Glada miner på marknaden under januari
Den starka avslutningen på 2011 har fortsatt under januari, och de flesta riskfyllda tillgångsslag har bjudit på en mycket hög avkastning.
Bättre konjunkturstatistik, inte bara från USA, nya förhoppningar om eurokrisen och stöd från världens centralbanker ligger bakom vändningen i sentimentet. Refl ation har varit temat sedan utvecklingen vände nedåt förra sensommaren, och nu börjar strategin bära frukt. I sak innebär det att centralbanker och regeringar försöker ”sparka igång” en stagnerande ekonomi genom olika penning- och finanspolitiska åtgärder som sänkta räntor (där det är möjligt), likviditetsstöd och sänkta reservkrav för banker. Effekterna börjar som sagt nu synas i form av att ledande indikatorer vänder upp och att fallet i den globala ekonomin avstannat.
Marknaden har inte varit sen att ta till sig förutsättningarna men vi anser att det är för tidigt att helt blåsa faran över och förutsätta att detta är starten på en ny, hållbar uppgång. Utmaningarna finns kvar och är stora. Vi kommer att få se bakslag både såväl Europa som USA och tillväxtländerna under året men det kommer att ske i tandem med framsteg, vilket innebär att utvecklingen framöver förmodligen kommer att vara ryckig.
Nordea Aktiemarknadsnytt juli-augusti 2012Nordea Bank
Den svenska aktiemarknaden har klarat sig förhållandevis bra under turbulensen den senaste månaden med grekiska val,
spanska bankproblem och allt dystrare inköpschefer. Läs mer om strategi och investeringar i Nordeas Aktiemarknadsnytt för juli och augusti 2012.
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?Ashley Tott
Vad händer i Kina och hur påverkar det ditt styrelsearbete?
Diabilder från StyrelseAkademien's styrelse Café.
Maria Wessén och Björn Berg från Nordea som är duktig på makroekonomi kommer att berätta vad som händer just nu i Kina.
Varmt välkomna till ett spännande Styrelse café där vi lär oss och diskuterar ett mycket aktuellt ämne.
Vi gästas digitalt av experten Sasja Beslik, Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar (youtube video: StyrelseAkademien Västernorrland)
Omvärldsbevakning är en viktig styrelse kunskap. Hur kan du tänka och vad ska du göra?
Missa inte StyrelseCafé den 25e februari, Casino Cosmopol kl 11.30-13.00 där kommer du att få veta mer om Kina krisen och hur det påverkar oss i Västernorrland.
#155 - Premiepensionen (PPM) - en djupdykning, uppföljning och jämförelse | D...Jan Bolmeson
Få av oss tänker till vardags på skillnaden mellan inkomstpensionen som är ett fördelningssystem och premiepensionen som är ett fullfonderat system. Det innebär att i premiepensionen finns det riktiga pengar placerade i riktiga fonder i ditt namn. Inkomstpensionen är däremot en skuld som staten lovar betala dig i framtiden.
I dagens video djupdyker vi i Premiepensionen utifrån Pensionsmyndighetens rapport: "Premiepensionen: Pensionsspararna och pensionärerna 2019". Vi pratar mycket om jämförelsen mellan aktiva och passiva sparare i PPM. Det vill säga de som har gjort ett aktivt val minst en gång eller de som varit passiva och legat kvar i ursprungsfonden AP7 SÅFA.
Vår förhoppning är att du efter det här avsnittet känner dig väldigt nöjd över att ha AP7 SÅFA som valt alternativ i ditt premiepensionssparande. Med hög sannolikhet kommer det även i framtiden att ge ett resultat bättre än majoriteten av dem som är aktiva. Du behöver inte göra samma misstag som jag och Caroline (mest jag) har gjort.
Det blir även en grafbonanza, med 14(!) grafer och avsnittet innehåller även min favoritgraf för 2020. Caroline var måttligt road. Cudos till Pensionsmyndigheten som framställt en briljant rapport. De har till och med redovisat beloppet för den sparare som har mest pengar i PPM. Beloppet på långt över en miljon kronor är en merit med tanke på att man som max kan ha fått in 211 000 kr sedan 1995.
Jag inser min nördighet när jag säger att jag har väntat på den här uppdateringen sedan den förra rapporten 2017. 臘♂️
Vi hoppas däremot att du får glädje och värde av dagens avsnitt!
Lycka till med ditt premiepensionssparande!
Hälsningar,
Jan och Caroline
Länkar som nämns i avsnittet:
===================================
Se ditt eget värde på premiepensionen:
https://www.pensionsmyndigheten.se/min-oversikt
https://www.pensionsmyndigheten.se/service/pensionskonto/
Pensionsmyndigheten och själva rapporten:
https://bit.ly/2Av5ApV
Så byter du till AP7 SÅFA
https://www.youtube.com/watch?v=odLirCv6vmI
Intervjun med AP7 kapitalförvaltningschef:
https://rikatillsammans.se/ap7-safa/
Mer info om vår webbkurs:
http://rikatillsammans.se/spara-ratt-och-latt/
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Nordea Bank
Uppgången i början av året var tillfällig och tillväxten dämpas nu åter. Svackan i svensk ekonomi blir därmed mer utdragen och vändningen uppåt dröjer, skriver Nordeas ekonomer.
#148 - Extra ombalansering och ändringar i portföljerna pga CoronaJan Bolmeson
För första gången sedan 2014 är det dags för en extra ombalansering i modellportföljerna av framförallt två anledningar. Den första är att de olika andelarna i portföljena avvikit från sin målvikt. Den andra anledningen är att vi har fått facit på hur portföljerna beter sig i en väldigt skakig marknad och det föranleder vissa mindre förändringar.
Hos en fondrobot som LYSA görs allt automatiskt
===============================
Om du sparar i en fondrobot som LYSA då finns inget behov av att agera eller hålla koll. Då är det bara att titta på första delen av avsnittet och sedan njuta av vårvädret. Inte bara görs ombalanseringen automatiskt, du får dessutom ett bättre ränteben.
