Recommended
More Related Content
Similar to MAH T2 2016
Similar to MAH T2 2016 (20)
More from CamillaLindskoug
More from CamillaLindskoug (20)
MAH T2 2016
- 1. Relationer och ledarskap i klassrummet - Ett 1:1-perspektiv
- 3. Innehåll • Bakgrund • Kommunikationen i 1:1-klassrummet • Ledarskapet i 1:1-klassrummet • Konflikter i 1:1-klassrummet
- 4. De fyra frågorna Vilka nya vägar för kommunikation ges i ett 1:1-klassrum och vilka för- och nackdelar har det för kommunikationens kvalitet? Bör lärare, och i så fall i vilken utsträckning, kommunicera med elever på sociala medier? Hur påverkas det pedagogiska ledarskapet i ett 1:1-klassrum? Vilken typ av konflikter kan 1:1-klassrummet ge upphov till? Hur kan dessa dels förebyggas och dels lösas?
- 5. Andel elever som har personlig elevdator. Siffran för högstadiet är från 2015 och för gymnasiet 2012
- 7. govote.at/6632e4 Gå till den här länken och svara på frågan som ställs! (Funkar på mobilen också!)
- 10. Vilka för- och nackdelar ser ni när det gäller de mer informella möjligheterna till kommunikation?
- 12. • Balans • Små steg framåt • Lärarrollen
- 13. PAUS
- 14. Det pedagogiska ledarskapet i 1:1- klassrummet – grundläggande begrepp • Formell och informell ledare • Auktoritär ledare • Demokratisk ledare • Passiv ledare
- 15. Plickers
- 16. Den auktoritäre ledaren • Svårare att utöva kontroll • Sociala medier bygger på dialog • Fusk blir ett stort problem • Datorn används inte
- 17. Den demokratiske ledaren • Datorn kommer att ses som en tillgång • Många nya alternativ till dialog mellan lärare och elever • Datorn kommer att användas för att utveckla undervisningen
- 18. Den passive ledaren • Datorn används fritt • Ansvaret ligger hos eleverna • Eleverna distraheras • Datorn blir ett problem eftersom de missbrukas • Läraren ingriper inte
- 21. Hur gör man då? • Orientera dig • Digital utgångspunkt • Snitslad bana • Sökstöd • Skärm ner • Led!
- 23. Kränkningar - Sociala relationer - Vanligt förekommande - Dygnet runt - Andra förutsättningar - Inga vuxna där
- 24. - Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud vid Skolinspektioen
- 26. Fall ett En elev får snuskiga sms från en klasskompis på fredag- och lördagkvällarna. Strax efter messen skickats, skriver kompisen igen och ber tusen gånger om ursäkt, och säger att det kompisarna som tagit telefonen och skickat messen. Hen tror att klasskompisen talar sanning, men tycker situationen är lite obehaglig.
- 27. Fall två En elev har filmats dansande på en fest med appen Periscope och under tiden har en del smått hånfulla kommentarer publicerats till videon. Mentor uppdagar detta då eleven blivit ledsen under en lektion, där videon diskuterats av klasskamraterna.
- 30. Bara en sak till… Tyck om! Tro på! Utvecklas!
- 32. Källor Alexanderson, K. and Davidsson, P. (2015) Eleverna och internet 2015. iis.se (Hämtad den 5 February 2016) En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (2014) Digitaliseringskommissionen.se IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386. (2013) Skolverket.se Jelmini, M. and Brandel, T. (2014) Världsbäst på att dela ut datorer – sämst på att använda dem. Svenska dagbladet. (Hämtad den 5 February 2016).
