1. Finansdepartementet
En fortsatt strukturpolitik för Sverige
Finansminister Anders Borg
Malmö börssällskap 4 november

2. Finansdepartementet
• Inledning
• Risker
• Regeringens politik fungerar
• Reformambitioner och effekter av
regeringens politik

3. Finansdepartementet
Det politiska läget
• Alliansen vann valet
• Men en minoritetsregering innebär större
politisk osäkerhet
• Budgetlagen och riksdagsordningen ger dock
regeringen tydliga möjligheter att få igenom sin
ekonomiska politik

4. Finansdepartementet
• Inledning
• Risker
• Regeringens politik fungerar
• Reformambitioner och effekter av
regeringens politik

5. Finansdepartementet
Allvarliga risker i världsekonomin
• Stora lånebehov hos både hårt skuldsatta länder och
finansiella institutioner
– Risk för ökad finansiell instabilitet
– Svårare och dyrare att låna
• Hur kommer hushåll och företag att reagera på de
åtstramningar som väntas i många länder?
• Stora globala obalanser risker att dämpa återhämtningen

6. Finansdepartementet
Grekland - kraftig revidering av
underskottet gav spridningseffekter
• Budgetunderskottet reviderades upp 10 procentenheter till ca
14 procent hösten 2009, p.g.a. felaktigheter i statistiken
- Förtroendet för Greklands ekonomiska politik sjönk till botten
- Startskottet för PIIGS-krisen; oron spreds efterhand till andra
högskuldsländer i EU
• Den offentliga skulden ökar till ca 134% av BNP 2011
• Grekland tvingades i maj vända sig till IMF/eurogruppen för
stödlån på sammanlagt 110 miljarder euro under tre år, mot
villkor på tuffa besparingar och reformer
- Besparingarna motsvarar ca 11 procent av BNP och
genomförs i ett läge med starkt negativ tillväxt
- Omräknat till svenska förhållanden uppgår sparkraven inom
EDP till ca 335 miljarder kronor fram till och med 2012

7. Finansdepartementet
Spanien - sjunkande fasighetspriser och
rekordhög arbetslöshet
• Krisen föregicks av ett decennium med stark tillväxt
- Betydande obalanser byggdes upp med en överhettad
fastighetsmarknad och bytesbalansunderskott
• Korrigeringen på fastighetsmarknaden har gått relativt
långsamt
- Huspriserna har fallit med ca 13 procent sedan toppen och
de förväntas fortsätta sjunka framöver
• Arbetslösheten har stigit från 8 till närmare 20 procent
• Budgetunderskott på nära 10 procent
- Sparkraven i EDP omräknat till svenska förhållanden uppgår
till närmare 270 miljarder kronor fram till och med 2013
• Även banksektorn har drabbats hårt - fem spanska
regionalbanker klarade inte EU:s stresstester

8. Finansdepartementet
Irlands utmaning - fallande fastighetspriser,
stort budgetunderskott, problem i banksektorn
• Kraftig korrigering på fastighetsmarknaden inledde krisen
- Huspriserna har fallit med 35 procent och kommersiella fastigheter
med 58 procent sedan toppen, och utvecklingen väntas fortsätta
• Banksektorn har drabbats hårt
- Kapitalstödet till banksektorn bedöms uppgå till 20 procent av BNP
i år enligt det irländska finansdepartementet
- Detta bidrar till att budgetunderskottet kan stiga till rekordhöga
32% av BNP i år
- Ökat rekapitaliseringsbehov i bankerna skapar oro vilket avspeglas i
stigande räntedifferenser mot tyska obligationsräntor
• Sparkraven i EDP omräknat till svenska förhållanden uppgår till ca
350 miljarder kronor fram till och med 2014
• Regeringen räknar med att tillväxten ska bli så hög att landet kan
växa ifrån problemen, men IMF bedömer att det behövs ytterligare
finanspolitisk åtstramning på 6,5% av BNP de kommande två åren

9. Finansdepartementet
Nästa kris
• Det kommer alltid en ny ekonomisk kris
• Finanskrisen började 2008, nästa kris kan
förväntas under innevarande mandatperiod
• Efter 2013 lever uppgången på lånad tid
– Vi ska vara tacksamma för varje månad och
kvartal med positiv tillväxt
• Därför måste vi ha skapat överskott så att vi kan
hantera nedgången med stabiliseringspolitik

10. Finansdepartementet
• Inledning
• Risker
• Regeringens politik fungerar
• Reformambitioner och effekter av
regeringens politik

