hennes anhöriga skonades av Josua. Hon fick slå sig ner bland
israeliterna, där hennes ättlingar bor än i dag, eftersom hon hade gömt de män Josua
sänt som spejare till Jeriko.
Josua förestavade nu denna ed: "Förbannad av Herren är den som tar sig för att bygga
upp denna stad, Jeriko. Hans förstfödde son är priset om han lägger grunden, hans
yngste om han reser porten."
Religiös historiesyn
Religiös historiesyn


Huvudsyftet är inte att söka sanningen.
Religiös historiesyn


Huvudsyftet är inte att söka sanningen.
Den används för att legitimera makt.
Religiös historiesyn


Huvudsyftet är inte att söka sanningen.
Den används för att legitimera makt.
Den förmedlar religiösa budskap.
Religiös historiesyn


Huvudsyftet är inte att söka sanningen.
Den används för att legitimera makt.
Den förmedlar religiösa budskap.
Den visar att de som följer Gud belönas.
Tacitus - Annaler
den svåraste och fasligaste af alla som genom vådeld drabbat denna stad. Början skedde i den del
af circus som stöter intill palatinska och celiska kullarna; der utbröt elden i några bodar, i hvilka
varor funnos som gåfvo näring deråt, och den vann ögonblickligen styrka; drifven af vinden,
fattade den i circus i hela dess längd. Ty der lågo inga med brandmurar försedda hus, eller af
murar omgifna tempel, eller något annat hinder. Först for elden med våldsam fart öfver de lägre
qvarteren, steg sedan till de högre delarna och förhärjade så åter de nedre, samt tillintetgjorde
genom sin olycksbringande snabbhet alla släckningsförsök. Med sina trånga och åt alla håll sig
bugtande gator och oregelbundna qvarter, sådant det gamla Rom såg ut, var staden till spillo
gifven. Dertill kommo nu klagorop af de förskräckta, af qvinnor, af orkeslösa gubbar och
hjelplösa barn; de personer som ville rädda sig sjelfva och andra, och som, under det de släpade
med de orkeslösa eller väntade på dem, än stadnade, än ilade framåt, åstadkommo fullkomlig
villervalla. Under det de sågo bakom sig, blefvo de ofta instängda från sidan eller framifrån; eller
om de kommit undan till närmaste granskap, fattade elden äfven i detta, och de ställen, som de
trodde vara långt aflägsna, funno de i samma sorgliga läge. Slutligen ovissa hvad de skulle
undvika, hvart de skulle vända sig, stodo de packade på gatorna, eller utbredde sig på
landsbygden; några hade förlorat all sin egendom, äfven maten för dagen, andra hade af kärlek
till sina anhöriga, som de icke kunnat rädda, omkommit, oaktadt flykten stod dem öppen.
Herodotos
The Arabians wore the zeira, or long cloak, fastened about them with a girdle; and carried at
their right side long bows, which when unstrung bent backwards.

The Ethiopians were clothed in the skins of leopards and lions, and had long bows made of
the stem of the palm-leaf, not less than four cubits in length. On these they laid short arrows
made of reed, and armed at the tip, not with iron, but with a piece of stone, sharpened to a
point, of the kind used in engraving seals. They carried likewise spears, the head of which
was the sharpened horn of an antelope; and in addition they had knotted clubs. When they
went into battle they painted their bodies, half with chalk, and half with vermilion. The
Arabians, and the Ethiopians who came from the region above Egypt, were commanded by
Arsames, the son of Darius and of Artystone daughter of Cyrus. This Artystone was the
best-beloved of all the wives of Darius; and it was she whose statue he caused to be made of
gold wrought with the hammer. Her son Arsames commanded these two nations.
Moralisk historiesyn
Moralisk historiesyn


Målet är att söka sanning
Moralisk historiesyn


Målet är att söka sanning
Konstnärligt skriven
Moralisk historiesyn


Målet är att söka sanning
Konstnärligt skriven
Tillåtet att ändra och överdriva detaljer
Moralisk historiesyn


Målet är att söka sanning
Konstnärligt skriven
Tillåtet att ändra och överdriva detaljer
Bristande källkritik
Peder Svarts krönika - Svea
Dalekaraner befruchtade nu storlige att Götstaff redo skulle
wara dragen öffuer fiellet till Nöriges, giorde effter Lasse
Olsons och Jnge Michelsons rådh, och sände en åstadh
benembd Engelbrecht medh nogre andre skidekarar the ther
genom natt och dagh droge genom skogen medh samma
wärff, och funne Götstaff öffuerst vppe j Lima. The vptäckte
strax sitt wärff bediandes honom för Gudz skuld, att han nu
wille wända om igen, komma them till hielp och
vndsättning, the wille nu gierna endrächtelige icke alenast
tilsäia honom huldskap, troskap mandskap och lydno, vtan
och wåga och vpsättia medh honom liff och blodh. Så folgde
han them tilbake igen till Moora.
Medeltidens historiesyn


En blandning av religiös och moralisk historiesyn
Kristendomen hade ett stort inflytande
Historia fungerade ofta som propaganda åt
kungar och furstar
DEN MODERNA TIDEN
1600-talet
1600-talet

Renässansens humanism och naturvetenskaperna
påverkar historieskrivningen
1600-talet

Renässansens humanism och naturvetenskaperna
påverkar historieskrivningen
Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken
och Isaac Newton.
1600-talet

Renässansens humanism och naturvetenskaperna
påverkar historieskrivningen
Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken
och Isaac Newton.
En viss rationalism
1600-talet

