SlideShare a Scribd company logo
1 of 24
Interaktiv bok om ljud och ljus
Hur bildas ljud? Tänk dig att du har en bjällra eller en linjal. När då du knuffar
eller knäpper på den så får du fram ett ljud, hur går det till? Hur bildas ljudet? Jo
såhär, när du då knäpper på t.ex. linjalen så knuffar den till alla molekylerna
som finns i luften vid varje svängning. Då krockar molekylerna med varandra
och svänger hela tiden fram och tillbaka. Det bildas då en tryckvåg som sprider
sig och når ända fram till ditt öra. När den där tryckvågen då når fram till ditt
öra sätter den trumhinnan också i svängning. Sen när tryckvågen har kommit
ännu längre in i örat förvandlas den till elektrisk signal som åker till hjärnan som
uppfattar ljudet vi hör.
Molekyler!

Tryckvåg

Örat och trumhinnan
Länkar till Film!
http://www.youtube.com/watch?v=27a26e2CnuM
Den är filmen är väldig bra fast den kort men enkel att förstå.
Den handlar om hur ljud bildas, om vägen till att vi uppfattar ljud. Som
när molekylerna träffar varandra och bildar en tryckvåg samt hur örat
för detta vidare och skickar signaler till hjärnan. Den är jätte enkel att
förstå och man fattar väldigt snabbt hur allt går till. Den är inte heller
krånglig eller för jobbigt för att fatta. Dem visar väldigt bra med
molekylerna och tryckvågens väg. Den hjälper till mycket så att du
förstår hur ljud bildas.
Hur kan man registrera ljud? Vi kan ju registrera ljud med våra öron. Och vi kan också
samla ihop allt ljud i mikrofoner eller andra liknade saker.
Eftersom när du pratar i mikrofon så höjs ljudet och man hör dig mycket bättre
och det är för att ljudes samlas i mikrofonen.
Det är då väldigt bra att det finns mikrofoner. För om du t.ex. ska prata inför en stor
folksamling så kan du använda till av mikrofonen så att alla ska kunna höra dig bra.
Resonans!
Vad är resonans och resonaslåda för något? Jo tänk dig att du har en träkub, när du
slår på den så får du inte fram så mycket ljud. Men om du istället skulle ha en ihålig
trälåda skulle du få fram mycket högre ljud. Varför är det så? Den där ihåliga lådan
kallas för resonans låda och den gör så att ljudet studsar och bildar ett starkare
ljud. Det är därför gitarren har en låda inuti sig. nästan Alla instrument har alltid en
resonans låda någonstans t.ex gitarr, trummor, flöjt mm.
Resonanslåda
Resonanslåda

Eko och hur det uppstår?
Om du är i en tunnel och ropar eller skriker så kommer du att höra ljudet igen fast i något
som kallas ett eko. Ett eko är när du skriker eller ropar och ljudet studsar till tunnlarnas
väg och sedan tillbaka till ditt öra igen.
Hög och Låg ton!
Vad har ljud för egenskaper? Vad har ljud för egenskaper då? När du sjunger så kan du
sjunga både hög och låg ton samt stark och svag ton. Om du tar en hög ton så känner du
att dina stämband svänger väldigt snabbt ungefär såhär :

Vid en låg ton svänger stämbanden långsammare ungefär såhär:
Stark och svag ton!
Du kan också få olika starka och svaga toner. En stark ton har en
mycket kraftig förtätning, och kraftiga svängningar Ungefär såhär

Och svag ton är lika med små svängningar, och inte lika kraftiga svägningar.
Ungefär såhär:
En fråga annan fråga då? Hur påverkas våran hälsa av olika ljud.
Tänk dig att du sitter och arbetar och koncentrerar dig och helt plötsligt börjar
dem borra utanför. Du blir då störd av ljudet som kallas buller. Hjärnan påverkas
då av detta bullret och det kan leda till att du blir stressad och orolig. Sen kan ditt
öra också skadas av för starka och jobbiga ljud. om du hör en för stark ton kan
ditt öra skadas och du kan få en sjukdom som heter tinnitus. Tinnitus är en
sjukdom som gör att du hör ett konstant ljud i ditt öra hela tiden. Buller är en
oregelbunden svängning som kan se ut såhär:

Infraljud som bildas av kraftverk och stora maskiner, samt uppstår av vind och
vatten från naturen, kan göra att man blir stressad, irriterad, och vissa fall av
sömnproblem. Det kan också ge illamående yrsel och i värsta fall olika kramper.
Hur ska man också kunna minska alla hälsoriskerna med ljudet?
Det första man kan tänka på är att folk som jobbar på platser där det är mycket ljud och
buller alltid skydda sina öron med att använda bra hörselskydd och mjuka proppar man
kan sätta i öronen. Sedan kan man också använda sig av hörselkåpor om man är på en
plats där det är högre och skarpare ljud. För att minska bullret i trafiken kan man också
bygga något som heter bullervallar. Dem bygger man mellan vägar, byggnader eller hus.
Man kan också minska bullret genom att sätta ljuddämpare på bilar och andra så kallade
fordon. En sak man också kan göra är att man kan bygga t.ex. flygplatser eller andra stora
byggnader som låter väldigt mycket på en fridfull plats där ingen bor eller stör någon,
eller bara utan för städerna där inte heller någon blir störd av ljudet och bullret.
Man kan också bygga tak med hål i så att ljudet inte studsar. Sen kan man också olja
maskiner så att ljudet dämpas.
http://phet.colorado.edu/en/simulation/sound
det här är en länk till en simulering om ljud. Den visar hur ljud breder ut sig. Hur
ljudvågorna kan ändras, sen kan man själv ändra hur snabbt det går. Och helt
enkelt prova dig fram.
Testa dig själv frågor om ljud!
1. berätta vägen vart från ljudet kommer och hur du hör ljudet.
2. förklara något sätt att registrera ljud på.
3. berätta vad en resonans låda är.
4. hur uppstår ett Eko?
5. berätta vad olika ljud har för egenskaper.
6. vad är ett buller?
7.
8.
9.
10.
Facit!
1. såhär, när du då knäpper på t.ex. linjalen så knuffar den till alla molekylerna som finns i
luften vid varje svängning. Då krockar molekylerna med varandra och svänger hela tiden
fram och tillbaka. Det bildas då en tryckvåg som sprider sig och når ända fram till ditt
öra. När den där tryckvågen då når fram till ditt öra sätter den trumhinnan också i
svängning. Sen när tryckvågen har kommit ännu längre in i örat förvandlas den till
elektrisk signal som åker till hjärnan som uppfattar ljudet vi hör.
2. t.ex. mikrofon mm.
3. det är t.ex. lådan i en gitarr som gör att ljudet i gitarren studsar i lådan och gör ljudet
starkare.
4. det är när du ropar och skriker i t.ex. en tunnel och ljudet studsar på vägarna och sedan
tillbaka till ditt öra.
5. t.ex. att du kan sjunga höga och låga toner samt starka och svaga.
6. ett ljud som är störigt och stör hjärnan.
7.
Hur breder ljus ut sig då? Jo såhär är det. Vi säger t.ex. en glödlampa eller
ett stearinljus. När vi tänder glödlampan blir tråden inuti varm och sänder
ut ljus. Vi står då i ett mörkt rum och mittemot glödlampan står en staty
gömd i mörkret. När vi då tänder glödlampan och ljustrålarna sänds ut så
kommer du se statyn för att ljuset kommer reflekteras på statyn och det
studsar sedan tillbaka till dina ögon. Du kommer då se en bild i ditt öga på
detta föremålet som syns av ljuset eller rättare sagt statyn. Så om det hade
varit helt mörkt så hade du inte kunnat se statyn som står gömd bakom
glödlampan. Alla glödlampor, stearinljus, lysrör, och andra saker det
kommer ljus ifrån kallas för ljuskällor.
En fråga är hur bryts ljus? Tänk dig då att du står med benen rakt ner i
vattnet, visst ser dina ben kortare och konstigare ut då?
Vad beror det på? Jo det beror på att när ljuset studsar till vattenytan och
dina ben så studsar det mycket snabbare än vad hjärnan hinner uppfatta.
Hur uppfattar ögat färg? Jo tänk dig att du har en blå glasbit framför dig, du ser ju då
att den är blå och ingen annan färg.
När en lampa lyser på glasbiten tar den då åt sig alla färger förutom blå som stannar
kvar och gör att vi ser den blåa färgen.
När den tar åt sig alla färger förutom blå når det våra ögon och vi ser då att glasbiten är
blå. Samma sak är det om vi skulle ha en grön boll för då skulle lampan eller ljuset ta åt
sig alla färger förutom grön som stannar kvar och når våra ögon. Men om vi nu säger
att vi ser en vit boll är det för att alla färger studsar tillbaka till bollen för att vit färg är
en kombination av alla färger. Och sen ser vi också en svart boll och svart ser vi för att
ingen färg studsar tillbaka.
http://phet.colorado.edu/en/simulation/color-vision

Här är en jättebra länk. Där du kan prova och mixa olika färger och se hur ögat
uppfattar färgerna. man förstår mycket och du kan själv prova alla möjliga
lösningar. Du kan t.ex. prova att göra så att gubben ser en vit färg eller svart
eller blanda olika färger, och då får du se hur ögat uppfattar de olika färgerna.
Testa dig själv frågor om ljus?
1.
2.
3.
4.
5.