11. Finansdepartementet
Politiken fungerar
• God tillväxt
• Budgeten på väg tillbaka till överskott
• Sysselsättningen ökar och arbetslösheten
minskar
• Sammanhållningen har inte undergrävts

12. Finansdepartementet
Prognosen i BP11 pekar på en starkare konjunktur
VÅP10 inom parentes
1) Kalenderkorrigerad. 2) 15-74 år. 3) Andel av arbetskraften 15-74 år. 4) Skillnaden mellan faktisk och
potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt. 5) Timlön
enligt konjunkturlönestatistiken. 6) Årsgenomsnitt.
2010 2011 2012 2013 2014
BNP 4,8 (2,5) 3,7 (3,9) 3,4 (3,5) 3,3 (3,2) 2,8 (2,9)
Produktivitet
1
2,8 (2,2) 2,5 (2,5) 2,3 (2,3) 1,8 (1,7) 1,6 (1,7)
Timmar1
1,9 (-0,1) 1,1 (1,3) 1,4 (1,5) 1,5 (1,4) 1,3 (1,3)
Sysselsättning2
1,0 (-0,4) 1,1 (0,7) 1,2 (1,3) 1,3 (1,2) 1,2 (1,1)
Arbetslöshet3
8,4 (9,2) 8,0 (8,8) 7,4 (8,0) 6,7 (7,3) 6,0 (6,7)
BNP-gap4
-3,3 (-4,6) -2,5 (-3,0) -1,6 (-2,0) -1,1 (-1,1) -0,5 (-0,3)
Löner5
2,5 (2,3) 2,6 (2,5) 3,1 (2,9) 3,3 (3,3) 3,4 (3,4)
KPI
6
1,2 (1,3) 1,5 (1,6) 1,9 (2,2) 2,4 (2,7) 2,6 (2,7)

13. Finansdepartementet
Tillbaka till överskott utan budgetförstärkningar
Finansiellt sparande i offentlig sektor. Källa: BP11
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
2010 2011 2012 2013 2014
Procent av BNP

14. Finansdepartementet
Sverige har klarat sig igenom krisen på
ett unikt sätt
42,2
38,2
36,3
27,5
25
24,8
24,1
22,1
19,7
16,6
15,4
14,3
1,3
0 10 20 30 40 50
UK
GR
ES
PT
EU-27
FR
NL
DK
FI
DE
IT
PL
SVERIGE
100%
94%
81%
56%
53%
43%
43%
40%
39%
32%
26%
15%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
ES
UK
DK
FI
NL
PT
EU-27
GR
FR
PL
DE
IT
SVERIGE
Ökning av skuld i
procentenheter av BNP
2007-2011
Procentuell ökning av skuld
2007-2011
Källa: EU-Kommissionens vårprognos

15. Finansdepartementet
Stigande sysselsättning
Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år. Serien för Sverige är tre
månaders glidande medelvärde. Källor: SCB, Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Ministry of
Internal Affairs and Communications, Japan
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4 M1-2000
M1-2001
M1-2002
M1-2003
M1-2004
M1-2005
M1-2006
M1-2007
M1-2008
M1-2009
M1-2010
Sverige USA Euro16 Japan EU27

16. Finansdepartementet
3900
4000
4100
4200
4300
4400
4500
4600
4700
Q1-90
Q1-08
Q1-91
Q1-09
Q1-92
Q1-10
Q1-93 Q1-94 Q1-95 Q1-96
Sysselsatta 90-talskrisen Sysselsatta finanskrisen
Antal sysselsatta 15-74 år
Säsongsrensade kvartalsvärden
Tusental
Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet

17. Finansdepartementet
Vad förklarar den goda utvecklingen i Sverige?
• Stabila offentliga finanser
– Det budgetpolitiska ramverket har respekterats
– Reformer har bidragit till lägre sjukförsäkringsutgifter
• Snabbt agerande för att säkra finansiell stabilitet
• Expansiv ekonomisk politik
– Expansiv penningpolitik
– Expansiv finanspolitik
Automatiska stabilisatorer som verkat fullt ut
Tillskott till kommunerna
Aktiv arbetsmarknadspolitik som motverkat att arbetslösheten
biter sig fast
Vältajmade strukturellt riktiga åtgärder som haft stabiliserande
effekter
• Strukturreformer som gör att arbetsmarknaden fungerar
bättre

