Download to read offline
Uploaded byVIRGOkonsult
Ekonomisk politik i en osäker omvärld. Anders Borgs presentation Nordea 20131104
More Related Content
Similar to Ekonomisk politik i en osäker omvärld. Anders Borgs presentation Nordea 20131104
Ekonomisk politik i en osäker omvärld. Anders Borgs presentation Nordea 20131104
- 1. Ekonomisk politik ien osäker omvärld Finansminister Anders Borg 4 november 2013 Finansdepartementet
- 2. Det ekonomiska lägeti världen • Stabilare återhämtning men dämpade tillväxtutsikter i närtid – USA: Tecken på ökad aktivitet i ekonomin, återhämtning på bostadsmarknaden – Eurozonen kommit ur recession, fortsatt fragmenterade finansmarknader och höga skulder – Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten • Stabilare återhämtning men risker kvarstår på nedåtsidan – Osäkerhet kring finanspolitiken i USA kan skada återhämtningen – Risk för fortsatt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av förväntningar om nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA Finansdepartementet
- 3. IMF: Gradvis ljusningi tillväxtutsikterna 10,0 BNP-tillväxt, prognos från 2013 8,0 6,0 4,0 2,0 Sverige 0,0 EU27 -2,0 USA -4,0 Utvecklings- och tillväxtländer -6,0 Källa: IMF Finansdepartementet
- 4. -1 Sverige Danmark Finland Belgien Tyskland Italien Spanien Österrike Nederländerna Frankrike Spanien Portugal Index 2009 =100. Källa: OECD Storbritannien Procent av BNP, prognos för 2014. Källa: EU-kommissionen Grekland Enhetsarbetskostnader Irland Finansiellt sparande Grekland Irland Italien 110 105 100 -3 -5 95 -7 90 -9 2010 2014 85 Källa: EU-kommissionen 80 -11 -13 -15 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -30,9 Bytesbalans Procent av BNP, prognos för 2014. Källa: OECD 6 Inköpschefsindex i eurozonen Index 2009 = 100. Källa: Markit Economics Portugal Grekland Italien Spanien Irland 60 4 2 55 0 -2 -4 50 -6 -8 -10 2013-10 2013-07 2013-04 2013-01 2012-10 2012-07 2012-04 2012-01 2011-10 2011-07 2011-04 2011-01 2014 2010-10 2013 2010-07 2012 2010-04 -12 Finansdepartementet 2011 2010 2010-01 45
- 5. Risk för fortsattfinansiell turbulens i tillväxtekonomier • FED:s signal i maj 2013 om nedtrappning av kvantitativa lättnader medförde högre räntor för amerikanska statsobligationer: • Utlöste stora kapitalutflöden från tillväxtekonomier • Ledde till värdefall för valutorna • Lånekostnader och importpriser steg • Framför allt drabbades ”fragile five”: Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika • Viss stabilisering av läget efter FED:s signal i september 2013 om att inte trappa ned, men fortsatt stora risker 1) JPMorgan emerging market volatility index Källa: IMF World Economic Outlook, oktober 2013 Finansdepartementet
- 6. Slutsatser för svenskatillväxtutsikter • Svag efterfrågan från omvärlden medför svag tillväxt 2013 och måttlig tillväxt 2014 – Nettoexporten utvecklas svagt de närmaste åren – Inhemsk konsumtion håller upp tillväxten • Omvärlden drar inte jobben i Sverige – Utdragen lågkonjunktur medför hög arbetslöshet som riskerar fastna på höga nivåer • Behov att stötta inhemsk efterfrågan – Reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt – Utgiftstak och överskottsmål ska värnas Finansdepartementet
- 7. Principer för långsiktigtuthålliga offentliga finanser • Det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel • Ovanligt lång och djup kris, fortfarande lediga resurser i ekonomin • Finanspolitiken måste stödja återhämtningen för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på höga nivåer • Offentliga finanser ska gradvis tillbaka till överskott utan att riskera återhämtningen Finansdepartementet