- 33. Bildkällor Bild 11: Sheriff, Rusty. 2007. ”Microphone” från Flickr.com. CC BY-NC 2.0 Bild 16: Hets. 1944. svensk filmindustri. Stillbild Bild 17: Dead Poet’s Society. 1989. Touchstone Pictures och Silver Screen Partners IV. Stillbild Bild 18: Barentz, Leander. ”Mid Adult Teacher…”. Gettyimages.se Bild 19: Someformofhuman – “The Singapore Skyline” , CC BY-SA 3.0, Bild 20: Skärmklipp från pewdiepies Youtubekanal, Hexfrvr och min egen Fbsida) Bild 21: Skärmklipp från sajten Internet-map.com Bild 22: pixoman. ”Question mark”. 2014 på Pixabay.som. CC0 Bild 23: bngdesigns. ”Ledsen tonåring”. 2014 på Pixabay.com. CC0 Bild 30: Sevilla, Sonia. 2013. ”Climber” från Wikimedia Commons. CC0 Bild 31: Feverpitched. ”Finish Line Just Ahead”. 2011 at CanStock.com
- 34. Vidare läsning Facebookgruppen IKT-verktyg Tülays IKT-sida - Tülay Gürgün fick Guldäpplet för sitt arbete med IKT 2015 IKT-skafferiet (min blogg) Livets glada pussel – blogg av Camilla Askebäck Diaz (lärare, föreläsare och författare) IKT i skolan – blogg av Johan Lindström IT i skolan – blogg av Danne Johansson
Editor's Notes
- Jag har varit lärare i svenska och engelska i 15 år och mestadels av den tiden har jag arbetat på Pauliskolan här i Malmö De senaste sex åren har jag arbetat aktivt med skolutveckling och fortbildning i olika former. I synnerhet kring språkutveckling och IKT i skolan
- Huvudteman:sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap
- De här frågorna har ni fått tidigare och det är de ni kommer att diskutera i basgrupperna senare. Jag visar dem mest för att de ska finnas lite färskt i minnet innan vi går vidare.
- Siffrorna ovan avser 1:1-klassrummen, dvs. klasser där skolan har tillhandahållit varje elev med en lånedator under elevens skolgång. Det kan också i vissa fall röra sig om läsplattor. Skolverket publicerar sin rapport IT-använding och IT-kompetens i skolan vart tredje år och i april borde rapporten för 2015 komma. Det ska bli spännannde att se vilka siffror vi ser för gymnasiet och personliga elevdatorer eftersom mycket har hänt de senaste tre åren. För att en 1:1-satsning ska lyckas i klassrummet krävs dock mer än teknik. Lärare måste veta hur verktygen kan och bör användas i klassrummet för att de positiva effekterna ska uppstå. När det gäller fortbildning har det varit relativt vanligt med kurser som ger undervisning om specifika program och verktyg, t.ex. ord- och bildbehandling, presentation- och kalkyl. Det som har saknats är bland annat fortbildning i hur datorn används som ett pedagogiskt redskap. Det är på grund av detta man ser braskande rubriker som 72% av rektorerna svarar att datorn inte används tillräckligt mkt för pedagogiskt stöd i undervisningen och att 80% säger att det beror på bristande kompetens hos lärarna.
- Vi ska börja med en gemensam övning och det ger mig dessutom möjlighet att visa ett verktyg man kan ha stor användning för i skolan. Om ni surfar till länken kommer ni att få en fråga och jag skulle vilja att ni kortfattat besvarar den Titta på ordmolnet tillsammans (Vad tänker ni på när ni tänker på att jobba i ett 1:1-klassrum? Syftet med detta var att få en uppfattning om hur ni som grupp uppfattar företeelsen, om ni ser det som positivt eller negativt och vad ni får för associationer Se vad du får plocka upp tankar. Avsluta med: vad är för- och nackdelarna med att använda det här verktyget? Vi ska börja med att titta lite på hur kommunikationen förändras i klassrummet (och jag pratar om klassrummet i en vidare mening)
- När jag började som lärare 2001 och fram till ungefär 2009 hade jag tillgång till i huvudsak mail och sms för att kommunicera med elever utanför klassrummet. När det gällde informationshantering överlag hade jag ett system där jag t.ex. hade tidigare lektionsplaneringar i en pärm med tillhörande stenciler. Elever som varit frånvarande vill naturligtvis ofta veta vad de hade missat oh hur de skulle ta igen det. Jag minns det som ett stressmoment att jag inte riktigt kunde lämna lektioner bakom mig utan var tvungen att hålla reda på saker bakåt i tiden åt andra samtidigt som jag skulle planera framåt. Papper kom bort, och elever undrade vad läxan var och till när och, ja, det blev rörigt. Betygssamtal och samtal kring uppgifter hade jag i huvudsak i korridoren utanför klassrummet och i alla fall de klasser jag haft har klarat ansvaret med att arbeta vidare på egen hand … sådär… Idag har man kanske liknande dokument sparade på en hårddisk och i vissa fall har man kanske en lärplattform för viss kommunikation, men införandet av elevdatorer skyndar på en utveckling mot fler kommunikationsvägar främst för att de finns där mitt framför näsan på en, så vi ska titta på vad som hände när vi införde 1:1!