18. Finansdepartementet
• Inledning
• Risker
• Regeringens politik fungerar
• Reformambitioner och effekter av
regeringens politik

19. Finansdepartementet
Utmaningar för strukturpolitiken
• Bidra till varaktigt hög sysselsättning
– Göra det mer lönsamt att arbeta
– Vårda redan genomförda strukturreformer
– Se till att den konjunkturella uppgången i arbetslösheten
inte varaktigt biter sig fast
• Främja en hög produktivitetstillväxt och stärka Sveriges
konkurrenskraft
– Genom att skapa goda villkor för utbildning, forskning,
entreprenörskap, innovationer och företagande
• Möta välfärdens framtida kostnader
– Hög sysselsättning grunden för välfärdens finansiering
– Effektivisera välfärdssystemen

20. Finansdepartementet
1. Jobbskatteavdraget: Regeringens
viktigaste åtgärd för fler i arbete
• Mer lönsamt att arbeta
• Minskar flaskhalsar på arbetsmarknaden genom att öka
rörligheten, förbättra lönebildningen, minska utanförskapet
och se till att fler står till arbetsmarknadens förfogande
• Ökar efterfrågan
• Positiva effekter
– Genomsnittliga marginaleffekter minskar med 6,7
procentenheter
– På lång sikt bedöms sysselsättningen via ökat arbetsutbud
stiga med 2,7 procent
– Störst effekter för dem med låga inkomster och för kvinnor

21. Finansdepartementet
Marginaleffekten har minskat, vilket ökar
drivkrafterna att gå upp i arbetstid
Genomsnittlig marginalinkomst, 20-64 år
30,00
32,00
34,00
36,00
38,00
40,00
42,00
44,00
46,00
48,00
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Anm. 2007-2009 ärprognoser
Källa: SCB, HEK, Finansdepartementets beräkningar
Procent

22. Finansdepartementet
Lägre beskattning av låginkomsttagare
Inkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående låginkomsttagare (67% av
medellönen) utan barn 2000 till 2009. Källa: OECD
200020002000 2005 20052005 200920092009
0
5
10
15
20
25
30
35
Danmark Sverige USA
OECD
medelvärde
2009 10,7

23. Finansdepartementet
Jobbskatteavdrag – effektiv utformning
• Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en
avvägning mellan effekt på sysselsättning och arbetade
timmar
– Sänkt skatt vid lägre inkomster – större
sysselsättningseffekt
– Sänkt skatt vid högre inkomster – större effekt på
arbetade timmar
• Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten
sänks för låga inkomster
• Finansdepartementets analys visar att effekten av
ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte
avtagande

24. Finansdepartementet
2. Sänkt tjänstemoms
• Snedvridningar till följd av skatter är ofrånkomliga i ett
välfärdssamhälle
- Hushållsnära branscher drabbas extra hårt och jobb
slås ut
• En reformambition för kommande mandatperiod är att
sänka momsen för restaurang- och cateringtjänster från
25% till 12%
- Redan sysselsatta ökar sitt arbetsutbud
- Fler kommer i arbete
Regeringens bedömning är att sysselsättningen kommer
att öka med cirka 8000 helårsarbetskrafter

25. Finansdepartementet
3. Anställningsbarhet
• Ungdomsarbetslösheten problematisk
– Unga med ofullständiga betyg från grund- och gymnasieskolan riskerar
att få bestående arbetsmarknadsrelaterade problem
• För höga trösklar in på arbetsmarknaden försvårar för unga
– LAS & kollektivavtalens minimilöner skapar hinder
– Bristande kvalitet i (yrkes)utbildningar
– Skatte- och bidragssystemen minskar incitamenten till arbete
• Föreslagna och möjliga lösningar
– Gymnasieskolans reformering: syftar bland annat till att förbättra
genomströmningen på de yrkesförberedande utbildningarna
– Lärlingsutbildning: utbildningen förläggs i större utsträckning till
arbetsplatserna, med möjlighet att kombinera med en anställning på ett
företag
– Lärlingsprovanställning: upp till 18 månader för personer yngre än 23 år

26. Finansdepartementet
Sammanfattning
• En ljus konjunkturbild, med förbättrad
arbetsmarknad och återgång till överskott i
offentliga finanser
• Arbetslinjen och strukturpolitiken består
• Men allvarliga risker:
– Osäkert parlamentariskt läge
– Offentligfinansiella skuldproblem i omvärlden
– Mot slutet av mandatperioden kommer
återhämtningen att leva på lånad tid