Presentation given at the Scottish Learning Festival
24th – 25th September 2014 by
Anne Robertson, EDINA, University of Edinburgh
Lisa Allan, Barrhead High School
Murdo MacDonald, Bellahouston Academy
focussing on the Digimap for Schools service
Presented in Glasgow at UKSG, 31 March - 1 April, by Peter Burnhill and Richard Wincewicz.
This presentation looks at reference rot, link rot, and the work of Hiberlink to ensure web citations persist through time.
17th June 2015 – “How to use social media effectively for student engagement” presentation, given via Vscene (ie online) for the “Connect More with Jisc in Northern Ireland” event, held at Queen’s University, Belfast.
Presented by Zena Mulligan, SUNCAT Project Officer for EDINA, at Internet Librarian International, London, 21 October 2014. Zena goes through the stages of the redevelopment of the SUNCAT online serials catalogue, moving from Ex Libris to Solr and improving the interface and functionality along the way.
Introduction to SUNCAT
Background to the redevelopment of the service
Key enhancements of the new interface
Contributing to SUNCAT
How SUNCAT can help you and your users
Demo of the new service
Future plans
Feedback and questions
Presented by Zena Mulligan at the Interlend 2014 Conference, 23-24 June 2014, Carlton Highland Hotel,
Edinburgh.
Webinar delivered by EDINA staff in February 2015, on the Jisc MediaHub multimedia content service for UK Further and Higher Education:
http://jiscmediahub.ac.uk/
4th June 2015 – “How to use social media effectively for student engagement” presentation for the “Connect More with Jisc in Scotland” event, Napier University, Edinburgh.
Presentation given by Anne Robertson as part of "Connect more with Jisc in Scotland" one-day interactive event held at Edinburgh Napier University on 4 June 2015
Slides used in a webinar on the SUNCAT serials union catalogue. The webinar covered all features of the service, provided a demo and offered tips on how both researchers and library staff could make best use of SUNCAT.
Delivered by Zena Mulligan and Tasha Aburrow-Jones, SUNCAT Project Officers.
Slides from the Making an Impact through Social Media Workshop at the University of Edinburgh Digital Humanities: What Does It Mean? information session, organised by Forum Journal, in Edinburgh.
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322Jan Bolmeson
Många av oss har förmodligen i år funderat på bolåneräntan och tänkt på frågan huruvida man ska amortera eller inte? I dagens avsnitt resonerar vi kring frågan både utifrån ett matematiskt, känslomässigt och livscykelsperspektiv. Vi berör även frågan kring lån och dess vara eller icke-vara.
I boken rikaste mannen i Babylon använder man metaforen att vi som har förmånen att ha pengar, att vi är deras föräldrar som ska ta så väl hand om dem som möjligt. I en strikt matematisk värld handlar det om att låta pengarna gå till jobbet där de får högst "lön" och tjänar mest pengar. Men som vi konstaterat så många gånger tidigare är vi människor känslomässiga varelser som inte alltid vill ha det matematiska svaret.
Frågan:
> Ska jag investera eller amortera?
Kommer egentligen ner till två stycken helt korrekta - men diametralt olika svar:
* Ett matematiskt och nyttomaximerande svar (vad ger mest avkastning?)
* Ett känslomässigt och välbefinnande-maximerande svar (vad känns bäst?)
Därmed kan båda uppmaningarna "amortera så mycket som möjligt" och "investera så mycket som möjligt" vara helt korrekta. Som tur är är det inte ett binärt val mellan amortera eller investera, utan som så ofta i ekonomi kan vi tack och lova göra både och. Vi kan både välja att sätta av en summa till investerande och en summa till amortering. På engelska kallad "halfsie", lite av varje. 🙂
Jag ser även denna artikel och avsnitt som starten på en diskussion snarare än "rätt svar" så jag ser fram emot din input i kommentarerna. :)
Tack på förhand,
Jan och Caroline
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/forum/t/investera-eller-amorterera-pa-bolanet-2023-322/63644
Presentation given at the Scottish Learning Festival
24th – 25th September 2014 by
Anne Robertson, EDINA, University of Edinburgh
Lisa Allan, Barrhead High School
Murdo MacDonald, Bellahouston Academy
focussing on the Digimap for Schools service
Presented in Glasgow at UKSG, 31 March - 1 April, by Peter Burnhill and Richard Wincewicz.