Renässansens humanism och naturvetenskaperna
påverkar historieskrivningen
Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken
och Isaac Newton.
En viss rationalism
Man började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkan
1600-talet

Renässansens humanism och naturvetenskaperna
påverkar historieskrivningen
Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken
och Isaac Newton.
En viss rationalism
Man började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkan
Bättre källkritik
Voltaire - Charles XII

Konungen, som för första gången hörde musköter skjuta med
skarpa skott, frågade generalmajor Stuart bredvid sig vad de
svaga visslingarna betydde.
 - Det är ljudet av de kulor man skjuter på Ers Majestät,
svarade generalmajoren.
 - Bra, sade konungen, detta skall hädanefter bliva min musik!
I samma ögonblick fick den officer som hade förklarat ljudets
ursprung ett skott i axeln, och en löjtnant föll död ner på
konungens andra sida.
Upplysningen
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Rationalitet och förnuft var styrande
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Rationalitet och förnuft var styrande
Bristande källkritik
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Rationalitet och förnuft var styrande
Bristande källkritik
Fortfarande moraliserande
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Rationalitet och förnuft var styrande
Bristande källkritik
Fortfarande moraliserande
Universalism - innebar i det här fallet att man granskade
främmande tider och länder med europeiska normer.
Upplysningen
I historieskrivningen infördes tron på att allting blev
bättre (utvecklingen)
Rationalitet och förnuft var styrande
Bristande källkritik
Fortfarande moraliserande
Universalism - innebar i det här fallet att man granskade
främmande tider och länder med europeiska normer.
Voltaires biografi om Karl XII och Muhammed
1800-talet
1800-talet

Leopold von Ranke, den
moderna historieskrivningens
fader.
1800-talet

Leopold von Ranke, den
moderna historieskrivningens
fader.

Han ville ta reda på: - Hur
det egentligen var!
1800-talet

Leopold von Ranke, den
moderna historieskrivningens
fader.

Han ville ta reda på: - Hur
det egentligen var!

Bättre källkritik, det som
historikern säger måste
bevisas.
1800-talet
1800-talet

Friedrich Hegel, händelser kan
förutsägas - determinism.
1800-talet

Friedrich Hegel, händelser kan
förutsägas - determinism.


Menade att det finns mönster i
historien som kan uttydas om man
ser bortom ytan.
1800-talet

Friedrich Hegel, händelser kan
förutsägas - determinism.


Menade att det finns mönster i
historien som kan uttydas om man
ser bortom ytan.


Människan styr historien framåt med
utvecklande av tankar och idéer.
1800-talet

Friedrich Hegel, händelser kan
förutsägas - determinism.


Menade att det finns mönster i
historien som kan uttydas om man
ser bortom ytan.


Människan styr historien framåt med
utvecklande av tankar och idéer.


Människans historia är en utveckling
där allt går mot det bättre.
Hegels grundtanke om utveckling
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes       Antites
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes       Antites
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes       Antites
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes       Antites    Syntes
Hegels grundtanke om utveckling

 Tes       Antites    Syntes
Hegels grundtanke om utveckling

      Tes            Antites   Syntes




Upplysningsidéerna
Hegels grundtanke om utveckling

      Tes                Antites            Syntes




Upplysningsidéerna   Franska revolutionen
Hegels grundtanke om utveckling

      Tes                Antites               Syntes




Upplysningsidéerna   Franska revolutionen   Ett rättvisare samhälle
1800-talet



Osvald Spengler, menade
att civilisationer är som
varelser.

Västerlandets undergång
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna
Spengler och de stora imperierna




  Romarriket uppstår
Muhammed enar araberna
Spengler och de stora imperierna




                         Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus
                            Arabernas stora enhetliga kalifat




  Romarriket uppstår
Muhammed enar araberna
Spengler och de stora imperierna




                         Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus
                            Arabernas stora enhetliga kalifat




  Romarriket uppstår                                         Romarrikets nedgång och fall
Muhammed enar araberna                                         Arabiska riket splittras
1800-talet
1800-talet
Karl Marx menar att det som
skapar historien är kampen om
produktionsmedlen.
1800-talet
Karl Marx menar att det som
skapar historien är kampen om
produktionsmedlen.


De enskilda människorna kan inte
påverka historien varken genom
handlingar eller idéer.
1800-talet
Karl Marx menar att det som
skapar historien är kampen om
produktionsmedlen.


De enskilda människorna kan inte
påverka historien varken genom
handlingar eller idéer.


Det är människans livssituation
(materiella) som skapar
förutsättningar för det som ska
hända.
1800-talet
Karl Marx menar att det som
skapar historien är kampen om
produktionsmedlen.


De enskilda människorna kan inte
påverka historien varken genom
handlingar eller idéer.


Det är människans livssituation
(materiella) som skapar
förutsättningar för det som ska
hända.


Historien är cyklisk. Det finns ingen
utveckling.
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia

Antiken: bondesamhälle




                         Historisk upprepning
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
                         Antiken: slavsamhälle
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia




                                  Historisk upprepning



Antiken: kollaps och slavuppror
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia


Medeltiden: bondesamhälle


                              Historisk upprepning
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia




  Historisk upprepning

                         Medeltiden: bönderna livegna
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Cyklisk historia




                                 Historisk upprepning




Medeltiden: kollaps och bondeuppror
Cyklisk historia




  Historisk upprepning
Hegel enligt Marx
Hegel enligt Marx



Produktionsmedlen jämnt
       fördelade
Hegel enligt Marx



Produktionsmedlen jämnt
       fördelade
Hegel enligt Marx



Produktionsmedlen jämnt      Produktionsmedlen
       fördelade          koncentrerade till ett fåtal
Hegel enligt Marx