förklara hur ett ljus bereder ut sig.
Berätta hur ljus bryts.
Berätta hur ögat uppfattar färg.
Berätta hur vi ser något vitt.
Berätta hur vi ser något svart.
Facit
1. När vi tänder glödlampan blir tråden inuti varm och sänder ut ljus. Vi står då i ett
mörkt rum och mittemot glödlampan står en staty gömd i mörkret. När vi då tänder
glödlampan och ljustrålarna sänds ut så kommer du se statyn för att ljuset kommer
reflekteras på statyn och det studsar sedan tillbaka till dina ögon. Du kommer då se en
bild i ditt öga på detta föremålet som syns av ljuset eller rättare sagt statyn. Så om det
hade varit
2. Tänk dig då att du står med benen rakt ner i vattnet, visst ser dina ben kortare och
konstigare ut då?
Vad beror det på? Jo det beror på att när ljuset studsar till vattenytan och dina ben så
studsar det mycket snabbare än vad hjärnan hinner uppfatta.
3. När en lampa lyser på glasbiten tar den då åt sig alla färger förutom blå som stannar
kvar och gör att vi ser den blåa färgen.
4. Det är att när vi lyser på något vitt så studsar alla färger tillbaka för att färgen vit är
en kombination av alla färger.
5. Något svart ser vi för att inga färger studsar tillbaka till föremålet.
Källor!
http://www.gleerupslms.se/
Gleerups är en interaktiv bok där det finns det mesta. Man hittar lätt all
information. Jag tycker Gleerups är en väldigt bra sida där man kan hitta
nästan allt. Det står väldigt bra skrivet och texten är inte alls svår att läsa.
Man förstår väldigt lätt av det som står. Jag tycker den är väldigt pålitlig
och den används mycket i björknäskolan och av lärare och
Vi använder Gleerups väldigt mycket.
Det finns bra filmer också som är några minuter långa och väldigt bra när
man behöver förstå och dom hjälper väldigt mycket. Om du har läst texten
och själv vill förhöra dig på det du läst. Prova testa dig själv frågorna som
nästan alltid finns längs ner på sidorna dem är jättebra och man hittar
svaren lätt i texten. Det finns också tänka ut frågor som jag tycker är bra
för att man då får tänka ut lite själv och vad som verkar rimligast mm. Det
finns också bra quiz man kan göra men som ibland är lite svåra.
Jag har valt den här källan för att den är väldigt pålitlig och man lär sig
väldigt mycket av det som står samt att vi använder oss mycket av
Gleerups.
Källor!
http://www.youtube.com/
Youtube är en väldigt känd och bra källa. På youtube kan du hitta filmer om
nästan allting som finns i världen. När du söker på något får du också massa olika
förslag på videos, som du kan välja mellan och se vilken som är bäst eller
pålitligast. Youtube är bra om du vill hitta lösningar och det hjälper väldigt
mycket i skolarbetet av att se det du lär dig om på en film. Det finns enkla och
korta filmer som du kan se och som du kan lära dig väldigt bra om. Jag tycker att
youtube är en väldigt pålitlig källa för att det finns väldigt lärorika filmer av t.ex
olika forskare. Vem som helst kan lägga upp en video på youtube och skriva olika
kommentarer och gilla andras videoklipp. Jag har använt mig av youtube i detta
arbetet och jag själv tycker att denna interaktiva boken blir lättare av att det finns
bra filmer man kan se. Jag har valt youtube som källa för att jag tycker att man lär
sig mera utav att se en film till texten.
Källor!
http://studi.se/