This presentation looks at reference rot, link rot, and the work of Hiberlink to ensure web citations persist through time.
17th June 2015 – “How to use social media effectively for student engagement” presentation, given via Vscene (ie online) for the “Connect More with Jisc in Northern Ireland” event, held at Queen’s University, Belfast.
Presented by Zena Mulligan, SUNCAT Project Officer for EDINA, at Internet Librarian International, London, 21 October 2014. Zena goes through the stages of the redevelopment of the SUNCAT online serials catalogue, moving from Ex Libris to Solr and improving the interface and functionality along the way.
Introduction to SUNCAT
Background to the redevelopment of the service
Key enhancements of the new interface
Contributing to SUNCAT
How SUNCAT can help you and your users
Demo of the new service
Future plans
Feedback and questions
Presented by Zena Mulligan at the Interlend 2014 Conference, 23-24 June 2014, Carlton Highland Hotel,
Edinburgh.
Webinar delivered by EDINA staff in February 2015, on the Jisc MediaHub multimedia content service for UK Further and Higher Education:
http://jiscmediahub.ac.uk/
4th June 2015 – “How to use social media effectively for student engagement” presentation for the “Connect More with Jisc in Scotland” event, Napier University, Edinburgh.
Presentation given by Anne Robertson as part of "Connect more with Jisc in Scotland" one-day interactive event held at Edinburgh Napier University on 4 June 2015
Slides used in a webinar on the SUNCAT serials union catalogue. The webinar covered all features of the service, provided a demo and offered tips on how both researchers and library staff could make best use of SUNCAT.
Delivered by Zena Mulligan and Tasha Aburrow-Jones, SUNCAT Project Officers.
Slides from the Making an Impact through Social Media Workshop at the University of Edinburgh Digital Humanities: What Does It Mean? information session, organised by Forum Journal, in Edinburgh.
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322Jan Bolmeson
Många av oss har förmodligen i år funderat på bolåneräntan och tänkt på frågan huruvida man ska amortera eller inte? I dagens avsnitt resonerar vi kring frågan både utifrån ett matematiskt, känslomässigt och livscykelsperspektiv. Vi berör även frågan kring lån och dess vara eller icke-vara.
I boken rikaste mannen i Babylon använder man metaforen att vi som har förmånen att ha pengar, att vi är deras föräldrar som ska ta så väl hand om dem som möjligt. I en strikt matematisk värld handlar det om att låta pengarna gå till jobbet där de får högst "lön" och tjänar mest pengar. Men som vi konstaterat så många gånger tidigare är vi människor känslomässiga varelser som inte alltid vill ha det matematiska svaret.
Frågan:
> Ska jag investera eller amortera?
Kommer egentligen ner till två stycken helt korrekta - men diametralt olika svar:
* Ett matematiskt och nyttomaximerande svar (vad ger mest avkastning?)
* Ett känslomässigt och välbefinnande-maximerande svar (vad känns bäst?)
Därmed kan båda uppmaningarna "amortera så mycket som möjligt" och "investera så mycket som möjligt" vara helt korrekta. Som tur är är det inte ett binärt val mellan amortera eller investera, utan som så ofta i ekonomi kan vi tack och lova göra både och. Vi kan både välja att sätta av en summa till investerande och en summa till amortering. På engelska kallad "halfsie", lite av varje. 🙂
Jag ser även denna artikel och avsnitt som starten på en diskussion snarare än "rätt svar" så jag ser fram emot din input i kommentarerna. :)
Tack på förhand,
Jan och Caroline
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/forum/t/investera-eller-amorterera-pa-bolanet-2023-322/63644
Finansiell rådgivning: allt du behöver vetaJan Bolmeson
Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se
Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.
Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.
Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta:
Hur mycket pengar har jag?
Var har jag dem?
Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på
Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam.
Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att:
Identifiera en god finansiell rådgivare
Veta vilken typ av rådgivning som är relevant
Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen
Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med
Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare
och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰
För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta.
Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet
Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:
De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes
#283 - Ekonomisk plan | Om du inte vet vart du är på väg så vet du inte hur m...Jan Bolmeson
Presentation som hör till avsnitt 283:
https://rikatillsammans.se/forum/t/47450
De flesta av oss hade tittat konstigt på en läkare som skriver ut läkemedlet innan hen hade frågat oss om symptomen eller ställt en diagnos. På samma sätt vore det konstigt att få en vägbeskrivning innan vi berättat vart vi är på väg. Men inom ekonomi gör vi det hela tiden, vi pratar om fonder, investeringar, portföljer utan att ställa diagnosen - varför vill du spara överhuvudtaget?
Dagens avsnitt tar ett steg tillbaka och försöker börja i diagnosen istället för att prata om lösningen, metoden, indexfonden eller läkemedlet. På sätt och vis är det klurigare. Det är lika enkelt att förstå "Ta en alvedon en gång om dagen" som att "Spara 10 % av din lön varje månad" men problemet är att om sjukdomen är fel och alvedon inte hjälper, så är det helt bortkastat.
Det som är klurigt - i alla fall för oss - är att plötsligt behöver jag stanna upp och fundera på vad är det som jag vill eller vad är det som är viktigt för oss. Därför har vi i det här avsnittet försökt sammanställa ett antal frågor så att du ska kunna börja närma dig problemet. För jag tror inte svaret kommer att komma bara så där, utan att man behöver ringa in det från flera håll.
RikaTillsammans-programmet 2023
https://rikatillsammans.se/programmet
Forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/
Mer pengar för pengarna! | Det viktigaste att veta om sparandeJan Bolmeson
I dagens avsnitt recenserar vi Småspararguidens bok "Mer pengar för pengarna". En bonus är att det blir en repetition kring de absolut viktigaste sakerna som gör mest skillnad över tid i en privatekonomi. Det är lite som att utnyttja Paretos 80/20-regel för att göra de 20 procenten som ger 80 procent av resultatet.
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/smaspararguiden
Buffert: tips, råd och (oväntade) rekommendationer 💰 #342Jan Bolmeson
Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂
Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:
▸ Börja med en buffert innan du börjar investera
▸ Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet
▸ Ha en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån)
▸ Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti
De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:
▸ Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs?
▸ Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens?
▸ Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?
▸ Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?
▸ Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?
▸ Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans?
▸ Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?
Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.
Som vanligt finns det en kortare sammanfattning, bildspel och artikel på hemsidan. Se länkarna nedan.
Vi ses i kommentarerna!
Jan och Caroline
Länkar
====
Patreon: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans
Diskussionen:
https://rikatillsammans.se/forum/t/72160
Similar to De gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering (10)
Den 22 maj 2014 presenterade vi Nordeas arbete med kriskommunikation i sociala medier på ett frukostseminarium hos JG Communication. Kontakta gärna emelie.arvidsson@nordea.com om du vill ha mer information.
De gyllene åren -ekonomi före och efter pensionering
1. De gyllene åren –
om ekonomi före och efter
pensionering
Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea
2014-07-02
2. Sammanfattning
• Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska räcka till
och att ekonomin blir sämre än förväntat.
• Hälften kommer att ta av sitt sparande och sina investeringar för att klara
ekonomin, och tre av tio kommer att flytta till en mindre bostad.
• För att planera sin ekonomin vänder man sig främst till banken. En av fyra ber
aldrig om råd.
• Män har nära dubbelt så stort banksparande som kvinnor.
• Mer än hälften kommer att ha skulder vid sin pensionering.
• Majoriteten av skulderna utgörs av bolån.
• 67 procent vill bo kvar i sin nuvarande bostad.
