OA inom konstområdena Johan Öberg, Göteborgs universitet

1. Konst i OA vid Göteborgs
universitet
Johan Öberg, forskningsrådgivare

2. Förutsättningar
2010 införde konstnärliga fakulteten vid Göteborgs
universitet en kvalitetsindikator för forskning som en del av
sitt resursfördelningssystem.
Indikatorn består av tillväxt i procent av publiceringar och
tillväxt i procent av externfinansiering.
I samband med att indikatorn utvecklades skapades en
struktur för poängsättning av publiceringar och principer för
OA-registrering av den konstnärliga fakultetens produktion.

3. Principer
• Så mycket som möjligt läggs i fulltextdatabasen
GUPEA. GUPEA svarar mot open access-kraven,
eftersom arkivet också är ett
universitetsgemensamt system för e-publicering
av t ex doktorsavhandlingar, skriftserier och
forskningspublikationer. Här ligger alla
publikationer i fulltext med öppen tillgänglighet.
• Allt extraheras till den bibliografiska databasen
GUP

4. Konstnärligt arbete
• Utöver forskning i traditionell mening erbjöds den
konstnärliga fakulteten också en möjlighet att
tillgodoräkna sig offentliggjord konstnärlig
produktion i två kategorier:
• Konstnärligt arbete (1 p)
• (Good enough-princip: lärares offentliga
produktion)
• Kvalitetsgranskat konstnärligt arbete (5 p)
• (kvalitetsprinciper: hög internationell klass; peer
review av fältet; extern granskning)

5. Vår grid blev…
• 1. Bok (ell. motsv.), utgiven på nationellt eller
internationellt förlag, 5 p.
• 2. Konstnärligt arbete, refereegranskat, 5 p.
• 3. Artikel, refereegranskad (vetenskaplig ell. konstnärlig), 3
p.
• 4. Konferensbidrag (vetenskapligt ell. konstnärligt)
refereegranskat, 2 p.
• 5. Artikel (vetenskaplig el. konstnärlig)
• 6. Forskningsöversikt, 1 p.
• 7. Kapitel i bok (el. motsv.) utgiven på nationellt eller
internationellt förlag 1p.
• 8. Konstnärligt arbete, 1 p.

6. Vi ville försvara oss…
• Vi önskade försvara den konstnärliga praktiken
inom universitetssystemets
forskningsdatabaser.
• Vi ville inte att detta skulle bli en
konstutställning på nätet.
• Vi ville inte arbeta med metafysik: dvs.
etablera konstnärlig forskning som en estetisk
eller ontologisk kategori.

7. Anfall och försvar
• Det betyder i realiteten att universitetet sponsrar
KF med medel som man inte får tillbaka i det
nationella systemet.
• Vi ville undvika salamieffekt, skydda
verksamheten mot slicing och dålig kvalitet.
• Prefekterna vid de tre institutionerna HSM, HDK
och Akademin Valand ansvarar för att
registreringar görs på ett kvalitativt sätt.
Forskningsråden hanterar praktiskt. En
fakultetsgrupp granskar granskarna.

8. • Vi gjorde en utvärdering av systemet 2015.
Den kan beställas från mig:
johan.oberg@gu.se
• Den konstaterar i huvudsak följande… dvs vad
vi visste.

9. Positivt
• Synlighet för konsten på universitetet.
• En ny typ av konsthistoria i vardande
• Synlighet, via publikationerna, internationellt
för människor som vill söka sig till oss som
studenter medarbetare och forskare.
• Skapar offentlighet kring kvalitetsfrågor

10. Negativt
• Oklarheter ifråga om vem som kan/får/ska
registrera.
• Oklarhet om genre och output.
• Oklarhet om vad som är forskning och vad
som är praktik.
• Oklarhet om copyrightregler.
• Ovilja hos konstnärer att förknippas med
statliga strukturer.

11. Slutsatser
• Vi får leva med de negativa aspekterna eftersom
gränssnittet mellan kreativitet och byråkrati alltid
kommer att vara problematiskt.
• Vi bemästrar problemet och bygger en
gemensam forskningskultur där OA blir mindre
fientligt undan för undan.
• Konkurrensen om resurser internt är
kontrollerbar och påverkar inte aktörernas
beteende. Dvs deras status i offentligheten är
viktigare än att maximera akademisk profit. Konst
är reputational economy.

12. Risker
• Konkurrensen ökar när systemen blir nationella
och risken ökar för ohämmad tillväxt, till men för
kvalitén.
• Att man tror att fler och tydligare regler om
output, publikationstyper, genrer ska lösa
problemet med relationen konst/administration.
• Att fältet förlorar kontrollen över sig självt. Dvs
någon form av administrativa och etiska regler
bör utformas som kan bäras upp och försvaras av
lärosätena själva.

13. Hur ser det ut?
• https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/18319/b
rowse?type=author&submit_browse=Författa
re