#237 - Uppföljning av börsåret 2021 | Ta en del av fjolårets avkastning och f...Jan Bolmeson
Att spara brett och köpa hela höstacken istället för att leta nålar var en framgångsrik strategi 2021. Investerade du i globala indexfonder eller i en fondrobot, bör du ha fått en avkastning på 20 - 30 %. Ett tips inför 2022 är att ta ut en liten del av pengarna och fira. 壟
Början av året är ett naturligt tillfälle för uppföljning, reflektion och planering inför det kommande året. I dagens avsnitt tittar vi på det gångna börsåret och repeterar viktiga (men kanske tråkiga) saker och tips att tänka på för 2022. Vi gör även en sammanställning av utvecklingen för våra portföljer, fondroboten LYSA och några jämförelseindex att ha koll på.
Läs mer på:
https://rikatillsammans.se/borsaret-2021
#194 - Fem saker alla borde veta utifrån Credit Suisse Global Investment Retu...Jan Bolmeson
Ett par saker alla borde veta om sparande är att: 1) aktier slår räntor över långa tidsperioder, 2) lång sikt spelar ingen roll om du inte överlever på kort sikt, 3) inflation spelar större roll än man spontant tror (aktier är inte jättebra skydd) samt 4) marknaderna förändras konstant och 5) faktorer, s.k. smart-beta, är i bästa fall en långsiktig strategi men är ofta negativa.
Hela videon finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=ug0gfjtTyzA
Du kan även läsa mer på bloggen:
https://rikatillsammans.se/credit-suisse-yearbook-2021
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"Jan Bolmeson
Hela artikeln:
https://rikatillsammans.se/hsb-bospar-replik/
I veckan publicerade HSB en replik på Danske Banks hemsida om att vi i förra avsnittet (#160) hade sagt missvisande saker, kommit med direkta felaktigheter och misskrediterat HSB. Därför upplevde vi att vi behövde göra en rättelse, ett förtydligande och sedan titta ännu mer noggrant på Bosparandet.
För att göra en rättelse direkt. Vi sa fel i förra veckans avsnitt om insättnings- och uttagsavgifter. Dessa stod med i fondfaktabladen som brukar gälla, men det fanns ett sidodokument med en fotnot där det stod att dessa inte togs ut. Fel av mig. Dock förändrar det huvudargumentationen väldigt lite.
Vad som är än värre är att när jag började detaljstudera fonderna ännu mer så lade jag märke till att t.ex. fonden Danske Invest European High Yield har nyckeltal (alfa=-2,51, beta=0,98, r2=98,8, te=3) har nyckeltal som tyder på att den förvaltas som en passiv indexfond men säljs in som en aktivt förvaltad fond. Det kan ju vara okej ända tills man tar hänsyn till att avgiften är 1,87 % vilket är 8 till 4 gånger högre än jämförbara fonder. Dessutom är det något som Swedbank blev polisanmält av Aktiespararna för 2013. Frida Bratt beskrev det som: "Man betalar för oxfilé men får varmkorv".
Ännu mer konstigt blir det när man ser att samma fond som vi bosparare behöver betala 1.87 % för finns hos SAVR för 1.16 %, vilket innebär en nästan 40 % lägre avgift (eller rabatt om man väljer se det så). Det här samtidigt som HSB påstår att det är direkt felaktigt när jag påstår att det är höga avgifter på fonderna som äter våra pengar.
Ännu mer konstigt blir det när man tar hänsyn till att jag behöver betala 300 kr för att kunna bospara, vilket på maxinsättningen som jag får poäng för på 6 000 kr per år motsvarar en "insättningsavgift" på 5 %. Sparar man ett lägre belopp blir det en än högre procentsats. Dessutom har vi inte tagit hänsyn till att eftersom 10 av 11 fonder är Luxemburgbaserade vilket sannolikt innebär en högre intern skatt på utdelningar från amerikanska aktier.
Även om man tittar på själva sparkontona så erbjuder man en ordinarie ränta på 0.4 % nu med kampanjränta på 0.65 % till april 2021 eller 0.55 % på låst bankkonto. I jämförelse med Avanza Sparkonto+ ger de också 0.65 % idag på olåst konto men 1.05 % på 24 månader och 0.9 % på 12 månader. Jag vågar slå vad om att även i längden kommer HSB erbjuda generellt lägre räntor än konkurrenterna.
Som vi argumenterar i avsnittet - när vi går genom hela repliken från HSB - så det kanske inte ens HSB man ska vara arg på utan Danske Bank. Precis som vanligt har finansbranschen ätit upp småspararna och gått vinnande ur leken.
A presentation held by Mats Kinnwall and Stefan Ackerby at the seminar "En global balansakt" with Stockholm based think tank Global Challenge (Global Utmaning) on the 12th of May 2011
Skuldkrisen i Europa har fortsatt att ligga som en våt filt över världens börser och maj var den sämsta månaden på Stockholmsbörsen sedan augusti förra året. Läs mer om strategi och investeringar i juninumret av Nordeas Aktiemarknadsnytt.
Glada miner på marknaden under januari
Den starka avslutningen på 2011 har fortsatt under januari, och de flesta riskfyllda tillgångsslag har bjudit på en mycket hög avkastning.
Bättre konjunkturstatistik, inte bara från USA, nya förhoppningar om eurokrisen och stöd från världens centralbanker ligger bakom vändningen i sentimentet. Refl ation har varit temat sedan utvecklingen vände nedåt förra sensommaren, och nu börjar strategin bära frukt. I sak innebär det att centralbanker och regeringar försöker ”sparka igång” en stagnerande ekonomi genom olika penning- och finanspolitiska åtgärder som sänkta räntor (där det är möjligt), likviditetsstöd och sänkta reservkrav för banker. Effekterna börjar som sagt nu synas i form av att ledande indikatorer vänder upp och att fallet i den globala ekonomin avstannat.
Marknaden har inte varit sen att ta till sig förutsättningarna men vi anser att det är för tidigt att helt blåsa faran över och förutsätta att detta är starten på en ny, hållbar uppgång. Utmaningarna finns kvar och är stora. Vi kommer att få se bakslag både såväl Europa som USA och tillväxtländerna under året men det kommer att ske i tandem med framsteg, vilket innebär att utvecklingen framöver förmodligen kommer att vara ryckig.
Nordea Aktiemarknadsnytt juli-augusti 2012Nordea Bank
Den svenska aktiemarknaden har klarat sig förhållandevis bra under turbulensen den senaste månaden med grekiska val,
spanska bankproblem och allt dystrare inköpschefer. Läs mer om strategi och investeringar i Nordeas Aktiemarknadsnytt för juli och augusti 2012.
Omvarldsbevakning kinakrisen hur påverka det ditt styrelsearbete?Ashley Tott
Vad händer i Kina och hur påverkar det ditt styrelsearbete?