Produktionsmedlen jämnt      Produktionsmedlen
       fördelade          koncentrerade till ett fåtal
Hegel enligt Marx



                                                         Samhället kollapsar eftersom
Produktionsmedlen jämnt      Produktionsmedlen            fåtalet inte kan kontrollera
       fördelade          koncentrerade till ett fåtal              samhället
Hegel enligt Marx



                                                         Samhället kollapsar eftersom
Produktionsmedlen jämnt      Produktionsmedlen            fåtalet inte kan kontrollera
       fördelade          koncentrerade till ett fåtal              samhället
1800-talet
1800-talet

Hermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien.
För att förstå en historisk händelse måste historikern sätta
sig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historiskt
redskap.
1800-talet

Hermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien.
För att förstå en historisk händelse måste historikern sätta
sig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historiskt
redskap.
Positivism, historia ska studeras på samma sätt som
naturvetenskaperna. Historikern ska leta upp historisk
fakta, analysera den och sedan lägga fram en slutsats.
Hermeneutiker är flummiga.
1800-talet
1800-talet




Nationalistisk historieskrivning
1800-talet




Nationalistisk historieskrivning


Det egna folkets historia är den man ska söka.
1800-talet




Nationalistisk historieskrivning


Det egna folkets historia är den man ska söka.


De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.
1800-talet




Nationalistisk historieskrivning


Det egna folkets historia är den man ska söka.


De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.


Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
1800-talet




Nationalistisk historieskrivning


Det egna folkets historia är den man ska söka.


De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.


Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
Grimbergs historia

Valet ägde rum medan Birger jarl höll på att omvända tavas-terna. Men hem
kom han mörk 1 hågen över att han ej själv blivit vald. Herr Joar skall då ha
sagt till honom: »Vill du ej hava det, som det är, så veta vi nog, var vi kunna
finna en konung.» — »Vem viljen I då hava till konung?» sporde Birger. Då
svarade herr Joar Blå: »Ur den kappa jag bär skulle jag väl ock kunna skaka
fram en konung.» Till dessa ord yttrade jarlen intet. Han var klok nog att tyst ge
efter. Det blev ju ändå han som fick regera, ty Valdemar var ännu helt ung. Och
det var, som om han aldrig blev fullvuxen. Därför fortfor Birger att regera
Sverige hela sin livstid, även sedan konungen blivit myndig.
Gustaf Cederström - Karl XIIs likfärd
1900-talet
1900-talet

Den kritiska historiesynen
1900-talet

Den kritiska historiesynen


En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna
menade att nationalistisk historia bara var
politisk propaganda.
1900-talet

Den kritiska historiesynen


En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna
menade att nationalistisk historia bara var
politisk propaganda.


Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva
det som helt kan bevisas med hjälp av historiska
källor.
1900-talet

Den kritiska historiesynen


En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna
menade att nationalistisk historia bara var
politisk propaganda.


Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva
det som helt kan bevisas med hjälp av historiska
källor.


Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier,
generalisera och ägna sig åt inlevelse.
1900-talet

Den kritiska historiesynen


En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna
menade att nationalistisk historia bara var
politisk propaganda.


Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva
det som helt kan bevisas med hjälp av historiska
källor.


Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier,
generalisera och ägna sig åt inlevelse.


Det förgångna kan bara betraktas utifrån
källorna.
1900-talet
1900-talet
Annalesskolan - franska historiker som menade att det
var historiens långa linjer - strukturer under lång tid -
som var intressanta.
1900-talet
Annalesskolan - franska historiker som menade att det
var historiens långa linjer - strukturer under lång tid -
som var intressanta.
Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter
som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper
t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.
1900-talet
Annalesskolan - franska historiker som menade att det
var historiens långa linjer - strukturer under lång tid -
som var intressanta.
Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter
som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper
t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.
Historikern börjar med att ställa upp ett problem som
han sedan ska lösa med hjälp av sitt material.
1900-talet
Annalesskolan - franska historiker som menade att det
var historiens långa linjer - strukturer under lång tid -
som var intressanta.
Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter
som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper
t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.
Historikern börjar med att ställa upp ett problem som
han sedan ska lösa med hjälp av sitt material.
Historikern ska både använda positivism och
hermeneutik.
De långa linjernas historiesyn -


                      La longue durées                    Medeltiden

       Conjuncture                 Conjuncture            del av tid som högmedeltiden

      Event   Event    Event      Event   Event   Event   händelser som korstågen, digerdöden




800                                                               1400
Jacques le Goff



Människokroppen var under lång tid bortglömd av historikerna,
då den inte ansågs tillräckligt fin och kulturell för att studeras.
Men "Kroppens historia under medeltiden" är inte bara en
fysisk historia utan framförallt en historia om mentaliteter. Och
om motsättningarna: mellan fasta och karneval, mellan
kristendom och hedendom, mellan klädmode och portutövande,
och mellan hövisk kärlek och sexuellt tabu.
Peter Burke
Trots det stora värde som teorin om "säkerhetsventilen"
eller "den sociala kontrollen" har, räcker det inte att
tolka karnevalerna och andra fester i nya tidens Europa
enbart utifrån den. Kanske beror detta på att Europa
under denna period bestod av en grupp samhällen som
var mera stratifierade än Max Gluckmans och Victor
Turners Afrika, kanske beror det på att antropologer
ända tills slutet av sextiotalet har intresserat sig för
consensus på konflikternas bekostnad. Under alla
förhållanden fanns det i Europa mellan 1500 och 1800
faktiskt revoltritualer jämsides med allvarliga
ifrågasättanden av den sociala, politiska och religiösa
ordningen, och det ena övergick ibland i det andra.
Protester uttrycktes i ritualiserad form men ritualen var
inte alltid tillräcklig för att rymma protesten. Ibland
exploderade vinfatet.
Emancipatorisk historiesyn