Studi.se är en bra hemsida och källa där du kan kolla på filmer och svara på
frågor. Man har en egen inloggning och din lärare kan lägga in olika läxor
och filmer han/hon vill att du ska se. Filmerna är inte så jättelånga vilket är
bra eftersom man då orkar se hela och förstå allting. Dom förklarar ofta
väldigt bra och använder mycket bra examplar och bilder (rekvisita) i
filmerna. Efter du har kollat på filmen finns det frågor du kan svara på om
vad som handlade i filmen. Det finns lätta, medelsvåra och svåra frågor
som din lärare kan välja mellan samt vilket är jättebra eftersom att du då
kan välja om du vill ha lättare eller svårare frågor. Våran no och matte
lärare har jobbat i samband med Studi och det är jättebra och visar också
att det är en bra och pålitlig källa. Det finns också andra ämnen med filmer
på Studi så att du kan välja en film passande till ditt ämne. Denna sida är
mycket populär bland skolarbetet. Jag har valt denna hemsidan och källan
för att jag tycker att den är väldigt bra för att man förstår mycket av
filmerna och mycket av det jag har lärt kommer ifrån Studi filmerna.
Källor!
http://sv.wikipedia.org
Wikipedia är en väldigt stor källa som många i världen använder. På wikipedia kan du
hitta all information du behöver, det finns också markerade ord i texten som du kan
läsa vidare om, vilket är väldigt bra. Du kan även översätta till alla olika språk så att
hela texten ändras till det språket du läser på.
Vem som helst kan gå in och ändra samt skriva om något vilket gör att källan kanske
inte alltid är så trovärdig. Men om du ser att någon har skrivit fel kan du gå in och
ändra. Wikipedia är också en av världens största källor och vad som helst du letar
efter finns nästan alltid där. Texten på wikipedia kan vara ganska svår att läsa , samt
ibland svåra ord. Men alltid seriöst skrivet. Jag har använt mig mycket av Wikipedia
och tycker att det oftast är en väldigt bra källa.
Källor!
Helena kvarnsell!
Helena kvarnsell är min matte och no lärare. Hon är en jättebra lärare och är
bra på att förklara. Hon är en bra och pålitlig källa, hon har vunnit ett pris
som heter guldäpplet. Hon går väldigt mycket utbildningar t.ex. KTH.
Jag tycker att hon är bra på att förklara enkelt och bra.
Källor!
Musik museum!
Vi var på musikmuseumet som låg inne i stan. Det var jättekul och man lärde sig
väldigt mycket undertiden man var där. Man fick först en liten genom gång och sen
fick man gå runt och kolla själv. Det var bra för att man fick testa saker och det stod
saker skrivit på väggarna om hur ljud fungerade mm. Jag lärde mig väldigt mycket
om resonanslådor på muséet och jag tycker att det var väldig bra källa. Jag har
använt mig av det jag lärde mig på muséet i den här presentationen.
Jag tyckte muséet var väldigt bra för att man fick testa så mycket och jag tycker att
arbetet blir roligare av att prova saker, så därför valde jag muséet som källa. Dock
så lärde man sig inte allt om ljud eller och ingeting om ljus, men jag tycker ändå att
man lär sig mycket av att vara där. Så jag tycker att man ska besöka muséet.

More Related Content

What's hot (19)

Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Ljud alexander
Ljud alexanderLjud alexander
Ljud alexander
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Ljud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisaLjud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisa
 
Ljud och ljus wa
Ljud och ljus waLjud och ljus wa
Ljud och ljus wa
 
Fy 3 ljud, del 1
Fy 3 ljud, del 1Fy 3 ljud, del 1
Fy 3 ljud, del 1
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2
 
Ljud och ljus boken
Ljud och ljus bokenLjud och ljus boken
Ljud och ljus boken
 
Ljud och ljus
Ljud och ljusLjud och ljus
Ljud och ljus
 
Ljud och ljus anton
Ljud och ljus antonLjud och ljus anton
Ljud och ljus anton
 
Ljud och ljus Jennifer
Ljud och ljus JenniferLjud och ljus Jennifer
Ljud och ljus Jennifer
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 
Ljudteori
Ljudteori Ljudteori
Ljudteori
 
Ljudteori
LjudteoriLjudteori
Ljudteori
 
Vad är ljud del 1
Vad är ljud del 1Vad är ljud del 1
Vad är ljud del 1
 
Ljudföreläsning vt12
Ljudföreläsning vt12Ljudföreläsning vt12
Ljudföreläsning vt12
 
Infraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudInfraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljud
 

Viewers also liked

Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg
 
Geografi sverige pp vecka 41 42
Geografi sverige pp vecka 41 42Geografi sverige pp vecka 41 42
Geografi sverige pp vecka 41 42Anna Blomberg
 
8 kommuner och landsting
8 kommuner och landsting8 kommuner och landsting
8 kommuner och landstingulfalster78
 
Ekonomi lgr 11 pp
Ekonomi lgr 11 ppEkonomi lgr 11 pp
Ekonomi lgr 11 ppmen4907
 
Sverige landskap o kommuner
Sverige   landskap o kommunerSverige   landskap o kommuner
Sverige landskap o kommuneranan0529
 
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Anders Printz
 
Sverige väder och klimat 1
Sverige   väder och klimat 1Sverige   väder och klimat 1
Sverige väder och klimat 1anan0529
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångcathmh
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointnhaiat
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattningMalin Åhrby
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytningelanon
 
Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färgerelanon
 

Viewers also liked (20)

Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Geografi sverige pp vecka 41 42
Geografi sverige pp vecka 41 42Geografi sverige pp vecka 41 42
Geografi sverige pp vecka 41 42
 
8 kommuner och landsting
8 kommuner och landsting8 kommuner och landsting
8 kommuner och landsting
 
Ekonomi lgr 11 pp
Ekonomi lgr 11 ppEkonomi lgr 11 pp
Ekonomi lgr 11 pp
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 
Sverige landskap o kommuner
Sverige   landskap o kommunerSverige   landskap o kommuner
Sverige landskap o kommuner
 
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
 
Sverige väder och klimat 1
Sverige   väder och klimat 1Sverige   väder och klimat 1
Sverige väder och klimat 1
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytning
 
Ljus
LjusLjus
Ljus
 
Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färger
 

Similar to Fysik!!!!!!

Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusHelle744
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axelHelle744
 
Ljud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilLjud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilHelle744
 
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?Allt Ljus 1 - Vad är ljus?
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?Fox Belysning AB
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggforsenskolan
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljusfrli0515
 

Similar to Fysik!!!!!! (8)

Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus Hampus
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axel
 
Ljusetsfärger
LjusetsfärgerLjusetsfärger
Ljusetsfärger
 
Ljud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilLjud och ljus Emil
Ljud och ljus Emil
 
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?Allt Ljus 1 - Vad är ljus?
Allt Ljus 1 - Vad är ljus?
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-blogg
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljus
 
Människan och-ljuset
Människan och-ljusetMänniskan och-ljuset
Människan och-ljuset
 

More from Björknässkolan, Nacka kommun

Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Björknässkolan, Nacka kommun
 

More from Björknässkolan, Nacka kommun (20)

Digitala verktyg i matematiken
Digitala verktyg i matematikenDigitala verktyg i matematiken
Digitala verktyg i matematiken
 
Sodertalje heldag
Sodertalje heldagSodertalje heldag
Sodertalje heldag
 
Nynashamn 30 min workshop
Nynashamn 30 min workshopNynashamn 30 min workshop
Nynashamn 30 min workshop
 
Verktyg med text
Verktyg med textVerktyg med text
Verktyg med text
 
Inlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 eInlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 e
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Biologi inlämning v
Biologi inlämning vBiologi inlämning v
Biologi inlämning v
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
 
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
 
Programmering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsellProgrammering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsell
 
Programmering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsellProgrammering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsell
 
30 på 30 länkar
30 på 30 länkar30 på 30 länkar
30 på 30 länkar
 
Läraktiv lärarstudenter med länkar
Läraktiv lärarstudenter med länkarLäraktiv lärarstudenter med länkar
Läraktiv lärarstudenter med länkar
 
Digitalisering som lyfter skolan skolforum
Digitalisering som lyfter skolan skolforumDigitalisering som lyfter skolan skolforum
Digitalisering som lyfter skolan skolforum
 
Bedömning och prov i matte
Bedömning och prov i matteBedömning och prov i matte
Bedömning och prov i matte
 
Helena kvarnsell mål 1516
Helena kvarnsell mål 1516Helena kvarnsell mål 1516
Helena kvarnsell mål 1516
 
Hur är det när det funkar?
Hur är det när det funkar?Hur är det när det funkar?
Hur är det när det funkar?
 
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholm
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholmJobba smart – att vara en bra lärare stockholm
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholm
 
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
 

Fysik!!!!!!