Diabilder från StyrelseAkademien's styrelse Café.
Maria Wessén och Björn Berg från Nordea som är duktig på makroekonomi kommer att berätta vad som händer just nu i Kina.
Varmt välkomna till ett spännande Styrelse café där vi lär oss och diskuterar ett mycket aktuellt ämne.
Vi gästas digitalt av experten Sasja Beslik, Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar (youtube video: StyrelseAkademien Västernorrland)
Omvärldsbevakning är en viktig styrelse kunskap. Hur kan du tänka och vad ska du göra?
Missa inte StyrelseCafé den 25e februari, Casino Cosmopol kl 11.30-13.00 där kommer du att få veta mer om Kina krisen och hur det påverkar oss i Västernorrland.
#155 - Premiepensionen (PPM) - en djupdykning, uppföljning och jämförelse | D...Jan Bolmeson
Få av oss tänker till vardags på skillnaden mellan inkomstpensionen som är ett fördelningssystem och premiepensionen som är ett fullfonderat system. Det innebär att i premiepensionen finns det riktiga pengar placerade i riktiga fonder i ditt namn. Inkomstpensionen är däremot en skuld som staten lovar betala dig i framtiden.
I dagens video djupdyker vi i Premiepensionen utifrån Pensionsmyndighetens rapport: "Premiepensionen: Pensionsspararna och pensionärerna 2019". Vi pratar mycket om jämförelsen mellan aktiva och passiva sparare i PPM. Det vill säga de som har gjort ett aktivt val minst en gång eller de som varit passiva och legat kvar i ursprungsfonden AP7 SÅFA.
Vår förhoppning är att du efter det här avsnittet känner dig väldigt nöjd över att ha AP7 SÅFA som valt alternativ i ditt premiepensionssparande. Med hög sannolikhet kommer det även i framtiden att ge ett resultat bättre än majoriteten av dem som är aktiva. Du behöver inte göra samma misstag som jag och Caroline (mest jag) har gjort.
Det blir även en grafbonanza, med 14(!) grafer och avsnittet innehåller även min favoritgraf för 2020. Caroline var måttligt road. Cudos till Pensionsmyndigheten som framställt en briljant rapport. De har till och med redovisat beloppet för den sparare som har mest pengar i PPM. Beloppet på långt över en miljon kronor är en merit med tanke på att man som max kan ha fått in 211 000 kr sedan 1995.
Jag inser min nördighet när jag säger att jag har väntat på den här uppdateringen sedan den förra rapporten 2017. 臘♂️
Vi hoppas däremot att du får glädje och värde av dagens avsnitt!
Lycka till med ditt premiepensionssparande!
Hälsningar,
Jan och Caroline
Länkar som nämns i avsnittet:
===================================
Se ditt eget värde på premiepensionen:
https://www.pensionsmyndigheten.se/min-oversikt
https://www.pensionsmyndigheten.se/service/pensionskonto/
Pensionsmyndigheten och själva rapporten:
https://bit.ly/2Av5ApV
Så byter du till AP7 SÅFA
https://www.youtube.com/watch?v=odLirCv6vmI
Intervjun med AP7 kapitalförvaltningschef:
https://rikatillsammans.se/ap7-safa/
Mer info om vår webbkurs:
http://rikatillsammans.se/spara-ratt-och-latt/
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Nordea Bank
Uppgången i början av året var tillfällig och tillväxten dämpas nu åter. Svackan i svensk ekonomi blir därmed mer utdragen och vändningen uppåt dröjer, skriver Nordeas ekonomer.
#148 - Extra ombalansering och ändringar i portföljerna pga CoronaJan Bolmeson
För första gången sedan 2014 är det dags för en extra ombalansering i modellportföljerna av framförallt två anledningar. Den första är att de olika andelarna i portföljena avvikit från sin målvikt. Den andra anledningen är att vi har fått facit på hur portföljerna beter sig i en väldigt skakig marknad och det föranleder vissa mindre förändringar.
Hos en fondrobot som LYSA görs allt automatiskt
===============================
Om du sparar i en fondrobot som LYSA då finns inget behov av att agera eller hålla koll. Då är det bara att titta på första delen av avsnittet och sedan njuta av vårvädret. Inte bara görs ombalanseringen automatiskt, du får dessutom ett bättre ränteben.
#237 - Uppföljning av börsåret 2021 | Ta en del av fjolårets avkastning och f...Jan Bolmeson
Att spara brett och köpa hela höstacken istället för att leta nålar var en framgångsrik strategi 2021. Investerade du i globala indexfonder eller i en fondrobot, bör du ha fått en avkastning på 20 - 30 %. Ett tips inför 2022 är att ta ut en liten del av pengarna och fira. 壟
Början av året är ett naturligt tillfälle för uppföljning, reflektion och planering inför det kommande året. I dagens avsnitt tittar vi på det gångna börsåret och repeterar viktiga (men kanske tråkiga) saker och tips att tänka på för 2022. Vi gör även en sammanställning av utvecklingen för våra portföljer, fondroboten LYSA och några jämförelseindex att ha koll på.
Läs mer på:
https://rikatillsammans.se/borsaret-2021
#194 - Fem saker alla borde veta utifrån Credit Suisse Global Investment Retu...Jan Bolmeson
Ett par saker alla borde veta om sparande är att: 1) aktier slår räntor över långa tidsperioder, 2) lång sikt spelar ingen roll om du inte överlever på kort sikt, 3) inflation spelar större roll än man spontant tror (aktier är inte jättebra skydd) samt 4) marknaderna förändras konstant och 5) faktorer, s.k. smart-beta, är i bästa fall en långsiktig strategi men är ofta negativa.
Hela videon finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=ug0gfjtTyzA
Du kan även läsa mer på bloggen:
https://rikatillsammans.se/credit-suisse-yearbook-2021
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"Jan Bolmeson
Hela artikeln:
https://rikatillsammans.se/hsb-bospar-replik/
I veckan publicerade HSB en replik på Danske Banks hemsida om att vi i förra avsnittet (#160) hade sagt missvisande saker, kommit med direkta felaktigheter och misskrediterat HSB. Därför upplevde vi att vi behövde göra en rättelse, ett förtydligande och sedan titta ännu mer noggrant på Bosparandet.