Vill beskriva de dolda
grupperna i samhället som
kvinnor, icke-européer,
homosexuella, fattiga

Den emancipatoriska
historieskrivningen blev
väldigt inriktad på kvinnor
varför man kan tala om
kvinnohistoria som en egen
forskningsinriktning.
Det var under början av 1800-talet, då bondesamhällets struktur drastiskt förändrades
genom industrialismen, som många människor valde att flytta från landet för att börja
arbeta inom industrin. Detta ledde till att hemmet inte längre kunde fungera som
försörjning, utan man vart nu tvungen att arbeta på annat håll för att kunna få ihop sin
ekonomi och sitt levebröd. Kvinnan, vars uppgifter i hemmet nu inte längre förknippas
med försörjning, fick lov att både arbeta utanför hemmet för familjens inkomst och även
se till att hushållet fungerade.


Till en början var det bara ogifta kvinnor, samt kvinnor från underklassen som tog
arbete och då endast inom hantverk. Var man gift, eller tillhörde medel- och överklass
ansågs det skamligt att arbeta, eftersom det i regel var mannen som skulle försörja sitt
hushåll och det skulle vara ytterst pinsamt för familjen om han visade sig oduglig till
detta. Förändringarna för kvinnor inom arbetslivet skedde gradvis och så småningom
fick hon ta arbete inom ett antal enkla, men tunga, arbeten med låg lön.Att låta en
kvinna ta arbete inom en en mer avancerad yrkeskategori eller bransch var det inte tal
om eftersom hon på denna tid inte hade rätt till någon högre utbildning.1842 behövdes
det billig och tålig arbetskraft inom läraryrket och staten såg då till att grunda den första
obligatoriska folkskolan för kvinnor.

More Related Content

Similar to Historiesyner pp

Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdf
Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdfMoving-into-the-Mainstream-Swedish .pdf
Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdfKeryx International
 
Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)HarunyahyaSwedish
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbildulfalster78
 
Vad trodde man förr?
Vad trodde man förr?Vad trodde man förr?
Vad trodde man förr?Tulay01
 
övningshäfte np i historia vt 2013
övningshäfte np i historia vt 2013övningshäfte np i historia vt 2013
övningshäfte np i historia vt 2013Tobias Kjellström
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbildulfalster78
 
Medeltiden Besse
Medeltiden BesseMedeltiden Besse
Medeltiden BesseMissBesse
 
Kortspelets historia
Kortspelets historiaKortspelets historia
Kortspelets historiatobbebrehmer
 
Antika Greklands kulturhistoria
Antika Greklands kulturhistoriaAntika Greklands kulturhistoria
Antika Greklands kulturhistoriaAndrzej Ferber
 
Stenålderns kulturhistoria
Stenålderns kulturhistoriaStenålderns kulturhistoria
Stenålderns kulturhistoriaAndrzej Ferber
 
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23Lars Gunther
 
2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och ideal2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och idealulfalster78
 

Similar to Historiesyner pp (20)

Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdf
Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdfMoving-into-the-Mainstream-Swedish .pdf
Moving-into-the-Mainstream-Swedish .pdf
 
Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)
 
Medeltiden 1
Medeltiden 1Medeltiden 1
Medeltiden 1
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild
 
Vad trodde man förr?
Vad trodde man förr?Vad trodde man förr?
Vad trodde man förr?
 
övningshäfte np i historia vt 2013
övningshäfte np i historia vt 2013övningshäfte np i historia vt 2013
övningshäfte np i historia vt 2013
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Medeltiden Besse
Medeltiden BesseMedeltiden Besse
Medeltiden Besse
 
Kortspelets historia
Kortspelets historiaKortspelets historia
Kortspelets historia
 
Kopia av pp forntiden, antiken
Kopia av pp forntiden, antikenKopia av pp forntiden, antiken
Kopia av pp forntiden, antiken
 
Antika Greklands kulturhistoria
Antika Greklands kulturhistoriaAntika Greklands kulturhistoria
Antika Greklands kulturhistoria
 
Människans ursprung
Människans ursprungMänniskans ursprung
Människans ursprung
 
Stenålderns kulturhistoria
Stenålderns kulturhistoriaStenålderns kulturhistoria
Stenålderns kulturhistoria
 
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23
Lita på vetenskapen, Hestra 2019-02-23
 
Tidigmodern tid
Tidigmodern tidTidigmodern tid
Tidigmodern tid
 
2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och ideal2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och ideal
 

More from björn westerström (20)

Aniara, Harry Martinsson
Aniara, Harry MartinssonAniara, Harry Martinsson
Aniara, Harry Martinsson
 
Genrer kriminalberättelsen
Genrer kriminalberättelsenGenrer kriminalberättelsen
Genrer kriminalberättelsen
 
Det nya ryssland kopia
Det nya ryssland kopiaDet nya ryssland kopia
Det nya ryssland kopia
 
Svensk språkhistoria 1
Svensk språkhistoria 1Svensk språkhistoria 1
Svensk språkhistoria 1
 