- Alla de här är redskap för kommunikation utanför klassrummet och i klassrummet utöver den jag redan nämnt. Blogger använder jag på många sätt, men ett är som informationskanal från arbetslaget ut till eleverna. Lektioner, läxor, dokument, mentorärenden – allt läggs upp på det här viset. Bloggarna är öppna och tillgängliga för alla och exempel finns som källa längst bort i presentationen. På de lägre stadierna kan bloggen användas som informationskanal ut till vårdnadshavarna. Tonen är relativt formell och i mesta fall opersonlig. I Google Drive är själva arbetsytan och här jobbar eleverna i olika dokument som delas i olika konstellationer. Allt skriftligt även tal- och bildunderlag samlas här, samt mycket av mitt eget arbetsmaterial som jag delar med mina kollegor. Tonen är relativt formell även om personliga inslag kan förekomma. Google Classroom är Googles egen produkt och är funktionsmässigt lite av en hybrid av de jag redan nämnt. --- Facebook och Messenger har vi en grupp per klass. Vi har den i huvudsak för snabb kommunikation kring lektionerna och eleverna frågar varandra ofta saker som rör undervisningen i allmänhet. Här kan tonen vara mer informell, den påminner mer om den informella stil vi har i klassrummet. Jag lägger ibland upp lustiga klipp och foton som rör språket och språkstrategier (wordinarie) och på Messages kan man också få tag på eleverna snabbt och många väljer också att kommunicera där. En fördel är givetvis att man får läskvitto och på så sätt kan se om de fått meddelandet. Jag är inte vän med nuvarande elever på Facebook, men är det gärna när de tagit studenten. På vår skola måste vi kolla med närmsta chef när det gäller just interaktion på Facebook och det är nog en god idé att göra så över lag. --- Mentimeter, Plickers och Kahoot är respons verktyg som man använder för att få återkoppling från hela gruppen. Jag ska visa även Plickers senare idag. förstärker snarare kommunikationen i klassrummet! På samma sätt fungerar Plickers som vi ska testa senare. LÄRARROLLEN!! Diskutera tillsammans: vilka för- och nackdelar kan ni se med dessa kommunikationsvägarna (Twitter, Kik etc)
- Öppenhet Eleverna har tillgång till material och information Vårdnadshavare får bättre insyn i ungdomarnas skoldag Lättare utbyte kollegor emellan (även nationellt) Digitalt fönster in i klassrum Dokumentation Alla har tillgång till underlag Mitt arbetsmaterial är lättare att återanvända Underlag och material är lättare att sprida Pedagogiskt Fler kommunikationkanaler i och utanför klassrummet Vårda sociala relationerna till elever underlättas Autentisk publik ökar motivation Fler presentationsmöjligheter (muntligt, video, tal, grupp) Formativ bedömning underlättas, dvs. via responskanaler + samla och synliggöra material i realtid Vuxennärvaro Trygghet med närvarande vuxna Vuxenkunskap underlättar för elever att fråga --- Stress Bra kommunikation är svårt Goda relationer är avgörande Individuellt var gränserna går Många vägar kan stressa – för alla Multi-tasking Myt Varje byte kostar energi
- För att sammanfatta vad man kan ge som råd när det gäller att kommunicera med elever i sociala medier som ligger utanför de som skolan kräver skulle man kunna utgå ifrån det här… Att hitta balans mellan den egna komfortnivån och det som kan gagna undervsiningen är inget man gör i en handvändning utan något som måste växa fram. Som ny lärare är det något jag anser att man bör utforska försiktigt genom att ta små steg framåt.
- Den auktoritäre ledaren (ledarskapsorienterad) Detaljstyr Enkelriktad kommunikation Litet utrymme för diskussion Åtlydnad Gillas ofta av elever (gärna hos omogna grupper) Men lärprocesser blir osynliga Den demokratiske ledaren (grupporienterade) Dialog Gott gruppklimat Mest populäre ledaren Skapar delaktighet, ansvarstagande och motivation Krävande och komplex Passiv ledarstil Eftergiven Agerar på initiativ av eleverna Stort utrymme för informella ledare Har abdikerat sin ledarroll Att man inför 1:1-datorer på en skola innebär att läraren måste vara ledare inte bara i klassrummet utan också i det virtuella rummet. En del lärare har god förmåga att leda och motivera och styra eleverna i klassrummet, men intar en passivare rroll när undervisningen tar steget över till webben. Detta brukar bero på att läraren saknar strategier för att leda arbetet på webben och det är ofta en källa till stor frustration. Om eleverna tappar fokus och glider över på Facebook och gör annat kan även den demokratiske ledaren glida över och få mer auktoritära drag i en önskan att styra gruppen rätt igen. Vi ska titta på en del enkla strategier för att motverka detta senare, men vi ska först se hur ledarstilarna kan reagera på 1:1. Först ska ni få svara på ännu n fråga.