För att göra en rättelse direkt. Vi sa fel i förra veckans avsnitt om insättnings- och uttagsavgifter. Dessa stod med i fondfaktabladen som brukar gälla, men det fanns ett sidodokument med en fotnot där det stod att dessa inte togs ut. Fel av mig. Dock förändrar det huvudargumentationen väldigt lite.
Vad som är än värre är att när jag började detaljstudera fonderna ännu mer så lade jag märke till att t.ex. fonden Danske Invest European High Yield har nyckeltal (alfa=-2,51, beta=0,98, r2=98,8, te=3) har nyckeltal som tyder på att den förvaltas som en passiv indexfond men säljs in som en aktivt förvaltad fond. Det kan ju vara okej ända tills man tar hänsyn till att avgiften är 1,87 % vilket är 8 till 4 gånger högre än jämförbara fonder. Dessutom är det något som Swedbank blev polisanmält av Aktiespararna för 2013. Frida Bratt beskrev det som: "Man betalar för oxfilé men får varmkorv".
Ännu mer konstigt blir det när man ser att samma fond som vi bosparare behöver betala 1.87 % för finns hos SAVR för 1.16 %, vilket innebär en nästan 40 % lägre avgift (eller rabatt om man väljer se det så). Det här samtidigt som HSB påstår att det är direkt felaktigt när jag påstår att det är höga avgifter på fonderna som äter våra pengar.
Ännu mer konstigt blir det när man tar hänsyn till att jag behöver betala 300 kr för att kunna bospara, vilket på maxinsättningen som jag får poäng för på 6 000 kr per år motsvarar en "insättningsavgift" på 5 %. Sparar man ett lägre belopp blir det en än högre procentsats. Dessutom har vi inte tagit hänsyn till att eftersom 10 av 11 fonder är Luxemburgbaserade vilket sannolikt innebär en högre intern skatt på utdelningar från amerikanska aktier.
Även om man tittar på själva sparkontona så erbjuder man en ordinarie ränta på 0.4 % nu med kampanjränta på 0.65 % till april 2021 eller 0.55 % på låst bankkonto. I jämförelse med Avanza Sparkonto+ ger de också 0.65 % idag på olåst konto men 1.05 % på 24 månader och 0.9 % på 12 månader. Jag vågar slå vad om att även i längden kommer HSB erbjuda generellt lägre räntor än konkurrenterna.
Som vi argumenterar i avsnittet - när vi går genom hela repliken från HSB - så det kanske inte ens HSB man ska vara arg på utan Danske Bank. Precis som vanligt har finansbranschen ätit upp småspararna och gått vinnande ur leken.
A presentation held by Mats Kinnwall and Stefan Ackerby at the seminar "En global balansakt" with Stockholm based think tank Global Challenge (Global Utmaning) on the 12th of May 2011
Skuldkrisen i Europa har fortsatt att ligga som en våt filt över världens börser och maj var den sämsta månaden på Stockholmsbörsen sedan augusti förra året. Läs mer om strategi och investeringar i juninumret av Nordeas Aktiemarknadsnytt.
Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter ...Jan Bolmeson
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka vår investeringsresa på ert önskemål. Så här i efterhand blir det en del pinsamheter allt från att jag har ägt fonder där inte ens fondbolaget finns kvar (hej Gustavia Balkan) idag, till högläsning från min teknisk analys-period och insikten att jag inte slår index där runt 2011.
Bakgrunden är två frågor från: MayorJonathan i forumet och TheGreat på Tiktok som skrev till oss:
▸ Jan, kan du inte göra ett avsnitt om din resa från att du började investera fram till idag? Inkludera alla misstag, framgångar, vinster, förluster och hur din resa varit.
och
▸ Tycker det är väldigt kul att höra era historier och historiska investeringar ni har gjort, samt vad ni har lärt av dem, positiva som negativa.
Min förhoppning är att detta (stå med brallorna-nere) avsnitt kan både avdramatisera misstag, något som vi alla gör, att vi är långt ifrån perfekta och också gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner samt att vi kan skratta lite åt våra antaganden, fondval, investeringsstrategi tillsammans. 🤣
Jag börjar mer och mer tro på det som vi tog upp i förra avsnittet (#351): det tar 10-20 år att bli en (tillräckligt) duktig investerare. Det handlar om att hitta skärningspunkten mellan en strategi som är sund och sig själv och sina egenheter.
Det här avsnittet tror jag är ett bra bevis för den tesen där vi har testat det mesta - enskilda aktier, alternativa investeringar, teknisk analys, fundamental analys, onoterade aktier för att till slut mer och mer landa i indexfonder och fondrobot som _vår_ lösning på problemet "hur bör vi investera?"
Som vanligt gäller att allt sparande innebär en risk, investeringar kan öka och minska i värde och det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och vi sitter - väldigt uppenbart - inte på sanningen. Med reservation även för att minnet sviker när det är så många år tillbaka. 🤣
Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!
Hälsningar,
Jan och Caroline
Länkar
====
Följ diskussionen och få extra-materialet i forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/t/78685
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...VIRGOkonsult
Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi
Små prognosrevideringar
- Oförändrad BNP-och arbetslöshetsprognos
- Starkare offentliga finanser
Risker både i omvärlden och nationellt –men Sverige står väl rustat
- Underskott har vänts till överskott
- Statsskuldskvoten har minskat med 10 procentenheter
- Arbetslösheten har pressats tillbaka
#184 - Så gick portföljerna 2020 | Är man dålig om man har en låg avkastning?Jan Bolmeson
Dagens avsnitt är en återblick på 2020 där vi analyserar våra portföljer, fondroboten LYSA och börsen i allmänhet. Vi diskuterar även vad som är en rimlig jämförelse. Även om vi alla förstår att sociala medier inte är verkligheten är det ju svårt att inte känna sig dålig med 3 % avkastning när den genomsnittlige Avanzianen gör 11 % och #finanstwitter ligger på i genomsnitt 60 %.
Börsåret 2020 var ett väldigt annorlunda år på många sätt. Vi såg den snabbaste nedgången på börsen någonsin, -30 % på mindre än 30 dagar, samtidigt som året slutade på plus på många börser. Vidare fick vi i Sverige inte njuta av uppgången fullt ut till följd av kronans förstärkning.
Väldigt positivt var att portföljerna och fondrobotarna gjorde sitt jobb. Den viktigaste lärdomen att ta med sig till 2021 tror jag vi kommer kunna lära från sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget.