Afrika 3
Afrika 3Afrika 3
Afrika 3
 
Afrika 4
Afrika 4Afrika 4
Afrika 4
 
Afrika 5
Afrika 5Afrika 5
Afrika 5
 
Bildspråk
BildspråkBildspråk
Bildspråk
 
Afrika 2
Afrika 2Afrika 2
Afrika 2
 
Afrika 1
Afrika 1Afrika 1
Afrika 1
 
Dante
DanteDante
Dante
 
Rödluvan
RödluvanRödluvan
Rödluvan
 
Dostojevskij
DostojevskijDostojevskij
Dostojevskij
 
Författarstilar ii
Författarstilar iiFörfattarstilar ii
Författarstilar ii
 
Albert camus
Albert camusAlbert camus
Albert camus
 
Myten om sisyfos
Myten om sisyfosMyten om sisyfos
Myten om sisyfos
 
Franska revolutionen språkintroduktion
Franska revolutionen språkintroduktionFranska revolutionen språkintroduktion
Franska revolutionen språkintroduktion
 
Intifada, madrid och oslo
Intifada, madrid och osloIntifada, madrid och oslo
Intifada, madrid och oslo
 
Genre v
Genre vGenre v
Genre v
 
Israel och palestina 70 - 81
Israel och palestina 70 - 81Israel och palestina 70 - 81
Israel och palestina 70 - 81
 

