2. Naturgeografi
Studerar och analyserar de fysiska förändringsprocesser som har
påverkat såväl som påverkar naturlandskapet.
Kulturgeografi
Människans aktivitet på jordytan och hur detta påverkar
landskapets utseende.
Den naturgeografiska delen av geografiämnet studerar alltså
jordens natur.
Kulturgeografin fokuserar mer på hur människan genom sitt
resursutnyttjande av naturen påverkar jordytan och vilka spår
som detta i sin tur ger upphov till.
3. Geo: Grekiska för ”jord”
Grafi: Grekiska för ”skriva”.
Sammantaget blir innebörden av begreppet geografi
ungefär ”jordbeskrivning”.
Geografi kan innebära studier av t.ex. jordens skilda
miljöer, dess uppkomst och dess utveckling.
Hur påverkar jorden den omgivande miljön? Och
hur påverkas miljön av det människorna gör på
jorden?
4. Var olika varor och tjänster produceras och
konsumeras samt hur varor transporteras. Hur
människors försörjning och handelsmönster har
förändrats över tid.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som
befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
5. E-nivå
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver
då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över
tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
C-nivå
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver
då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt
för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och
hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
A-nivå
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver
då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade
och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats
över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
6. Handel: Försäljning av varor eller tjänster. T.ex. när företag köper
fabriker eller säljer tjänster, eller när länder köper och säljer varor och
tjänster av varandra.
Varor: T.ex. Ananas, kiwi, bilar, mobiltelefoner etc.
Tjänster: Att någon utför ett arbete åt någon annan. T.ex. att lägga golvet
åt någon annan eller att som frisör klippa håret på någon mot och ta
betalt för det.
Handelsmönster: Hur handeln i och mellan olika
länder har sett ut och organiserats förr och hur den ser
ut och organiseras idag.
7. Byteshandel: Att byta varor eller tjänster med varandra.
Från början handlade man med människor som bodde i
närheten av där man själv bodde.
Efterhand började länder handla med varandra och inte
bara de länder som låg nära varandra utan även länder som
låg långt borta från varandra började utbyta varor och
tjänster. Det bildades s.k. handelsleder.
Många av vikingarna (ca 800-1100) var duktiga handelsmän
som talade flera språk och som seglade både till
Nordamerika, Medelhavet och ända bort till Asien. De
sålde mycket skinn och köpte salt och kryddor.
8. Hansan
På 1100-talet bildades ett stort handelsförbund runt Nordsjön och Östersjön av
köpmän från Tyskland. Det kallades Hansan. Hansan levde kvar ända till 1600-
talet. Syftet med Hansan var att städer som ingick i det här sällskapet skulle
handla med och skydda varandra. Förbundet kom att bestå av över 200 städer
där Visby på Gotland troligen var den viktigaste Svenska Hansastaden.
Vasco Da Gama
Många gånger var det upptäcktsresande som startade handelsleder och
handelsförbindelser med nya områden i världen. Vasco da Gama från Portugal
var en av dessa upptäcktsresande. Han hjälpte bl.a. till så att kryddhandeln
med Indien utvecklades.
• Upptäckten av Amerika
Upptäckten av Amerika ledde till att handel med dyrbara metaller och tobak
ökade. Ibland urartade dock de Europeiska handelsplanerna till att istället bli
hemska plundringståg, d.v.s. våldsamma erövringar av varor.
9. Med globalisering menas att moderna
kommunikationer har gjort att världens länder och
folk bundits samman och fått en mer gemensam
ekonomi, kultur, politik och miljö.
Globaliserad handel
10. BNP (Bruttonationalprodukt)
BNP används för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som
ett land producerar under ett år. Ett lågt BNP signalerar att det är
tal om ett mer eller mindre fattigt land.
BNP/capita (BNP/person)
BNP/person räknas ut genom att dividera ett lands BNP med hur många
invånare landet har. Det blir oftast ingen fullständigt rättvis och korrekt
bild eftersom skillnaderna mellan den fattiga och rika befolkningen vad
gäller levnadsstandard och rikedom kan variera kraftigt i många länder.