  • 1. Interaktiv bok om ljud och ljus
  • 2. Hur bildas ljud? Tänk dig att du har en bjällra eller en linjal. När då du knuffar eller knäpper på den så får du fram ett ljud, hur går det till? Hur bildas ljudet? Jo såhär, när du då knäpper på t.ex. linjalen så knuffar den till alla molekylerna som finns i luften vid varje svängning. Då krockar molekylerna med varandra och svänger hela tiden fram och tillbaka. Det bildas då en tryckvåg som sprider sig och når ända fram till ditt öra. När den där tryckvågen då når fram till ditt öra sätter den trumhinnan också i svängning. Sen när tryckvågen har kommit ännu längre in i örat förvandlas den till elektrisk signal som åker till hjärnan som uppfattar ljudet vi hör. Molekyler! Tryckvåg Örat och trumhinnan
  • 3. Länkar till Film! http://www.youtube.com/watch?v=27a26e2CnuM Den är filmen är väldig bra fast den kort men enkel att förstå. Den handlar om hur ljud bildas, om vägen till att vi uppfattar ljud. Som när molekylerna träffar varandra och bildar en tryckvåg samt hur örat för detta vidare och skickar signaler till hjärnan. Den är jätte enkel att förstå och man fattar väldigt snabbt hur allt går till. Den är inte heller krånglig eller för jobbigt för att fatta. Dem visar väldigt bra med molekylerna och tryckvågens väg. Den hjälper till mycket så att du förstår hur ljud bildas.
  • 4. Hur kan man registrera ljud? Vi kan ju registrera ljud med våra öron. Och vi kan också samla ihop allt ljud i mikrofoner eller andra liknade saker. Eftersom när du pratar i mikrofon så höjs ljudet och man hör dig mycket bättre och det är för att ljudes samlas i mikrofonen. Det är då väldigt bra att det finns mikrofoner. För om du t.ex. ska prata inför en stor folksamling så kan du använda till av mikrofonen så att alla ska kunna höra dig bra.
  • 5. Resonans! Vad är resonans och resonaslåda för något? Jo tänk dig att du har en träkub, när du slår på den så får du inte fram så mycket ljud. Men om du istället skulle ha en ihålig trälåda skulle du få fram mycket högre ljud. Varför är det så? Den där ihåliga lådan kallas för resonans låda och den gör så att ljudet studsar och bildar ett starkare ljud. Det är därför gitarren har en låda inuti sig. nästan Alla instrument har alltid en resonans låda någonstans t.ex gitarr, trummor, flöjt mm. Resonanslåda Resonanslåda Eko och hur det uppstår? Om du är i en tunnel och ropar eller skriker så kommer du att höra ljudet igen fast i något som kallas ett eko. Ett eko är när du skriker eller ropar och ljudet studsar till tunnlarnas väg och sedan tillbaka till ditt öra igen.
  • 6. Hög och Låg ton! Vad har ljud för egenskaper? Vad har ljud för egenskaper då? När du sjunger så kan du sjunga både hög och låg ton samt stark och svag ton. Om du tar en hög ton så känner du att dina stämband svänger väldigt snabbt ungefär såhär : Vid en låg ton svänger stämbanden långsammare ungefär såhär:
  • 7. Stark och svag ton! Du kan också få olika starka och svaga toner. En stark ton har en mycket kraftig förtätning, och kraftiga svängningar Ungefär såhär Och svag ton är lika med små svängningar, och inte lika kraftiga svägningar. Ungefär såhär:
  • 8. En fråga annan fråga då? Hur påverkas våran hälsa av olika ljud. Tänk dig att du sitter och arbetar och koncentrerar dig och helt plötsligt börjar dem borra utanför. Du blir då störd av ljudet som kallas buller. Hjärnan påverkas då av detta bullret och det kan leda till att du blir stressad och orolig. Sen kan ditt öra också skadas av för starka och jobbiga ljud. om du hör en för stark ton kan ditt öra skadas och du kan få en sjukdom som heter tinnitus. Tinnitus är en sjukdom som gör att du hör ett konstant ljud i ditt öra hela tiden. Buller är en oregelbunden svängning som kan se ut såhär: Infraljud som bildas av kraftverk och stora maskiner, samt uppstår av vind och vatten från naturen, kan göra att man blir stressad, irriterad, och vissa fall av sömnproblem. Det kan också ge illamående yrsel och i värsta fall olika kramper.
  • 9. Hur ska man också kunna minska alla hälsoriskerna med ljudet? Det första man kan tänka på är att folk som jobbar på platser där det är mycket ljud och buller alltid skydda sina öron med att använda bra hörselskydd och mjuka proppar man kan sätta i öronen. Sedan kan man också använda sig av hörselkåpor om man är på en plats där det är högre och skarpare ljud. För att minska bullret i trafiken kan man också bygga något som heter bullervallar. Dem bygger man mellan vägar, byggnader eller hus. Man kan också minska bullret genom att sätta ljuddämpare på bilar och andra så kallade fordon. En sak man också kan göra är att man kan bygga t.ex. flygplatser eller andra stora byggnader som låter väldigt mycket på en fridfull plats där ingen bor eller stör någon, eller bara utan för städerna där inte heller någon blir störd av ljudet och bullret. Man kan också bygga tak med hål i så att ljudet inte studsar. Sen kan man också olja maskiner så att ljudet dämpas.