Historiesyner pp

  • 1. HISTORIESYNER Olika sätt att hantera det förgångna
  • 2. Josua - erövring av Jericho Nu höjde folket härskri, och man stötte i hornen. När folket hörde hornstöten höjde de ett väldigt härskri, och murarna störtade samman så att var och en kunde gå rakt in. Så intog de staden. Allt i staden, man och kvinna, ung och gammal, oxe, får och åsna, vigde de åt förintelse och högg ner. Till de två männen som spionerat i landet sade Josua: "Gå in i skökans hus och för ut henne själv och alla hennes anhöriga, så som ni lovat henne med ed." De båda männen gick in och förde ut Rachav, hennes far och mor och bröder och alla hennes anhöriga. Hela hennes släkt fick slå sig ner utanför Israels läger. Staden och allt som fanns i den brändes; bara silvret och guldet och föremålen av koppar och järn lades i skattkammaren i Herrens hus. Men skökan Rachav och hennes familj och alla hennes anhöriga skonades av Josua. Hon fick slå sig ner bland israeliterna, där hennes ättlingar bor än i dag, eftersom hon hade gömt de män Josua sänt som spejare till Jeriko. Josua förestavade nu denna ed: "Förbannad av Herren är den som tar sig för att bygga upp denna stad, Jeriko. Hans förstfödde son är priset om han lägger grunden, hans yngste om han reser porten."
  • 4. Religiös historiesyn Huvudsyftet är inte att söka sanningen.
  • 5. Religiös historiesyn Huvudsyftet är inte att söka sanningen. Den används för att legitimera makt.
  • 6. Religiös historiesyn Huvudsyftet är inte att söka sanningen. Den används för att legitimera makt. Den förmedlar religiösa budskap.
  • 7. Religiös historiesyn Huvudsyftet är inte att söka sanningen. Den används för att legitimera makt. Den förmedlar religiösa budskap. Den visar att de som följer Gud belönas.
  • 8. Tacitus - Annaler den svåraste och fasligaste af alla som genom vådeld drabbat denna stad. Början skedde i den del af circus som stöter intill palatinska och celiska kullarna; der utbröt elden i några bodar, i hvilka varor funnos som gåfvo näring deråt, och den vann ögonblickligen styrka; drifven af vinden, fattade den i circus i hela dess längd. Ty der lågo inga med brandmurar försedda hus, eller af murar omgifna tempel, eller något annat hinder. Först for elden med våldsam fart öfver de lägre qvarteren, steg sedan till de högre delarna och förhärjade så åter de nedre, samt tillintetgjorde genom sin olycksbringande snabbhet alla släckningsförsök. Med sina trånga och åt alla håll sig bugtande gator och oregelbundna qvarter, sådant det gamla Rom såg ut, var staden till spillo gifven. Dertill kommo nu klagorop af de förskräckta, af qvinnor, af orkeslösa gubbar och hjelplösa barn; de personer som ville rädda sig sjelfva och andra, och som, under det de släpade med de orkeslösa eller väntade på dem, än stadnade, än ilade framåt, åstadkommo fullkomlig villervalla. Under det de sågo bakom sig, blefvo de ofta instängda från sidan eller framifrån; eller om de kommit undan till närmaste granskap, fattade elden äfven i detta, och de ställen, som de trodde vara långt aflägsna, funno de i samma sorgliga läge. Slutligen ovissa hvad de skulle undvika, hvart de skulle vända sig, stodo de packade på gatorna, eller utbredde sig på landsbygden; några hade förlorat all sin egendom, äfven maten för dagen, andra hade af kärlek till sina anhöriga, som de icke kunnat rädda, omkommit, oaktadt flykten stod dem öppen.
  • 9. Herodotos The Arabians wore the zeira, or long cloak, fastened about them with a girdle; and carried at their right side long bows, which when unstrung bent backwards. The Ethiopians were clothed in the skins of leopards and lions, and had long bows made of the stem of the palm-leaf, not less than four cubits in length. On these they laid short arrows made of reed, and armed at the tip, not with iron, but with a piece of stone, sharpened to a point, of the kind used in engraving seals. They carried likewise spears, the head of which was the sharpened horn of an antelope; and in addition they had knotted clubs. When they went into battle they painted their bodies, half with chalk, and half with vermilion. The Arabians, and the Ethiopians who came from the region above Egypt, were commanded by Arsames, the son of Darius and of Artystone daughter of Cyrus. This Artystone was the best-beloved of all the wives of Darius; and it was she whose statue he caused to be made of gold wrought with the hammer. Her son Arsames commanded these two nations.
  • 11. Moralisk historiesyn Målet är att söka sanning
  • 12. Moralisk historiesyn Målet är att söka sanning Konstnärligt skriven
  • 13. Moralisk historiesyn Målet är att söka sanning Konstnärligt skriven Tillåtet att ändra och överdriva detaljer
  • 14. Moralisk historiesyn Målet är att söka sanning Konstnärligt skriven Tillåtet att ändra och överdriva detaljer Bristande källkritik
  • 15. Peder Svarts krönika - Svea Dalekaraner befruchtade nu storlige att Götstaff redo skulle wara dragen öffuer fiellet till Nöriges, giorde effter Lasse Olsons och Jnge Michelsons rådh, och sände en åstadh benembd Engelbrecht medh nogre andre skidekarar the ther genom natt och dagh droge genom skogen medh samma wärff, och funne Götstaff öffuerst vppe j Lima. The vptäckte strax sitt wärff bediandes honom för Gudz skuld, att han nu wille wända om igen, komma them till hielp och vndsättning, the wille nu gierna endrächtelige icke alenast tilsäia honom huldskap, troskap mandskap och lydno, vtan och wåga och vpsättia medh honom liff och blodh. Så folgde han them tilbake igen till Moora.
  • 16. Medeltidens historiesyn En blandning av religiös och moralisk historiesyn Kristendomen hade ett stort inflytande Historia fungerade ofta som propaganda åt kungar och furstar
  • 17.
  • 20. 1600-talet Renässansens humanism och naturvetenskaperna påverkar historieskrivningen
  • 21. 1600-talet Renässansens humanism och naturvetenskaperna påverkar historieskrivningen Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken och Isaac Newton.
  • 22. 1600-talet Renässansens humanism och naturvetenskaperna påverkar historieskrivningen Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken och Isaac Newton. En viss rationalism
  • 23. 1600-talet Renässansens humanism och naturvetenskaperna påverkar historieskrivningen Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken och Isaac Newton. En viss rationalism Man började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkan
  • 24. 1600-talet Renässansens humanism och naturvetenskaperna påverkar historieskrivningen Rationellt inflytande från andra vetenskaper t ex fysiken och Isaac Newton. En viss rationalism Man började diskutera kausalitet - d v s orsak och verkan Bättre källkritik
  • 25. Voltaire - Charles XII Konungen, som för första gången hörde musköter skjuta med skarpa skott, frågade generalmajor Stuart bredvid sig vad de svaga visslingarna betydde.  - Det är ljudet av de kulor man skjuter på Ers Majestät, svarade generalmajoren.  - Bra, sade konungen, detta skall hädanefter bliva min musik! I samma ögonblick fick den officer som hade förklarat ljudets ursprung ett skott i axeln, och en löjtnant föll död ner på konungens andra sida.
  • 27. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen)
  • 28. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen) Rationalitet och förnuft var styrande
  • 29. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen) Rationalitet och förnuft var styrande Bristande källkritik
  • 30. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen) Rationalitet och förnuft var styrande Bristande källkritik Fortfarande moraliserande
  • 31. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen) Rationalitet och förnuft var styrande Bristande källkritik Fortfarande moraliserande Universalism - innebar i det här fallet att man granskade främmande tider och länder med europeiska normer.
  • 32. Upplysningen I historieskrivningen infördes tron på att allting blev bättre (utvecklingen) Rationalitet och förnuft var styrande Bristande källkritik Fortfarande moraliserande Universalism - innebar i det här fallet att man granskade främmande tider och länder med europeiska normer. Voltaires biografi om Karl XII och Muhammed
  • 34. 1800-talet Leopold von Ranke, den moderna historieskrivningens fader.
  • 35. 1800-talet Leopold von Ranke, den moderna historieskrivningens fader. Han ville ta reda på: - Hur det egentligen var!
  • 36. 1800-talet Leopold von Ranke, den moderna historieskrivningens fader. Han ville ta reda på: - Hur det egentligen var! Bättre källkritik, det som historikern säger måste bevisas.
  • 38. 1800-talet Friedrich Hegel, händelser kan förutsägas - determinism.
  • 39. 1800-talet Friedrich Hegel, händelser kan förutsägas - determinism. Menade att det finns mönster i historien som kan uttydas om man ser bortom ytan.
  • 40. 1800-talet Friedrich Hegel, händelser kan förutsägas - determinism. Menade att det finns mönster i historien som kan uttydas om man ser bortom ytan. Människan styr historien framåt med utvecklande av tankar och idéer.
  • 41. 1800-talet Friedrich Hegel, händelser kan förutsägas - determinism. Menade att det finns mönster i historien som kan uttydas om man ser bortom ytan. Människan styr historien framåt med utvecklande av tankar och idéer. Människans historia är en utveckling där allt går mot det bättre.
  • 42. Hegels grundtanke om utveckling
  • 43. Hegels grundtanke om utveckling Tes
  • 44. Hegels grundtanke om utveckling Tes
  • 45. Hegels grundtanke om utveckling Tes
  • 46. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
  • 47. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
  • 48. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites
  • 49. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes
  • 50. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes
  • 51. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes Upplysningsidéerna
  • 52. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes Upplysningsidéerna Franska revolutionen
  • 53. Hegels grundtanke om utveckling Tes Antites Syntes Upplysningsidéerna Franska revolutionen Ett rättvisare samhälle
  • 54. 1800-talet Osvald Spengler, menade att civilisationer är som varelser. Västerlandets undergång
  • 55. Spengler och de stora imperierna
  • 56. Spengler och de stora imperierna
  • 57. Spengler och de stora imperierna