11. Det råder inte sällan stora skillnader mellan fattiga och rika.
De rika har väldigt mycket pengar medan fattiga har väldigt
lite pengar, t.ex. i Brasilien.
Enligt SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) bor ”drygt 70
procent av de människor som lever i stor fattigdom inte i
världens fattigaste länder - utan i folkrika
medelinkomstländer som Indien, Indonesien och Kina”.
(källa: http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar-svenskt-bistand/om-fattigdom/)
12. U-land (utvecklingsland)
Ett U-land har i regel ett lågt BNP. Att de har ett lågt BNP är alltså ett
tecken på att landet har en fattig befolkning. Detta beror oftast på att
dessa länder inte har en utvecklad industriproduktion. Oftast är jordbruk
befolkningens huvudsakliga tillgång till näring (mat).
I-land (Industriland)
Ett I-land är istället ett välutvecklad land med en väl fungerande industri.
De har sedermera en hög BNP.
13. Globaliseringen påverkar stora delar av världen, inte bara de
traditionella industriländerna. Många länder är dock fortfarande
knappast med i utvecklingen. Framför allt gäller det de flesta länderna
i Afrika, men även många fattiga länder på andra kontinenter.
Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat näringsliv är
några orsaker till detta.
Likväl har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland
annat bättre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i
världsekonomin är på väg att flyttas bort från de traditionella
industriländerna. De processer som tidigare skapat välstånd i
västvärlden är idag verksamma i många utvecklingsländer där
fattigdomen faller snabbt. Därför har den enkla bilden
av en värld, där fattiga länder förser rika länder med billiga råvaror som
sedan kan förädlas till dyra industrivaror, ändrats. Istället är
situationen mer mångfacetterad, där vissa utvecklingsländer
snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det
ensidiga beroendet av att exportera några få råvaror.
14. Import
Inköp av varor och tjänster från utlandet. T.ex. när Sverige
köper torsk och lax från Norge.
Import leder till att BNP blir lägre.
Export
Försäljning av varor och tjänster till utlandet. T.ex. om Sverige
säljer plank och brädor till Norge.
Export leder till att landets BNP blir högre.
Sveriges största exportvaror är maskiner, papper, trävaror,
järn, stål, bilar och lastbilar, elektronik och
telekommunikationsprodukter.
15. Tull
Statlig avgift som tas ut vid import av vissa varor.
Tullavgiften som företag och privatpersoner måste betala när de köper
varor från andra länder är en viktig inkomst för exportlandets
stadskassa.
Frihandel
Frihandel betyder att länder kan handla med varandra utan
att behöva betala tull.
T.ex. när länderna inom EU (Europeiska unionen) handlar
med varandra behöver de inte betala någon tullavgift.
16. Befolkning, U-länder och fattigdom http://www.so-
rummet.se/kategorier/samhallskunskap/befolkning-u-lander-och-fattigdom#
Lyckoslanten. Tema: Handel
https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/do
cuments/article/cid_173971.pdf
Om den globala världshandeln http://studi.se/content/lesson/global-ekonomi-
fattiga-och-rika
Globalisering http://www.so-
rummet.se/kategorier/samhallskunskap/globalisering#
Internationell ekonomi och handel http://www.so-
rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/internationell-
ekonomi-och-handel#
Sveriges export- och importprodukter
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--
och-importprodukter/
Om fattigdom http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar-svenskt-
bistand/om-fattigdom/
17. http://uraccess.se/products/140245
Frågor att muntligt och skriftligt diskutera (utifrån filmens
innehåll):
Vad innebär globalisering?
Vilka negativa konsekvenser/effekter leder globaliseringen
till? Vilka är vinnarna? Länder, olika befolkningsgrupper.
Vilka positiva effekter leder globaliseringen till? Vilka är
förlorarna? Länder, olika befolkningsgrupper.
”Globalisering kan inte stoppas. Den finns där och
kommer alltid att finnas. Men kommer utvecklingen att
stoppa oss människor?” Vad tror du/ni?