  • 10. http://phet.colorado.edu/en/simulation/sound det här är en länk till en simulering om ljud. Den visar hur ljud breder ut sig. Hur ljudvågorna kan ändras, sen kan man själv ändra hur snabbt det går. Och helt enkelt prova dig fram.
  • 11. Testa dig själv frågor om ljud! 1. berätta vägen vart från ljudet kommer och hur du hör ljudet. 2. förklara något sätt att registrera ljud på. 3. berätta vad en resonans låda är. 4. hur uppstår ett Eko? 5. berätta vad olika ljud har för egenskaper. 6. vad är ett buller? 7. 8. 9. 10.
  • 12. Facit! 1. såhär, när du då knäpper på t.ex. linjalen så knuffar den till alla molekylerna som finns i luften vid varje svängning. Då krockar molekylerna med varandra och svänger hela tiden fram och tillbaka. Det bildas då en tryckvåg som sprider sig och når ända fram till ditt öra. När den där tryckvågen då når fram till ditt öra sätter den trumhinnan också i svängning. Sen när tryckvågen har kommit ännu längre in i örat förvandlas den till elektrisk signal som åker till hjärnan som uppfattar ljudet vi hör. 2. t.ex. mikrofon mm. 3. det är t.ex. lådan i en gitarr som gör att ljudet i gitarren studsar i lådan och gör ljudet starkare. 4. det är när du ropar och skriker i t.ex. en tunnel och ljudet studsar på vägarna och sedan tillbaka till ditt öra. 5. t.ex. att du kan sjunga höga och låga toner samt starka och svaga. 6. ett ljud som är störigt och stör hjärnan. 7.
  • 13. Hur breder ljus ut sig då? Jo såhär är det. Vi säger t.ex. en glödlampa eller ett stearinljus. När vi tänder glödlampan blir tråden inuti varm och sänder ut ljus. Vi står då i ett mörkt rum och mittemot glödlampan står en staty gömd i mörkret. När vi då tänder glödlampan och ljustrålarna sänds ut så kommer du se statyn för att ljuset kommer reflekteras på statyn och det studsar sedan tillbaka till dina ögon. Du kommer då se en bild i ditt öga på detta föremålet som syns av ljuset eller rättare sagt statyn. Så om det hade varit helt mörkt så hade du inte kunnat se statyn som står gömd bakom glödlampan. Alla glödlampor, stearinljus, lysrör, och andra saker det kommer ljus ifrån kallas för ljuskällor.
  • 14. En fråga är hur bryts ljus? Tänk dig då att du står med benen rakt ner i vattnet, visst ser dina ben kortare och konstigare ut då? Vad beror det på? Jo det beror på att när ljuset studsar till vattenytan och dina ben så studsar det mycket snabbare än vad hjärnan hinner uppfatta.
  • 15. Hur uppfattar ögat färg? Jo tänk dig att du har en blå glasbit framför dig, du ser ju då att den är blå och ingen annan färg. När en lampa lyser på glasbiten tar den då åt sig alla färger förutom blå som stannar kvar och gör att vi ser den blåa färgen. När den tar åt sig alla färger förutom blå når det våra ögon och vi ser då att glasbiten är blå. Samma sak är det om vi skulle ha en grön boll för då skulle lampan eller ljuset ta åt sig alla färger förutom grön som stannar kvar och når våra ögon. Men om vi nu säger att vi ser en vit boll är det för att alla färger studsar tillbaka till bollen för att vit färg är en kombination av alla färger. Och sen ser vi också en svart boll och svart ser vi för att ingen färg studsar tillbaka.
  • 16. http://phet.colorado.edu/en/simulation/color-vision Här är en jättebra länk. Där du kan prova och mixa olika färger och se hur ögat uppfattar färgerna. man förstår mycket och du kan själv prova alla möjliga lösningar. Du kan t.ex. prova att göra så att gubben ser en vit färg eller svart eller blanda olika färger, och då får du se hur ögat uppfattar de olika färgerna.
  • 17. Testa dig själv frågor om ljus? 1. 2. 3. 4. 5. förklara hur ett ljus bereder ut sig. Berätta hur ljus bryts. Berätta hur ögat uppfattar färg. Berätta hur vi ser något vitt. Berätta hur vi ser något svart.
  • 18. Facit 1. När vi tänder glödlampan blir tråden inuti varm och sänder ut ljus. Vi står då i ett mörkt rum och mittemot glödlampan står en staty gömd i mörkret. När vi då tänder glödlampan och ljustrålarna sänds ut så kommer du se statyn för att ljuset kommer reflekteras på statyn och det studsar sedan tillbaka till dina ögon. Du kommer då se en bild i ditt öga på detta föremålet som syns av ljuset eller rättare sagt statyn. Så om det hade varit 2. Tänk dig då att du står med benen rakt ner i vattnet, visst ser dina ben kortare och konstigare ut då? Vad beror det på? Jo det beror på att när ljuset studsar till vattenytan och dina ben så studsar det mycket snabbare än vad hjärnan hinner uppfatta. 3. När en lampa lyser på glasbiten tar den då åt sig alla färger förutom blå som stannar kvar och gör att vi ser den blåa färgen. 4. Det är att när vi lyser på något vitt så studsar alla färger tillbaka för att färgen vit är en kombination av alla färger. 5. Något svart ser vi för att inga färger studsar tillbaka till föremålet.