- Kontroll – man ser inte vad de gör på sina skärmar Det kommer att ske digitala diskussioner som stör lärarens monolog Risken då är att läraren starkt begränsar hur datorn används och de snarare blir en skrivmaskin eller presentationsverktyg och att just alla möjligheter till att kommunicera på olika sätt inte tas till vara. När kontroll och förutsägbarhet är något önskvärt kan rädslan för fusk bli stor, i synnerhet om läraren är osäker på hur de olika verktygen fungerar.
- Den demokratiske ledaren kommer att vara mer benägen att se möjligheterna med webben snarare än hindrena och även när det gäller examination kommer webben att bidrag till fler möjligheter att visa sina kunskaper på. Webben kommer snarare att bidra till att undervisningen utvecklas och att man drivs till att utforma examinationsuppgifter som inte går att fuska på och som är mer autentiska. Med detta sagt, så är det absolut så att 1:1-klassrummet ställer nya krav på hur läraren kommunicerar vad det är eleven ska göra på webben. Och var och varför Även den demokratiske ledaren kan naturligvtis sakna strategier för att hantera webben i klassrummet och vi ska titta på ett par viktiga strategier för att förhindra detta. Värt att säga är också att de som hanterar en egen dator i skolan sämst är de elever som är studieovana, och har en negativ skolupplevelse. Dvs, de som är i absolut störst behov av en lyckad undervisning. Därför måste införandet av elevdatorer vara särskilt välplanerat just i sådana elevgrupper.
- Inslag av passivt ledarskap kan vara positiv i slutskedet av elevernas utbildningar, i grupper där man framgångsrikt har lyckats ge eleverna egna strategier för lärande som de känner till och kan använda, i klassrum där man har lyckats väcka en inre motivation hos eleverna . Med dessa förmågor klarar eleverna av att med mycket lite ledning leda sitt eget arbete, både själv och i grupp. Detta är målet och det är egentligen i en strävan mot detta som det är lämpligt att i vissa situationer utöva ett passivt ledarskap.
- Att införa 1:1 har konsekvenser för hur man lägger upp sin undervisningen. Med läroböcker eller andra typer av analoga material har eleverna ofta en begränsad mängd information att förhålla sig till. De kör inte lika lätt fast och kör de fast kan de inte ta vägen till så många ställen. Men förvånansvärt många lärare släpper elever rätt fria på webben med instruktionen att de ska söka information om någonting … Men tänk er webben som ett helt öppet fält – fast en storstilad djungel av skyskrapor kanske skulle varit mer passande. Det är inte alltid så lätt att hitta på webben som lärare tror, och elever har inte alltid de sökstrategier som lärarna tror. Elever villar ofta bort sig på nätet när instruktionerna inte varit tillräckligt klara, uppgiften för öppen eller syftet otydligt. Och var tar de vägen då?
- Vi ska gå vidare mot den sista delen av föreläsningen som handlar om konflikter och kränkningar. Har ni några frågor på det avsnitt vi just gått igenom?
- Tekniskt kompetens – men saknar kompetens i sociala relationer Nästan hälften av 12-16-åringarna har någon gång känt sig kränkta på webben, 20 % upplevde att de inte hade haft någon att prata med om detta. Forskning på grundskoleelever visar att det ofta rör sig om förlängd klassrumsmobbning, dygnetrunt-mobb, snabb spridning, anonymitet, osynliga åskådare skapar osäkerhet hos den utsatte. Lättare att vara aggressiv på webben, bekräftade bilden av att vuxna har liten insyn
- Detta innebär att det kvittar egentligen om skolan tillhandahåller elevdatorer eller inte. Om klasskamrater kränker på Facebook och det påverkar skolvardagen vilket naturligtvis lär göra, så är det skolans uppgift att agera. Jag pratade innan om vuxennärvaro på webben och det är i sådana här situationer som det kan vara värdefullt. Dessutom kan det vara lättare att arbeta förebyggande (ett krav skollagen också ställer på skolorna) om man har tillgång till webben på ett naturligtvis sätt.