- 8. Principer för hanteringav konjunkturcykler och överskottsmålet Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period Finansiellt sparande Resursutnyttjande (BNP-gap) Högkonjunktur Finansdepartementet Lågkonjunktur
- 9. Mycket utdragen lågkonjunktur FaktiskBNP under potentiell sedan finanskrisen 2008 4 1100000 1050000 2 1000000 0 950000 900000 -2 850000 800000 -4 750000 700000 -6 650000 -8 600000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 BNP Potentiell BNP Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 BNP-gap
- 10. Finansdepartementet Diagrammen visar EU15utom Luxemburg samt USA och Japan. Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos 2013 (övriga) 111 120 124 132 USA Irland Portugal Italien 243 Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP Japan 175 Danmark -2,9 Spanien Japan -7,0 -7,6 Frankrike -4,3 Storbritannien Irland -4,2 -6,3 Portugal -4,0 Nederländerna Grekland -2,6 -3,5 Italien -2,3 Belgien Finland -1,9 -3,3 Österrike -1,8 USA -5,9 Sverige -1,5 Tyskland Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP Grekland 102 99 Storbritannien Belgien 97 Spanien 79 Tyskland 96 76 Nederländerna Frankrike 74 58 46 43 Österrike Finland Danmark Sverige Sverige har fortsatt starka offentliga finanser
- 11. Inriktning för Alliansensekonomiska politik • Ordning och reda i offentliga finanser • Stärka drivkrafterna för fler i arbete – Öka utbud och efterfrågan på arbete, förbättra matchningen och möjligheter till omställning, underlätta övergången från studier till jobb • Stärk Sveriges konkurrenskraft långsiktigt – Bättre villkor för företagande, investeringar och forskning • Kunskapsfokus i skolan – Tidigare uppföljning, mer tidigt stöd, mer undervisningstid, stärka läraryrket, mm. • Trygga välfärden och värna sammanhållningen Finansdepartementet
- 12. -2 -8 Finansdepartementet Irland Frankrike Belgien -6 Källa: Eurostat Portugal Spanien Förändring 2000– 2011, procentenheter 10 2 5 0 -5 -10 -15 -20 Källa: Eurostat Italien Implicit skattesats på arbete Frankrike -8 Belgien Källa: Eurostat Danmark Grekland Irland Tyskland Portugal Italien Frankrike Storbritannien Österrike Belgien Nederländerna -4 Portugal 0 Österrike -2 Tyskland 10 Nederländerna 20 Storbritannien 30 Spanien 40 Finland 2011 Finland 4 Sverige 2000 Sverige Irland Spanien 50 Grekland Portugal Storbritannien Nederländerna Tyskland Österrike Italien Finland Frankrike Belgien Sverige Danmark Skattetryck Andel av BNP, procent Nederländerna Österrike Italien Storbritannien -4 Tyskland Grekland Finland Danmark 4 Sverige 60 Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter 2 0 -6 Källa: Eurostat Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter 0
- 13. BNP-tillväxt Real disponibelinkomst Genomsnittlig BNP-tillväxt,medelvärde 2007-2012, procent Procentuell förändring 2007–2012 Finansdepartementet 5,4 Grekland Italien Spanien Nederländerna Irland Österrike UK Tyskland -8,3 -4,2 -24,6 5,1 2,4 -1,1 -3,6 2,2 -15 1,2 0,6 -4,4 Grekland Spanien Irland Portugal -2,5 Danmark Italien Frankrike Österrike -10 Storbritannien Portugal Danmark Irland Finland Grekland Tyskland Frankrike Italien Nederländerna Källa: OECD Storbritannien Spanien Österrike Sverige Belgien -6 6,3 Sverige -5 0,9 0,5 0 -4 -1,3 0 2,5 2 -2 0,3 8,6 5 3,7 3,6 3,4 1,7 Finland 7,0 6,8 4 3,1 Sysselsatta, 15−74 år 10 4,2 3,5 Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv2 (s.j.) Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv2 (s.j.) 5,3 5,2 4,9 Danmark Finland Sverige Grekland* Italien Arbetskraften, 15−74 år 6 4,7 -0,6 -0,9 -3,0 8 4,9 Nederländerna -0,2 -0,4 Portugal Danmark Spanien Irland Storbritannien Finland Frankrike Nederländerna Belgien Tyskland Sverige Österrike -0,1 5,5 Frankrike 6,5 0,1 Portugal 11,5 0,5 0,5 0,4 Belgien 0,8 19,1 Belgien 1,2 1,1 Tyskland 1,4 -9,1 -13,6 -15,5 -20 -25 Källa: OECD -19,0
- 14. Utmaningar på arbetsmarknaden 25 Arbetslöshet2012, 30-59 år 20 20,6 15 13,9 8,2 Italien 6,1 Danmark 7,8 Frankrike 5,8 Belgien Tyskland 5,8 Finland 4,3 Sverige 3,4 Nederländerna 5 5,3 5,2 5,0 Österrike 10 UK 12,6 21,8 60 40 53,2 35,3 30,4 30 19,0 20 8,1 8,7 9,5 14,1 19,8 21,0 23,7 24,6 14,2 0 Källa: Eurostat Finansdepartementet 37,7 Spanien Grekland Portugal Arbetslöshet 2012, 15-24 år 50 10 Irland 0 55,3
- 15. Det svenska banksystemetutgör en risk Banktillgångar i förhållande till BNP Svenska storbankers marknadsfinansiering Schweiz via moder-och dotterbolag Storbritannien 3000 3000 2500 2500 2000 2000 1500 1500 1000 1000 500 Nederländerna 500 Sverige Danmark Spanien Frankrike Tyskland Irland Österrike M i lja rd e r k ron o r Portugal Luxemburg Medelvärde Belgien Grekland Italien Ungern Finland Lettland Polen Litauen Bulgarien Rumänien Slovakien 0 Tjeckien 0 98 Estland 0% 100% 200% 300% 400% 500% Källa: ECB, Schweiz centralbank och Riksbanken Finansdepartementet 600% 700% 99 00 Utländsk valuta 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 SEK Källa: Riksbanken, SCB
- 16. Bostadspriserna en källatill oro Prisutveckling 1995-2013 Källa: OECD Finansdepartementet
- 17. Hushållens skuldsättning och finansiellatillgångar Hushållens skulder som andel av disponibelinkomst, 2012 400 300 200 100 0 Hushållens finansiella tillgångar som andel av disponibelinkomst, 2012 800 600 400 200 0 Källa: OECD, 2013 Finansdepartementet
- 18. Inriktningen på regeringens bostadspolitik • Förbättrabostadsmarknadens funktionssätt – – Presumtionshyror förlängs – Sänkt fastighetsavgift för flerfamiljshus – • Nytt hyressättningssystem och nya förutsättningar för allmännyttan Utredningar för att förbättra förutsättningarna för hyresrätten Snabbare byggprocesser – – Förslag för att göra det enklare och billigare att bygga studentbostäder innan valet – • Plan- och bygglagen reformeras Förslag om tydligare regler för buller och för vägen mellan detaljplan och färdigt hus under våren Utnyttja befintligt bostadsbestånd bättre – • Enklare och mer lönsamt att hyra ut privatbostad Stockholmsförhandlingarna ska leda till ökat bostadsbyggande i Stockholm Finansdepartementet
- 19. Finansiell stabilitetspolitik Förebyggande åtgärder • Stärkttillsyn • Högre kapital- och likviditetskrav • Golv för bankernas riskvikter på bolån • Bolånetak • Arbete med att etablera en sund amorteringskultur Förbättrad förmåga att hantera kriser • Stödlagen ger bättre möjlighet att ingripa med stöd till banker och kreditinstitut • Förstärkt insättningsgaranti • Stabilitetsfond och stabilitetsavgifter Finansdepartementet
- 20. Sammanfattning • Stabilare återhämtning,men ökad oro kring USA:s finanspolitik och vissa tillväxtekonomier • Viktigt att stötta tillväxt och jobb med långsiktigt riktiga reformer • Centralt att upprätthålla finansiell stabilitet Finansdepartementet