3. 3
56%
38%
36%
30%
8%
7%
5%
5%
22%
Förutsättningarna för äldre att få hjälp och omsorg kanske
blir sämre än de är idag
Min pension kanske inte räcker till mina levnadskostnader
Min ekonomi kanske blir sämre än förväntat
Kostnader för äldrevård och omsorg äter kanske upp allt mitt
sparande
Jag kanske inte kan bo kvar i min bostad när jag går i
pension*
Det kanske inte blir några pengar kvar för familjen att ärva
Det kanske inte finns någon plats för mig på
arbetsmarknaden även om jag vill fortsätta jobba*
Andra bekymmer
Inget av ovanstående/vet ej
Närmare 4 av tio befarar att pensionen inte räcker och att
ekonomin blir sämre än förväntat
Här följer några påståenden om oro inför framtiden. Välj det/de svar som passar in på dig
Bas: 1 002
Källa: TNS för Nordea 2014
* Endast frågat dem som ännu inte gått i
pension
4. 4
49%
30%
13%
9%
8%
4%
3%
11%
19%
Jag kommer att ta av mitt sparande och mina investeringar
Jag kommer att flytta till en mindre bostad
Jag kommer att förlita mig på min partners ekonomi
Jag kan bli tvungen att sälja mitt fritidshus
Jag kommer att försöka hitta ett deltidsjobb
Jag kommer att flytta utomlands
Jag kommer att ta nya lån
Annat
Vet ej
Det blir nödvändigt att ta av sparandet för att klara
ekonomin
Du angav att du oroar dig för att din ekonomi blir sämre än förväntat eller att din pension inte täcker
dina levnadskostnader. Hur tänker du försöka lösa det? Fler svar möjliga
Bas: Oroar sig för att deras ekonomi blir sämre än förväntat eller att pensionen inte täcker levnadskostnaderna, 505
Källa: TNS för Nordea 2014
5. 5
51%
26%
15%
13%
7%
5%
9%
24%
2%
Min bank
Min partner
Internet
Böcker, tidningar, etc
Mina vänner/familj
Mina barn
Andra
Jag ber aldrig om råd
Vet inte
Hälften rådgör med banken, medan en av fyra aldrig ber
om råd
Vem vänder du dig till för att få hjälp med hur du ska använda/ förvalta ditt sparande, din pension
och dina investeringar? Flera svar är möjliga
Bas: 1 002
Källa: TNS för Nordea 2014
6. 6
kr479 803
kr271 964
kr394 500
kr252 018
kr536 081
kr418 799
kr368 771
kr356 914
kr281 734
kr464 765
kr566 041
kr289 544
kr330 555
kr225 520
kr253 612
kr466 046
kr334 643
kr593 136
kr599 462
kr438 067
kr361 747
Män
Kvinnor
Genomsnitt
50-59 år
60-69 år
70-80 år
Stockholm
Östra mellansverige
Småland & öarna
Sydsverige
Västsverige
Norra mellansverige
Mellersta & övre Norrland
< 25 000 kr/mån
25 000 – 34 999 kr/mån
35 000 – 49 999 kr/mån
50 000 – 64 999 kr/mån
65 000 kr/mån eller mer
Vill ej uppge
Pensionerad/arbetar inte
Ej pensionerad/arbetar
Män har nära dubbelt så stort banksparande som kvinnor
Totalt sparade kontanta medel på banken
Bas: Angett belopp, 417
Källa: TNS för Nordea 2014
7. Drygt hälften räknar med att bli en skuldsatt pensionär
Här följer några påståenden om lån/skulder. Välj det som passar in på dig
7
38%
55%
8%
Jag/vi kommer att vara skuldfria vid pensioneringen
Jag/vi kommer att ha lån/skulder kvar vid pensioneringen
Vet ej
Bas: Ej pensionerad, 513
Källa: TNS för Nordea 2014
8. 8
92%
12%
5%
1%
Bolån
Banklån/kreditkortslån och liknande
Lån hos andra långivare/butikslån/billån och liknande
Seniorlån med bostaden som säkerhet
Mer regel än undantag att vara en pensionär med bolån
Vilka typer av lån kommer du att ha när du går i pension? Flera svar är möjliga
Bas: Ej pensionerad, räknar med att ha lån vid pensionering, 280
Källa: TNS för Nordea 2014
9. 9
67%
5%
17%
16%
3%
5%
Jag vill bo kvar i min nuvarande bostad
Jag vill flytta till fritidshuset
Jag vill flytta till en mindre bostad
Jag vill bo helt eller delvis utomlands
Inget av dessa
Vet ej
Att bo kvar i sin bostad är ett önskemål för många
Här följer några påståenden om ditt framtida boende. Välj de som passar in på dig
Flera svar kan lämnas
Bas: 1 002
Källa: TNS för Nordea 2014
10. Om undersökningen
10
Undersökningen genomfördes av TNS Gallup för Nordea
Datainsamlingen gjordes 4–21 april 2014
Undersökningen genomfördes via intervjuer med TNS online-panel. Svaren
viktades i fråga om ålder, kön och region
Totalt genomfördes 1 002 intervjuer bland ett representativt urval av
personer i åldersgruppen 50-80 år.