  • 58. Spengler och de stora imperierna
  • 59. Spengler och de stora imperierna
  • 60. Spengler och de stora imperierna
  • 61. Spengler och de stora imperierna Romarriket uppstår Muhammed enar araberna
  • 62. Spengler och de stora imperierna Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus Arabernas stora enhetliga kalifat Romarriket uppstår Muhammed enar araberna
  • 63. Spengler och de stora imperierna Romarriket når sin höjdpunkt - Augustus Arabernas stora enhetliga kalifat Romarriket uppstår Romarrikets nedgång och fall Muhammed enar araberna Arabiska riket splittras
  • 65. 1800-talet Karl Marx menar att det som skapar historien är kampen om produktionsmedlen.
  • 66. 1800-talet Karl Marx menar att det som skapar historien är kampen om produktionsmedlen. De enskilda människorna kan inte påverka historien varken genom handlingar eller idéer.
  • 67. 1800-talet Karl Marx menar att det som skapar historien är kampen om produktionsmedlen. De enskilda människorna kan inte påverka historien varken genom handlingar eller idéer. Det är människans livssituation (materiella) som skapar förutsättningar för det som ska hända.
  • 68. 1800-talet Karl Marx menar att det som skapar historien är kampen om produktionsmedlen. De enskilda människorna kan inte påverka historien varken genom handlingar eller idéer. Det är människans livssituation (materiella) som skapar förutsättningar för det som ska hända. Historien är cyklisk. Det finns ingen utveckling.
  • 69. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 71. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 72. Cyklisk historia Historisk upprepning Antiken: slavsamhälle
  • 73. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 74. Cyklisk historia Historisk upprepning Antiken: kollaps och slavuppror
  • 75. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 77. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 78. Cyklisk historia Historisk upprepning Medeltiden: bönderna livegna
  • 79. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 80. Cyklisk historia Historisk upprepning Medeltiden: kollaps och bondeuppror
  • 81. Cyklisk historia Historisk upprepning
  • 85. Hegel enligt Marx Produktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fördelade koncentrerade till ett fåtal
  • 86. Hegel enligt Marx Produktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fördelade koncentrerade till ett fåtal
  • 87. Hegel enligt Marx Samhället kollapsar eftersom Produktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fåtalet inte kan kontrollera fördelade koncentrerade till ett fåtal samhället
  • 88. Hegel enligt Marx Samhället kollapsar eftersom Produktionsmedlen jämnt Produktionsmedlen fåtalet inte kan kontrollera fördelade koncentrerade till ett fåtal samhället
  • 90. 1800-talet Hermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien. För att förstå en historisk händelse måste historikern sätta sig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historiskt redskap.
  • 91. 1800-talet Hermeneutik, det finns inge lagbundenhet i historien. För att förstå en historisk händelse måste historikern sätta sig in i hur man tänkte då. Inlevelse är ett historiskt redskap. Positivism, historia ska studeras på samma sätt som naturvetenskaperna. Historikern ska leta upp historisk fakta, analysera den och sedan lägga fram en slutsats. Hermeneutiker är flummiga.
  • 94. 1800-talet Nationalistisk historieskrivning Det egna folkets historia är den man ska söka.
  • 95. 1800-talet Nationalistisk historieskrivning Det egna folkets historia är den man ska söka. De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära.
  • 96. 1800-talet Nationalistisk historieskrivning Det egna folkets historia är den man ska söka. De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära. Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
  • 97. 1800-talet Nationalistisk historieskrivning Det egna folkets historia är den man ska söka. De stora äventyren och bragderna ska lyftas fram till nationens ära. Historia ska stärka medborgarnas nationella identitet.
  • 98. Grimbergs historia Valet ägde rum medan Birger jarl höll på att omvända tavas-terna. Men hem kom han mörk 1 hågen över att han ej själv blivit vald. Herr Joar skall då ha sagt till honom: »Vill du ej hava det, som det är, så veta vi nog, var vi kunna finna en konung.» — »Vem viljen I då hava till konung?» sporde Birger. Då svarade herr Joar Blå: »Ur den kappa jag bär skulle jag väl ock kunna skaka fram en konung.» Till dessa ord yttrade jarlen intet. Han var klok nog att tyst ge efter. Det blev ju ändå han som fick regera, ty Valdemar var ännu helt ung. Och det var, som om han aldrig blev fullvuxen. Därför fortfor Birger att regera Sverige hela sin livstid, även sedan konungen blivit myndig.
  • 99. Gustaf Cederström - Karl XIIs likfärd
  • 102. 1900-talet Den kritiska historiesynen En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna menade att nationalistisk historia bara var politisk propaganda.
  • 103. 1900-talet Den kritiska historiesynen En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna menade att nationalistisk historia bara var politisk propaganda. Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva det som helt kan bevisas med hjälp av historiska källor.
  • 104. 1900-talet Den kritiska historiesynen En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna menade att nationalistisk historia bara var politisk propaganda. Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva det som helt kan bevisas med hjälp av historiska källor. Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier, generalisera och ägna sig åt inlevelse.
  • 105. 1900-talet Den kritiska historiesynen En motrörelse mot den nationalistiska, kritikerna menade att nationalistisk historia bara var politisk propaganda. Historikerna ska ägna sig åt att enbart beskriva det som helt kan bevisas med hjälp av historiska källor. Historikern ska inte ägna sig åt att bygga teorier, generalisera och ägna sig åt inlevelse. Det förgångna kan bara betraktas utifrån källorna.
  • 107. 1900-talet Annalesskolan - franska historiker som menade att det var historiens långa linjer - strukturer under lång tid - som var intressanta.
  • 108. 1900-talet Annalesskolan - franska historiker som menade att det var historiens långa linjer - strukturer under lång tid - som var intressanta. Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi.
  • 109. 1900-talet Annalesskolan - franska historiker som menade att det var historiens långa linjer - strukturer under lång tid - som var intressanta. Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi. Historikern börjar med att ställa upp ett problem som han sedan ska lösa med hjälp av sitt material.
  • 110. 1900-talet Annalesskolan - franska historiker som menade att det var historiens långa linjer - strukturer under lång tid - som var intressanta. Ämnesöverskridande för att få med så många aspekter som möjligt. Historikern ska använda flera vetenskaper t.ex. sociologi, psykologi och ekonomi. Historikern börjar med att ställa upp ett problem som han sedan ska lösa med hjälp av sitt material. Historikern ska både använda positivism och hermeneutik.
  • 111. De långa linjernas historiesyn - La longue durées Medeltiden Conjuncture Conjuncture del av tid som högmedeltiden Event Event Event Event Event Event händelser som korstågen, digerdöden 800 1400
  • 112. Jacques le Goff Människokroppen var under lång tid bortglömd av historikerna, då den inte ansågs tillräckligt fin och kulturell för att studeras. Men "Kroppens historia under medeltiden" är inte bara en fysisk historia utan framförallt en historia om mentaliteter. Och om motsättningarna: mellan fasta och karneval, mellan kristendom och hedendom, mellan klädmode och portutövande, och mellan hövisk kärlek och sexuellt tabu.
  • 113. Peter Burke Trots det stora värde som teorin om "säkerhetsventilen" eller "den sociala kontrollen" har, räcker det inte att tolka karnevalerna och andra fester i nya tidens Europa enbart utifrån den. Kanske beror detta på att Europa under denna period bestod av en grupp samhällen som var mera stratifierade än Max Gluckmans och Victor Turners Afrika, kanske beror det på att antropologer ända tills slutet av sextiotalet har intresserat sig för consensus på konflikternas bekostnad. Under alla förhållanden fanns det i Europa mellan 1500 och 1800 faktiskt revoltritualer jämsides med allvarliga ifrågasättanden av den sociala, politiska och religiösa ordningen, och det ena övergick ibland i det andra. Protester uttrycktes i ritualiserad form men ritualen var inte alltid tillräcklig för att rymma protesten. Ibland exploderade vinfatet.
  • 114. Emancipatorisk historiesyn Vill beskriva de dolda grupperna i samhället som kvinnor, icke-européer, homosexuella, fattiga Den emancipatoriska historieskrivningen blev väldigt inriktad på kvinnor varför man kan tala om kvinnohistoria som en egen forskningsinriktning.
  • 115. Det var under början av 1800-talet, då bondesamhällets struktur drastiskt förändrades genom industrialismen, som många människor valde att flytta från landet för att börja arbeta inom industrin. Detta ledde till att hemmet inte längre kunde fungera som försörjning, utan man vart nu tvungen att arbeta på annat håll för att kunna få ihop sin ekonomi och sitt levebröd. Kvinnan, vars uppgifter i hemmet nu inte längre förknippas med försörjning, fick lov att både arbeta utanför hemmet för familjens inkomst och även se till att hushållet fungerade. Till en början var det bara ogifta kvinnor, samt kvinnor från underklassen som tog arbete och då endast inom hantverk. Var man gift, eller tillhörde medel- och överklass ansågs det skamligt att arbeta, eftersom det i regel var mannen som skulle försörja sitt hushåll och det skulle vara ytterst pinsamt för familjen om han visade sig oduglig till detta. Förändringarna för kvinnor inom arbetslivet skedde gradvis och så småningom fick hon ta arbete inom ett antal enkla, men tunga, arbeten med låg lön.Att låta en kvinna ta arbete inom en en mer avancerad yrkeskategori eller bransch var det inte tal om eftersom hon på denna tid inte hade rätt till någon högre utbildning.1842 behövdes det billig och tålig arbetskraft inom läraryrket och staten såg då till att grunda den första obligatoriska folkskolan för kvinnor.