Läs hela artikeln:
https://rikatillsammans.se/borsaret-2020/
2022 sämsta året för räntor sedan franska revolutionen | Lärdomar och förutsä...Jan Bolmeson
Bildspel till avsnitt #285
https://rikatillsammans.se/forum/t/285-2022-samsta-aret-for-rantor-sedan-franska-revolutionen-lardomar-och-forutsagelser-for-2023/48312
Trots att börsåret 2022 var speciellt - t.ex. var det första gången sedan 1969 som räntor och aktier gick ned samtidigt i den utsträckningen de gjorde - så var det ändå ett ganska vanligt börsår. Många av de tidigare lärdomarna gäller även i år.
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka på 2022, reflekterar över utfallet och tittar på några av de historiska lärdomarna som förmodligen kommer gälla även i framtiden. Vi pratar om om vår önskan att ha kontroll och klicka på rubriker såsom "13 aktier att äga 2023", "Sju aktier som slår börsen" och liknande, trots att den första studien som visade att analytiker inte kan förutsäga börsen publicerades redan 1933 av Alfred Cowles III.
Vi konstaterar (återigen) att direktägande av aktier är svårt - att det bara var 131 av Stockholmsbörsens 1033 bolag som gick plus. Att 2022 var det sämsta året för räntor sedan 1788 året innan franska revolutionen(!) eller George Washington blev president i USA. Att dollarn hade sin största förstärkning mot svenska kronan sedan 1985 och liknande.
Men samtidigt kan vi dra slutsatsen att inget av ovan är ovanligt. Att spara och investera är att fånga människors drivkraft. Så länge vi vill ha de bättre idag än igår så kommer vi ha en ekonomisk utveckling. Vi kommer ha olika riskpremier där aktier kommer ha högst risk och möjlighet till avkastning över längre tidsperioder.
Vi kommer även högst sannolikt i framtiden inte få bättre resultat än en indexfond. I dagens avsnitt baserar vi det på SPIVA:s 20 års rapport där de sammanfattar sina jämförelser. Vi diskuterar även jämförelsen mellan den genomsnittlige Avanzianen och en indexfond och inte att man inte behöver ångra sig om man missade det som var populärt för ett par år sedan - sannolikheten är inte obefintlig för att en indexfond är ikapp eller snart är ikapp.
Slutsatserna blir som vanligt - bland det bästa vi småsparare kan göra är: "Just. Keep. Buying.", spara brett, billigt, långsiktigt och regelbundet i en fondrobot eller indexfond, inte försöka tajma marknaden, fonder, valuta eller något annat utan sitta still i båten samt lita på att tiden fortfarande är vår bästa vän. Den jämnar ut avkastningen, minskar risken och ökar sannolikheten för att gå plus.
Lite som Napoleon sa: "Genialitet är att fortsätta göra det helt vanliga även när alla andra runtomkring beter sig som galningar." 🙂
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Forumdiskussion: https://rikatillsammans.se/forum/t/48312
Länksamling: https://rikatillsammans.se/l.php
Den 22 maj 2014 presenterade vi Nordeas arbete med kriskommunikation i sociala medier på ett frukostseminarium hos JG Communication. Kontakta gärna emelie.arvidsson@nordea.com om du vill ha mer information.
1. Global Asset Allocation Strategy
Balansera förväntningarna
Investment Strategy and Advice
Mars 2015
2. Mars 2015 – balansera förväntningarna
• Aktier har startat året explosivt men vi ser ändå att det finns
uppsida kvar. Behåll övervikten i aktier.
• Fortsatt stöd kommer från de ekonomiska utsikterna och
stimulerande åtgärder från centralbankerna. När räntorna till och
med har fallit under noll går investerarflödena in i aktier på jakt efter
bättre avkastning. Dock, efter rallyt sedan mitten av oktober är det
dags att balansera förväntningarna – avkastningen kommer att bli mer modest framöver.
• Åtgärderna från centralbankerna driver den regionala aktieutvecklingen. ECB och
Bank of Japan är de mest aktiva för tillfället vilket ökar attraktiviteten i dessa marknader.
Behåll övervikt i aktier, fokusera på
Europa/Japan. Inom räntor föredrar
vi high yield och amerikansk
investment grade.
Källa: Thomson Reuters
90
100
110
120
130
140
150
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
Globala aktier, sek
2
3. Förändring, 25/2 -1 månad i år -6 månader -12 månader
Aktier
Sverige OMXS30 9% 15% 21% 27%
MSCI Europa 6% 13% 19% 24%
MSCI USA 4% 10% 29% 50%
MSCI Tillväxtmarknader 1% 11% 11% 36%
MSCI Latinamerika -2% 4% -8% 20%
MSCI Asien 1% 11% 18% 45%
MSCI Östeuropa 7% 19% -9% -4%
MSCI Japan 7% 15% 25% 37%
MSCI Världen AC 4% 11% 23% 39%
MSCI Världen AC (lokal valuta) 4% 5% 8% 15%
Råvaror*
Olja, Brent 28% 10% -40% -45%
Guld -8% 0% -7% -10%
Dow Jones AIG 1% -2% -19% -24%
Valuta
EUR/USD -1% 7% 17% 21%
EUR/JPY -2% 7% 2% 4%
Långa räntor
Tyskland, 10-årig statsobl. 0% 0% 1% 4%
Tyskland, 5-årig statsobl. 0% 1% 5% 12%
Inv. grade, Europa 1% 1% 3% 8%
Inv. grade, USA* 0% 2% 3% 8%
High yield* 2% 1% -4% -1%
Tillväxtmarknadsobl. (hårdvaluta)* 0% 1% -1% 7%
Tillväxtmarkndsobl. (lokal valuta)* -3% -1% -11% -5%
*i USD Källa: Thomson Reuters
Vilket start på året för aktier!
Svenska investerare har gynnats av stigande kurser och svagare krona
3
5. Fyra orsaker till varför aktier kan stiga ytterligare
1. Den globala ekonomin/vinsterna i en stigande trend
2. Extremt låga räntor attraherar inte investerarna
3. Aktier är ”billiga” relativt obligationer
4. Svagare krona ger valutavinster
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
550
1988 1993 1998 2003 2008 2013
Vinster, globala aktier BNP världen (Nominellt, inkl. IMF est.)