  • 19. Källor! http://www.gleerupslms.se/ Gleerups är en interaktiv bok där det finns det mesta. Man hittar lätt all information. Jag tycker Gleerups är en väldigt bra sida där man kan hitta nästan allt. Det står väldigt bra skrivet och texten är inte alls svår att läsa. Man förstår väldigt lätt av det som står. Jag tycker den är väldigt pålitlig och den används mycket i björknäskolan och av lärare och Vi använder Gleerups väldigt mycket. Det finns bra filmer också som är några minuter långa och väldigt bra när man behöver förstå och dom hjälper väldigt mycket. Om du har läst texten och själv vill förhöra dig på det du läst. Prova testa dig själv frågorna som nästan alltid finns längs ner på sidorna dem är jättebra och man hittar svaren lätt i texten. Det finns också tänka ut frågor som jag tycker är bra för att man då får tänka ut lite själv och vad som verkar rimligast mm. Det finns också bra quiz man kan göra men som ibland är lite svåra. Jag har valt den här källan för att den är väldigt pålitlig och man lär sig väldigt mycket av det som står samt att vi använder oss mycket av Gleerups.
  • 20. Källor! http://www.youtube.com/ Youtube är en väldigt känd och bra källa. På youtube kan du hitta filmer om nästan allting som finns i världen. När du söker på något får du också massa olika förslag på videos, som du kan välja mellan och se vilken som är bäst eller pålitligast. Youtube är bra om du vill hitta lösningar och det hjälper väldigt mycket i skolarbetet av att se det du lär dig om på en film. Det finns enkla och korta filmer som du kan se och som du kan lära dig väldigt bra om. Jag tycker att youtube är en väldigt pålitlig källa för att det finns väldigt lärorika filmer av t.ex olika forskare. Vem som helst kan lägga upp en video på youtube och skriva olika kommentarer och gilla andras videoklipp. Jag har använt mig av youtube i detta arbetet och jag själv tycker att denna interaktiva boken blir lättare av att det finns bra filmer man kan se. Jag har valt youtube som källa för att jag tycker att man lär sig mera utav att se en film till texten.
  • 21. Källor! http://studi.se/ Studi.se är en bra hemsida och källa där du kan kolla på filmer och svara på frågor. Man har en egen inloggning och din lärare kan lägga in olika läxor och filmer han/hon vill att du ska se. Filmerna är inte så jättelånga vilket är bra eftersom man då orkar se hela och förstå allting. Dom förklarar ofta väldigt bra och använder mycket bra examplar och bilder (rekvisita) i filmerna. Efter du har kollat på filmen finns det frågor du kan svara på om vad som handlade i filmen. Det finns lätta, medelsvåra och svåra frågor som din lärare kan välja mellan samt vilket är jättebra eftersom att du då kan välja om du vill ha lättare eller svårare frågor. Våran no och matte lärare har jobbat i samband med Studi och det är jättebra och visar också att det är en bra och pålitlig källa. Det finns också andra ämnen med filmer på Studi så att du kan välja en film passande till ditt ämne. Denna sida är mycket populär bland skolarbetet. Jag har valt denna hemsidan och källan för att jag tycker att den är väldigt bra för att man förstår mycket av filmerna och mycket av det jag har lärt kommer ifrån Studi filmerna.
  • 22. Källor! http://sv.wikipedia.org Wikipedia är en väldigt stor källa som många i världen använder. På wikipedia kan du hitta all information du behöver, det finns också markerade ord i texten som du kan läsa vidare om, vilket är väldigt bra. Du kan även översätta till alla olika språk så att hela texten ändras till det språket du läser på. Vem som helst kan gå in och ändra samt skriva om något vilket gör att källan kanske inte alltid är så trovärdig. Men om du ser att någon har skrivit fel kan du gå in och ändra. Wikipedia är också en av världens största källor och vad som helst du letar efter finns nästan alltid där. Texten på wikipedia kan vara ganska svår att läsa , samt ibland svåra ord. Men alltid seriöst skrivet. Jag har använt mig mycket av Wikipedia och tycker att det oftast är en väldigt bra källa.
  • 23. Källor! Helena kvarnsell! Helena kvarnsell är min matte och no lärare. Hon är en jättebra lärare och är bra på att förklara. Hon är en bra och pålitlig källa, hon har vunnit ett pris som heter guldäpplet. Hon går väldigt mycket utbildningar t.ex. KTH. Jag tycker att hon är bra på att förklara enkelt och bra.
  • 24. Källor! Musik museum! Vi var på musikmuseumet som låg inne i stan. Det var jättekul och man lärde sig väldigt mycket undertiden man var där. Man fick först en liten genom gång och sen fick man gå runt och kolla själv. Det var bra för att man fick testa saker och det stod saker skrivit på väggarna om hur ljud fungerade mm. Jag lärde mig väldigt mycket om resonanslådor på muséet och jag tycker att det var väldig bra källa. Jag har använt mig av det jag lärde mig på muséet i den här presentationen. Jag tyckte muséet var väldigt bra för att man fick testa så mycket och jag tycker att arbetet blir roligare av att prova saker, så därför valde jag muséet som källa. Dock så lärde man sig inte allt om ljud eller och ingeting om ljus, men jag tycker ändå att man lär sig mycket av att vara där. Så jag tycker att man ska besöka muséet.