Editor's Notes

  1. \n
  2. \n
  3. \n
  4. \n
  5. \n
  6. \n
  7. \n
  8. \n
  9. \n
  10. \n
  11. \n
  12. \n
  13. \n
  14. \n
  15. \n
  16. \n
  17. \n
  18. \n
  19. \n
  20. \n
  21. \n
  22. \n
  23. \n
  24. \n
  25. \n
  26. \n
  27. \n
  28. \n
  29. \n
  30. \n
  31. \n
  32. \n
  33. \n
  34. \n
  35. \n
  36. \n
  37. \n
  38. \n
  39. \n
  40. \n
  41. \n
  42. \n
  43. \n
  44. \n
  45. \n
  46. \n
  47. \n
  48. \n
  49. \n
  50. \n
  51. \n
  52. \n
  53. \n
  54. \n
  55. \n
  56. \n
  57. \n
  58. \n
  59. \n
  60. \n
  61. \n
  62. \n
  63. \n
  64. \n
  65. \n
  66. \n
  67. \n
  68. \n
  69. \n
  70. \n
  71. \n
  72. \n
  73. \n
  74. \n
  75. \n
  76. \n
  77. \n
  78. \n
  79. \n
  80. \n
  81. \n
  82. \n
  83. \n
  84. \n
  85. \n
  86. \n
  87. \n
  88. \n
  89. \n
  90. \n
  91. \n
  92. \n
  93. \n
  94. \n
  95. \n
  96. \n
  97. \n
  98. \n
  99. \n