Index
5
0
2
4
6
8
10
12
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Inv. grade Aktier, vinstavk. Statsobl., Tyskland
%
6. -150
-100
-50
0
50
100
150
jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15
Överaskningsindex, USA Eurozonen
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
35
40
45
50
55
60
2004 2006 2008 2010 2012 2014
Global BNP (höger) PMI globalt Prognos, IMF
Solida tillväxtutsikter men vissa moln har dykt upp
• Tillväxten i de utvecklande länderna ökar,
ledd av USA där lägre oljepris, stark jobbtillväxt
och högre tillgångspriser lyfter den
konsumenttunga ekonomin. Vissa tunga
makrotal har dock försvagats på sistone.
• USA kan inte lyfta världen själv och den allt
starkare dollarn är en motvind. Vinnarna på
andra sidan är Japan och Europa där utsikterna
ljusnar. Riklig likviditet och låga räntor
understödjer tillväxten.
• I tillväxtländerna planar tillväxten ut. Kina
undviker en hårdlandning men slår av på takten.
Centralbanken har lättat på penningpolitiken
medan staten har skjutit fram investeringar i
infrastruktur.
• Indien är å andra sidan redo att matcha Kinas
tillväxt om ett par år. Lägre oljepriser är en
medvind för ekonomin och de offentliga
finanserna. Brasilien och Ryssland är de
svagaste länkarna då hög inflation och mycket
höga räntenivåer drabbar ekonomin negativt.
PMI:erna pekar fortsatt på en solid tillväxt
Makromässigt svagare siffror än förväntat i USA på sistone
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
Index % i årstakt
6
7. Oljepriset mot 20 eller 200 dollar fatet?
• Oljepriset (Brent) har rekylerat upp runt 25%
sedan botten i januari. Estimaten framöver
spretar kraftigt, från 20 till 200 dollar fatet.
Trots spridningen i prognoserna utesluter de
inte varandra lägre pris kommande år
minskar investeringarna i nyproduktion vilket
ger fysisk brist på olja = stigande priser.
• Men uthålligheten i uppgången kan ifrågasättas.
Antalet riggar i USA har minskat, men inte
produktionen. I nuläget är det ett överutbud,
lagren stiger snabbt och produktionen ökar
fortfarande.
• Vi tror att oljepriset kommer att krypa uppåt
på längre sikt men risken för kortsiktiga
försök nedåt 40 dollar är hög. Dock, vår
övertygelse är låg då vi också brottas med
förutsättningarna som nämnts ovan.
20 eller 200?
Lagren på “all time high” i USA (2003 är lägsta, 2013-4 ”normala”)
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
7
8. MSCI Världen
-50%
-40%
-30%
-20%
-10%
0%
10%
20%
Sällanköp
Finans
IT
Industri
Hälsovård
Telecom
Kraftförsörjning
Dagligvaror
Material
Energi
Förväntad vinsttillväxt, 2015
Vinsttillväxt Vinsttillväxt Vinsttillväxt
2014 2015 2016
5% 3% 13%
6% 2% 14%
2% 4% 13%
75% 9% 14%
-1% 8% 12%
Europa
USA
Världen
Tillväxtmarknader
Japan
Svag vinsttillväxt, mest beroende på energisektorn
• Vinstförväntningarna har skurits ned kraftigt
de sista månaderna och vi ser nu låga ensiffriga
tal för 2015. Även om revideringarna nedåt varit
breda har de dominerats totalt av de massiva
revideringarna i energisektorn på grund av
det fallande oljepriset.
• Vi undrar nu om inte estimaten blivit för
negativa. Den stora smällen i energisektorn är
förståelig, men det är svårare att se (de mindre)
nedrevideringarna i de övriga sektorerna. Ett
fallande oljepris borde vara positivt för
tillväxten och därmed vinsttillväxten i de
flesta andra sektorer.
• Det får oss att tro att vi kan få se positiva
överraskningar i vinsterna utanför
energisektorn senare i år.
Medioker vinsttillväxt väntas för 2015
Energi drar ned övriga sektorer
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
8
9. 0
2
4
6
8
10
12
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Inv. grade Vinstavk., aktier Obl., Tyskland
%
5
10
15
20
25
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014
Globala aktier, 12 mån p/e Snitt, 25 år Snitt, 10 år
Värderingen stiger men är fortsatt på aktiers sida
Riskpremien stöder aktier
Källa: Thomson Reuters
Värderingen på väg upp, men ännu ingen ”outlier”
Källa: Thomson Reuters
9
10. Finns det risk för en ”taper tantrum”?
• När Fed 2013 indikerade att QE kanske skulle
avslutas reagerade obligationsmarknaden i
USA med den så kallade “taper tantrum”, där
räntorna (10 år) steg med 1,4% på tre månader.
• Fed närmar sig nu en höjning på en starkare
ekonomi och räntorna har stigit med nästan 50
punkter de senaste veckorna, visserligen
från en låg nivå. Är vi på väg mot en ny
”taper tantrum”?
• Vårt huvudscenario är att vi inte är det då Fed
har varit ganska tydliga i sin kommunikation.
Dock, sannolikheten går inte att bortse ifrån, så
vad kan vänta om det händer? Baserat på
föregående episod drabbas obligationer mest,
inte aktier, med undantag av
tillväxtmarknadsaktier.
• Globala aktier steg klart under ”taper
tantrum” men med en liten korrektion i mitten
av den tre månader långa perioden.
Aktier upp och obligationer ned under ”taper tantrum”
Källa: Thomson Reuters
10
11. -2%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
Aktier totalt Obl. totalt Obl. USA Obl. Europa Korträntor
Inflöden, % av totalen, 2014 2015
0
0,5
1
1,5
2
2,5
0
1
2
3
4
5
6
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tyskland, 10årsränta USA Japan (höger)
Har vi nått botten i ränteracet?
• Vi kan vara överens om att det inte finns
något tryck i den korta änden av
räntekurvan. Men hur är det med den långa?
• Den globala tillväxten väntas bli 3-3,5%
framöver, men den behöver fortfarande QE.
Globalt är ekonomin (USA ett möjligt undantag)
inte tillräckligt stark för att växa uthålligt utan
stimulanser. Vi ser inget allvarligt tryck från vare
sig inflationen eller tillväxten.
• Men jakten på ränta är massiv. Flödena
globalt in i statsobligationer har varit klart
positiva i år, vilket drivit ned räntorna
ytterligare. Vi tror att flera marknader är nära
en botten. I det relativa spelet erbjuder USA
fortfarande en hygglig ränta, varför pengar
fortsatt kan flöda dit.
• Generellt ser vi inte speciellt mycket värde i
statsobligationer i nuläget och behåller
undervikten relativt krediter. Men även om så
är fallet ska man inte undvika dem, vikten av
diversifiering gäller fortfarande.
Inte mycket kvar i form av ränta
Stora inflöden i obligationer på sistone
Källa: Thomson Reuters
Källa: Deutsche Bank
11
12. 0
1
2
3
4
5
6
7
8
Global High yield Tillväxtobl. Inv. gr., Europa Statsobl.,
Tyskland
Ett år bakåt Nuvarande
Fokusera på krediter med mer risk
• Fundamenta är på plats för att krediter ska gå
bättre än statsobligationer. Lågriskobligationer
erbjuder litet/inget värde och den förväntade
avkastningen är i likhet med räntan nära noll.
• Något högre räntor i investment grade är lite mer
attraktiv, speciellt i USA. Men avkastningen
påverkas starkt av de underliggande
statsräntorna.
• High yield står ut som det mest attraktiva
ränteslaget efter att spreadarna ökade förra
året. Vi vill dock se mer stabilitet i
oljeprisutsikterna innan vi är beredda att öka
tillgångsslaget ytterligare.
• Fallande inflation i många tillväxtländer stöder
tillväxtmarknadsobligationer och högre räntor i
USA kan få spreadarna att minska. Men starten
på Feds höjningscykel kan sätta press på flera
av de skuldkänsliga staterna.
Värderingen av high yield attraktiv men för tidigt att öka ytterligare
Energisektorn drar upp räntan för high yield
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
12
13. 90
100
110
120
130
140
150
160
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
USA Europa Sverige Japan Tillväxtmarknader
Regional strategi – håll kvar vid Europa och Japan
• Vi behåller vikterna inom aktiestrategin.
• Övervikt i Europa. Värderingen kan stiga
ytterligare och riskpremien sjunka på QE från
ECB, svagare euro och uppgörelsen i Grekland.
Lägre oljepris kan ge vinsterna en extra skjuts.
• Övervikt i Japan. Förnyad medvind från
Abenomics, vinstrevideringar som är högre än
andra regioner och svag yen ger stöd.
• Latinamerika och Östeuropa fortsätter att
kämpa och vi undviker båda. Vi är försiktiga
med Asien också även om det är den mest
lovande regionen inom tillväxtmarknader.
Undervikt tillväxtmarknader.
• USA visar styrka på flera håll men värdering
och marginalpotential är frågetecken. Neutral.
• Sverige gynnas av en svag krona och global
exponering men värderingen börjar bli
utsträckt. Neutral.
Kalasstart för aktier 2015
Källa: Thomson Reuters
13
14. -5
-3
-1
1
3
5
Q1 1997 Q4 1999 Q3 2002 Q2 2005 Q1 2008 Q4 2010 Q3 2013
BNP, % i årstakt, Eurozonen Snitt
0,8
0,9
1
1,1
90
100
110
120
130
140
150
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
MSCI Europa, sek MSCI Världen ex Europa Rel. avk. (höger)
Europa – ekonomiskt ljusnar det
• Europa har tagit en liten paus under
februari, med sidledes utveckling relativt
globala aktier. Men när det kommer till
ekonomiska fundamenta går det i rätt riktning.
• Oron för en ”trippeldip” har avtagit och BNP
för Q4 var positiv. Utvecklingen är blandad på
landnivå men bättre inhemsk efterfrågan börjar
nu stödja den exportledda återhämtningen.
Sentimentet stiger också hos konsumenter och
bolag. Generellt sett ljusare utsikter i Europa.
• Grekland är pågående, den senaste
överenskommelsen dämpar oron på kort
sikt. Frågan verkar dock inte störa marknaden.
• Även om vinstrevideringarna faller har de
varit sidledes 3 månader exkl. energi.
Marginalerna förbättras och Q4 är på spåret.
Medvinden från euron förstärks kommande
kvartal. Flödena är positiva och Europa har
blivit investerarnas favorit.
• Slutsats: behåll övervikten
Sidledes februari efter en stark start på 2015
BNP för Q4 bättre än väntat, återhämtningen fortsätter
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
14
15. 0,8
1
1,2
1,4
1,6
1,8
2
2,2
2,4
2,6
2005 2006 2008 2010 2012 2013
MSCI Japan relativt MSCI Världen ex Jap, 12 mån p/e 10-årssnitt
0,98
1
1,02
1,04
1,06
90
95
100
105
110
115
120
125
dec-14 jan-15 feb-15
MSCI Världen ex. Japan, sek MSCI Japan Rel. avk. (höger)
Japan – Abenomics får stöd av fundamenta
• Japanska aktier har gått bättre än globala i år,
men februari var sidledes. Yenen har förstärkts
något.
• Tillväxten för Q4 hjälptes från flera håll. Högre
löner, lägre energipriser och vissa framsteg
på reformfronten ger stöd framöver. Olika
förtroendeundersökningar pekar på ett mer
positivt sentiment.
• Rapportsäsongen är över och bolagen
överraskade både på vinster och försäljning.
Vinsttillväxten drogs dock ned av
energirelaterade sektorer.
• Värderingen är ett ordentligt stöd, både i
absoluta och relativa termer. Vinsterna
framöver väntas öka och revideringarna är klart
före andra regioner. Högre marginaler är att
vänta på stigande kapacitetsutnyttjande och
svagare yen.
• Slutsats: behåll övervikt.
4% i överavkastning sedan vi gick övervikt i december
Japan är en av få regioner med en attraktiv absolut värdering
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
15
16. 60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
MSCI Världen, sek Tillväxtmarknader Östeuropa
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
50
2004 2006 2008 2010 2012 2014
Östeuropa, 12 mån vinster Tillväxtm. Utv. marknader
Östeuropa – (geo)politik i centrum
• Östeuropa har gått relativt bra hittills i år,
främst på ett stigande oljepris och därmed
Ryssland, samt optimism kring Ukraina.
• Politik har tagit ett fastare grepp om
marknaden. Ryssland drivs om förväntningar
på sanktioner (först lättnad, sedan ny oro)
medan Turkiet påverkas av den allt hetare
debatten mellan centralbanken och presidenten.
• Vinstutsikterna fortsätter att divergera inom
regionen. I Ryssland försämras utsikterna
dramatiskt, resten av regionen (utom Grekland)
verkar mer stabil. Värderingen ger visst stöd,
även utan Ryssland, och kan ge stöd till en
uppgång om en positiv trigger skulle inträffa.
• Slutsats: i frånvaron av bättre utsikter för
Ryssland rekommenderar vi att undvika
Östeuropa.
Återhämtning i Östeuropa, men med hög volatilitet
Svaga och osäkra vinstutsikter ger ingen medvind
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
16
17. 6
8
10
12
14
16
18
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Latinamerika, 12 mån p/e Tillväxtm. Utv. marknader
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Latinamerika, realiserade vinster Tillväxtm. Utv. marknader
VPA, Index
Latinamerika – en djungel av riskfaktorer
• Med låga råvarupriser och hög inflation i de
stora ekonomierna är vi på väg mot en period
med politisk osäkerhet.
• Förutom korruption och mutor som kommer
upp till ytan kämpar Brasilien också med en
torka som kan få myndigheterna att börja
ransonera el och vatten.
• Mexiko gynnas av USA:s tillväxt men
drabbas samtidigt av lägre oljepriser. Med
sjunkande popularitet och valen i juli finns inget
utrymme för misstag av president Peña Nieto.
• Vinsterna för fjärde kvartalet har startat
hyggligt för de stora bolagen men
sammantaget minskar de. Värderingen är
utmanande med tanke på vinsterna.
• Kombinerat betyder det litet utrymme för
reformer, riskfaktorerna överväger fortsatt. Vi
rekommenderar undervikt.
Aggregerat fortsätter vinsterna att försämras…
… och värderingen är utmanande
Källa: Thomson Reuters
Källa: Thomson Reuters
17
18. Not till fördelningen inom Tillväxtmarknader: Neutral allokering motsvaras av 10 % Asien, 3 % Latinamerika, 2 % Östeuropa. En bred
tillväxtmarknadsallokering (exempelvis via en fond) kan nå samma syfte för investerare som inte önskar dela upp innehaven.
18
Globala aktieportföljen, mars 2015
19. Fördelning långa räntor – Defensiv/Försiktig, mars 2015
Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 40 % statsobligationer, 40 % företagsobligationer investment grade
(hälften Europa, häften USA), 15 % företagsobligationer high yield och 5 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta).
* Inom tillväxtmarknadsobligationer allokerar vi 0 % till statsobligationer (Emerging Market Debt) i hårdvaluta och 5 % till företagsobligationer i
(Emerging Markets Corporate Debt).
19
20. Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 30 % statsobligationer, 30 % företagsobligationer investment grade
(hälften Europa, häften USA), 30 % företagsobligationer high yield och 10 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta).
* Inom tillväxtmarknadsobligationer allokerar vi 5 % till statsobligationer (Emerging Market Debt) i hårdvaluta och 5 % till företagsobligationer
(Emerging Markets Corporate Debt).
20
Fördelning långa räntor – Balanserad/Fokus Tillväxt, mars 2015
21. Ursprunget till denna publikation eller rapport
Om Investment Strategy & Advice
Investment Strategy & Advice ger råd till privatkunder samt små och medelstora företag i Nordea avseende investeringsstrategier och allmänna investeringsråd. Rådgivningen omfattar tillgångsallokering liksom
investeringsråd i svenska, nordiska och internationella aktier och räntepapper samt andra värdepapper. För att tillhandahålla bästa möjliga rådgivning har vi samlat all analys- och strategikompetens i en enhet –
Investment Strategy & Advice. Investment Strategy & Advice består av Asset Allocation, Equities & Fixed Income .
Koncernens bolag övervakas av finanstillsynsmyndigheterna i sina respektive hemländer.
Innehållet i denna publikation eller rapport
Denna publikation eller rapport har enbart utarbetats av Investment Strategy & Advice.
Åsikter eller förslag från Investment Strategy & Advice kan avvika från rekommendationer eller yttranden som lagts fram av Nordea Markets (en enhet inom koncernens företag) eller andra avdelningar eller bolag
inom Nordeakoncernen eller från Standard & Poor's. Detta kan exempelvis bero på olikheter i tidsperspektiv, metod, sammanhang eller andra faktorer.
Omdömen och riktkurser bygger på en eller flera värderingsmodeller, exempelvis kassaflödesanalys, användning av nyckeltal, beteendebaserade tekniska analyser av underliggande marknadsrörelser, jämte
hänsyn till marknadsläget och tidshorisonten. De huvudantaganden som ligger till grund för prognoser, riktkurser och uppskattningar i analyser som citerats eller återgivits återfinns i analysmaterialet från de
namngivna källorna. Publiceringsdatum framgår av det analysmaterial som citerats eller återgivits. Omdömen och prognoser kan justeras i senare versioner av publikationen eller rapporten, förutsatt att det aktuella
bolaget eller emittenten behandlas på nytt i sådana senare versioner av publikationen eller rapporten.
Denna publikation eller rapport har inte granskats av någon emittent som nämns i publikationen eller rapporten innan den publicerades.
Giltigheten av denna publikation eller rapport
Samtliga omdömen och uppskattningar i denna publikation eller rapport har, oavsett Källa, angivits i god tro och är eventuellt endast giltiga vid den tidpunkt då publikationen eller rapporten offentliggörs och kan
ändras utan förvarning.
Inte individuell placerings- eller skatterådgivning
Denna publikation eller rapport är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut. Denna publikation eller rapport har
utarbetats av Investment Strategy & Advice som allmän information för privat bruk för investerare till vilka denna publikation eller rapport har delats ut, men är inte tänkt som en personlig rekommendation om
finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte individuellt anpassade råd. Inte heller tar den hänsyn till mottagarens ekonomi, befintliga tillgångar eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av
placeringar, placeringarnas syfte och tidshorisont eller riskprofil och preferenser. Investeraren måste särskilt se till lämpligheten av sin investering när det gäller hans eller hennes ekonomiska och skattemässiga
situation och investeringar. Investeraren bär alla risker för förluster i samband med en investering.
Innan mottagaren fattar beslut baserat på information i denna publikation eller rapport rekommenderas att han eller hon konsulterar sin finansiella rådgivare.
Informationen i denna publikation eller rapport skall inte betraktas som råd om de skattemässiga konsekvenserna av att göra någon särskilt investeringsbeslut. Varje investerare skall göra sin egen bedömning av
skatte- och andra ekonomiska konsekvenser av sin investering.
Ansvarsreservation